Miljöcoach gröna konsum vilket år

”Det denna plats existerar den största industrisatsningen inom Sveriges historia”, fortsätter filmskaparna Marianne Gustavsson samt Maud Nycander, likt inom numeriskt värde kalenderår följde männen på baksidan satsningarna.  

Filmens budskap mot dem aktivister samt vetenskapsman vilket drivit vid till ”den gröna revolutionen”, samt till varenda andra oroliga medborgare, kunna tolkas som: ni kunna lägga ner vapnen. Indu­strin äger tagit ovan stafettpinnen.  

”En farlig kraft”

Det existerar en livsfarligt budskap.  

Det menar Lisa Wanneby. 2005 engagerade denna sig inom kampen på grund av Ojnareskogen vid Gotland, var Nordkalk ville avbryta kalk. 2012 började Nordkalk avverka träd till för att ge lokal till gruvan, dock aktivister samt lokalbor slog läger inom skogen samt drog vid sig Gotlands största polisinsats. mot slutligen räddades Ojnareskogen.  

– angående människor engagerar sig lokalt, ifall oss knyter samman olika organisationer samt olika intresse­områden går ihop sålunda blir man ett väldigt kraftfull rörelse, säger Lisa Wanneby.  

– Jag vet ju för att då landbonden, aktivisten, ekonomen samt biologen går samman, samt dessutom äger myndigheter såsom delar vår inställ­ning mot själva projektet, då existerar oss enstaka farlig kraft.  

Det existerar därför detta existerar illavarslande ifall gruvindustrin når fram tillsammans sitt budskap angående för att dem bör klara den gröna omställningen, samti­digt vilket dem tar hänsyn mot den lokala miljön, menar denna.  

– detta bästa på grund av företagen existerar ju för att människor ej engagerar sig utan för att oss bör invaggas inom för att tro för att någon ytterligare bör åtgärda detta. dock detta kommer ej för att bli därför. Företagen kommer ej för att titta mot mitt bästa vilket bor inom detta denna plats närområdet var mitt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig blir förstört. dem kommer för att titta mot sina kvartalsrapporter samt vad aktieägarna säger.  

2012 fanns Lisa Wanneby tillsammans samt startade Urbergsgruppen, vilket sedan dess arbetat ”för långsiktig hushållning tillsammans jor­dens råvaror samt till minskat uttag från ändliga ingredienser ur jordskorpan”.  

Gruvbolagen behövde enstaka skänk ifrån ovan

I identisk veva drabbades gruvindustrin från ett kris. detta berättar Diego Marin, kunnig vid ingredienser samt resursrättvisa nära europeisk Environmental Bureau, Europas största nät­verk från miljöorganisationer.  

– Omkring 2014 tänkte gruvföretagen: ”Shit! Våra valuta håller vid för att ta slut, investeringarna uteblir, dem önskar ej investera inom detta denna plats eftersom dem menar för att gruvor äger massiv resultat vid mänskliga rättigheter samt miljön samt bla bla bla.” dem behövde ett skänk ifrån ovan. samt för tillfället besitter dem fått detta, inom den gröna omställningen.

Dokumentärer såsom SVT:s "Den gröna kapplöpningen” existerar enstaka gudagåva mot gruvindustrin, menar Diego Marin. dem hjälper industrin inom sin livsavgörande kamp för att erhålla ”allmänhetens tillstånd” för att expandera gruvdriften. inom kombination tillsammans med den nya minerallag såsom EU väntas stifta innan året existerar mot ända ligger vägen mot ett inte någonsin tidigare skådad guldålder öppen. Gruvföretagen förbereder sig till för att ett fåtal ställning eller tillstånd på grund av nya gruvprojekt liksom existerar ”av yttersta vikt på grund av EU:s framtid”, samt däri­genom ett fåtal ett gräddfil. – Lokalbors bekymmer samt rättigheter, biodiversitet – allt sådant kommer för att nedvärderas, alternativt ej vägas in alls till dessa gruv­projekt, säger Diego Marin.  

Sverige, tillsammans relativt nedsänkt befolk­ningstäthet samt rika mineraltill­gångar, existerar kritisk på grund av EU:s nya mineralstrategi. angående detta existerar EU-kommissionen överens tillsammans med detta gruvälskande Socialdemo­kraterna liksom den nuvarande regeringen.  

”Norra land existerar kritisk ej bara till kurera Sveriges omställning utan även till bota den europeiska unionens omställ­ning”, säger näringslivsminister Ebba Busch, tillsammans ett azurblå LKAB-hjälm vid huvudet, inom ”Den gröna kapplöpningen”.

Mer koppar behöver ej brytas

Lisa Wanneby trodde då denna startade Urbergsgruppen för att inom en decennium skulle gruvindustrin äga börjat agera mer hållbart, samt för att samhället skulle äga kommit långt tillsammans med återbruk, återvinning från metaller samt enstaka cirkulär finans. för tillfället existerar året 2023 samt visst äger gruvindustrin förändrats radikalt. detta existerar svårt för att hitta en företag liksom ej beskriver sig vilket klimatkrisens ädla rid­dare. ”Hållbarhet kommer naturligt till oss”, menar Boliden inom ett reklamfilm på grund av Sveriges största koppardagbrott, Aitik inom Gällivare. Gruvan expanderar, bland annat vid bekostnad från tre byar vilket tömts vid invånare. dock detta existerar små kostnader inom sammanhanget, då planeten bör räddas. samt dessutom äger Aitik elektrifierat ett sektion från sina transporter (mindre än ett andel förvisso – samt bolaget bränner alltjämt ovan 100 000 liter diesel varenda dygn).

Det existerar sant, tillåter Diego Marin, för att detta behövs metaller samt mineraler till solceller samt vindkraft, samt för att även ifall återvinning genomförs mot 100 andel därför behöver ett sektion, mot modell sällsynta jordartsmetaller, brytas inom gruvor. dock då detta kommer mot exempelvis koppar, vilket bryts inom Aitik, behövs inget mer.  

– oss äger tillräckligt tillsammans med koppar inom lager till för att möta nödvändigheten ifrån stjärna samt luftström redan idag. detta mesta existerar inom byggnader, flera från dem övergivna runtom inom världen. oss äger därför många koppar.  

Irriterande antagade

Så varför menar EU, reger­ingar samt gruvnäringen för att oss måste avbryta många mer på grund av för att klara den gröna omställningen? i enlighet med Diego Marin börjar detta tillsammans ekonomer vilket utför marknadsanalyser från exempelvis hur flera fordon liksom kommer för att produceras nära olika tidpunkter inom framtiden. Därefter räknas detta ut vad råvarubehovet blir, vilket gruvföretagen, bilföretagen samt diverse lobbyister sedan överför mot politiker.  

 – detta liksom irriterar mig maximalt existerar detta omedvetna antagandet för att ekonomin bör gå vidare växa fast tillsammans omkring tre andel angående året. dock oss vet för att BNP existerar nära kopplat mot energikonsumtion, nästan en mot en. samt oss vet för att energi existerar kopplat mot ingredienser. Energi kommer ej ifrån ingenstans. detta kommer ifrån exploatering, säger Diego Marin.  

Det blir ett självbekräftande rundgång. Ekonomin kommer gå vidare växa; alltså måste oss expandera gruvorna sålunda för att den förmå gå vidare växa.  

– då man bara tänker för att man bör avbryta nytt således tänker jag för att man ej besitter enstaka hållbarhetsprofil, säger Lisa Wanneby.

– vilket bör ni utföra den dagen detta ej går för att avbryta nytt? detta existerar detta såsom jag tycker existerar detta intressanta. Hur bör ni likt företag behärska producera cirkulära struktur, cirkulära kretslopp tillsammans med metall samt mineraler således för att ni behöver avbryta därför lite vilket möjligt? Jag ser ej den ambitionen hos gruvföretagen.

Skär in inom klimatrörelsens konflikt

Så hur bör oss vilket önskar stoppa ett okontrollerad klimatkris förhålla oss mot ett gruvnäring vilket utför sig mot företrädare på grund av den gröna omställningen? Frågan skär rakt in inom enstaka urgammal konflikt inom miljö- samt klimataktivismen, berättar Joost dem Moor, biträdande professor nära Center for europeisk Studies vid Sciences Po-universitetet inom Paris, vars undersökning bland annat handlar angående klimataktivism inom landet.  

– ett väldigt likartad konflikt utspelade sig inom den tidiga miljörörelsen vid 1970-talet, mellan vilket vilket då kallades fundamentalisterna samt realis­terna. Realisterna sa: ”Vi förmå komma långt genom för att fokusera vid vad såsom existerar möjligt inom den rådande ekonomins strukturer. oss kunna fokusera vid för att påverka företag samt ett fåtal mot lagstiftning samt skatter liksom tvingar dem för att verka vid en mer miljövän­ligt sätt.” Fundamentalisterna sa å sin sida: ”Nej, problemet bottnar inom hur detta politiska samt ekonomiska systemet fungerar. angående oss ej förändrar detta, kunna oss ej ett fåtal mot enstaka sann förändring till för att komma åt miljöproblemen.”  

En liknande konflikt briserade kring klimattoppmötet inom Köpen­hamn 2009, då enstaka något som ökar i storlek eller antal rörelse på grund av klimaträttvisa ville centrera ämnen angående global ojämlikhet samt urfolks samt lokala gruppers intressen samt rättigheter, medan stora delar från klimatrörelsen menade för att enstaka mer mekanisk, vetenskaplig approach skulle nå en bredare stöd. mot massiv sektion gick klimaträttviseperspektivet vinnande ur den striden. dock konflikten finns kvar.  

– Inom klimatrörelsen finns flera likt debatterar på grund av för att oss behöver politisera frågorna samt yttra för att detta ej bara handlar ifall en tekniskt bekymmer, utan även angående dessa ojäm­likheter, säger Joost dem Moor.  

– dock jag äger även hört flera klimataktivister genom år såsom säger: ”I princip håller jag tillsammans, dock oss äger ej period på grund av den typen från samtal. oss måste agera för tillfället, sålunda snart likt möjligt, samt dessa typer från politiska tvister tar period, dem saktar ner saker samt dem möjligen mot samt tillsammans med omöjliggör förändring”.  

– Lite gruvor måste oss äga enstaka stund mot inom vårt nation alternativt inom Europa alternativt inom något annat nation till för att tillhandahålla välfärd samt välfärdens tillväxt. Jag förstår ju detta naturligtvis, säger Lisa Wanneby.  

– dock hur bör oss fördela resurserna vid en planet tillsammans änd­liga resurser? Hur bör dem fördelas således för att detta blir rättvist?

I liknande problem att diskutera kunna lokalt gruvmotstånd samt klimataktivism mötas, menar denna.  

 – detta går ju, sålunda fort oss samtalar om dem denna plats frågorna. dock jag märker även för att efter pan­demin besitter oss många färre diskussioner. detta måste återuppstå, noggrann liksom allting annat.  

Landsomfattande aktionsvecka

Lisa Wanneby menar för att den demonstration ”mot gruvboomen!”, liksom denna samt Urbergs­gruppen arrangerar den 16 september inom Stock­holm, existerar betydande. ej bara till för att den samlar talare samt deltagare ifrån drabbade orter samt samebyar inom landet, samt visar vid gruvmotstån­dets tilltagande samarbete ovan nationsgränser (Diego Marin existerar enstaka från talarna), utan även på grund av för att den existerar enstaka sektion från den landsomfattande aktionsveckan på grund av social-och klimaträttvisa, såsom pågår mellan den 15–23 september.  

 – Den på denna plats veckan handlar ej bara angående för att visa för att oss ännu existerar ett rörelse såsom finns. detta handlar även angående för att återuppta samtalet mellan dem olika organisationerna.  

Pandemin kom olägligt till klimatrörelsen. 2019 innebar flera stora demonstrationer samt den 20 september samlades uppskattningsvis 50 000 inom huvudstaden samt fyra miljoner ovan världen inom vilket liksom beskrevs vilket dem största demonstratio­nerna någonsin på grund av klimatet.  

Pandemins begränsningar är kapabel äga bidragit mot hur klimat­rörelsen kom för att utvecklas, inom land liksom inom flera andra länder. Civil olydnadsaktioner tycks äga ökat, ofta tillsammans med erhålla deltagare vilket lyckas erhålla massiv uppmärksamhet genom kreativa metoder. Överlag äger flera från dem aktivister vilket blivit kvar inom rörelsen radikaliserats, berättar Joost dem Moor.  

– inom start ägde Fridays for Future ett ganska apolitisk undersökning från klimatförändringen, var dem inom princip sa ”Vi önskar för att regeringar utför något åt klimatet för tillfället, dock oss äger inget riktigt budskap ifall hur detta bör göras”. beneath pandemin tvingades dem, särskilt inom onlineforum, för att ta sektion från internationella konversationer. detta gäller särskilt Fridays for Future, för att studenter beneath pandemin genomgick ett omvandling mot ett mer radikal bedömning, var särskilt betoningen vid klimaträttvisa äger ökat, säger Joost dem Moor.  

– Idag besitter Fridays for Future en riktig starkt budskap kring dem maximalt utsatta folken samt områdena (MAPA, the Most Affected People and Areas). tillsammans detta inom åtanke existerar jag ej överraskad ovan för att Fridays for Future för tillfället mobiliserar tillsammans med samerna mot gruvutvinning.  

Vad han bland annat syftar vid existerar ett demonstration den 26 augusti inom Kiruna var Fridays for Future tillsammans tillsammans ungdomar ifrån samebyarna Gabna samt Laevas höll enstaka sorgemanifestation på grund av dem renbetesmarker likt försvunnit mot förmån på grund av gruvor, vindkraft samt ytterligare exploatering.  

– ett fortsatt kolonisering från Sápmi existerar ingen smaragdgrön omställ­ning likt makthavare gärna önskar ett fåtal oss för att tro, sa Greta Thun­berg vid område inom nya Kiruna centrum.  

LKAB, såsom önskar öppna ett fräsch gruva vilken skulle omöjliggöra traditionell renskötsel till Gabna sameby, passade vid för att erbjuda in Greta Thunberg. Passade denna vid, idag då denna fanns inom Kiruna, för att välmående vid hos LKAB till för att lyssna deras perspektiv kring ”det gröna stålet”?  

Nej.