Gastronomisk vad betyder det cancer

2. Orsakar dietärt fett bröstcancer?

Årtionden senare plats Dolls varning angående övertolkning från svaga epidemiologiska samband mellan kost samt cancer helt bortglömd.

Dr Walter Willett, medicinsk expert tillsammans doktorsexamen inom epidemiologi ifrån Harvard School of Public Health, gjorde en försök för att bevisa kopplingen mellan dietärt fett samt bröstcancer ifrån Dolls forskning, genom för att nyttja sitt (nu ökända) blankett tillsammans med 61 frågeställningar angående kost inom ett massiv samling tillsammans närmare 90 000 kvinnliga sjuksköterskor. Resultaten analyserades samt man gjorde beräkningar från detta totala intaget från fett, mättat fett, linolsyra (ett fleromättat fett inom vegetabilisk olja) samt kolesterol samt jämförde dessa tillsammans andelen medicinska bekymmer, såsom hjärtkärlsjukdomar samt cancer.

Willetts team skulle komma för att publicera tre uppsättningar fynd angående kopplingen mellan dietärt fett samt bröstcancer. Den inledande publikationen, Dietary tallrik and the fara of Breast Cancer ifrån 1987, visade inget samband mellan dietärt fett samt bröstcancer. inom verkligheten visade faktiskt artikeln enstaka trend tillsammans med minskad fara på grund av bröstcancer tillsammans en högre intag från dietärt fett, dock detta plats ej statistiskt signifikant.

En lärande publicerad numeriskt värde kalenderår tidigare visade en liknande effekt – den avslöjade ej något samband. Willetts assemblage kombinerade därefter information ifrån sex liknande studier, var information ifrån ovan 337 000 kvinnor samt 4 980 fall från bröstcancer analyserades, dock ej heller denna gång framkom någon koppling mellan dietärt fett samt risken till bröstcancer.

Forskarna varnade till för att längden vid uppföljningen från deras initiala undersökning kanske varit till betalkort, alternativt för att även dem lägsta nivåerna från dietärt fett helt enkelt plats till höga på grund av för att sänka risken på grund av bröstcancer.

Efter ett upprepad utvärdering efter nästan 15 kalenderår, denna gång tillsammans med kvinnor vars kost bestod från mindre än 20 % fett (kom minnas, detta fanns efter årtionden tillsammans med rekommendationer angående för att dra ner vid fett), fann man för att ifall kolhydraterna ersattes tillsammans fett, samt ökade konsumtionen från fett tillsammans 5 %, förknippades detta tillsammans enstaka 4 % lägre förekomst från bröstcancer. tillsammans med andra mening, dem hittade motsatsen mot vilket dem förväntade sig: fett inom kosten plats ej associerat tillsammans med en ökat antal cancerfall. ifall något, sålunda fanns detta plats associerat tillsammans ett minskad risk.

Kan oss då dra slutsatsen för att fett inom maten faktiskt skyddar oss mot bröstcancer? Vissa skulle hävda detta utifrån dessa studier, dock Willetts undersökning samt dem andra befolkningsstudierna plats varenda epidemiologiska sådana tillsammans med många låga riskförhållanden, vilket troligen existerar slumpmässigt alternativt inom bästa fall många svag evidens. detta enda oss tillsammans säkerhet förmå yttra existerar för att inga signifikanta uppgifter någonsin demonstrerat ökad fara på grund av bröstcancer från för att förtära fett. detta finns alltså ännu inget klart samband mellan kost samt bröstcancer.

3. Orsakar rött samt processat animalisk föda cancer?

Köttkonsumtionen besitter fått bära den största skuldbördan då detta gäller livsmedel tillsammans med potential för att orsaka cancer. Oftast kopplas köttätandet mot enstaka påstått högre fara till koloncancer. Liksom docka samt Armstrongs världsomspännande epidemiologiska forskning, äger sambandet endast påvisats inkonsekvent inom befolkningsstudier.

Som lök vid laxen: flera källor såsom rapporterar angående hälsoaspekterna från rött animalisk föda samt dess möglich koppling mot cancer, refererar ofta ett sammanfattning ifrån Världshälsoorganisationens (WHO) International Agency for Cancer Research (IARC). detta man förlorar existerar för att den på denna plats WHO-rapporten ej existerar någon forskning alls, utan snarare ett samling individers åsikter.

Dessutom skriver mot samt tillsammans författarna mot rapporten, för att dem erhålla tillgängliga samt randomiserade studierna ej besitter demonstrerat någon koppling mellan konsumtion från rött animalisk föda samt koloncancer. Flera randomiserade studier äger utvärderat kost tillsammans med lågt fettinnehåll, högt fiberinnehåll samt en lågt intag från rött samt bearbetat animalisk föda till för att titta angående detta kunna bidra mot för att minska förekomsten från adenom (pre-maligna polyper). ingen kunde uppvisa någon minskning från tillsammans med dem interventionsarmarna inom kosten. till för att hälla ännu mer krydda inom såren: dessa lågfettgrupper randomiserades mot ett europeisk diet, samt ändå framkom inga fördelar.

Ytterligare en bekymmer tillsammans denna potenziell koppling existerar detta faktum för att rött animalisk föda samt processat animalisk föda existerar helt olika saker samt ej bör klumpas ihop. mot modell ger ett måltid liksom innehåller nötkött ifrån kor likt utfodrats tillsammans spannmål kontra animalisk föda ifrån vilt en markant annorlunda fysiologiskt svar, var köttet ifrån spannmålsutfodrade kor ökar flera markörer på grund av inflammation.

Dessutom finns detta faktiskt några övertygande mekanismer inom djurstudier likt, åtminstone inom teorin, är kapabel förklara varför bränt animalisk föda, vilket skapar nitrosaminer, kunna utsätta tarmen till cancerframkallande ämnen. Detta pekar dock mot för att detta existerar bränd föda likt existerar cancerframkallande, samt ej nödvändigtvis animalisk föda alternativt rött kött.

Att bränd föda är kapabel bli cancerframkallande inom tjocktarmen existerar enstaka nödvändig anledning mot för att länken mellan koloncancer samt rött animalisk föda besitter studerats sålunda exakt. Ändå äger även detta samband gett ett potentiellt ökad fara till koloncancer vid beneath 1 %.

Även angående oss vet för att enstaka kost tillsammans animalisk föda ger enstaka mängd vitaminer samt mineraler, fortsätter detta för att länkas samman tillsammans med cancer utifrån svaga samt motstridiga evidens. animalisk föda innehåller en avgörande antal vitaminer samt näringsämnen likt hjälper kroppen för att reparera samt återhämta sig. Således, dem liksom utesluter animalisk föda inom avsikt för att minska risken på grund av cancer, grundar sina beslut vid vag evidens. detta kunna mot samt tillsammans leda mot ett kost tillsammans otillräckligt näringsinnehåll.

För mer kunskap ifall detta kurs, titta vår guide:

4. Finns detta något livsmedel liksom orsakar någon slags cancer?

Jag använder Willetts kunskap såsom en modell på denna plats, eftersom detta illustrerar dem otroligt förutfattade meningarna inom nutrition samt läkemedel då detta gäller cancer samt dem flera problemen tillsammans med försöken för att koppla ihop kost samt cancer:

1. Kopplingen mellan dietärt fett samt cancer besitter varit inkonsekvent ifrån start, tillsammans uppgifter likt potentiellt visar för att fett förknippas tillsammans med ett lägre fara på grund av bröstcancer.
2. dem flesta studier såsom utvärderar cancer samt kost existerar epidemiologiska studier liksom bygger vid enkät ifall matvanor samt ger effekt liksom helt enkelt ej stöder påståenden ifall orsakssamband alternativt ens starkt samband.
3. Nästan samtliga studier såsom bedömer olika livsmedel alternativt makronutrienter samt deras kopplingar mot cancer, visar därför små riskförhållanden för att detta existerar omöjligt för att tillsammans med säkerhet yttra för att detta samband ej existerar enstaka slump alternativt beror vid något annat okänt samband (som välstånd, inom Dolls studie).

Kom ihåg: mot samt tillsammans docka plats övertygad angående för att dessa populationsbaserade korrelationer endast borde ses likt bas på grund av ytterligare undersökning samt studier, alternativt tillsammans med andra ord: enstaka utgångspunkt alternativt ett antagande eller en förklaring som föreslås för att förklara något, ofärgad från förutfattade meningar, såsom antingen förmå bevisas alternativt motbevisas.

Sedan Willetts start massiva lärande äger flera andra studier försökt koppla samman fett inom kosten tillsammans bröst- samt andra cancerformer. Studierna förblir negativa, mot samt tillsammans Willett besitter offentligt sagt för att ”stödet till en starkt samband mellan fettintag samt bröstcancerrisk äger försvagats avsevärt då resultaten ifrån stora prospektiva studier besitter blivit tillgängliga”, samt han äger mot samt tillsammans sagt för att enstaka kost tillsammans med lågt fettintag samt högt kolhydratinnehåll är kapabel öka risken på grund av bröstcancer hos ett sektion kvinnor.

1990-talet gav oss en flertal hundramiljonerdollarstudier såsom testade ett fettsnål kost vid flera sjukdomar, inklusive cancer. Woman’s Health Initiative (WHI) randomiserade ovan 48 000 kvinnor mot antingen ett kontrollgrupp alternativt enstaka team tillsammans stark beteendemodifiering, såsom inkluderade ett fettsnål diet tillsammans med många ätbar del samt vegetabilier samt regelbundna motivationsträffar.

Även angående detta gjordes oräkneliga interventioner inom lågfettgruppen på grund av för att utveckla deras allmänna välbefinnande, sågs ingen skillnad inom antalet bröstcancerfall mellan grupperna. inom ett liknande undersökning, känd vilket Women’s Health Study, hittades ingen koppling mellan dietärt fett samt kolorektal cancer.

Däremot hittade dem ett potentiell koppling mellan stekt föda samt kolorektal cancer, vilket oss tar upp närmare senare. Dessutom avslöjar ett nyligen utförd metaanalys noll samband mellan fettintag samt kolorektal cancer.

De upprepade misslyckandena tillsammans för att koppla samman bröstcancer samt fettintag borde äga gett oss flera viktiga insikter. Epidemiologiska studier existerar ofta värdelösa då detta gäller för att bedöma riskfaktorer på grund av cancer. Detta beror vid den långa tiden detta tar på grund av cancer för att utvecklas, detta enorma antalet variabler vilket påverkar dess tillväxt samt svårigheter för att slumpa individer inom långtidsstudier angående livsstil.

Problemen tillsammans epidemiologiska studier samt medias vilseledande rubriker, likt en dagen säger si samt dagen efter sålunda, besitter vetenskapligt parodierats inom studien Är allt oss äter associerat tillsammans cancer? ett strukturerad kokboksöversikt liksom avslöjade för att detta existerar möjligt för att hitta evidens på grund av både positiva samt negativa effekter hos dem flesta livsmedel då detta gäller befolkningsstudier samt cancer.

Följande fyra nivåer från stöd existerar inom allmänhet nödvändiga på grund av för att förbättra enstaka kraftfull koppling mellan vissa livsmedel alternativt ätmönster samt cancer:

1. Stöd ifrån populations-/epidemiologiska studier
2. Mekanistiskt stöd (dvs för att detta finns enstaka mekanism vilket redogör sambandet)
3. Stöd ifrån djurstudier
4. Stöd ifrån randomiserade kontrollerade studier vid människor

Vi noterar ödmjukt för att varenda dessa fyra nivåer inte någonsin någonsin besitter uppvisats på grund av något ätmönster samt någon typ från cancer.

5. Hur är kapabel livsmedel orsaka cancer?

Idén för att vissa livsmedel likt existerar livsviktiga vid bas från sina näringsämnen kunna orsaka cancer existerar ganska svår för att ta mot sig.

Mat existerar således grundläggande: hur är kapabel oss ens jämföra dem tillsammans andra kända cancerogena ämnen vilket tobaksrök alternativt bilavgaser? ni noterar troligen även för att epidemiologiska studier är kapabel försöka länka vissa livsmedel samt beteenden mot cancer, dock utan en övervägande från mekanismerna existerar varenda identifierade samband svåra för att stötta.

Ett livsmedel kunna inom teorin påverka cancerrisken enbart ifall detta orsakar ett påtaglig förändring inom våra kroppar likt främjar enstaka miljö liksom utför detta möjligt till ett fängelse för att bli cancerogen.

Följande mekanismer beskriver hur föda skulle behärska orsaka cancer:

1. Maten och/eller tillagningsprocessen kunna innehålla cancerframkallande ämnen alternativt kemikalier vilket förmå skada våra celler alternativt någon sektion från kroppen. Denna repetitiva skada är kapabel sålunda småningom utföra detta zon mer benäget till cancer (ungefär såsom upprepade skador vid bas från cigarettrök inom lungorna).
2. Maten alternativt matlagningstekniken förmå innehålla enstaka kemikalie alternativt fri radikal likt skadar DNA, vilket kunna leda mot förändrat genuttryck alternativt mutationer från gener liksom främjar celldelning, tillväxt samt sålunda småningom cancer.
3. Maten alternativt matlagningstekniken förmå innehålla fria radikaler såsom attackerar våra celler (antingen rent allmänt, cellmembranen, DNA alternativt andra cellkomponenter) vid en sätt likt främjar okontrollerad celldelning, bildandet från ett defekt fängelse såsom således småningom utvecklas mot cancer.
4. Maten förmå leda mot enstaka metabolisk miljö likt gynnar tillväxten från cancerceller, såsom fetma alternativt typ 2-diabetes. mot modell nära fetma, diabetes alternativt enstaka kost vilket främjar förhöjda nivåer från blodglukos samt insulin, är kapabel normala celler ett fåtal aviseringar likt aktiverar cellväxt samt reproduktionsvägar liksom tillsammans tiden förmå kräva deras obegränsade tillväxt samt förmå öka risken på grund av eventuell konvertering mot enstaka cancercell. enstaka sådan tillväxtstimuli besitter beskrivits vilket en ”Hallmark of Cancer.”

Dessa beskrivningar belyser hur detta saknas mekanistisk koppling mellan kost samt cancer. Detta existerar viktigt då man överväger dem svaga evidens likt pekar vid en möjligt, dock inkomplett, samband mellan en kostmönster samt cancer. enstaka bristande vid ett pålitlig mekanistisk länk innebär för att en kausalt samband existerar mindre troligt.

Det faktum för att ett kosthållning tillsammans högre fettintag verkar minska kvantiteten kroppsfett, utveckla typ 2-diabetes samt insulinkänslighet samt den omfattande metabola hälsan, fullfölja för att detta ännu existerar oklart hur mättat fett samtidigt kunna öka cancer. inom ett hälsosam kost tillsammans enstaka nedsänkt andel kolhydrater samt ett upphöjd andel fett finns detta ingen mekanistisk förklaring mot för att fett skulle bidra mot cancer. dock ett blandad kost tillsammans med högt innehåll från fett samt många kolhydrater förmå säkert äga ett mekanistisk förklaring eftersom ett sådan blandkost är kapabel leda mot ökade insulinnivåer, ökat bukfett, ökad inflammation etc.

Omättade fetter inom form eller gestalt från vegetabiliska oljor besitter, å andra sidan, använts till för att främja cancer inom djurförsök beneath årtionden.Omättade fetter innehåller ofta fria radikaler liksom förmå orsaka oxidativ skada efter konsumtion, vilket inom vissa fall är kapabel ge dödliga skador vid celler alternativt DNA. Detta är kapabel leda mot cancer.

Detta äger demonstrerat sig artikel fallet inom djurstudier, då enstaka passage ifrån mättat mot omättat fett hos möss resulterade inom ett ökning från cancerfrekvensen. Majsolja plats ett favorit nära kostintervention inom några från dem äldre cancerstudierna vid bas från dess goda förmåga för att främja cancer beneath djurförsök.

Vidare äger randomiserade studier vid människor bekräftat denna koppling, eftersom flera randomiserade studier avslöjade ökningar inom antalet dödsfall inom cancer samt minskad överlevnad inom grupper vilket konsumerade högre mängder vegetabilisk olja.

En randomiserad forskning vid människor visade enstaka ökning från lungcancer samt enstaka fördubbling från cancerrelaterade dödsfall hos män likt randomiserades mot enstaka kost tillsammans med högt intag från vegetabilisk olja. Skillnaderna plats vid gränsen mot signifikativa, dock accelererade mot slutet från försöket, vilket potentiellt illustrerar för att uppkomsten från cancer vid bas från ett livsstilsförändring är kapabel ta kalenderår för att utvecklas.

Vegetabiliska oljors tänkbara koppling mot cancer existerar en god modell vid kravet för att visa flera mekanismer likt redogör en livsmedels möglich cancerogena effekt.

6. förmå fruktbarhet samt vegetabilier bekämpa cancer?

Medan rött animalisk föda besitter haft rykte angående sig för att artikel den farliga kostkomponenten dem senaste decennierna, äger bär samt vegetabilier lovordats inom dem flesta moderna kostrekommendationer samt hyllats liksom anticancermat. Studierna besitter emellertid ej varit konsekventa samt bekräftar ej fullständigt detta oklanderliga rykte fruktbarhet samt vegetabilier åtnjuter.

Precis såsom tillsammans rött animalisk föda samt dem flesta andra livsmedel, påverkas sambandet mellan frukt/grönsaker samt cancer från epidemiologiska studier såsom använder ofta felaktiga enkät till matfrekvens samt varenda andra problem att diskutera såsom följer tillsammans med observationssamband.

Till modell äter rökare, frekventa alkoholdrickare samt individer liksom sällan tränar – samtliga tre riskfaktorer till cancer – mindre vegetabilier än icke-rökare, måttliga alkoholdrickare samt dem såsom tränar. detta existerar ej förvånande för att dessa människor existerar mindre friska, dock oss förmå ej artikel säkra vid för att detta beror vid för att deras kost saknar bär samt vegetabilier. vid identisk sätt pekar liknande studier mot ett lägre fara på grund av dödlighet från samtliga orsaker hos grönsaksätarna, dock återigen spökar dem sociala frågorna såsom förmå påverka siffrorna.

När man tittar vid samtliga typer från kroniska sjukdomar, pekar fördelarna ännu mer särskilt mot vegetabilier, särskilt gröna bladgrönsaker, snarare än bär. Detta något mer begränsade urval från vegetabilier skulle behärska överensstämma tillsammans möglich mekanismer: dem gröna bladgrönsakernas förmåga för att mata tarmbakterier samt förmågan hos korsblommiga vegetabilier för att stimulera vårt antioxidantförsvarssystem, tillsammans tillsammans liknande sätt såsom hjälper mot för att avgifta denkbar cancerformiga kemikalier samt hormoner.

Liksom tillsammans dem flesta livsmedel existerar studierna blandade – vissa avslöjar ett lägre cancerrisk, medan andra visar för att skillnaden existerar minimal till identisk livsmedel. Vidare tyder studier vid för att anticancerfördelen från vegetabilier existerar störst hos cigarett samt alkoholdrickare.

Ur mekanistisk synvinkel existerar detta även rimligt, eftersom flera vegetabilier förbättrar våra cellers förmåga för att avgifta potentiellt cancerogena kemikalier. tillsammans med andra mening, dem på denna plats grönsakerna möjligen arbetar hårt till för att kompensera den enorma skada såsom orsakas från dessa individers ohälsosamma beteenden, dock fördelarna existerar mindre robusta alternativt finns helt enkelt ej var till oss såsom följer enstaka hyfsat hälsosam livsstil.

En metaanalys från 26 studier, genomförda 1982-1997, vilket utvärderade risken på grund av bröstcancer hos kvinnor, hittade ingen fördel tillsammans med fruktkonsumtion på grund av för att minska risken till bröstcancer, medan vegetabilier fanns förknippade tillsammans enstaka 25 % lägre relativ fara. Dessutom visade ett undersökning vid kvinnor inom perioden före klimakteriet ett liknande potentiell fördel tillsammans med vegetabilier, dock ej frukt.

Hos män existerar konsumtion från korsblommiga vegetabilier förknippad tillsammans enstaka minskad fara på grund av prostatacancer.

I ett nyare lärande var vetenskapsman tittade vid ovan 350 000 kvinnor samt deras fara till bröstcancer finner oss ingen fördel tillsammans bär alternativt vegetabilier. Flera andra studier gjorde identisk fynd samt pekade ej vid någon minskning från bröstcancer alternativt cancer tillsammans intag från bär alternativt grönsaker.

Andra data förmå tyda vid för att en livsmedel vilket äts tidigare inom existensen förmå fungera skyddande mot bröstcancer, dock jag tror för att ni fattar poängen; uppgifterna existerar ett inkonsekvent röra samt dem flesta studier indikerar ingen kritisk koppling mellan kost samt cancer.

Flyttar oss oss nedströms mot magtarmkanalen, därför blir detta knappast tydligare. Epidemiologiska studier avslöjar enstaka potentiell koppling mot ett högre fara till koloncancer hos dem likt äter mindre än 1,5 portioner vegetabilier per dygn, dock sambandet existerar svagt positiv tillsammans en riskförhållande vid endast 1,65.Ännu mindre optimistisk: enstaka sammanslagen granskning från 14 studier visade ingen minskning inom risken på grund av koloncancer hos personer vilket rapporterade enstaka upphöjd konsumtion från fruktbarhet samt grönsaker.

Precis såsom tillsammans animalisk föda förmå frågorna ifall olika typer från vegetabilier samt tillagningen från dessa påverka flera från dessa studier. Exempelvis, noggrann liksom den negativa effekten från bränt animalisk föda förmå kompenseras från fördelarna tillsammans köttkonsumtion, kunna identisk artikel möjligt på grund av vegetabilier. Studier äger dock ännu ej bedömt detta förhållande, vilket begränsar uppgifter. vilket tagits upp ovan reducerade ej randomisering från individer mot ett kost tillsammans med högt frukt- samt grönsaksintag ej förekomsten från pre-maligna kolonpolyper.

Dessutom förmå typ från vegetabilier samt odlingsförhållanden mot massiv sektion påverka dem potentiellt fördelaktiga kemikalier vilket finns inom grönsaken. mot modell främjar svavelorganiska föreningar, likt finns inom lök, vitlök, broccoli, kål samt andra vegetabilier, cellulär avgiftning samt produktionen från antioxidanter, dock mängderna varierar avsevärt mellan olika sorter.

Ur cancersynpunkt är kapabel oss allmänt betrakta vegetabilier vilket enstaka mängd vitaminer, mineraler, lösliga samt omöjliga fibrer samt ett rad defensiva kemikalier såsom skyddar mot köttätare. för att bedöma plats samt enstaka från dessa komponenter är kapabel ge några ledtrådar angående (och hur) vegetabilier är kapabel minska risken på grund av cancer.

Mer detaljerat föreslår jag nästa möjligheter:

1. Fibrer inom vegetabilier matar samt vårdar våra tarmbakterier.
• Vår normala bakterieflora hjälper mot för att bekämpa inflammation, avgifta potentiellt cancerogena kemikalier samt skydda tarmhinnan. Således förmå oss minska risken på grund av cancer inom magtarmkanalen genom för att utveckla tarmhälsan.
• Tarmbakterier binder samt bryter ner potentiellt farliga kemikalier. mot modell metaboliseras kolväten inom bränd föda från tarmbakterier, vilket är kapabel skydda oss ifrån cancer.
• Genom för att mata dessa tarmbakterier blir dem fler, vilket ytterligare ökar nedbrytningen från skadliga kemikalier likt heterocykliska aminer samt polycykliska aromatiska kolväten, samtidigt likt antioxidanten omvandlar svavlet inom korsblommiga vegetabilier mot cancerbekämpande biprodukter.
• Tarmbakterier tillverkar butyrat (smörsyra) från grönsaksfibrer. Djurstudier besitter demonstrerat för att denna omvandling kunna minska risken på grund av tjocktarmscancer via apoptos (programmerad celldöd) samt minska antalet skadade celler likt förmå bli cancerogena angående dem ej kontrolleras. Antalet studier vid människor existerar dock begränsat.
2. flera vegetabilier innehåller skyddande kemikalier likt sulforafan liksom avvärjer alternativt mot samt tillsammans dödar vilt samt insekter.
• Samma kemikalier existerar en varningstecken på grund av våra celler, dock istället på grund av för att döda, därför aktiveras helt enkelt vårt immunsystem, antioxidantrespons samt våra avgiftningssystem. Djurstudier besitter demonstrerat sulforafan ifrån broccoligroddar är kapabel blockera kemiskt inducerad cancer. Studier vid människor besitter demonstrerat för att extrakt ifrån korsblommiga grönsakar förmå hjälpa mot tillsammans med avgiftning från cancerframkallande tobaksrök.

Sammanfattningsvis existerar detta vetenskapliga underlaget på grund av vegetabilier vilket skydd mot cancer tunt. Vissa studier kunna antyda för att gröna samt korsblommiga vegetabilier ger enstaka möjlig fördel, dock detta förhållande besitter ej klargjorts mot fullo.

Stärkelsefria vegetabilier ger enstaka mängd vitaminer samt näringsämnen. då dem äts liksom ett sektion från enstaka kost liksom tillför ett fåtal enkla sockerarter alternativt andra skadliga livsmedel, bidrar dessa vegetabilier sannolikt tillsammans med ett många små, ifall ens någon, fara vilket gäller vår välbefinnande. ifrån ett rent mekanistisk synvinkel finns detta även flera sätt vid vilka vegetabilier, åtminstone inom teorin, kunna minska vår fara på grund av cancer, särskilt till oss vilket bor inom städer alternativt förorenade miljöer samt såsom exponeras på grund av cancerframkallande kemikalier dagligen.

7. vilket förmå oss tillsammans säkerhet säga?

Tyvärr ej därför många såsom oss skulle vilja. Baserat vid populationsstudier, cellulära mekanismer samt djurstudier äger oss några ledtrådar ifall förhållandet mellan kosten samt risken till för att förbättra cancer. detta verkar vilket angående enstaka kosthållning såsom innebär för att man undviker överdrivet matintag, upprätthåller enstaka sund vikt samt sunda nivåer från insulin, naturliga hormoner samt inflammationsmarkörer existerar ett god start.

Samtidigt förväntas inom teorin för att föda såsom ökar cell- samt DNA-reparationen samt främjar carcinogen avgiftning samt en friskt immunsystem, varenda mekanismer likt besitter demonstrerat sig minska förekomsten från cancer, bör sänka risken på grund av cancer.

Som diskuterats ovan äger ett kost tillsammans högre fettintag samt lågt kolhydratinnehåll inom randomiserade studier flera gånger demonstrerat sig leda mot viktminskning, lägre insulin, förbättrad insulinkänslighet på grund av personer tillsammans med typ 2-diabetes alternativt dem tillsammans med prediabetes. Således existerar detta lågkolhydratkost tillsammans med många vegetabilier likt hjälper mot för att vårda tarmbakterier samt avgifta potentiellt cancerogena kemikalier liksom verkar artikel detta klokaste valet baserat vid dem begränsade tillgängliga studierna.

Låt oss komma tillbaka mot Richard docka – han gav oss enstaka betydande varning ifall sambandet mellan kost samt cancer innan han dog 2005, 92 tid gammal:

”Med tanke vid dem flera svagheterna inom denna teknik [näringsepidemiologi] då detta gäller datans standard, kompensering på grund av inkubationstid samt osäkerheten… existerar detta tydlig för att dessa samt andra korrelationer endast bör ses liksom utgångspunkter på grund av ytterligare undersökning samt ej vilket bevis från orsakssamband alternativt likt underlag på grund av förebyggande åtgärder.”

/ Dr Colin Champ