Vilket är störst växjö kristianstad

För andra betydelser, titta Kristianstad (olika betydelser).

Kristianstad (IPA: /krɪ'ɧansta/) existerar ett bebott område såsom existerar centralort inom Kristianstads samhälle inom Skåne län. Kristianstad existerar Skånes fjärde största bebott område, tillsammans med 41 300 invånare (2019)^[7] från kommunens 86 652 invånare (2021).

Kristianstad fanns tidigare residensstad inom Kristianstads län, såsom uppgick inom Skåne län 1996.

Delar från Kristianstad ligger beneath havsnivån tillsammans med våtmarksområden samt skyddas mot översvämning från vallar samt vattenpumpar. Sveriges lägsta punkt, 2,41 meter beneath havsytan, finns inom Kristianstad.^[8] Kristianstad omges från den vidsträckta Kristianstadsslätten. inom norr samt nordost finns några kullar ifrån vilka man kunna titta staden, vilket Balsberget samt Fjälkinge backe.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Staden Kristianstad grundades efter Kalmarkriget 1614 från den danskekungenKristian IV, efter detta för att den närbelägna staden Vä bränts.^[4]

Anläggningsbrevet utfärdades 1614, dock själva stadsprivilegierna ursprunglig 1622, då staden även fick stapelstadsrätt.^[4] på grund av för att gynna Kristianstad upphörde både Vä samt Åhus för att existera städer nära Kristianstads grundande. Staden anlades redan ifrån start såsom ett fästning, tillsammans vallar, vallgravar samt bastioner. Detta på grund av för att skydda den mot svenskarna, liksom skadade inom området. Kristianstads stärka ort ägde en stort inslag från militärer inom sin befolkning. Omkring 1650 ägde staden cirka 1000 invånare.

Kristianstad blev ej dansk fästningsstad särskilt länge, då Skåne blev svenskt nära freden inom Roskilde 1658, tillsammans tillsammans Kristianstad. Staden plats således endast beneath den danska kronan beneath cirka 40 tid. Danskarna återkom dock beneath detta Skånska kriget 1675-1679 beneath numeriskt värde års period samt även 1710 dock då endast på grund av enstaka månads period.

År 1719 blev Kristianstad residensstad till landshövdingarna inom detta nybildade Kristianstads län. Stadens läge försvårade handeln då staden omgavs från våtmarker tillsammans enda infarten ifrån norr ovan Näsby samt inom söder via Helgeån tillsammans med ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig, dock frihetstiden gav en visst ekonomiskt uppsving. vid 1770-talet ägde folkmängden stigit mot cirka 3000.^[9]

Kristianstad blev regionalt centrum, då staden blev residensstad till Kristianstads län (som existerade 1719-1997). Positionen såsom residensstad stärkte stadens attraktionskraft.

Kristianstad tjänade nära 1700-talets start liksom uppehållsort på grund av numeriskt värde olika statschefer inom exil. Den ene plats Stanisław inom Leszczyński från Polen samt den andre plats zaporizjakosackernashetmanFilip Orlik. Båda stöttade Karl XII:s fälttåg mot Ryssland samt hamnade därefter inom onåd efterhand vilket kriget vände mot ryssarnas fördel.

1772 genomfördes Gustav III:s statskupp genom väl förberedda händelser inom huvudstaden samt numeriskt värde noga utvalda fästningsstäder, nämligen Kristianstad samt Sveaborg. Johan Christopher Toll fanns huvud till händelseförloppet inom Kristianstad.

1775 Helge å får en nytt utlopp beneath ett vårflod. Då Gropahålet bildas sänks vattenståndet inom Helge å samt fästningen försvagas. Ån blir ofarbar tillsammans större båtar mot Kristianstad.

1794 förläggs Wendes Artilleriregemente inom Kristisanstad samt 1811 bildas Norra Skånes infanteriregementet vars en grupp personer som arbetar tillsammans ofta militärt finns inom Kristianstad dock övingsfält existerar Ljungbyhed.^[10]

Under start från 1800-talet växte Kristianstad, samt blev den nionde största staden inom landet istället på grund av den sextonde största. Efter 1830 växte Kristianstad långsammare samt tappat bort eller missat inom rangordning. Näringslivet dominerades från affär samt tjänster, medan industrin blev svagare företrädd samt inriktad vid hemmamarknaden.

1847 skadade enstaka massiv stadsbrand, då förstördes 36 gårdar samt ovan 700 personer blev husvilla. 1849 blev tagna beslutet för att fästningsvallarna kring staden skulle rivas. Staden ägde fram mot dess vuxit sig många trång samt en starkt behov från expansion utanför den gamla stadsrektangeln förelåg. Raserandet från vallarna gjorde även för att järnvägen kunde dras fram mot staden. dem sista delarna från vallsystemet revs dock ej förrän omkring 1910 kring nuvarande Norretullskolan. dem gamla vallarna vräktes inom regel helt enkelt ned inom vallgraven likt löpte runt staden. nära Norretullsskolan äger Bastionen Konungen återskapats kring millennieskiftet sålunda likt den såg ut vid 1760–1780-talen då Kristianstad plats ett fästningsstad.

Den engelske civilingenjören John nunna Milner (1820–1890) verkade beneath ett tioårsperiod inom mitten från seklet tillsammans med för att torrlägga Nosabysjön (en vik från Hammarsjön). Torrläggningen påverkade stadens tillväxtmöjlighet österut vid en radikalt sätt.

När Hovrätten ovan Skåne samt Blekinge skapades vid 1800-talet blev Kristianstad huvudorten, dels eftersom staden nedsänkt mittemellan malm inom sydvästra Skåne samt Karlskrona inom östra Blekinge, dels eftersom Kristianstad ägde ett större innebörd på grund av Skåne än vad staden besitter inom dygn. nära denna period fanns malm samt Kristianstad ungefär jämnstora. Efter enstaka utdragen kampanj ledd från flera företrädande jurister inom malm samt skogsdunge flyttades hovrätten 1917 mot malm. vid 1910-talet förlades dock Norra skånska infanteriregementet (I 6) mot staden, samt flyttades 1923 mot nya kaserner ute vid Näsby. beneath 1800-talet höll således Kristianstad upphöjd ställning eller tillstånd hos societeten inom landet mot resultat från (som detta ansågs) förnäma samhällsinstitutioner såsom hovrätt samt regementen. inom folkmun kunde staden ibland omnämnas liksom "den skånska adelns vinterpalats". detta plats beneath vintertid såsom den skånska godsägaradeln flyttade in ifrån kalla samt dragiga slott mot representativa lägenheter inom Kristianstad. Framförallt blev Västra Boulevarden en populärt stråk på grund av överklassen.

Kristianstad plats fram mot samt tillsammans 1996 residensstad inom Kristianstads län, liksom 1997 gick upp inom Skåne län. Sedan även landstingen slagits samman mot område Skåne blev staden ifrån 1999 säte på grund av dess regionfullmäktige. Även Länsrätten inom Skåne län fanns lokaliserad mot Kristianstad fram mot 2008.

I Kristianstad äger sju länder beneath olika perioder upprätthållit honorärkonsulat. en kungligt dansktvicekonsulat etablerades 1855 samt upphöjdes mot konsulat 2002, dock drogs in 2012. enstaka nordamerikanskkonsularagentur fanns 1873–1887 (samma man fanns dansk vicekonsul samt nordamerikansk konsularagent). detta självständiga kungariket Norge inrättade en vicekonsulat 1907, vilket dock drogs in 1937, till för att återupprättas 1946 samt upphöjas mot konsulat 1988, dock detta existerar numera åter indraget. Argentina ägde en vicekonsulat 1911–1935. Även land i norden ägde en vicekonsulat inom Kristianstad 1923–1925 samt 1931–1967. Litauen etablerade en konsulat 1995 samt detta existerar detta enda konsulat likt inom ljus finns kvar inom Kristianstad. Tyskland upprättade en konsulat 1996, dock detta existerar numera således indraget.

Militärstaden

[redigera | redigera wikitext]

Kristianstad fanns länge enstaka nödvändig garnisonstad tillsammans flera regementen samt Milostab Syd (Milo S) förlagda mot staden, dock beneath försvarsneddragningarna inom start vid 1990-talet försvann detta mesta utom Pliktverket samt Fortifikationsverket. inom stället flyttade universitet eller akademisk institution Kristianstad in inom pansarregementets Norra skånska regementet (P 6, tidigare I 6 samt I 24) gamla lokaler vid Näsby. samt var Wendes artilleriregemente (A 3) ett gång huserade inom Norra Åsum finns för tillfället bland annat ett gymnasieskola, Artillerimuseum samt flera småföretag. en antal föreningar tillsammans anknytning mot detta militära Kristianstad existerar ännu aktiva, såsom Wendes Militärhistoriska Förening samt Kamratföreningen Norringarna - P 6.

Administrativa tillhörigheter

[redigera | redigera wikitext]

Kristianstads tätort ombildades nära kommunreformen 1862 mot ett stadskommun tillsammans mindre delar från bebyggelsen efterhand inom kringliggande socknar/landskommuner. mot staden något som har transporterats eller flyttats 1941 Norra Åsums socken/landskommun. Efter ytterligare expansion 1967 uppgick staden 1971 inom Kristianstads samhälle tillsammans Kristianstad liksom centralort.^[11]

Den centrala delen från staden besitter hört mot stadsförsamlingen Kristianstads samling liksom 1948 namnändrades mot Kristianstads Heliga Trefaldighets samling. Ortens expansion besitter lett mot för att delar även hör mot Norra Åsums samling, Nosaby kyrka samt Vä-Skepparslövs församling.^[12]

Orten ingick mot 1967 inom domkretsen till Kristianstads rådhusrätt på grund av för att därefter mot 1971 ingå inom Kristianstads domsaga. Sedan 1971 ingår den inom Kristianstads tingsrätts domsaga.^[13]

Befolkningsutveckling

[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen inom Kristianstad 1900–2020[14][15][7]
År	Folkmängd	Areal (ha)
1900			11 011	†
1960			24 480
1965			26 480
1970			29 013
1975			30 780
1980			30 593
1990			31 314	1 850
1995			30 819	1 727
2000			31 592	1 737
2005			33 083	1 751
2010			35 711	1 769
2015			39 762	2 141
2016			40 145	2 141##
2020			41 299	2 155
Anm.: Sammanvuxen tillsammans med Öllsjö 1970, tillsammans Vä 1975, tillsammans Hammar 1980 (åter bebott område 1995)[16], tillsammans med Norra Åsum samt Ovesholm 2015.[17]  † ort tillsammans med förstäder 1900.  ## Arean 31 månad 2016, 2017 samt 2018 fortsatt identisk likt avgränsades likt bebott område 2015.

Namnet samt kommunvapnet

[redigera | redigera wikitext]

Staden stavades länge "Christianstad" efter grundaren, även efter övergången mot land 1658. Efter stavningsreformen 1906 bestämdes för att samtliga ortnamn inom förekommande fall skulle erhålla sin stavning moderniserad, samt därefter stavas stadens namn tillsammans med K (i detta fall ägde dock dem båda stavningarna använts sidled åtminstone ifrån 1880-talet.^[18]) identisk förändring äger skett inom Norge tillsammans med mot modell Kristiansand.

Kristianstads samhälle äger än inom dygn kvar detta gamla blå samt gula kommunvapnet tillsammans Christian 4:s sigill samt en C4 efter hans danska namn Christian 4 (på danska numreras kungligheter tillsammans med arabiska siffror). Detta sigill trycktes även beneath ett tidsperiod vid lokala sedlar då detta plats lokala banker vilket ägde korrekt för att ge ut liknande. dem sista sedlarna tillsammans den kungen trycktes kring sekelskiftet 1899/1900. Christianstads Enskilda finansinstitut (grundad 1865) gav inom slutet från 1800-talet ut sedlar tillsammans porträtt från Kristian IV inom stället till den svenske kungen (de enskilda bankernas sedelutgivningsrätt upphörde 1898).^[19]

Stadsbild

[redigera | redigera wikitext]

Stadskärnan sträcker sig ifrån järnvägsstationen samt Helge å inom väst mot vallgravarna såsom omgärdar själva centrum. Trädkantade boulevarder utgör en inslag inom stadsbilden. Boulevarderna kom för att föranleda stadens möjligen maximalt kända smeknamn, nämligen Lilla Paris.^[4] inom ljus besitter dock smeknamnet fallit något inom glömska, möjligen framförallt vid bas från för att Vänersborg existerar mer känt beneath identisk smeknamn. beneath 1800-talet samt enstaka bit in vid 1900-talet förekom även smeknamnet Skånes Athen efter varenda stora stenbyggnaderna inom staden såsom Stora Kronohuset, Frimurarehuset, Söderportskolan (Högre Allmänna Läroverket) tillsammans flera. Stadens äldsta profana byggnad existerar ifrån 1654. ifrån 1800-talet förekom även smeknamnet Järnbalkongernas stad (till resultat från för att flera från balkongräckena inom innerstaden fanns gjorda från järn) dock likt numera existerar tämligen bortglömt.

I stadskärnan finns numeriskt värde torg, Stora Torg inom norr samt Lilla Torg inom söder.

Stadens troligen maximalt kända byggnad existerar Heliga Trefaldighets kyrka liksom anlades vid den dåvarande Allöns högsta punkt. Kyrkan ritades från holländaren Steenwinkel samt äger kallats Nordens skönaste renässanstempel. Kyrkan invigdes 1628. Huvuddelen från bebyggelsen inom stadskärnan existerar ifrån 1700- samt 1800-talet.

Skånes länsmuseum, inom solens tid beneath namnet Regionmuseet inom Skåne, existerar inhyst dels inom Kristian IV:s gamla tyghus ifrån 1600-talet samt dels inom detta gamla Posthuset nära Stora Torg. nära Stora Torg ligger även kommunens stadshus ifrån 1891. Centrala Kristianstad existerar uppdelat inom nästa stadsdelar: Innerstaden, Östermalm, Vasastaden, Norr, Söder, Lyckans Höjd, Parkstaden, Egna bostad, Långebro.

Bebyggelsen vid Östermalm existerar inom huvudsak ifrån slutet från 1800-talet samt start från 1900-talet. Bland dem mer framträdande byggnaderna inom stadsdelen förmå nämnas detta gamla länsfängelset, Tekniska skolan (numera KomVux), Centralskolan (från 1903), stadsbiblioteket samt Östermalmskyrkan samt Tempel Riddare Ordens byggnad (ritat från Algot Johansson samt uppfört 1930-31). Konserthuset vid Östermalm existerar ritat från stadsarkitektenPer Lennart Håkanson inom skånsk borggårdsarkitektur. Invigningen skedde våren 1936. inom solens tid huserar melodier inom Syd inom lokalerna.

Skyddsvallarna mot översvämningar

[redigera | redigera wikitext]

För för att förhindra framtida översvämningar från stadskärnan förstärks för tillfället befintlig vallar samt nya byggs mot både Helge å samt Hammarsjön. Man bygger även en stort dammsystem samt förstärker pumpanläggningarna. Översvämningshotet blev påtagligt stort beneath vårvintern 2002 då bland annat större delarna från Tivoliparken stod beneath dricksvatten. inom dygn existerar dock våtmarkerna runt omkring staden mer samt mer sedda såsom ett ingång, ej minimalt tackar vare tillkomsten från detta således kallade Vattenriket.^[20]

Kommunikationer

[redigera | redigera wikitext]

Blekinge kustbana före detta Sölvesborg–Kristianstads Järnväg ifrån 1874 äger sin västliga slutpunkt inom staden samt ankommer Kristianstads centralstation ifrån nordväst, vilket utför stationen mot ett säckstation. nära Kristianstad–Åhus Järnvägs gamla hållplats Kristianstad Södra finns inom dygn Kristianstads järnvägsmuseum. ifrån Kristianstad järnvägsstation går även järnvägsfordon mot Helsingborg (via Skånebanan) samt Köpenhamn. Via Blekinge kustbana går detta järnväg mot Karlskrona via bland annat Karlshamn. MotorvägenE22 passerar staden inom dess södra utkanter samt sammanstrålar tillsammans med Härlövsängaleden, riksväg 19, riksväg 21 samt länsväg 118 liksom varenda utgör viktiga vägförbindelser mot staden. Halvannan mil söder angående staden ligger Everöds landningsplats (numera tillsammans med detta officiella namnet Kristianstad Österlen Airport), vilket äger reguljärflyg samt existerar omledningsbana till Sturup inom incident från uselt atmosfärförhållanden alternativt avspärrningar. flera från Skånetrafikens Expressbussar (SkåneExpressen) utgår ifrån Kristianstad mot bland annat Ystad, Simrishamn, malm, skogsdunge samt Älmhult.

Näringsliv

[redigera | redigera wikitext]

Näringslivets bakgrund inom Kristianstad

[redigera | redigera wikitext]

Enligt skandinavisk Familjebok inledande upplagans supplement (1899) ägde Kristianstad 103 handlande tillsammans med 140 biträden, hantverkarna plats 113, tillsammans 230 anställda person som arbetar. Handlare samt arbetare tillsammans anställda utgjorde tillsammans 586 personer. detta fanns 25 fabriker tillsammans med sammanlagt 729 person som arbetar alltså inom medelvärde 29 anställda per fabrik. Fabrikernas tillverkningsvärde utgjorde 2,92 mill. kr., dock då ingick ej 2 reningsverk samt spritförädlingsfabriker. Tillverkningsvärde per person som arbetar plats således 4 005 kr. inom siffrorna ingår ej fabrikerna vid Vilan likt ej tillhörde staden.^[21]

1923 plats fabrikernas antal 43 tillsammans med 1,060 person som arbetar alltså 24 person som arbetar per fabrik samt en tillverkningsvärde från 34,491,157 k, detta önskar yttra 32 538 kr per arbetare.^[22]

1950 fanns dem största industriföretagen AB Skånska yllefabriken (600 anställda 1947),^[23] AB. Mårten Pehrsons valskvarn, AB Damkappor, (310 arbetare.), Hvilans mekaniska verkstads AB (135 arb.), AB. A. Wardells pälsvarufabrik, Bong AB. (tillverkare från kontorsböcker, kuvert, kartonger m. m.), K. A. Ekström & sons kopparslageri samt mekaniska verkstad, numeriskt värde slakterier, tillhörande resp. Kristianstad-Blekinge slakteriförening samt AB Kristianstads kontrollslakteri, Finlands ölbryggeri, tillhörande AB Skånebryggerier, Oljefabriks- AB. Merkantil, AB Långebro mekaniska verkstad samt en stort centralmejeri, uppfört 1940. industrien omfattade 71 arbetsställen tillsammans med tillsammans 2,542 person som arbetar detta önskar yttra 35 anställda per fabrik.^[24]

Inledningsvis fanns dem mekaniska verkstäderna dem största fabrikerna inom Kristianstad. Störst fanns Ljunggrens verkstäder likt ägde lite ovan 425 anställda 1899. ifrån 1925 tog textilindustrin ovan denna ställning samt 1950 ägde Skånska Yllefabriken samt AB Damkappor 900 anställda tillsammans samt fanns dem största industrierna inom staden. Dessa industrier förlorade sin ställning beneath tekokrisen vid 1960-talet samt blev båda nedlagda.

Därefter blev KBS största företag mot dess för att LM Ericssions fabrik tog ovan denna roll. 1997 då Ericsson sålde fabriken mot Nolato blev Nolato störst dock efter 2001 flyttade Nolaro produktionen utomlands samt då återtog KBS dock för tillfället tillsammans med namnet Swedish Meats ställningen liksom Kristianstads största industri.

Starka betongindustri existerar stadens enda tillverkare från byggmaterial samt hette förr Kristianstad Cementgjuteri. Förr fanns även tegelbruk såsom Hercules.

Livsmedelcentrum

[redigera | redigera wikitext]

Kristianstad fanns 2004 den samhälle var livsmedelsindustrins fanns från störst innebörd på grund av kommunen. detta året arbetade 3250 personer inom livsmedelsindustrin samt ytterligare 850 personer arbetade tillsammans med uppfostran från varelse samt odling vid 220 företag tillsammans med minimalt numeriskt värde anställda.^[25] Bland dem representerade livsmedelsföretagen fanns Scan, såsom äger ett massiv slakterianläggning inom staden likt plats samt 2023 ännu existerar stadens största privata arbetsgivare. Bolaget hette tidigare Kristianstad Blekinge Slakteriförening.

Skånemejerier byggde en mejeri inom Kristianstad 1940 samt man producerade då dryckesmjölk, fett samt mejeriprodukt. 1980 byggdes mejeriet ut samt blev ett modern produktionsanläggningen på grund av mejeriprodukt. Mejeriet ägde 93 medarbetare tid 2023.^[26] Bagerinäringen började tillsammans ett större spisbrödsfabrik anlagd inom LO Smiths gamla spritfabrik dock representeras idag bara från Konsumbagarn vid Näsby, sedan StureBröd gått inom konkurs 2021 samt Almérs lagts ner. Sedan 2004 äger betydelsen från livsmedelsindustrin minskat efter nedläggningen från Kronfågels slakteri inom Kristianstad samt avvecklingen från Campbells.

Livsmedelsindustrier utanför tätorten

[redigera | redigera wikitext]

Culinar inom Fjälkinge existerar enstaka industri till smaktillsatser liksom ägs från Sveriges Stärkelesproducenter vilket även besitter ett stärkelsfabrik nära Nöbbelöv. Tidigare ägde Kristianstad numeriskt värde sylt samt saftindustrier Bjäre industrier inom Karpalund samt Önos inom Tollarp. Bjäre industrier blev Novia Livsmedelsindustrier. Verksamheten blev tagna ovan från Campbell dock äger lagts ner inom Kristianstad 2014.

Sprittillverkning besitter varit ett betydande industrigren inom Kristianstad samhälle. inom staden äger funnits numeriskt värde spritfabriker L O Smith & Co samt Neumans spritfabrik. då monopolet infördes slogs brännerierna ihop samt mot slut återstod bara gärdsbränneriet samt spritfabriken inom Åhus.

Livsmedelsprodukter

[redigera | redigera wikitext]

Som ett resultat från den starka livsmedelssektorn tillverkas flera kända livsmedelsprodukter inom staden tillsammans med omnejd, mot modell Bullens Pilsnerkorv samt Norrlandspölsa vid Scan samt Gunilla Apelsinmarmelad samt Mor Annas gurkor vid Önos. Övriga livsmedelsprodukter vilket tillverkas inom området existerar Kockens kryddor vid Culinar liksom även exporterar curry mot Indien. mejeriprodukt bland annat herrgårdsost, bakverk, lufttorkad skinka, spickefläsk. Stilldrinken Mer lanserades ursprungligen från Bjäre industrier 1962. Källvatten vid kruka tillverkas från Malmbergs inom Yngsjö tillsammans med mera.

Historiska industrier inom Kristianstad tätort

[redigera | redigera wikitext]

Silversmide

[redigera | redigera wikitext]

I övrigt äger Kristianstad ibland fått namnet Silverstaden vid bas från den långa traditionen från silversmide ifrån stadens grundande mot inom solens tid. ifrån 1690 mot 1850 ägde Kristianstad 47 silversmeder. dem flesta finns inom ljus representerade inom Regionmuseets samlingar (som ligger inom staden). Familjen Vogt existerar enstaka från dem mer kända släkterna tillsammans sina sex generationer silvermästare. Kristianstads silversmedja drevs senare från Ingemar Grönroos.

Bankväsende

[redigera | redigera wikitext]

Kristianstads sparbank grundades 1826 vilket länets inledande sparbank. Genom år fusionerades en antal sparbanker in inom Kristianstads sparbank. beneath enstaka period fanns banken Sveriges äldsta sparbank samt bytte kalenderår 2008 namn mot Sparbanken 1826. kalenderår 2014 uppgick banken inom Sparbanken Skåne.

Filialbanken inom Christianstad grundades kalenderår 1853^[27], dock avvecklades beneath 1870-talet. Kristianstads enskilda finansinstitut grundades 1865 tillsammans med säte inom Kristianstad. Efter för att bekymmer uppstått var något som har transporterats eller flyttats verksamheten tid 1901 ovan mot Bankaktiebolaget Södra land. Utöver dessa ägde även Skånes enskilda finansinstitut avdelningskontor inom Kristianstad. Den 1 månad 1903 öppnade Sydsvenska kreditaktiebolaget kontor inom Kristianstad.^[28] Dessa verksamheter äger sedermera uppgått inom Handelsbanken samt SEB. Handelsbanken äger alltjämt sitt kontor inom Sydsvenska kredit/Skånska bankens bankhus vid Västra storgatan.

Sport

[redigera | redigera wikitext]

• IFK Kristianstad (handboll, Handbollsligan herr)
• Kristianstad HK (handboll, Handbollsligan dam)
• Kristianstads DFF (fotboll, Damallsvenskan)
• Kristianstad Predators (amerikansk fotboll, Division 1 på grund av herrar)
• Kristianstads IK (ishockey)
• Kristianstad FC (fotboll, Division 2)
• Nosaby IF (fotboll, Division 2)
• KFUM Kristianstad (basket, friidrott, gymnastik, bordtennis, volleyboll)
• Kristianstads Sim- & Livräddningssällskap
• Kristianstad Arena
• Kristianstad Idrottshall

Natur

[redigera | redigera wikitext]

Strax utanför Kristianstad finns biosfärreservatet Vattenriket.

Födda inom Kristianstad

[redigera | redigera wikitext]

Se även Personer ifrån Kristianstad

Axel Anderberg, arkitekt Kosovare Asllani, fotbollsspelare Fredrik Böök, författare, professor Heléne Fritzon, politiker Gerhard Louis dem Geer (af Finspång), friherre, politiker, landshövding Ann-Louise Hanson, sångerska Gustaf Hellström, författare, reporter, ledamot från Svenska Akademien Albert Henning, författare Olle Jönsson, sångare inom Lasse Stefanz Georg af Klercker, stumfilmsregissör Peter Kondrup, meteorolog Calle Kristiansson, musiker Jesper Larsson, handbollsmålvakt Karl Gustaf Lennander, medicinsk expert, professor Anders Linderoth, före detta fotbollsspelare samt nuvarande fotbollstränare Bo Lundgren, arbetsledare till Riksgäldskontoret, före detta partiledare på grund av Moderaterna Petra Lundh, jurist, riksåklagare Victor Malm, reporter, litteraturvetare Maria Malmer Stenergard, politiker Lisa Nordén, triathlet Åke Ohlmarks, författare Git Persson, dansbandssångerska Joel Persson, ishockeyspelare Carl Richter, operasångare Carl-Erik Stockenberg, handbollsspelare Johan Stureson, racerförare Gellert Tamas, författare Elisabeth Tarras-Wahlberg, hovmarskalk Carl August Tholander, porträttmålare nära tsar Alexander II:s hov inom Ryssland Jenny Wrangborg, poet Sigge Wulff, kuplettsångare Kristoffer Örstadius, journalist

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]