misbuzz.pages.dev




Vilket språk kommer guzz ifrån

Förortssvenska

Förortssvenska (även multietniskt ungdomsspråk[1], Rinkebysvenska[2], blattesvenskan[3], Rosengårdssvenska[4], miljonsvenska[5], ortensvenska[6]) existerar ett sammanfattande benämning vid sociolekter liksom talas inom vissa svenska invandrartäta områden, särskilt inom alternativt utanför större städer liksom mot modell huvudstaden, götet samt malm. Förortssvenska förekommer hos talare både tillsammans med samt utan invandrarbakgrund. vilket detta gamla södersnacket existerar den enstaka inbäddad arbetarsociolekt tillsammans infödda talare inom myndig ålder. Även den lättaste "klangen från förorten" kunna existera stigmatiserande inom vissa kontext, vilket fullfölja för att talarna ofta byter ovan mot en normativt "standardsvenskt" uttal inom mer formella situationer.[7][8] Därför får den inte förväxlas tillsammans interimspråk ("importsvenska"), även ifall förortssvenskans talare ibland själva kallar den på grund av "brytning". Samtidigt finns detta ingen gängse vetenskaplig definition från plats enstaka sociolekt slutar samt enstaka dialekt börjar, vilket utför begreppet "sociolekt" kontroversiell inom sig.[9] Exempelvis sågs afro-amerikansk satsmelodi, grammatik samt uttalar länge såsom ett sociolekt dock anses idag inom lingvistiken artikel ett dialekt.[10] Studier besitter demonstrerat för att vissa liksom talar förortssvenska mot vardags visserligen förmå skifta mot mer standardsvenska (eller standard på grund av respektive region) då dem talar tillsammans vuxna inom en annat kontext, dock var delar från deras till svenskan främmande uttal ändå består[11].

Den svenska språkforskaren Ulla-Britt Kotsinas beskrev 1988 Rinkebysvenska hos ungdomar inom Rinkeby samt Flemingsberg.[12] Därför betraktar detta internationella forskarsamhället förortssvenska likt den allra inledningsvis upptäckta contemporary urban vernacular (CUV). Termen CUV uppfanns från professor Ben Rampton nära King's College London,[13] samt definieras likt en europaspecifikt samt senmodernt språkligt fenomen tillsammans med nästa tre egenskaper:

  1. hemmahörande inom multietniska storstadsområden präglade från invandring samt klassklyftor,
  2. åtskilt ifrån tätortens invandrarspråk samt gammal sociolekter och
  3. känt bortom sitt ursprungsområde samt representerat inom medierna samt inom popkulturen[13] (2011:291).

Många andra europeiska storstäder besitter framväxande sociolekter vilket talas från den andra generationens invandrare, dvs infödda invånare ifrån invandrartäta arbetarområden: Berlin[14] ("Kiezdeutsch"), Köpenhamn[15] ("perkerdansk"), London[16] ("Multicultural London English"), Oslo[17] ("kebabnorsk"), Paris[18] ("Verlan") samt Rotterdam[19] ("straattaal").

Kännetecken

[redigera | redigera wikitext]

Utländska slangord äger dykt upp inom detta svenska språket inom århundraden. Därför existerar mening vilket "shoo" alternativt "guzz" ej således anmärkningsvärda. Relationen mellan stratifierad variation (klass, etnicitet, kön, mm) samt historiska språkförändringar existerar ursprunglig samt främst ett fråga ifall fonetik (Labov, 2010: 259-286).[20] "For most historical and comparative linguists, the regularity of sound change fryst vatten the basic working principle" (Labov 2010:259).[20] Därför existerar uttalet den viktigaste forskningsfrågan nära förortssvenska. Dess fonetiska innovationer (och självklart erkännandet såsom den allra inledande CUV[12][13]) fullfölja den kulturmärkt samt värdefull till detta internationella språkforskarsamhället.

Fonetisk variation

[redigera | redigera wikitext]

Talet karakteriseras ibland likt "stötigt" alternativt staccatoartat, vilket beror vid enstaka minimerad vokaldurationskontrast mellan numeriskt värde vid varandra nästa stavelser[21]. Detta kunna möjligtvis bero vid en alternativt intonationsmönster,[21] eftersom detta ej finns bevis på grund av enstaka kategorisk förlängning från fonologisktkorta vokaler alternativt enstaka kategorisk förkortning från fonologisktlånga vokaler.[22] Typiskt existerar även främre varianter till /r/-ljudet ([ɾ] alternativt [r]) samt bakre varianter på grund av sje-ljudet ([x] alternativt [χ]), vilket fullfölja skillnaden mot vardaglig standardsvenska klar.

Syntaktisk variation

[redigera | redigera wikitext]

Det finns även vissa syntaktiska skillnader, likt mot modell för att linjär ordföljd är kapabel användas efter start bisatser, istället på grund av omvänd ordföljd, såsom existerar bruklig inom standardsvenskan. en modell vid detta existerar "igår jag gick", dock denna form eller gestalt på grund av syntaktisk variation förekommer sporadiskt. inom ett forskning vid 20 gymnasieelever ifrån huvudstaden använde eleverna linjär ordföljd inom 19,6 % från samtliga tänkbara fall inom privata diskussion mellan vänner samt inom 9,7 % från samtliga tänkbara fall inom klasspresentationer.[23] detta fanns även massiv variation mellan eleverna, mot modell använde ett från eleverna linjär ordföljd inom 89 % från varenda tänkbara fall inom en privat konversation tillsammans med numeriskt värde vänner.[24]

Slangord samt -uttryck

[redigera | redigera wikitext]

I 13:e upplagan från Svenska Akademiens ordlista finns upptagna numeriskt värde mening vilket uppstått inom förortssvenskan: keff ('dålig') samt guzz ('tjej').[25] Abow, gäri, hajde, jalla, len, shuno, cädi walla samt yani existerar modell vid andra vanliga mening såsom används inom förorter runtom inom Sverige.[26]

Benämningen

[redigera | redigera wikitext]

Som existerar vanligt till stigmatiserade talstilar, finns detta ingen fast begrepp på grund av denna sociolekt. detta finns ej heller enighet angående vilka uttalsformer liksom bör befinna sig beneath termen förortssvenska/ortenspråk. inom vardagen tänker dem flesta vid slangord ("shoo" samt "guzz"), dock på grund av språkvetare existerar detta dem fonetiska särdrag vilket fullfölja den mot ett sociolekt. Den brukar kallas till ortenspråk alternativt blattesvenska inom själva förorterna, dock neutrala begrepp liksom används från språkvetare existerar multietnolekt[27] alternativt etnolingvistisk repertoar.[28]

Representationer inom populärlitteraturen

[redigera | redigera wikitext]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^”Göteborgs universitet”. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/20500/1/gupea_2077_20500_1.pdf. Läst 17/2-2019. 
  2. ^”rinkebysvenska - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/rinkebysvenska. Läst 5 mars 2018. 
  3. ^Johansson, Henrik Sahl. ””Blattesvenskan” äger gått ifrån sexistisk mot exotisk (SvD Premium) | SvD”. SvD.se. https://www.svd.se/forortssvenskan-omfamnas-en-svensk-vit-publik. Läst 14 augusti 2018. 
  4. ^Claes Fürstenberg (2 januari 2005). ”- Zlatan besitter gett Rosengårds-svenskan status”. Sydsvenskan. https://www.sydsvenskan.se/2005-01-02/--zlatan-har-gett-rosengards-svenskan-status. Läst 4 januari 2020. 
  5. ^Raja Bahari (25 månad 2008). ”Ungdomar äger skapat en eget språk”. Göteborgs-Posten. https://www.gp.se/nyheter/g%C3%B6teborg/ungdomar-har-skapat-ett-eget-spr%C3%A5k-1.1164843. Läst 4 januari 2020. 
  6. ^Loudiyi, Monir (11 juni 2016). ”Ortensvenskan - mening direkt ifrån förorten”. gp.se. http://www.gp.se/1.2586616. Läst 18 månad 2019. 
  7. ^Eliaso Magnusson, Josefina; Stroud, Christopher (2012). ”High proficiency in markets of performance”. Studies in second language acquisition 34(2): sid. 321–345. 
  8. ^Young, Nathan (2014) (på engelska). Suburban Swedish Maturing - Examining variation and perceptions among adult speakers of Swedish contemporary urban vernacular. mästare artikel, Stockholms högskola. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:724444/FULLTEXT01.pdf 
  9. ^https://academic.oup.com/book/53733/chapter-abstract/422175000?redirectedFrom=fulltext
  10. ^https://www.cambridge.org/core/journals/english-today/article/abs/new-perspectives-on-african-american-english-the-role-of-blacktoblack-contact/2AB3EC1949ACE71919D3E0B1A549A9FC
  11. ^https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:706907/FULLTEXT01.pdf
  12. ^ [ab] Kotsinas, Ulla-Britt (1988). ”Rinkebysvenska – enstaka dialekt”. i Per Linell, Viveka Adelswärd, Torbjörn Nilsson samt Per A. Petersson. Svenskans redogörelse, 16. Linköping: Linköping University Press. http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:729162/FULLTEXT01.pdf 
  13. ^ [abc] Ben Rampton (2011). ”From 'multi-ethnic adolescent heteroglossia' to 'contemporary urban vernaculars'” (på engelska). Language & Communication, 31(4): sid. 276–294. Arkiverad ifrån originalet den 25 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161025175042/http://fulltext.study/preview/pdf/934843.pdf. Läst 25 oktober 2016. Arkiverad 25 oktober 2016 hämtat ifrån the Wayback Machine.
  14. ^Wiese, Heike (2012). Kiezdeutsch: ein neuer Dialekt entsteht. Munich: C.H. Beck 
  15. ^Hansen, Gert Foget; Nicolai Pharao (2010). ”Prosody in the Copenhagen multiethnolect”. i Pia Quist, Bente Ailin Svendsen. Multilingual Urban Scandinavia. New Linguistic Practices. Toronto: Multilingual Matters. sid. 79–95 
  16. ^Eivind Torgersen & Anita Szakay (2012). ”An investigation of speech rhythm in London English”. Lingua 122(7): sid. 822–840. 
  17. ^Svendsen, Bente Ailin; Røyneland, Unn (2008). ”Multiethnolectal facts and functions in Oslo, Norway”. International Journal of Bilingualism 12(1–2): sid. 63–83. 
  18. ^Fagyal, Zusanna (2010). ”Rhythm types and the speech of working-class ungdom in a banlieue of Paris: the role of vowel elision and devoicing”. i D.R Preston, N. Niedzielski. A Reader in Sociophonetics. Berlin: Mouton dem Gruyter. sid. 91–132 
  19. ^Cornips, Leonie; Vincent A. dem Rooij (2013). ”Selfing and othering through categories of race, place, and language among minority youths in Rotterdam, The Netherlands”. i Siemund, Peter, Ingrid Gogolin, Monika Edith Schulz and Julia Davydova. Multilingualism and language diversity in urban areas: Acquisition, identities, space, education 1. Amsterdam: John Benjamins Publishing Company. sid. 129–164 
  20. ^ [ab] Labov, William (2010). Principles of Linguistic Change, Volume 3 - Cognitive and Cultural Factors. Oxford: Wiley-Blackwell. http://onlinelibrary.wiley.com.ezp.sub.su.se/book/10.1002/9781444327496 
  21. ^ [ab] ”Young, Nathan 2016. Talrytmens sociala innebörd inom dagens stockholmsspråk - Vokaldurationskontrast liksom en etnifierat samt affektivt indexikalt drag. Svenskans detaljer 35, Göteborg.”. https://svenskansbeskrivning35.files.wordpress.com/2015/06/young.pdf. Läst 24 oktober 2016. 
  22. ^Boden (2007). Lena Ekberg. red. ”"Rosengårdssvensk" fonetik samt fonologi”. Språket hos ungdomer inom enstaka flerspråkig miljö inom Malmö (Lund: Studentlitteratur). 
  23. ^Ganuza, Natalia (2011). ”Syntactic variation in the Swedish of adolescents in multilingual urban settings – a thesis summary”. i Roger Källström, Inger Lindberg. Young Urban Swedish. sid. 95. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/26570/1/gupea_2077_26570_1.pdf. Läst 24 oktober 2016 
  24. ^Ganuza, Natalia (2011). ”Syntactic variation in the Swedish of adolescents in multilingual urban settings – a thesis summary”. i Roger Källström, Inger Lindberg. Young Urban Swedish. sid. 94. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/26570/1/gupea_2077_26570_1.pdf. Läst 24 oktober 2016 
  25. ^”Hajp, keff samt guss nytillskott inom ordlista”. 24 september 2005. Arkiverad ifrån originalet den 29 september 2007. https://web.archive.org/web/20070929125921/http://www.svd.se/dynamiskt/kultur/did_10615105.asp. Läst 23 juni 2008. 
  26. ^”Orten slang - register tillsammans mening samt formulering ifrån förorten”. Swedish Nomad. 15 juni 2020. https://www.swedishnomad.com/sv/orten-slang/. Läst 15 juni 2020. 
  27. ^Quist, P. (2008). ”Sociolinguistic approaches to multiethnolect: Language variety and stylistic practice”. International Journal of Bilingualism, 12: sid. 43-61. 
  28. ^Benor, S. B. (2010). ”Ethnolinguistic repertoire: Shifting the analytic focus in language and ethnicity”. Journal of Sociolinguistics, 14(2): sid. 159-183. 

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]