Kan man se sträckning i röntgen

Skelettundersökningarna tillsammans med röntgen existerar inom dem flesta fall dock enkla samt okomplicerade för att genomföra. Dessa genomföres inom regel snabbt samt smärtfritt. dock detta förmå även artikel dem undersökningar liksom existerar dem maximalt smärtsamma till patienterna.
Skelettet benämns ofta såsom rörelseorganen. Hälften från samtliga röntgenundersökningar vid ett röntgenavdelning utgörs från röntgen från skelettet.

Varför röntga skelettet

I stort all anklagelse ifall skelettskada, sjukdomar inom skelettet, luxationer, mm. inleds tillsammans ett konventionell röntgenundersökning innan vidare utredningar.
Vanligaste indikationerna till röntgen från skelettet existerar trauma alternativt degenerativa sjukdomar.

Den konventionella röntgenbilden avbildar skelett tillsammans med upphöjd upplösning var olika täthet inom benet samt främmande objekt inom kroppen ej påverkar röntgenbilden mer än för att nära stora objekt förmå dessa skymma ett ev. skada. Datortomofrafi (CT) samt magnetkamera (MR) ger enstaka otrolig god diagnostik från dem flesta kroppsdel dock finns detta metall inom området liksom bör undersökas reducerar detta metall chansen mot diagnostik då ger stora störningar inom bilden.

Vid oklar diagnostik från skada inom skelettet efter ett konventionell röntgen går man vidare tillsammans CT ifall sålunda anses behövas. Flertalet mindre skador var man ej ser någon direkt skelettskada alternativt ytterligare orsak mot smärtan får bero samt läka ut från sig egen utan vidare analys. äger patienten ännu sådan värk efter för att ett ev. läkning anses genomskinlig sålunda för att detta påverkar livsföringen till patienten kunna enstaka vidare analys initieras tillsammans med CT, MR alternativt scintigrafi. nära malignitetsutredningar förmå enstaka rapport kombinerat tillsammans med scintigrafi tillsammans med datortomografibilder sk. SPECT(singen photon emission computed tomography) vara aktuell.

Flertalet skelett tumörer ses såsom bifynd nära röntgen från ytterligare orsak. Vanlig konventionell röntgen upptäcker oftast enkelt bendestruktioner inom dem långa rörbenen medan dem syns sämre inom mer komplexa skelettstrukturer vilket ryggraden, skallen, mm.
nära frakturer såsom uppstår utan förklaring, sålunda såsom efter trauma, förmå misstänkas bero vid patologisk destruktion från skelett vid platsen på grund av frakturen.

Det finns vissa skelettskador såsom anses indikerar på grund av ett helt diagnostik nära skadetillfället till för att nära behov ge behandling vilket påverka läkningen tillsammans gips, bandagegring, operation, etc. Dessa skelettskada är kapabel artikel fraktur inom båtbenet(skafoideum), impressionsfraktur inom höftleden alternativt bäckenbenet, fysfrakturer vid något som ökar i storlek eller antal ungar, patologiska frakturer , mm. nära utebliven korrigering alternativt behandling från dessa skelettskador finns ett större fara på grund av för att ge bestående dock inom form eller gestalt från felläkning.

Frakturtyper

Fraktur betyder ”kontinuitetsavbrott” inom ben alternativt brosk(mjukdelstrauma) var en söndrigt brosksegment är kapabel utgöra en större oro på grund av optimal läkning än vad själva benbrottet utgör.
Frakturer delas in inom öppna resp. slutna frakturer. tillsammans öppen fraktur sticker bendelar ut genom huden medan sluten fraktur existerar enstaka fraktur tillsammans hel hud. Den öppna frakturen utgör ofta enstaka större fara till infektioner då såret nära bengenombrottet inom huden blivit kontaminerat (smuts, småsten, mm.) nära skadetillfället.

Frakturer inom rörben (diafysfrakturer) delas in angående den existerar komplett(frakturen går helt igenom skelettstrukturen) alternativt inkomplett(frakturen finns enbart vid bendelens en sida).
enstaka fullständig fraktur förmå äga numeriskt värde fragment vid vardera blad ifall skelettet dvs var sprickan bryter igenom den kompakta benhinnan (periostiet).

• Green-stick fraktur(infraktionsfraktur) existerar enstaka vanligt förekommande skada från underarmsbenet vid små människor (inkomplett) var benet böjs därför detta uppstår ett brist inom benet vid ett sida.
• Komminutfraktur betyder för att detta förutom sprickan igenom bendelen tillsammans med 2 fragment även finns ytterligare mindre avlösta benfragment inom anslutning mot brottsytan inom benhinnan.
• Vid kompressionsfraktur pressas alternativt kilas dem båda benändarna inom själva frakturen ihop. Denna frakturtyp förekommer mestadels inom ryggens kotkroppar nära benskada. Detta förmå liknas nära impressionsfrakturen inom höftleden.
• Avulsionsfraktur betyder för att en mindre benfäste på grund av ligament alternativt sena rivits loss efter en högt drag inom ligamentet alternativt senan.
• Stressfarktur(insufficiensfraktur) utgör ingen egentlig fraktur tillsammans med något fragment inom benhinnan. Stressfrakturer existerar rämna därför små för att den ej syns vid ett röntgenbild var den enda synliga defekten vid bilden ev. existerar ett periostealförtjockning samt kliniska symtom (värk). Stressfraktur kallas även marschfraktur då symtomen uppkommer nära kroppslig handling samt försvinner efter några dagars vila. nära scintigrafi ses en ökat upptagningsområde från isotoper nära området på grund av stressfrakturen.

Det finns dock andra differentialdiagnoser likt även ger ett kortikal förtjockning således likt osteomyelit, benigna tumörer, venös insufficiens, maligna tumörer, mm. likt liknar varandra vid röntgenbilden.

De frakturer vilket anses allvarligast rör skador inom ryggraden var resultatet är kapabel bli svåra neurologiska skador beroende vid vilken nivå inom ryggen skadan sitter.
Frakturer inom ryggen förekommer nära flera typer från skador samt skadetillfällen. Statistiskt beräknar man tillsammans för att ca. hälften från samtliga ryggskador beror vid trafikolyckor, ett fjärdedel beror vid fall samt inom ca. 10% från fallen uppkommer skadan inom samband tillsammans utövandet från någon idrott.
Viktigaste diagnosen från ryggskada existerar för att utröna ifall skadan existerar stadig alternativt instabil. nära instabil fraktur från ryggkotorna finns enstaka tillfälle mot för att förvärra skadan nära rörelser vilket då är kapabel påverka ryggmärgen alternativt nervrötter.

Metod

En många betydande insikt hos radiologen likt bedömer bilderna existerar den angående anatomiska avstånd samt vinklar inom olika skelettstrukturer till för att behärska att fatta beslut eller bestämma något anatomiska avvikelser, missbildningar samt skelettskador tillsammans med felställningar [1] [2] (bilder). Framför allt existerar denna insikt betydande till för att värdera skillnader mellan normal samt patologisk anatomi hos små människor. beneath barnets tillväxt ändrar sig skelettets anatomin rejält vilket radiologen måste behärska ta hänsyn mot. nära rotationsfelställning efter fraktur inom tex. fingrarna är kapabel ett felaktig läkning leda mot för att fingrarna ej pekar korrekt nära knut grabb. detta existerar även viktigt för att tex. höftledsfrakturer läks utan större rotationsfelställning.
Felställning från skelettet efter enstaka fraktur måste bedömas till enstaka adekvat behandling på grund av för att ej ett fåtal enstaka felaktig läkning såsom påverkar framtida funktion från den för tillfället skadade skelettdelen. Underarmens båda ben bryts ofta var ett korrigering från felställning existerar vanlig genom för att dra frakturändarna tillrätta till för att sedan [gipsa] inom detta läge. Benbrottet kontrollröntgas efter korrigering samt gipsning innan detta lämnas ifred på grund av för att läka.

Vid ett standardundersökning tar man dels ett sk. frontal foto [1] [2] [3] (bilder). Detta existerar enstaka foto rakt framifrån/mot enstaka kroppsdel. Dessutom behöver man nästan ständigt komplettera tillsammans enstaka sidobild [1] [2] [3] (bilder) till för att omfatta alternativt utesluta enstaka skelettskada såsom ej syns ifrån enstaka projektion samt enstaka ev. vinkelfelställning. detta behövs numeriskt värde bildprojektioner ifrån olika vinklar för  för att behärska att fatta beslut eller bestämma något hur numeriskt värde frakturändar ligger emot varandra. Sidobilden tar man inom 90 graders vinkel emot den tidigare frontalbilden.

Här är kapabel man då anlända för att behöva ändra läget något vid den skadade kroppsdelen på grund av för att erhålla mot projektioner ifrån dessa numeriskt värde vinklar. Dessa rörelser vid patienten är kapabel artikel många smärtsamma då patienten helst från allt önskar ligga ner helt stilla inom en visst läge på grund av för att detta ej bör utföra ont.

Vid ett axial foto röntgar man ”vinkelrätt mot enstaka längsaxel”. Dvs. vilden tas inom riktning längs enstaka benstruktur. Skelettdelar likt är kapabel bli aktuell till ett axial foto existerar höftled, [knäskålen] (bild), [hälbenet] (bild) samt axelleden. nära efterkontroll från befintlig [höftprotes] (bild) tar man även ett axial foto likt då överensstämmer tillsammans den foto man tog nära skadetillfället.

En röntgensjuksköterska genomför dessa typer från undersökningar. nära andra moment inblandade, tex. kontrastmedel inom led, genomför enstaka röntgenläkare undersökningen.

Förberedelser

Vid skelettundersökningar behövs normalt inga förberedelser.
Patienter tillsammans med smärtor vilket beror vid skelettskada bör däremot smärtlindras innan röntgenundersökningen starta tillsammans med fara på grund av svår smärta nära manipulation från den troliga skadade kroppsdelen.

Anatomi samt fysiologi

En detaljer från skelettets anatomi upptar normalt stora voluminösa skrivna verk samt existerar ett diger läsning var även dessa tjocka skrivna verk delas upp inom olika skelettsegment på grund av för att utföra detta någorlunda överskådligt. på grund av anatomin titta länk nederst vid sidan.

Skelettets funktion existerar för att stödja upp människokroppen, skydda ömtåliga inre kroppsdel samt utgöra enstaka kraft(hävstång)för musklerna. Skelettet byggs angående samt ändras ständigt samt modelleras efter grabb nära ökad storlek samt tillväxt.
enstaka myndig människa äger mellan 200-210 olika bendelar beroende vid hur dessa räknas. bör bäckenet räknas vilket ett alternativt tre olika bendelar liksom vissa människor besitter en ytterligare par resp. saknar en revbenspar, detta kunna finnas fem alternativt sex ländkotor, mm. Små bebisar förmå äga 300 skelettdelar var sedan flera växer ihop mot större bensegment beneath uppväxten.

Skelettet förmå grovt delas in inom olika typer från ben utifrån dess struktur inom långa rörben, korta rörben, skiva ben, sammansatta ben samt småben.
Rörbenen delas in inom skaft (corpus) samt benändar. beneath barnets tillväxtår

Ben består från kollagen (protein) samt mineralerna kalcium samt fosfor. Skelettet existerar ett levande organism försörjs tillsammans blod samt känner från inflytande genom nerver. Ben besitter enstaka funktion såsom reparerar skador genom nybildning från ben vilket ett mängd olika celler inom benvävnaden sköter angående. Osteoblaster existerar enstaka benbildande fängelse liksom tillverka nytt ben tillsammans hjälp från kollagent protein, osteocyterna transporterar näring mot samt transportera försvunnen slaggproduktre mellan blodet samt benvävnaden samt osteoclaster. Denna ständigt höga handling tillsammans nybildande från skelett inom olika bendelar åskådliggöres god nära scintigrafi från bota skelettet.

Rörbenens benuppbyggnaden består från enstaka [porös] (bild) inre kärna vilket innehåller benmärgen(medulla/spongiosa) liksom innesluts inom en yttre lager från en kompakt lager ben (kortikalis) såsom ger benet dess styrka samt hållfasthet samt en yttre tunt lager benskikt sk. benhinnan(periostiet). dem skiva benen består även dem från enstaka inre den mjuka näringsrika vävnaden som finns inuti ben viktig för produktion av blodceller (diploe/spongiosa) liksom skyddas från en yttre samt en inre lager kompakt ben (lamina externa resp. lamina interna). Utsidan från dem skiva benens kompakta ben bekläds även dem från enstaka benhinna (periost).

Spongiosans struktur kunna liknas nära enstaka tvättsvamp tillsammans med små rör vilket avgränsas sinsemellan från många tunna benväggar. inom dessa hålrum finns benmärgen.
Benmärgen finns vilket röd- resp. citrongul benmärg. detta existerar inom den röda benmärgen(medulla ossium rubra) vilket blodkroppar bildas samt återfinns främst inom rörbenens ändar, revben samt dem skiva benen(bäckenskovlarna, bröstbenet samt hjässans skiva ben).
varenda dygn tillverkas ca. 1300 miljarder nya röda- resp. vitablodkroppar inom den röda benmärgen.
Den gula benmärgen bildar inget blod samt utgörs inom ett massiv sektion från fett samt finns framför allt inom rörbenens mittpartier samt handens samt fotens ben.

Delen var numeriskt värde skelettdelars ändar förmå röra sig tillsammans kallas ledspringa. Leden existerar en vätskefyllt utrymme vilket omsluts från enstaka tät ledkapsell (ledhåla). Ledytorna bekläds från glatt samt oelastiskt hyalint ledbrosk.
samtliga leder hålls ihop tillsammans ligament alternativt ledband vilket då finns utanför alternativt inuti ledkapseln. Rörligheten inom enstaka led begränsas från ledligamentets längd.
detta finns olika typer från leder cylinder-, kul-, gångjärns-, plan-, rotations-, sadel-, skruv-, vinkel- samt vridled.

Ryggraden(kotpelaren) utgör den enda fasta förbindelsen mellan överkroppen samt underkroppen. inom sidoprojektion besitter ryggraden 3 böjar var halsryggen samt ländryggen böjer vidare sk. lordos medan bröstryggen böjer sig bakåt inom båda ändar sk. kyfos. Denna böjning från ryggraden medför för att all tryck ifrån övriga kroppens kroppsdel kommer rakt ovan benen vilket underlättar på grund av ballansen.

Mellan vardera kotplatta ner mot S3 löper 31 par ryggmärgsnerver(nervus spinalis) ut ifrån vardera blad ifall kotkroppens spinalutskott genom kothål(intervertebralhålen) ut mot övriga kroppen. inledande paret nerver (halsnerver) löper ut sidledes mellan skallbasen samt atlas (C1) vilket medför för att detta finns 8 par halsnerver trots för att detta endast finns 7 halskotor. Nedersta nervflätorna ifrån Th12 mot S3 bildar länd-korsbensflätan (flexus lumbosacralis) liksom via långa nervbanor engagerar benen. Den berömda ischiasnerven utgår ifrån S3 samt löper ända ner mot tårna.

Längs större delen från ryggraden (Th12-L1/L2) löper ryggmärgskanalen(spinalkanalen) såsom ligger väl skyddad (i normala fall) omhöljd från ryggkotornas delar.
Runt hjärnan samt längs ryggmärgskanalen (subarachnoidalrummet) finns ca. 100-150mlryggmärgsvätska(cerebrospinalvätska/likvor) vilket bla. kyler samt skyddar hjärnan ifrån stötar.

Ryggraden existerar mer alternativt mindre böjlig åt varenda håll vilket möjliggörs genom dem mjuka kotdiskar(intervertebraldiskar) vilket finns mellan varenda kota längs bota ryggraden.
Kotdiskarna(intervertebraldiskar) utgör även ett stötdämpande resultat på grund av såväl kotkropparna liksom kroppen vilket skyddar hjärna samt kroppsdel ifrån stötar nära gång, fall, hopp, mm.

Underbenet består från numeriskt värde långa rörben vadbenet(fibula) samt skenbenet(tibia). Skenbenet existerar grovt samt utgör ett sektion från knäleden. vid skenbenets övre framsida finns ett förtjockning(skenbensskrovligheten/tuberositas tibiae) som  existerar den punkt kroppen vilar vid då man sitter ner vid knäna. detta existerar således ej knäskålen såsom ligger an mot marken nära knäsittande. detta existerar även vid denna benstruktur senan ifrån den fyrhövdade lårmuskeln, liksom löper ovan knäskålen, fäster.

Vadbenet existerar tunt då detta ben ej små frukter från växter upp någon kroppsvikt vars viktigaste funktion existerar för att utgöra ett sektion från fotleden(gångjärnsled) tillsammans skenbenet liksom håller foten vid plats.

Foten bildar led tillsammans med underbenen tillsammans den sk. språngbenet likt sitter inklämt inom den [gaffelkonstruktion] (bild) underbenen bildar inom fotleden.
Människans fötter existerar något som har fått en viss form eller struktur mot för att vandra då såväl stortån samt samtliga tår sedan länge tappat sin förmåga för att greppa angående saker därför vilket aporna liksom ännu kunna greppa angående saker då tårna gan greppa angående saker samt stortån fungerar liksom ett tumme. Människans tåfallanger består från 3 ben utom stortåfallang liksom saknar en ben dock utgör vid bas från sin storlek samt styrka den tå såsom håller ballansen nära gång.

Läs mer

Uppdateras…