Vad är maya för något
Mayafolket
Mayafolket alternativt Maya, även Mayaindianer, syftar vid befolkningen inom den maximalt framträdande från dem historiska mesoamerikanska civilisationerna, Mayakulturen, samt syftar kvar vid dem mayatalande människor såsom inom solens tid lever inom identisk områden. Maya plats egentligen enstaka rad olika människor tillsammans med identisk religiösa föreställningar samt tradition vilket talade något från dem 31 olika mayaspråken. dem bodde inom delar från vilket liksom inom solens tid existerar södra Mexiko, El Salvador, Belize, Honduras samt Guatemala inom Centralamerika.
Historisk översikt
[redigera | redigera wikitext]Mayafolkets utbredning täckte en brett region inom södra Mexiko: delstaterna Chiapas, Campeche, Yucatan, Quintana Roo samt Tabasco samt vidare inom centralamerikanska länder vilket Belize, Guatemala, Nicaragua, Honduras. Mayafolket plats ej utan sällskap angående makten inom Mesoamerika, utan delade den tillsammans med manguer samt Huastec, azteker samt olmeker samt flera andra mesoamerikanska människor. Dessa folkslag kom troligtvis ifrån Sibirien bland dem migrerande asiatiska nomadfolk, såsom mellan 15000 samt 8000 kalenderår f.Kr. utnyttjade den dåvarande landbryggan ovan Berings sund mellan dagens Ryssland samt Alaska.
Ett ursprungligt mayafolk ägde beneath århundraden kommit för att isoleras inom olika stammar, vilket ofta levde beneath inom övrigt skiftande betingelser. Maya ägde sin storhetstid beneath år 250–950. Då ägde man uppnått en civiliserat samhälle tillsammans med mäktiga tempel samt pyramider.
Mayafolket brukar delas upp inom dem arkaiska arkitektoniska mayas liksom byggde dem monumentala pyramider liksom ännu finns liksom mayaruiner, samt dem senare "historiska" mayas d.v.s. dem mayas likt Hernan Cortez samt andra conquistadorer "erövrare" träffade vid nära Yucatans kust.
Mayafolket byggde monumentala pyramider ifrån den förklassiska perioden (ca 1000 f.Kr.–320 e.Kr.) såsom Nakbé, San Bartolo inom Norra Petén Guatemala, samt vidare genom den klassiska perioden år 320–1000. dem byggde även städerna Tikal, Palenque, Copán, Uaxactún, Rio Azul samt Ceibal. inom den postklassiska perioden (1000–1687) började enstaka massiv tillväxt från navigation mot havs bland mayafolket. Städer såsom Tulúm, Xel-Há, Polé (Xcaret) fungerade liksom huvudhamnar samt kopplade ett massiv sektion från Karibiska havet mot Yucatahalvön samt Belize, Guatemala samt detta produktiva området skosula inom norra Nicaragua. enstaka kritisk faktor inom denna tillväxt plats detta effekt den indiangruppen "putunes" gjorde. dem fanns maya-chontales ifrån södra Tabasco inom en plats fullt från insjöar samt floder liksom Grijalva samt Usumacinta. Detta betydde för att mayas blev duktiga navigatörer. enstaka kvist från putunes kallade Itzáer bosatte sig inom Polé, Qintana Roo samt 918 erövrade dem staden Chichén inom Yucatán till för att bli Chichén Itzá.
Mayafolken försörjde sig vid jordbruk, biodling samt fiske. Nationalgrödan fanns majs, dock även frön från växter ofta använda som mat, tomat, peppar samt squash odlades. Majsen fanns den viktigaste basfödan samt ägde även ett massiv kulturell samt religiös innebörd. dem odlade samtliga odlade växter vid en samt identisk område till för att undvika för att jorden utarmades inom detta ohälsosamma klimatet.
Mayafolket levde beneath flera tusen tid samt deras ättlingar finns likt sagt kvar än inom solens tid, dock detta löst sammanhållna mayanska "riket" tog definitivt slut inom samt tillsammans med den spanska erövringen från Centralamerika vid 1500-talet. detta sista mayanska kungadömet, Itzáernas nära Flores, intogs dock sålunda sent såsom 1697.
Mayafolket drabbades inom massiv utsträckning från spanjorernas tvångskristnande. Missionärerna brände deras skrifter samt förstörde flera gamla tempel till för att bygga katolska kyrkor från samt ovanpå ruinerna, en paradexempel existerar Cholula.
Modern tid
[redigera | redigera wikitext]Det andliga agerar kvar ett massiv roll samt gamla mayanska traditioner lever vidare än idag hos ättlingar mot detta gamla mayafolket. inom Guatemala utgör dem 60 andel från befolkningen. inom Mexiko lever dessa kvar vid Yucatánhalvön samt inom Chiapas, var flera bor inom små byar vilket ser ut ungefär liksom på grund av tusen tid sedan inom kommuner tillsammans ett mer stadsliknande centralort, mot modell tzotzil-talande inom San Juan Chamula samt Zinacantán. Dessa äger kvar delar från sin gamla tro, dock den äger fått ett kraftfull katolsk prägel tillsammans med helgon, träkors samt messianska föreställningar förmedlade från cargo-företrädare såsom arrangerar riterna. inom Chiapas rapporteras (2005) spanskamuslimer äga bedrivit lyckad uppdrag bland mayafolket.[1]
Dessa urinvånare besitter beneath år protesterat samt gjort uppror emot kolonisatörerna - en modell existerar detta därför kallade Kastkriget vid Yucatánhalvön inom mitten från 1800-talet.
Mayafolkets levnadsvillkor existerar allmänt sett många sämre än hos den övriga befolkningen. inom Guatemala existerar mot modell deras barnadödlighet många högre, 20 andel emot kurera landets 5,6 andel. Deras medellivslängd existerar 45 tid mot hos läka befolkningen, 63 kalenderår.
År 1992 mottog mayan Rigoberta MenchúNobels fredspris till sin kamp till mayaättlingarnas rättigheter inom Central- samt Sydamerika.
I januari 1994 startade EZLN, Zapatistarmén till nationell befrielse, sin väpnade aktion inom Chiapas tillsammans Comandanta Ramona samt Subcomandante Marcos inom ledningen samt krav vid likhet, rätt och jämlikhet, demokrati samt frihet till samtliga mexikaner i enlighet med sin "Första deklarationen ifrån Lacandóndjungeln". Efter numeriskt värde veckor föreslog den mexikanska regeringen enstaka vapenvila vilket godtogs från EZLN. EZLN:s synpunkter beaktades samt kvar 2014 betraktas aktionen liksom framgångsrik.[2]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]Tryckta referenser
[redigera | redigera wikitext]- Chiappari, Christopher L. (2002). ”Toward a Maya Theology of Liberation: The Reformulation of a "Traditional" tro in the Global Context”. Journal for the Scientific Study of Religion 41 (1): sid. 47–67. doi:10.1111/1468-5906.00099. ISSN0021-8294.
- Grube, Nikolai (2006). ”Maya Today - From Indios Deprived of Rights to the Maya Movement”. Maya: gudomlig Kings of the Rain Forest. Cologne: Könemann Press. sid. 417–425. ISBN 3-8331-1957-8. OCLC71165439
- Mooney, James; Maya Indians
- Restall, Matthew (1997). The Maya World. Yucatecan Culture and kultur, 1550-1850. Stanford: Stanford University Press. ISBN 9780804736589.
- Riis-Hansen, Anders (1992). ”Interview with Rigoberta Menchu Tum”. kommission for the Defense of Human Rights in huvud amerika (CODEHUCA). http://www.indigenouspeople.net/menchu2.htm. Läst 3 juli 2006.
- Warren, Kay B. (1998). Indigenous Movements and Their Critics: Pan-Maya Activism in Guatemala. Princeton: Princeton University Press. ISBN 978-0-691-05882-5
- Finley, Michael (2002). ”The Correlation Question”. The Real Maya Prophecies: Astronomy in the Inscriptions and Codices. Maya Astronomy. Arkiverad ifrån originalet den 30 femte månaden i året 2007. https://web.archive.org/web/20070530014051/http://members.shaw.ca/mjfinley/corr.html. Läst 4 juni 2007.
- Houston, Stephen D. (1989). Reading the Past: Maya Glyphs. London: British Museum Publications. ISBN 0-7141-8069-6. OCLC18814390
- Houston, Stephen D.; Oswaldo Fernando Chinchilla Mazariegos, and David Stuart (eds.) (2001). The Decipherment of Ancient Maya Writing. Norman: University of Oklahoma Press. ISBN 0-8061-3204-3. OCLC44133070
- Miller, Mary; Karl Taube (1993). The frakt and Symbols of Ancient Mexico and the Maya: An Illustrated Dictionary of Mesoamerican Religion. London: Thames & Hudson. ISBN 0-500-05068-6. OCLC27667317
- Schele, Linda; David Freidel (1990). A Forest of Kings: The Untold Story of the Ancient Maya. New York: William Morrow. ISBN 0-688-07456-1. OCLC21295769
- Voss, Alexander (2006). ”Astronomy and Mathematics”. Maya: gudomlig Kings of the Rain Forest. Cologne: Könemann. sid. 130–143. ISBN 3-8331-1957-8. OCLC71165439
- Wagner, Elizabeth (2006). ”Maya Creation Myths and Cosmography”. Maya: gudomlig Kings of the Rain Forest. Cologne: Könemann. sid. 280–293. ISBN 3-8331-1957-8. OCLC71165439