Vilka gaser bidrar mest till växthuseffekten

Genom förbränning från fossila bränslen, olja, kol samt naturgas, samt förändrad markanvändning, mot modell avskogning, äger koncentrationen från koldioxid inom atmosfären ökat kraftigt beneath dem senaste 200 åren. Inom jordbruket används fossila bränslen mot modell inom struktur från diesel inom traktorer samt olja inom torkanläggningar. Störst andel från metanutsläppen kommer från idisslarna (nötkreatur samt får) nära deras fodersmältning. Metanutsläpp sker även nära hantering från stallgödsel samt inom risodlingen. ett små sektion från kvävet inom markens jord, inom växtrester samt inom tillförd gödsel, stallgödsel alternativt konstgödsel, avgår likt lustgas när detta kväve omvandlas inom marken. inom tillverkningen från konstgödsel sker också utsläpp från lustgas.

Koldioxid stannar kvar inom atmosfären, metan bryts ner

Alla växthusgaser bidrar mot global uppvärmning dock dem bidrar på olika sätt. en kg metan värmer momentant ungefär 100 gånger mer än en kg koldioxid dock metanet bryts ned inom atmosfären efter cirka 10 år medan ett massiv sektion från koldioxiden stannar inom atmosfären beneath många lång tidsperiod. På bas från metanets korta nedbrytningstid medför detta förenklat för att konstanta utsläpp från metan ej ytterligare ökar temperaturen eftersom detta metan liksom släpps ut bara ersätter detta metan såsom försvinner. Däremot bidrar varenda kg fossil koldioxid vilket släpps ut mot för att temperaturen höjs ytterligare eftersom koldioxiden blir kvar samt värmer beneath lång period. Ökade utsläpp från metan ökar dock uppvärmningen medan minskade utsläpp från metan medför enstaka temperatursänkning. Minskade utsläpp från koldioxid innebär däremot ett fortsatt uppvärmning från atmosfären, dock uppvärmningen går långsammare.

Utsläpp från både koldioxid samt metan behöver minska för för att nå klimatmålen

Räknar man påverkan över 100 år vilket är detta vanligaste, så motsvarar utsläpp från 1 kg metan ett klimatpåverkan lika massiv såsom 34 kg koldioxid [Ref 1]. För för att nå en visst temperaturmål, mot modell 1,5- alternativt 2-gradersmålet, är detta helt avgörande för att koldioxidutsläppen reducerar ända ned mot noll nettoutsläpp. Däremot kunna oss tillåta ett viss mängd konstanta metanutsläpp eftersom metanet bryts ned efter ett relativt begränsad tidsperiod. inom princip skulle oss alltså behärska fortsätta tillsammans dagens metanutsläpp samt ännu klara 2-gradersmålet dock då måste koldioxidutsläppen ned mot noll ännu snabbare samt ännu mer koldioxid tas ur atmosfären inom framtiden tillsammans med olika tekniker. Den avkylande effekten från minskade metanutsläpp är kapabel existera viktig på betalkort sikt. Därför är detta viktigt för att både minska koldioxidutsläppen samt metanutsläppen för för att nå klimatmålen, samt helt nödvändigt för att komma mot noll för nettoutsläppen från koldioxid.

Viktigt tillsammans minskade utsläpp från metan trots för att metanet ingår inom en kretslopp

Trots för att metan från djuren ingår inom en kretslopp samt inget fossilt kol tillförs atmosfären från djuren bidrar metanutsläppen mot uppvärmning eftersom metangasen beneath dem år den befinner sig inom atmosfären värmer betydligt mer än motsvarande mängd kol inom struktur från koldioxid. Den koldioxid likt bildas när metanet bryts ned igen samt detta koldioxid liksom kon andas ut betraktas dock likt biogent, detta önskar säga detta bidrar ej mot ytterligare ökning från koldioxidkoncentrationen inom atmosfären eftersom detta inom närtid bundits in inom växtligheten (Figur 1).

Figur 1. Koldioxid från fossil källa utgör en nettotillskott från koldioxid mot atmosfären samt räknas alltså mot dem gaser vilket ger klimatpåverkan. Den koldioxid likt växterna avger när dem förmultnar besitter dock nyligen tagits upp från växten samt innebär inget nettotillskott. detta kallas biogent koldioxid samt räknas ej tillsammans när man räknar på klimatpåverkan. På identisk sätt räknas ej den koldioxid likt korna andas ut tillsammans, dock den metan likt bildas inom kons mage är dock en nettotillskott från metan mot atmosfären samt räknas således tillsammans. Koldioxiden likt bildas när metanet bryts ned är dock biogent eftersom detta besitter sitt ursprung inom växterna samt räknas således ej tillsammans med. Illustration: Asta Röös

Lustgas är enstaka kraftig växthusgas såsom bildas nära omvandling från kväveföreningar inom marken

Lustgas (N2O) är också ett kraftig växthusgas liksom blir kvar länge inom atmosfären – utsläpp från 1 kg lustgas motsvarar utsläpp från cirka 298 kg koldioxid ur en 100-årsperspektiv [Ref 1]. Lustgas bildas när kväve omvandlas inom marken från olika föreningar vilket inom sin tur bildar kvävgas liksom avgår mot atmosfären där luften mot knappt 80 andel består från kvävgas. Kvävekretsloppet medför för att kväve såsom man gödslar tillsammans med inom jordbruket genererar utsläpp från lustgas från marken.

Kväveföreningar omvandlas inom olika steg igen mot kvävgas tillsammans med hjälp från bakterier inom marken inom en ständigt pågående kretslopp. inom denna kedja från reaktioner bildas även växthusgasen lustgas (Figur 2).

Figur 2.  Förenklad foto från kvävets (N) kretslopp. Lustgas (N2O), bildas inom marken såsom ”biprodukt” nära nitrifikation samt denitrifikation (direkta utsläpp). Lustgas bildas också från detta kväve liksom förloras från jordbruksmarken inom struktur från nitrat (NO3-) samt ammoniak (NH3) (indirekta utsläpp). OBS! Pilarnas storlek avspeglar ej storleken på dem olika kväveflödena. Illustration: © F. Stendahl 2012

Kväve finns inom marken inom olika former, bundet inom organiska föreningar inom markens jord, inom växtrester alternativt stallgödsel samt liksom mineraliskt kväve, nitrat (NO3-) alternativt ammonium (NH4+). inom jordbruket tillförs mineraliskt kväve direkt främst inom form eller gestalt från konstgödselkväve. dock mineraliskt kväve bildas också när organiska kväveföreningar bryts ner inom marken. Lustgas förmå bildas nära så kallad nitrifikation när ammoniumjoner oxideras från bakterier mot nitrat. inom svenskt klimat är dock denitrifikation den största källan mot lustgasutsläpp. Denitrifikation innebär för att nitrat används istället för syrgas inom andningsprocessen hos mikroorganismer när vattenhalten är hög. Nitrat omvandlas då mot kvävgas samt inom processen bildas även lustgas.

För för att minska klimatpåverkan från lustgasutsläpp är detta avgörande för att kvävet inom jordbruket används effektivt samt för att grödorna tar upp detta mineraliska kvävet inom marken, främst nitrat, så för att detta ej ansamlas samt lustgasbildning riskeras. Förluster från kväve mot omgivande ekosystem behöver också minimeras, där detta också kunna medföra bildning från lustgas (indirekta utsläpp) samt även bidra mot övergödning.