Hur vricka kalle smeknamnet nalle

Oavsett hur ditt namn ser ut, förmå detta kapas, förlängas alternativt vid annat sätt bakas ifall, till för att passa in inom smekformen. Namnet får hitta sig inom för att bli från tillsammans med stavelser alternativt tilldelas nya. sålunda blir mot modell Sven mot Svempa, Kristina mot Kicki och Katarina mot Kattis. mot slut får smekformen ständigt noggrann numeriskt värde stavelser – oavsett hur flera stavelser namnet ägde innan.

Och detta existerar helt tydlig en krav vid just smeknamnen. Lagen existerar strikt vid den punkten. Tvåstaviga mening tillsammans med betoningen vid inledande stavelsen existerar på grund av svenskans sektion optimala ord.

De svenska smeknamnen bildas i enlighet med detta oss är kapabel kalla Askungens sko-principen. Styvmamman agerar enstaka kritisk roll även inom denna utgåva från aktiviteterna vilket äger utrymme dagen efter balen.

Prinsen tillägg runt inom sitt rike tillsammans med den funna glasskon till för att testa sig fram mot den förtjusande unga kvinna liksom han ägde dansat tillsammans aftonen innan. då han kommer fram mot Askungens bostad öppnar styvmodern liksom, då denna ser glasskon, omedelbart förstår vad vilket måste göras på grund av för att skon bör passa den äldsta dottern Katarinas tramp. denna tar tillsammans sig flickan ut inom köket samt räcker hon ett verktyg för att skära från tårna tillsammans med. ”När ni blir prinsessa behöver ni inte någonsin mer gå”, säger denna övertygande. Efter åtgärden blir Katarina mot Kattis, foten passar inom skon samt prinsen tillägg inom väg tillsammans med sin tilltänkta brud.

När dem närmar sig slottet passerar dem en hasselsnår inom vilket detta sitter ett små bevingat djur likt sjunger: ”Det existerar fel brud inom sadeln!” Ekipaget får vända. Prinsen kommer tillbaka mot stugan, samt för tillfället skickar styvmamman fram sin andra dotter, Karolina, såsom dessvärre besitter ett alltför kraftig häl till för att foten bör passa inom skon. Detta löser mamman inom köket tillsammans motsvarande teknik samt argument. Karolina blir vid detta sätt mot Lina. Prinsen, påfallande aningslös, tillägg igen försvunnen tillsammans med den andra styvdottern. dock då dem kommer mot hasselsnåret sitter den lilla fågeln var igen, samt kvittrar: ”Fel brud inom sadeln!”

Härifrån får oss tänka oss ett korrupt – samt ännu blodigare – utgåva från sagan, befolkad tillsammans med fler styvsyskon, vars fötter vid olika sätt ej heller passar inom glasskon.

Den tredjeplats styvsystern besitter båda dem föregående systrarnas besvär, detta önskar yttra både till stora tår samt till massiv häl. tillsammans mammans hjälp blir då Elisabet mot Lisa. Den fjärde styvsystern besitter ett väldig hålfot. Kniven utför Margareta mot Meta.

Prinsen bryr sig idag ej många ifall könet vid sin tilltänkta, samt då han på grund av fjärde gången återvänder mot köket möter denne Bo, ett från numeriskt värde styvlillebröder. Bos tramp existerar dock vid tok till små. vid något sätt blir han hjälpt (det finns ju idag ett sektion för att jobba tillsammans med inom köket) samt sålunda blir Bo mot Bosse. Minstingen Lennart slinter tillsammans kniven samt skär mot båda fötterna samt försöker sedan erhålla ner dem samtidigt inom skon: Lennart blir således Lennart+Lennart, detta önskar yttra Lelle.

Till slut får äntligen Askungen, liksom heter Hanna, sätta foten inom skon. samt den passar perfekt!

Vi kunna konstatera för att vägarna existerar flera, dock för att målet existerar en. detta gäller för att smekformen bör bli tvåstavig tillsammans med betoningen vid inledande stavelsen, oavsett antalet stavelser inom utgångsläget. detta all besitter tillsammans med fonologi – språkets ljudstruktur – för att göra.

En svag punkt inom vår Askungemetafor (vid sidan från för att prinsen framstår såsom mer än lovligt ouppmärksam) gäller smekformernas andra stavelse. Denna stavelse existerar nämligen ständigt ett ändelse.

Smeknamnen består alltså från ett rot – enstaka grundenhet – likt äger precist en stavelse. Roten förmå artikel Kat-, Lin-, Lis-, Met-, Bos- alternativt Lel-. samt vid denna hänger man sedan enstaka enstavig ändelse, som -is, -a alternativt -e.

Inom språkvetenskapen talar man angående morfologi – läran angående dem språkliga betydelseenheterna, deras varianter samt funktion. samt sålunda denna plats ser alltså den morfologiska strukturen hos smeknamnen ut: enstavig rötter plus enstavig ändelse.

Flera olika ändelser förmå användas inom smeknamnen. Några från dem känner oss igen ifrån den ”vanliga” morfologin, alltså hur man bildar smekformer från andra mening än namn.

Ändelsen -is inom Kattis, återfinns mot modell inom mening liksom dagis samt godis. Den existerar från latinskt ursprung samt existerar den enda ändelsen liksom existerar exklusiv på grund av just smekformer.

Ändelserna -a samt -e känns igen ifrån en äldre struktur inom svenskan, tillsammans tre grammatiska genus: femininum, maskulinum och neutrum. Svaga feminina substantiv slutade då vid -a samt svaga maskulina vid -e. kvarlevor från detta struktur syns inom mening såsom gumm-a, lamp-a; gubb-e, lak-e.

Dessa ändelser förekommer även ofta inom bestämd form eller gestalt bland smeknamnen, särskilt –an, likt inom Magg-an, Robb- an, Bett-an, dock någon gång även –en, vilket inom Svenn-en, Lill-en. detta existerar ej konstigt för att smeknamnen förekommer inom den på denna plats bestämda formen – dem refererar ju mot enstaka bestämd individ inom omgivningen likt den liksom lyssnar förväntas behärska identifiera: enstaka viss Maggan, enstaka viss Lillen.

En sak likt kunna tyckas lite ovanlig existerar för att oss fullfölja smekformer även mot namn likt mot synes redan möter smeknamnskravet – namn såsom inom sin grundform existerar tvåstaviga tillsammans betoning vid inledande stavelsen. Magnus blir Mankan, Mang-e, Tomas blir Tomm-e, Tomp-a samt Einar blir Ej-e.

Men detta såsom Magnus, Tomas samt Einar inte möter existerar just kravet för att den andra stavelsen bör bestå från enstaka ändelse, såsom -is, -an, -e alternativt -a.

Det existerar inom detta på denna plats fallet såsom smeknamnslagen framstår vilket allra tydligast. Smekformen måste bestå från ett rötter plus enstaka ändelse, båda enstaviga.

Och även angående namnet råkar innehålla identisk vokal liksom ändelsen, sålunda bildar oss ett fräsch smeknamnsform. Lin-a samt Lis-a existerar alltså morfologiskt komplexa smeknamn, snarare än bara ”utklippta” delar från namnen Karolina samt Elisabet.

I normalfallet existerar språkets ljud enstaka tjänare mot språkets mening. Morfologin (ordbildningen) reglerar hur fonologin (ljudbilden) blir. detta existerar fonologins övning för att utföra uttalbart vadhelst morfologin önskar uttrycka.

Men detta gäller ej inom svenskans smeknamnslag! denna plats existerar rollerna omkastade: fonologin får en starkare påverkan ovan morfologin, samt ljudstrukturen förmå avgöra hur saker samt domstol bör låta.

De grammatiska relationer vilket detta existerar fråga ifall denna plats brukar kallas för trohetsrelationerna.

I ”normal” ordbildning (alltså den liksom ej gäller smeknamn) råder en krav vid för att uttalet bör existera således likt den underliggande, memorerade formen liksom möjligt.

Mannen nederst vid den denna plats sidan – oss kallar honom Fredde – äger föreställningen ifall enstaka vattendjur inom sitt kännedom, var den existerar kopplad mot morfemet fisk tillsammans ljudstrukturen /fisk/. oss kallar detta på grund av ordets underliggande form. han uttalar termen ’fisk’. detta skulle ej bli utmärkt ifall han uttalade detta ’lejon’ alternativt ’mamma’, då den underliggande formen existerar /fisk/. Då blir den uttalade formen alltför olik, detta önskar yttra ”otrogen”, den underliggande formen. Trohetsrelationen existerar bruten! Troheten fungerar alltså konservativt – den underliggande formen bevaras inom uttalet. dock detta krav vid trohet gäller ändå ej fullt ut. Språkets betoningsregler är kapabel framtvinga vissa modifikationer. inom exemplet existerar detta konsonanten /s/ efter vokalen /i/ liksom inom uttalet måste bli utdragen i svenskan.

I ett betonad stavelse måste antingen vokalen alternativt konsonanten efter vokalen artikel utdragen. Detta betoningsvillkor existerar överordnat troheten inom svenskan.

Vid smekformsbildning blir detta viktigare för att termen får ett ändelse samt för att detta blir tvåstavigt. detta innebär för att flera förändringar medges inom smekformer inom jämförelse tillsammans med ordets underliggande struktur. likt inom bilden denna plats nedan.

Nu säger Fredde ’firre’ samt menar /fisk/. Troheten existerar tydlig mindre mot grundformen, inom samt tillsammans med för att /sk/ försvunnit samt ersatts från en långt r. enstaka stavelse äger även tillkommit, inom samt tillsammans ändelsen -e.

För för att numeriskt värde motstridiga lagar om språk bör behärska existera vid detta denna plats sättet, behövs för att man accepterar för att båda systemen föreligger samtidigt: sålunda länge oss existerar trogna mot fisk, förmå oss även yttra firre! oss kunna äga smekformer, ”vid sidan om”, således länge oss använder den mer rekorderliga grammatiska relationen.

Då samt då faller grundformen försvunnen ur minnet, samt inom liknande lägen får smekformen övergå mot för att bli den underliggande formen. modell vid detta existerar dille samt markan. Dessa mening existerar ifrån start smekformer mot delirium samt marketenteriet. dock numera existerar detta ej därför flera såsom besitter koll vid detta, samt dem förändras då mot för att bli mening inom sin personlig korrekt. en modell vid en smeknamn såsom gått identisk väg existerar Ulla, likt ifrån start existerar ett smekform mot Ulrika.

Vi förmå alltså konstatera för att angående ljudstrukturen får besluta, därför bör mening existera tvåstaviga tillsammans med betoning vid inledande stavelsen. dem bör därtill existera uppbyggda från enstaka enstavig rötter plus enstaka enstavig ändelse. samt passar ej skorna, således får orden hitta sig inom för att stöpas ifall inom korrekt ljudform.

Men den uppmärksamma äger lagt symbol mot för att detta ej bara existerar den yttre formen likt existerar villkorad inom smeknamnsbildningen. enstaka hel sektion sker tillsammans språkljuden inuti orden även – tillsammans med konsonanterna.

Här existerar detta återigen fråga angående för att smeknamnsordbildningen strävar mot ”bättre” språkljud, mot detta optimala. dock optimalitet existerar ej identisk sak likt perfektion. detta betyder snarare ’bättre än alternativen’. Ingenstans blir detta tydligare än då detta gäller konsonanter mellan vokalerna inom dem svenska smeknamnen.

En ur fonologisk synpunkt ”god” konsonant bör uttalas tonlöst, täppa mot luftströmmen en ögonblick samt uttalas tillsammans tungan högt upp inom munnen. Den bästa konsonanten existerar alltså en t!

Men allt existerar relativt. denna plats existerar några modell vid konsonanter liksom oss helst uttalar. Detta förmå utläsas både liksom tendenser inom världens tungomål samt liksom vad vilket föredras bland dem svenska smeknamnen:

bättre: p, t, k, s (tonlösa konsonanter)

sämre: b, d, g, z (tonande konsonanter)

bättre: p, t, k, b, d, g (täpper mot luftströmmen)

sämre: f, v, sje, tje, h (släpper igenom luftströmmen enstaka aning)

Också då detta gäller hur stavelser bildas existerar oss många tydliga tillsammans vad oss gillar bäst vid språkljudsmenyn: oss föredrar enkla konsonanter framför flera konsonanter efter varandra:

bättre: rata – föda – moll

sämre: prata – mast – smolk

Det existerar dessutom således för att oss inom världens tungomål hellre väljer stavelser liksom besitter enstaka vokal likt kärna inom stavelsen.

bättre: Bern, varg (vokal vilket kärna)

sämre: Brno, vlk (konsonant vilket kärna)

Även inom övergången mellan stavelser föredrar oss somligt framför annat. på denna plats existerar några mening tillsammans med olika således kallad stavelsekontakt. Punkten signalerar gränsen mellan stavelserna.

bättre: fem.te, kol.ten, grym.ta

sämre: fet.ma, Kott.la, ryt.men

Det existerar faktiskt därför för att varenda tungomål strävar efter den förbättrad fonologin (även angående detta möjligen existerar svårt för att tro ibland). Man kunna ibland titta hur språkförändringar leder mot fonologiska ”förbättringar”, dock detta finns samtidigt starka konserverande faktorer, liksom önskar skydda trohet mot den underliggande formen.

När oss betraktar enskilda tungomål, finner oss för att preferenserna varierar, samt detta beror vid hur den enskilda ljudstrukturen existerar uppbyggd. inom svenska äger oss mot modell nästan ingen tolerans på grund av stavelser såsom saknar enstaka vokal vilket stavelsekärna. detta tjeckiska vlk, ’varg’, existerar ej ens en tänkbart svenskt ord.

I andra tungomål existerar vissa konsonantkluster förbjudna, vilket man är kapabel illustrera tillsammans med namnet vid Sveriges huvudstad. detta start klustret /st/ inom Stockholm existerar inget bekymmer vid svenska dock däremot vid finska, en tungomål vilket ovan viktig taget ej tillåter sådana kluster inom start från stavelsen.

Därför existerar detta finska namnet vid huvudstaden Tukholma, tillsammans med den inledande konsonanten struken. inom spanska existerar konsonantklustret /st/ även problematiskt. dock i stället på grund av för att stryka den inledande konsonanten, lägger man mot enstaka vokal såsom ser mot för att klustret delas upp mellan stavelserna: Es.to.col.mo.

I detta läget bestämmer grammatiken inom dem olika språken vilken form eller gestalt från otrohet liksom existerar minimalt skadlig, samt således får man fram den på grund av detta enskilda språket optimala formen.

Det finns även många tydliga regler på grund av stavelserna inom smeknamnen. en tydlig villkor existerar för att detta bara får finnas ett typ från konsonant mellan vokalerna. Nils blir mot modell Nisse samt ej Nilse, Margareta blir Maggan samt ej Margan, Albert blir Abbe samt ej Albe, Viktor blir Vicke samt ej Vikte.

I namn vilket inom sin grundform innehåller flera konsonanter vid rad, kunna oss titta för att detta existerar den ”bästa” konsonanten såsom behålls inom smeknamnet, medan den relativt sämre konsonanten försvinner. Ulf blir Uffe samt ej Ulle, Margareta blir Maggan samt ej Marran, Albert blir Abbe samt ej Alle, Urban blir Ubbe samt ej Urre.

Om konsonanterna existerar ”lika bra”, tenderar oss för att välja den inledande konsonanten, även ifall detta förekommer undantag. Hjalmar blir Hjalle samt ej Hjamme, Viktor blir Vicke samt ej Vitte – samt Mats blir oftare Matte än Masse.

Det finns även andra strategier på grund av för att ”få” enstaka konsonant mellan vokalerna – inom smeknamnet samt inom andra ”vanliga” mening. ett sådan metod existerar för att byta ut bota konkarongen tillsammans med konsonanter mot något annat. Detta existerar särskilt vanligt nära mot modell /st/, /sk/ samt /nsk/: Gustav blir Gurra och syster blir syrra då st byts mot r. Visky blir virre samt fisk blir firre då sk byts mot r. samt franska blir fralla då nsk byts mot l.

I åter andra fall ersätts enstaka enskild konsonant tillsammans med enstaka ytterligare. alternativt således stoppas detta in enstaka konsonant var konsonant saknas. på denna plats ser reglerna lite speciell ut, samt detta förmå äga för att utföra tillsammans för att detta ”barnsliga” träffar igenom: fot blir fossing, bjuda blir bjussa, frisyr blir frilla eller frille, Klas blir Klabbe, Fredrik blir Frippe, Bo blir Bosse, ko blir kossa samt grå (häst) blir Grålle.

Men vissa grupper från konsonanter tolererar oss trots allt inom smeknamnen. oss kunna mot modell kalla Henrik, Tomas och Sven till Hempa (eller Henke), Tompa samt Svempa. vad såsom däremot ej går an existerar former likt Hengta, Tomta samt Svengpa.

Detta ger oss anledning för att kalibrera formuleringen från villkoret ”en konsonant mellan vokalerna”. detta får existera flera konsonanter ifall dem framställs vid en samt identisk område inom munnen: Henrik får smekformen Hengkan dock ej Hengta, Tomas blir Tompa dock ej Tomta, Margareta kallas Maggan samt ej Margan.

Men tro ej för att kraven avslutas där! Lagen inskärps ytterligare genom för att den andra konsonanten inom konsonantgruppen bör artikel tonlös. detta förbättrar kontakten mellan stavelserna: Tompa ej Tomba (p existerar tonlöst, b existerar tonande) för Tomas samt Benke (”Bengke”) ej Bengge till Bengt (k existerar tonlöst, g existerar tonande).

Ska man vandra ännu längre inom lagboken, således finns även ett paragraf likt säger för att den konsonant liksom finns mellan vokalerna bör artikel lång. dock den lagen förmå man titta mellan fingrarna med; bruket varierar lite. Smekformer tillsammans med utdragen konsonant existerar ändå många vanligare än sådana tillsammans kreditkort. oss säger hellre Bosse än Bose, Svenne existerar vanligare än Svene.

Om oss varierar oss upplevs nog ändå den långa konsonanten liksom mer naturlig, inom varenda fall inom vår tid: på grund av Jan säger oss hellre Janne än Jana, Katarina får oftare varma Kattis eller Katta än Kata.

Reduplikation – alternativt dubblering – existerar en annat sätt för att forma smeknamn vid än detta vilket oss ägnat oss åt för att analysera ovan. detta liksom fördubblas existerar enstaka stavelse inom ursprungsnamnet. mot modell ändras Sofia mot Fiffi, Kristina mot Kicki alternativt Titti, Bo mot Bobbo, Lennart mot Lelle, Johanna mot Jojjo, Birgitta mot Bibbi samt Louise mot Lollo.

I dessa fall besitter oss tagit den inledande och/eller den betonade stavelsen samt dubblerat den. Resultatet blir ständigt ett utdragen konsonant mellan vokalerna, även angående motsvarande stavelse inom grundformen innehåller enstaka utdragen vokal samt kreditkort konsonant: Sofia, likt äger långt i, blir Fiffi tillsammans med långt f samt vykort i.

Sannolikt kommer flera dubbleringar liksom dessa ifrån barnspråk. då barnen yttrar sina inledande mening existerar dessa oftast enstaviga. Lilla Kristina kommer inledningsvis för att yttra ki alternativt ti angående sig egen. då barnen sedan börjar uttala tvåstaviga mening, existerar detta enklare för att uttala identisk stavelse numeriskt värde gånger än för att uttala numeriskt värde olika stavelser. Därför säger Kristina kiki alternativt titi.

I detta läget kommer föräldrarna, tillsammans sin fullt utvecklade vuxenfonologi för att repetera namnet igen såsom Kicki alternativt Titti, samt därmed existerar saken till evigt klar: ”Hon kallas Kicki!”

Det existerar således föräldrarna likt fixerar konsonanten vilket utdragen, baserat vid för att ungen producerar sitt eget namn såsom tvåstavigt.

Kicki, Svempa, Maggan samt dem flesta andra svensktalande existerar totalt ovetande angående för att smeknamnslagen existerar ett vara från för att fonologin får avgöra ovan morfologin. Katarina får ändå varma Kattis, oavsett skostorlek.

Tomas Riad existerar professor inom nordiska tungomål nära Stockholms högskola samt ledamot från Svenska Akademien.

Läs mer!

• Nils Larsson samt Tomas Riad: ”Ibrahim kallas Ibbe” inom tidskriften Språkvård (2004)
• Tomas Riad: ”Svensk smeknamnsfonologi” inom tidskriften Studia Anthroponymica Scandinavica (2002)
• Tomas Riad: Prosodin inom svenskans morfologi (2015)