Skillnad mellan internränta och kalkylränta
Internräntemetoden
Internräntemetoden existerar enstaka teknik till för att besluta den förväntade lönsamheten inom enstaka placering. Metoden går ut vid för att beräkna internräntan, den räntenivå liksom investeringen avkastar. Genom för att jämföra internräntan tillsammans kalkylräntan, detta önskar yttra uppsatta avkastningskrav, förmå investeringens lönsamhet avgöras.
Översikt
[redigera | redigera wikitext]Internräntemetoden ger en effekt likt går för att jämföra direkt tillsammans kalkylräntan på grund av lönsamhetsbedömningar. Resultatet existerar dessutom möjligt för att jämföra till investeringar tillsammans med olika utdragen finansiell livslängd. Nackdelarna existerar för att den existerar ganska svår för att beräkna, den lämpar sig ej alltför väl till jämförande granskning, samt för att detta förmå finnas flera internräntor mot identisk placering (se Problem tillsammans med internräntemetoden nedan).
Beräkningar
[redigera | redigera wikitext]Beräkningarna från internräntan existerar nära kopplade mot nuvärdesmetoden. Den existerar definierad liksom den räntenivå var ett kalkyl från nettonuvärdet, detta önskar yttra nuvärde minus grundinvestering, existerar noll. inom nästa ekvation existerar IR internräntan, Ggrundinvestering, Ckassaflöde samt n antal tid, titta även nuvärdesmetoden samt investeringskalkylering.
Tyvärr finns detta ingen utmärkt teknik till för att åtgärda ut IR direkt, ej ens nära konstanta betalningsöverskott. nära en alternativt numeriskt värde tid går detta för att åtgärda tillsammans med förstagradsekvationer samt andragradsekvationer. Annars måste numeriska metoder användas. detta bästa sättet existerar för att låta ett datamaskin alternativt miniräknare utföra jobbet. Kalkylprogram besitter dessutom ofta enstaka inbyggd funktion på grund av för att hitta internräntan. Givetvis går detta även för att åtgärda detta grafiskt, vilket vid bilden mot motsats till vänster.
Beslutsgrunder
[redigera | redigera wikitext]- Om internräntan existerar högre än kalkylräntan existerar investeringen lönsam.
- Vid jämförelser existerar detta alternativ såsom äger högst internränta liksom regel maximalt ekonomiskt fördelaktig.
Problem tillsammans internräntemetoden
[redigera | redigera wikitext]Skiljer ej vid inlåning samt utlåning
[redigera | redigera wikitext]Jämför nästa numeriskt värde projekt:
År 0 År 1 År 2 IR NNV (p = 8%) A -100.000 60.000 60.000 13,07% 6.478 B 100.000 -60.000 -60.000 13,07% -6.478
Förlusten inom arbete B avspeglas ej inom internräntan. Även nuvärdet, alternativt någon ytterligare teknik, måste alltså beräknas. Den denna plats typen från förluster förmå artikel betydligt svårare för att upptäcka än inom exemplet ovan.
Orimligt höga räntesatser
[redigera | redigera wikitext]Ett stort bekymmer tillsammans med internräntemetoden existerar för att den utgår ifrån för att samtliga inbetalningar är kapabel återinvesteras mot internräntan. detta existerar självklart ej rimligt, vissa investeringar är kapabel ge internräntor ovan 50%, vilket ej kommer för att avspegla utfallet.
Jämförelser stirrar sig personer som inte kan se vid enstaka punkt
[redigera | redigera wikitext]Det existerar tveksamt ifall internräntemetoden existerar god till jämförelser mellan olika alternativ.
Två alternativa investeringar jämförs Betalningsströmmar Nettonuvärden nära olika kalkylräntor Exempel 1: Alternativ tillsammans skrotvärde (blått) jämförs tillsammans alternativ utan skrotvärde (grönt).
Om dem numeriskt värde alternativen inom modell 1 jämförs, besitter detta gröna alternativet högre internränta (12,75%) än detta azurblå (10%). Ändå existerar detta azurblå alternativet förbättrad ifall kalkylräntan existerar lägre än 5,35%.
Flera lösningar
[redigera | redigera wikitext]Ett annat bekymmer existerar för att detta är kapabel finnas flera lösningar på grund av vissa investeringar.
Två lösningar mot identisk investeringsalternativ Betalningsströmmar Nettonuvärden nära olika kalkylräntor Exempel 2: Nettonuvärdet existerar noll nära kalkylräntorna -26,03% samt +19,73%.
Villkoret för att NNV = 0 uppfylls nära både IR = -26,03% samt IR = 19,73%.
Kan sakna lösningar
[redigera | redigera wikitext]Det största nettonuvärdet inom modell 2 infaller nära kalkylräntan -13%. Värdet existerar då 35,69. Detta innebär för att ifall grundinvesteringen ägde varit 50% större, ägde kurvan inte någonsin korsat x-axeln, samt internräntan ägde saknat värden!
Jämförelser är kapabel bli oerhört komplexa
[redigera | redigera wikitext]Sammantaget kunna detta ge komplexa jämförelser.
Multipla lösningar vid numeriskt värde alternativ Betalningsströmmar Nettonuvärden nära olika kalkylräntor Exempel 3: Jämförelse mellan investeringsalternativ tillsammans 4,70% samt 14,90% resp. 6,75% internränta.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Brealey, Richard A.; Stewart C. Myers (1996) [1981] (på engelska). Principles of corporate finance (fifth ed.). McGraw-Hill Companies, Inc. ISBN 0-07-114053-0
- Andersson, Göran (2001) [1983]. Kalkyler liksom beslutsunderlag (5:e uppl.). Lund: Studentlitteratur. ISBN 91-44-01910-6