Hur ger man morfin injektion

Svåra smärttillstånd.

Överkänslighet mot den aktiva substansen alternativt mot något hjälpämne liksom anges inom segment Innehåll.

Sekretstagnation, andningsdepression, akut leversjukdom, orostillstånd beneath alkohol- alternativt sömnmedelspåverkan.

Dosering

Administrering samt dosering bör individualiseras tillsammans med hänsyn taget mot smärtans natur samt svårighetsgrad samt patientens allmäntillstånd.

I detta enskilda fallet är dosens storlek beroende på patientens ålder, vikt , smärtans svårighetsgrad samt medicinsk samt analgetisk historik.

Vuxna: 1-1,5 ml injektionsvätska (10-15 mg morfinhydroklorid) subkutant alternativt intramuskulärt 1-3 gånger dagligen. nära brådskande fall är kapabel morfin ges långsamt intravenöst. Morfin Abcur är kapabel även användas såsom tillskott inom kontinuerliga infusioner samt nära patientkontrollerad analgetikaterapi tillsammans med pump.

Äldre

Försiktighet bör iakttas samt dosen inledningsvis minskas nära morfinbehandling från äldre patienter.

Nedsatt leverfunktion

Försiktighet bör iakttas samt dosen inledningsvis minskas nära morfinbehandling från patienter tillsammans med reducerad leverfunktion.

Nedsatt njurfunktion

Försiktighet bör iakttas samt dosen inledningsvis minskas nära morfinbehandling från patienter tillsammans reducerad njurfunktion.

Behandlingskontroll

Illamående, kräkningar samt obstipation förmå ibland motverkas från 0,25-0,5 mg atropin subkutant. nära gall- samt njurstensanfall bör ej enbart morfin ges, eftersom krampen då kunna öka. inom dessa fall bör morfin ges inom kombination tillsammans med spasmolytika. Andningsdepression kunna hävas tillsammans naloxon.

Administreringssätt

För subkutan alternativt intramuskulär användning. nära brådskande tillfällen är kapabel morfin ges långsamt intravenöst.

Behandlingsmål samt utsättning från behandlingen

Innan behandling tillsammans med Morfin Abcur påbörjas bör ett behandlingsstrategi vilket inkluderar behandlingstid samt behandlingsmål, samt ett strategi för behandlingens avslut, överenskommas tillsammans patienten inom enlighet tillsammans riktlinjer för smärthantering. beneath behandlingen bör läkare samt patient äga tät förbindelse för för att utvärdera nödvändigheten från fortsatt behandling samt ta ställning mot utsättning samt justering från doseringen nära behov. När enstaka patient ej längre behöver behandling tillsammans Morfin Abcur kunna detta artikel tillrådligt för att steg ned dosen successiv för för att förhindra utsättningssymtom. angående adekvat smärtkontroll ej uppnås bör möjlig hyperalgesi, tolerans samt progression från underliggande sjukdom övervägas (se segment Varningar samt försiktighet).

Behandlingstid:

Morfin Abcur bör ej användas längre än nödvändigt.

Sömnrelaterade andningsstörningar

Opioider förmå orsaka sömnrelaterade andningsstörningar såsom huvud sömnapné samt sömnrelaterad hypoxemi. Opioidanvändning ökar risken för huvud sömnapné på en dosberoende sätt. Överväg för att minska den totala opioiddosen hos patienter tillsammans huvud sömnapné.

Allvarliga hudbiverkningar

Akut generaliserad exantematös pustulos (AGEP), likt förmå artikel livshotande alternativt dödlig, besitter rapporterats inom samband tillsammans morfinbehandling. dem flesta från dessa reaktioner inträffade inom dem första tio behandlingsdagarna. Patienterna bör informeras ifall indikator samt symtom på AGEP samt rekommenderas uppmanas för att söka läkarvård ifall dem drabbas från sådana symtom.

Om indikator samt symtom såsom tyder på dessa hudreaktioner uppstår bör morfin sättas ut samt enstaka alternativ behandling övervägas.

Lever samt gallvägar

Morfin är kapabel orsaka dysfunktion samt spasm inom Oddis sfinkter, samt därmed öka detta intrabiliära trycket samt risken för gallvägssymtom samt pankreatit.

Beroendeframkallande medel. Iaktta största försiktighet nära förskrivning från detta läkemedel. Dosen är kapabel behöva minskas nära bronkialastma, övre luftvägsobstruktion, skallskador, hypotension nära hypovolemi, hypothyroidism, reducerad lever- samt njurfunktion, inflammatoriska magsjukdomar, pankreatit, gallvägs- alternativt uretärspasm samt nära behandling från äldre patienter.

Försiktighet bör iakttas hos patienter tillsammans med prostatahypertrofi samt myasthenia gravis.

Morfin bör ej användas nära idiopatisk smärta alternativt nära smärta tillsammans psykopatisk analys karaktär (relaterad mot avsaknad från smärtlindring).

Hyperalgesi liksom ej svarar på ett ytterligare dosökning från morfin förmå inträffa, särskilt nära höga doser. detta kunna existera nödvändigt för att sänka morfindosen alternativt ändra opioiden.

Vid gall- alternativt njurstensanfall bör ej enbart morfin administreras eftersom detta kunna öka krampen. inom dessa fall bör morfin ges tillsammans tillsammans en spasmolytikum.

Efter encefalit förmå effekterna från morfin artikel förstärkta.

Akut bröstsyndrom hos patienter tillsammans sicklecellsjukdom

Ett möjligt samband mellan akut bröstsyndrom samt användning från morfin hos patienter tillsammans med sickelcellsjukdom likt behandlas tillsammans med morfin beneath ett vasoocklusiv kris gör för att symtomen på akut bröstsyndrom måste övervakas noga.

Binjureinsufficiens

Opioidanalgetika förmå orsaka reversibel binjureinsufficiens likt kräver övervakning samt substitutionsterapi tillsammans glukokortikoid. Symtomen på binjureinsufficiens kunna t ex bestå från illamående, kräkningar, aptitlöshet, utmattning, svaghet, yrsel alternativt lågt blodtryck.

Sänkta könshormoner samt ökat prolaktin

Långvarig användning från opioidanalgetika förmå artikel förknippad tillsammans sänkta halter från könshormoner samt ökat prolaktin. Symtomen omfattar sänkt libido, impotens alternativt amenorré.

Morfin besitter ett missbrukspotential vilket liknar andra starka opioidagonister samt bör användas tillsammans särskild försiktighet mot patienter tillsammans tidigare alkohol- alternativt narkotikamissbruk.

Opioidbrukssyndrom (missbruk samt beroende)

Tolerans samt fysiskt och/eller mentalt beroende kunna utvecklas nära upprepad administrering från opioider såsom Morfin Abcur.

Upprepad användning från Morfin Abcur är kapabel leda mot opioidbrukssyndrom. ett högre dos samt mer långvarig behandling kunna öka risken för för att förbättra opioidbrukssyndrom. Missbruk alternativt avsiktlig felanvändning från Morfin Abcur kunna leda till inom överdosering och/eller dödsfall.

Risken för för att förbättra opioidbrukssyndrom är förhöjd hos patienter tillsammans anamnes, alternativt familjeanamnes (föräldrar alternativt syskon), på substansbrukssyndrom (inklusive alkoholbrukssyndrom) hos nuvarande tobaksanvändare samt hos patienter tillsammans med anamnes på andra psykiska störningar (till modell egentlig nedstämdhet, ångest samt personlighetsstörningar).

Symtomen kunna minimeras genom justeringar från dosen alternativt doseringsformen, samt successiv utsättning från morfinet. Avseende enskilda symtom, titta del Biverkningar.

Innan behandling tillsammans Morfin Abcur påbörjas samt beneath behandlingen bör behandlingsmål samt enstaka utsättningsplan överenskommas tillsammans med patienten (se del Dosering). Före samt beneath behandling bör patienten också informeras ifall riskerna för samt tecknen på opioidbrukssyndrom. angående sådana indikator uppstår bör patienten rådas för att kontakta läkare.

Patienterna kräver monitorering för indikator på beroendebeteende (till modell alltför tidiga förfrågningar ifall påfyllning). Detta inkluderar översyn från samtidiga opioider samt psykoaktiva substanser (som bensodiazepiner). Överväg konsultation tillsammans med beroendespecialist för patienter tillsammans indikator samt symtom på opioidbrukssyndrom.

Risk på bas från samtidig användning från sedativa läkemedel såsom bensodiazepiner alternativt relaterade medel

Samtidig användning från Morfin Abcur samt sedativa läkemedel såsom bensodiazepiner alternativt relaterade medel är kapabel leda mot sedering, andningsdepression, koma samt dödsfall. På bas från dessa risker bör samtidig förskrivning tillsammans dessa sedativa läkemedel reserveras för patienter liksom saknar alternativa behandlingsval. ifall man beslutar för att förskriva Morfin Abcur samtidigt tillsammans med sedativa läkemedel bör lägsta verksamma dos användas, samt behandlingstiden bör artikel så kreditkort likt möjligt.

Patienterna bör noga följas avseende indikator samt symtom på andningsdepression samt sedering. detta rekommenderas därför bestämt för att man informerar patienterna samt deras vårdare ifall för att artikel uppmärksamma på dessa symtom (se segment Interaktioner).

Plasmakoncentrationerna från morfin förmå sänkas tillsammans rifampicin. Morfinets analgetiska utfall bör övervakas samt morfindoserna justeras beneath samt efter behandling tillsammans med rifampicin.

Behandling tillsammans med MAO-hämmare, titta segment Interaktioner.

Oral trombocythämning tillsammans P2Y12-hämmare

Effekten från P2Y12-hämning äger konstaterats minska inom detta första dygnet från samtidig behandling tillsammans med P2Y12-hämmare samt morfin (se del Interaktioner).

Barbiturater förstärker opiaters samt opioiders andningsdepressiva inverkan. Kombinationen bör därför undvikas.

Rifampicin inducerar metabolismen från oralt morfin så resehandling kraftigt för att högre doser än normalt fordras för analgetisk effekt.

En fördröjd samt minskad exponering för orala P2Y12-hämmare besitter observerats hos patienter tillsammans med akut koronarsyndrom liksom behandlats tillsammans morfin. Denna interaktion är kapabel existera relaterad mot minskad gastrointestinalmotilitet samt är kapabel artikel tillämplig för andra opioider. Den kliniska relevansen är okänd, dock information indikerar potentiellt minskad konsekvens från P2Y12-hämmare hos patienter likt behandlas tillsammans med morfin samt ett P2Y12-hämmare samtidigt (se segment Varningar samt försiktighet). Hos patienter tillsammans akut koronarsyndrom, där morfin ej förmå undanhållas samt snabb P2Y12-hämning bedöms existera avgörande, kunna användning från ett parenteral P2Y12-hämmare övervägas.

Klomipramin, amitriptylin samt nortriptylin förstärker den analgetiska effekten från morfin, antagligen på bas från ökad biotillgänglighet. Dosjustering förmå behövas.

MAO-hämmare kan potentiera effekten från morfin (andningsdepression och hypotension). Serotoninergt syndrom äger rapporterats nära samtidig behandling tillsammans med petidin och MAO-hämmare, samt är kapabel därför ej uteslutas nära kombinationen morfin och MAO-hämmare. 

Mindre mängder alkohol förmå dramatiskt förstärka den svagt andningsdepressiva effekten från morfin. Kombinationen bör därför undvikas.

Kombinerade morfinagonister/-antagonister (buprenorfin, nalbufin, pentazocin) reducerar den analgetiska effekten genom kompetitiv blockering från receptorer, varför risken för abstinenssymtom ökar.

Gabapentin

Beakta risken för CNS‑symtom nära omröstning från behandling. Överväg för att minska gabapentindosen ifall dem två läkemedlen administreras samtidigt. Patienterna bör därför övervakas exakt för indikator på CNS‑depression såsom somnolens, samt gabapentin- alternativt morfindosen bör minskas inom enlighet därmed.

Sedativa läkemedel såsom bensodiazepiner alternativt relaterade medel

Samtidig användning av opioider med sedativa läkemedel såsom bensodiazepiner alternativt relaterade medel ökar risken för sedering, andningsdepression, koma och dödsfall genom additiv CNS-dämpande effekt. Dos och tidslängd för samtidig användning bör begränsas (se segment Varningar samt försiktighet).

Morfin bör ges tillsammans försiktighet mot patienter såsom samtidigt får andra centraldepressiva medel inklusive sömnmedel, generella bedövningsmedel, fenotiaziner, andra lugnande medel, muskelavslappnande medel, antihypertensiva medel samt pregabalin. Interaktionseffekter såsom leder mot andningsdepression, hypotoni, djup sedering alternativt koma kunna uppstå angående dessa läkemedel tas inom kombination tillsammans vanliga morfindoser.

Graviditet

Det finns begränsad mängd uppgifter från användning från morfin inom gravida kvinnor. Morfin passerar moderkaka. Djurstudier äger demonstrerat reproduktionstoxikologiska effekter (se del Prekliniska uppgifter).

Av detta skäl bör morfin endast användas beneath graviditet ifall nyttan för modern uppenbart överväger riskerna för barnet.

Långvarig användning från morfin beneath graviditet är kapabel leda till inom neonatal opioidabstinens. Morfin kunna förlänga alternativt förkorta förlossningsarbetet. Morfin är kapabel orsaka andningsdepression hos detta nyfödda barnet ifall detta administreras beneath förlossningen. Spädbarn vars mödrar besitter fått opioidanalgetika beneath den senare delen från graviditeten alternativt beneath förlossningen bör övervakas för indikator på andningsdepression alternativt abstinenssyndrom samt (vid behov) behandlas tillsammans ett bestämd opioidantagonist. Särskilt beneath dem 2-3 timmarna före väntad förlossning bör Morfin Abcur administreras endast på strikt tecken samt efter enstaka undersökning där nyttan för modern vägs mot risken för barnet.

Morfin utsöndras inom bröstmjölk där detta når högre koncentrationer än inom moderns plasma. eftersom kliniskt relevanta koncentrationer från morfin förmå uppnås hos ammande spädbarn rekommenderas ej amning (se Farmakokinetik).

På bas från dem mutagena egenskaperna hos morfin bör läkemedlet ej administreras mot fertila män samt kvinnor angående ej användning från verksamma preventivmedel är kapabel garanteras (se Prekliniska uppgifter).

Det finns inga kliniska information ifall effekterna från morfin på manlig alternativt kvinnlig fertilitet.

Djurförsök besitter demonstrerat för att morfin förmå ge reducerad fertilitet (se Prekliniska uppgifter).

Vid behandling tillsammans Morfin Abcur förmå reaktionsförmågan nedsättas. Detta bör beaktas då skärpt uppmärksamhet krävs, t ex nära bilkörning.

Ca 20% från patienterna drabbas från illamående samt kräkningar. dem flesta biverkningarna är dosberoende.

Lista över biverkningar inom tabellform

Biverkningar rapporterade inom kliniska studier samt efter godkännande för försäljning är inkluderade inom tabellen nedan. Biverkningarna är uppräknade efter organsystem samt frekvens. Frekvenser definieras i enlighet med följande: vanliga (≥1/100, <1/10), mindre vanliga (≥1/1 000, <1/100), sällsynta (≥1/10 000, <1/1 000) samt ingen känd frekvens (kan ej beräknas från tillgängliga data).

*Sederingen avtar såsom regel efter några dagars tillförsel.

**Illamående samt kräkningar avtar ofta nära längre tids bruk.

***Spasm inom gall- samt urinvägar kunna uppträda hos arrangerade eller organiserade på ett visst sätt personer.

****Den andningsdepressiva effekten är dosberoende samt utgör sällan något kliniskt problem. Tillvänjning samt tolerans brukar ej medföra några bekymmer nära behandling från svåra cancersmärtor.

Läkemedelsberoende samt läkemedelsutsättningssyndrom (abstinens)

Upprepad användning från Morfin Abcur är kapabel leda mot läkemedelsberoende, även nära terapeutiska doser. Risken för läkemedelsberoende kunna variera beroende på enstaka patients individuella riskfaktorer, dosering samt opioidbehandlingens längd (se segment Varningar samt försiktighet). en abstinenssyndrom kunna provoceras från plötsligt avbruten opioidadministrering alternativt administrering från opioidantagonister, alternativt är kapabel ibland upplevas mellan doser. Avseende hantering, titta Varningar samt försiktighet.

I fysiska abstinenssymtom ingår följande: Värk inom kroppen, tremor, restless legs-syndrom, diarré, buksmärtor (kolik), illamående, influensaliknande symtom, takykardi samt mydriasis. inom psykologiska symtom ingår dysfori, ångest/oro samt irritabilitet. nära läkemedelsberoende är ”drogbegär” ofta involverat.

Rapportering från misstänkta biverkningar

detta är viktigt för att meddela misstänkta biverkningar efter för att läkemedlet godkänts. detta gör detta möjligt för att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- samt sjukvårdspersonal uppmanas för att meddela varenda misstänkt biverkning mot Läkemedelsverket, dock samtliga kunna meddela misstänkta biverkningar mot Läkemedelsverket, www.lakemedelsverket.se. Postadress

Läkemedelsverket
låda 26
751 03 Uppsala

Symtom: Tecken på överdosering är knappnålsstora pupiller, aspirationspneumoni, andningsdepression och lågt blodtryck. Cirkulationsrubbningar och koma kan inträffa inom allvarliga fall. Dödsfall är kapabel inträffa mot följd av andningsinsufficiens.

Behandling: Om befogat ventrikeltömning, kol, laxantia vid oralt intag. Andningsdepression vid morfinintoxikation är kapabel hävas tillsammans naloxon, initialt 0,4 mg mot myndig (barn 0,01 mg/kg) långsamt intravenöst, dosen ökas nära behov successivt. 

Kontinuerlig infusion av naloxon är kapabel ibland existera en praktiskt alternativ.

Respiratorbehandling på nära tecken (med PEEP vid lungödem). Naloxon kunna ej ersätta respiratorbehandling nära allvarlig intoxikation. Vätska intravenöst (elektrolytlösning, glukos), blodgaskontroll, acidoskorrektion. Symtomatisk terapi. 

Toxicitet: Toxisk dos för vuxna (utan toleransutveckling) anges vanligen ligga ner inom intervallet 40-60 mg peroralt (30 mg parenteralt). Skopolamin, hypnotika samt alkohol potentierar toxiska effekter.

Morfin är en opioidanalgetikum tillsammans kraftig analgetisk resultat. Den analgetiska effekten beror dels på ett förändrad smärtupplevelse samt dels på enstaka höjning från smärttröskeln. Morfin utövar troligen sin analgetiska utfall på olika nivåer inom CNS.

Hos äldre patienter tilltar den smärtstillande effekten från morfin. mot morfinets centralnervösa effekter hör även andningsdepression, psykiska symtom, illamående samt kräkning, mios samt frisättning från antidiuretiskt kemisk budbärare i kroppen. Den andningsdepressiva effekten från morfin beror på enstaka hämning från koldioxidens stimulerande verkan på respirationscentrum inom förlängda märgen. Denna utfall kunna leda mot andningsinsufficiens hos patienter tillsammans reducerad ventilationsförmåga mot följd från lungsjukdom alternativt påverkan från andra farmaka. Efter encefalit förmå morfinets effekter existera förstärkta. Intoxikation tillsammans morfin kräver andningsunderstödjande behandling samt tillförsel från antidot.

Bland psykiska symtom förekommer eufori, dock också nedstämdhet liksom sömn-, koncentrations- samt minnesstörningar. Genom stimulering från dopaminreceptorer inom “triggerzonen“ inom förlängda märgen är kapabel illamående samt kräkningar förekomma. Den ökade frisättningen från antidiuretiskt kemisk budbärare i kroppen bidrar mot minskade urinvolymer nära morfinbehandling. Morfin ökar tonus inom den glatta muskulaturen inom mag-tarmkanalen. Detta leder mot obstipation genom förlångsammad övergång från födan genom mag-tarmkanalen. Vidare ökar trycket inom gall- samt urinvägar, varför morfin är mindre lämpligt nära gallvägs- alternativt uretärspasm.

Morfin äger beroendeframkallande attribut samt tolerans förmå utvecklas mot morfineffekterna. Detta brukar emellertid ej medföra några bekymmer nära behandling från svåra smärtor inom samband tillsammans cancer.

M6G, ett huvudmetabolit mot morfin, äger farmakologiska effekter likt ej går för att skilja från dem hos morfin. beneath kronisk behandling bidrar detta tillsammans ett avgörande sektion från dem analgetiska effekterna från morfin.

Absorption

Maximal koncentration inom blodet uppnås inom 10-20 minuter.

Distribution

Distributionsvolymen är ca 3 L/kg tillsammans enstaka plasmaproteinbindning på ca 35%. Clearance är ca 24 ml/min*kg samt halveringstiden är ca 2-3 timmar.

Metabolism

Morfin äger ej dosberoende kinetik. dem viktigaste metaboliterna är morfin-3-glukuronid (saknar analgetisk effekt) samt morfin-6-glukuronid (mer potent än morfin själv). Morfin samt dess metaboliter genomgår enterohepatisk cirkulering.

Eliminering

Eliminationen från morfin sker främst genom glukuronidering samt utsöndringen från oförändrat morfin inom urinen utgör <0,1%.

Den biologiska tillgängligheten är kapabel öka nära levercancer.

Gängse studier avseende säkerhetsfarmakologi samt allmäntoxicitet visade ej några särskilda risker för människa. Inga långtidsstudier på vilt avseende tumorogen potential för morfin äger utförts. Effekter på gentoxicitet, reproduktions- samt utvecklingstoxicitet besitter observerats inom prekliniska studier.

Mutagen samt tumorogen potential

Det finns tydliga positiva fynd tillsammans med avseende på mutagenicitet vilket indikerar för att morfin äger enstaka klastogen konsekvens samt för att denna resultat dessutom äger ett påverkan på könsceller. Morfin bör således betraktas likt ett mutagen substans samt enstaka sådan påverkan kunna också antas hos människor.

Reproduktionstoxicitet

Djurstudier visade enstaka potential för skada hos avkomman beneath bota dräktigheten (CNS‑missbildning, tillväxthämning, testikelatrofi, förändringar inom signalsubstanssystem samt beteendemönster, beroende). reducerad fertilitet samt kromosomskador inom gameterna besitter rapporterats hos hanråttor. Dessutom ägde morfin enstaka resultat på hanarnas sexuella beteende samt fertilitet inom olika djurarter.

Kvalitativ samt kvantitativ sammansättning

1 ml innehåller 10 mg morfinhydroklorid motsvarande 7,6 mg morfin.

5 ml innehåller 50 mg morfinhydroklorid motsvarande 37,95 mg morfin.

Förteckning över hjälpämnen

Saltsyra(för pH-justering)

Vatten för injektionsvätskor

Fysiokemisk inkompatibilitet (bildning från utfällningar) besitter påvisats mellan lösningar från morfinsulfat samt 5-fluorouracil.

Hållbarhet

2 år.

Särskilda förvaringsanvisningar

Förvaras nära högst 25°C. Förvara ampullen inom ytterkartongen. Ljuskänsligt.

Särskilda anvisningar för destruktion

Stänk på huden samt inom ögonen är kapabel ge sveda, rodnad samt klåda. Undvik direktkontakt tillsammans med produkten.

Ej använt läkemedel samt sopor bör hanteras i enlighet med gällande anvisningar.

Injektionsvätska, lösning (injektion).

Klar lösning, pH 3-5,5