Kan man dricka kaffe när man har förmaksflimmer
Frmaksflimmer
Vad r frmaksflimmer?
Vid frmaksflimmer styrs ej hjrtrytmen från den normala impulsgivaren inom hjrtat (sinusknutan).
Rytmen styrs inom stllet från en elektriskt kaos inom hjrtats frmak liksom leder mot för att hjrtat pumpar oregelbundet.
Det elektriska kaos liksom finns inom frmaken nära frmaksflimmer startar ofta dr blodet leds in inom hjrtat frn lungcirkulationen (lungvenerna).
Eftersom frmaken ej bidrar mot hjrtarbetet nära frmaksflimmer s r hjrtats funktion mer alternativt mindre reducerad, samt detta är kapabel frvrras angående pulsen r fr hg beneath lngre tid.
Detta upplever mnga likt reducerad kondition.
Hjrtrytmen styrs från den normala impulsgivaren inom hjrtat (sinusknutan).
Orsaken mot frmaksflimmer
Orsaken mot frmaksflimmer r ofta kopplad mot andra sjukdomar liksom belastar hjrtat, framfr allt hgt blodtryck vilket finns hos majoriteten från patienterna tillsammans flimmer.
Risken för att f flimmer r ocks starkt kopplad mot hgre lder.
vervikt, passivitet samt hg alkoholkonsumtion r faktorer vilket kar risken. Frmaksflimmer förmå ven drabba den såsom r inom vrigt frisk.
Frmaksflimmer innebr nstan inte någonsin en akut hot mot cirkulationen dock innebr ett kad fara fr slaganfall (stroke), hjrtsvikt samt r ven associerat tillsammans demens.
Symtom nära frmaksflimmer
Symptomen nära frmaksflimmer varierar vldigt många samt förmå vara:
- hjrtklappning
- en bubblande knsla inom brstet
- andfddhet
- yrsel
- trtthet
- brstsmrta
- nedsatt kondition.
En sektion upplever många svra samt handikappande symptom.
Upp mot ett tredjedel ej äger ngra symptom alls, samt sker drfr ej upp sjukvrden.
En sektion förmå f sin bedömning från enstaka tillfllighet inom samband tillsammans andra vrdkontakter alternativt screening.
Hur vanligt r frmaksflimmer?
Frmaksflimmer blir vanligare tillsammans stigande lder. Bland personer vilket r ver 75 r besitter andel frmaksflimmer.
Uppskattningsvis äger cirka svenskar frmaksflimmer samt antalet diagnosticerade fall kar.
En bidragande orsak r detta kande antalet ldre inom befolkningen dock ven kad tillgng mot diagnostik, kad medvetenhet samt strre frekomst från riskfaktorer hos yngre individer.
Nr kunna man misstnka för att man äger frmaksflimmer?
- Om hjrtats rytm knns helt oregelbunden. detta förmå dock artikel svrt för att skilja frn rikligt tillsammans med extraslag, vilka oftast r ofarliga.
- Om man knner för att hjrtats rytm rusar inom vg ven nära ringa anstrngning.
- Om man pltsligt tappar orken, blir andfdd samt trtt nära lttare anstrngning.
- Ibland finns inga tydliga symtom samt detta finns personer liksom ej mrker nr hjrtat vergr inom frmaksflimmer. detta kallas för att äga en tyst flimmer.
Hur stlls diagnosen?
Diagnosen stlls tillsammans med hjlp från en elektrokardiogram (EKG). detta sker genom för att man kopplar elektroder mot vrister, handleder samt p brstet.
P enstaka EKG-skrivare ritas sedan ett kurva såsom visar hjrtats elektriska aktivitet.
Man kunna ven anvnda ngon struktur från lngtidsregistrering fr för att stlla diagnos.
EKG visar ifall hjrtat gr inom normal rytm (sinusrytm) alternativt angående detta gr inom frmaksflimmer.
Olika typer från frmaksflimmer
Paroxysmalt flimmer
Episoder från flimmer såsom gr ver spontant. Dessa är kapabel artikel inom enstaka minuter dock ocks pg inom flera dygn.
Persisterande flimmer
Episod från flimmer såsom ej gr ver spontant samt likt krver tgrd fr för att terg mot normal rytm.
Oftast grs detta inom form eller gestalt från ett elkonvertering dock förmå ocks utfras tillsammans lkemedel.
Permanent flimmer
Konstant flimmer såsom trots behandling ej gr tillbaka mot sinusrytm alternativt dr man beslutat för att ej gra fler frsk för att f hjrtat inom normal rytm.
r frmaksflimmer farligt?
Vid frmaksflimmer finns enstaka fara för att detta bildas proppar inom hjrtats frmak. Man är kapabel d bland annat drabbas från ett stroke (slaganfall, propp inom hjrnan).
Denna fara finns fr varenda former från frmaksflimmer.
Risken fr stroke r flera gnger hgre n hos personer utan frmaksflimmer.
Bedmning från flimmerrisk
Fr för att bedma risken fr stroke fr personer tillsammans med frmaksflimmer samt drmed ocks ifall detta finns skl för att behandla tillsammans med blodfrtunnande läkemedel anvnds summan från olika riskfaktorer inom en pongsystem.
Berkna dina riskfaktorer:
Systemet äger frkortningen CHA2DS2-VASc samt tar hnsyn mot riskfaktorerna:
- hjrtsvikt
- hgt blodtryck
- lder ver 65 alternativt ver 75 r
- tidigare stroke
- krlsjukdom
- kvinnligt kn.
Vid mer n enstaka riskfaktor finns enstaka kraftfull rekommendation mot blodfrtunnande behandling.
Risken fr stroke r hg ven angående flimret bara kommer episodvis samt ven angående detta ej finns s många symptom.
Dessa faktorer pverkar allts ej beslutet för att ge blodfrtunnande behandling.
Vad kunna man gra t frmaksflimmer?
Om man pvisat frmaksflimmer finns detta flera saker man likt patient kunna pverka:
- Strva efter ett normal vikt (BMI<26)
- Minska tryck från stress
- Vara fysiskt aktiv
- Minska konsumtion från alkohol samt kaffe
Livsstilsfaktorer
Det finns vetenskapligt frankrade uppgifter p för att kroppslig handling, viktnedgng nära vervikt samt minskning från skadlig alkoholkonsumtion reducerar brdan från frmaksflimmer.
Tyvrr finns detta ännu begrnsat tillsammans med mottagningar såsom förmå hjlpa patienter tillsammans med en helhetsgrepp kring livsstilsfrndringar.
Lkaren inom sin tur skall inom samrd tillsammans patienten besluta:
- Hur frebygga proppbildning samt stroke?
- Finns andra sjukdomar vilket pverkar flimret alternativt dess behandling?
- Ska man frska behlla/terf sinusrytm alternativt reglera hastigheten p flimret?
- r blodtrycket fr hgt samt behver behandlas?
Patienter tillsammans frmaksflimmer br inom dem flesta fall genomg enstaka ultraljudsunderskning från hjrtat.
- Blodprover br tas fr övervakning från blodvrde, salthalter, njurfunktion samt mnesomsttning.
- Blodproppsfrebyggande lkemedel stts vanligtvis in, dock inom vissa situationer kunna andra alternativ artikel aktuella.
Gr attackerna ver från sig sjlva?
Vid paroxysmalt (attackvis) frmaksflimmer gr flimret ver spontant.
En attack kunna artikel frn enstaka minuter upp mot flera dygn.
Frmaksflimret terkommer oftast dock tillsammans varierande tidsintervaller.
Vid ett färsk episod från frmaksflimmer kunna man ofta tillsammans hjlp från lkemedel liksom snker pulsen avvakta ngot dygn tillsammans med akut behandling ssom elkonvertering, d flimret ofta slr ifall mot normal rytm från sig sjlvt.
Vid svra symptom skall man ständigt ska vårdinstitution fr bedmning.
Behandling tillsammans lkemedel
Behandlingen inriktas svl p hjrtrytmen liksom p risken fr stroke.
Akut lkemedelsbehandling
I frsta grabb ges lkemedel fr för att lindra symtom genom för att snka pulsen, vilket oftast r frhjd nr en frmaksflimmer brjar.
Istllet fr för att elkonvertera förmå en lkemedel ges samt inom 3 timmar är kapabel flimret verg mot normal rytm. detta fungerar fr cirka 50 andel från patienterna angående detta ges tidigt efter flimmerdebut.
Kontinuerlig lkemedelsbehandling
Hr finns flera lkemedelsgrupper samt vilka lkemedel man ordineras beror p mnga faktorer.
Till modell lder, kn, andra sjukdomar tillsammans mera.
Lkemedelsgrupper
1. Lkemedel vilket reducerar risken fr stroke
Blodproppsfrebyggande medel/behandling
Sedan drygt tio r anvnds enstaka fräsch generation från blodfrtunnande lkemedel vilket gr beneath samlingsnamnet NOAK, vilket betyder för att detta r nya lkemedel såsom skiljer sig p olika stt frn den tidigare behandlingen Waran (warfarin).
Dessa nya lkemedel anvnds inom land beneath namnen Pradaxa (dabigatran), Xarelto (rivaroxaban), Eliquis (apixaban) samt Lixiana (edoxaban).
De nya lkemedlen dominerar idag helt den blodfrtunnande behandlingen nära frmaksflimmer.
Frre kontroller tillsammans NOAK
NOAK äger frdelar gentemot Waran inom struktur från för att dem ej krver lika tta kontroller tillsammans blodprover. dem fungerar god tillsammans tillsammans fda samt andra lkemedel samt dem reducerar risken fr vissa typer från allvarliga bldningar.
Sedan att föreslå eller råda något lkemedelsverket för att NOAK anvnds inom frsta grabb nära nyinsttning från blodfrtunnande behandling.
Lkemedelsverket att föreslå eller råda något ocks för att samtliga patienter tillsammans med frhjd fara fr proppar skall f behandling.
Warfarin anvnds tillsammans frdel
Waran anvnds framfr allt nära kraftigt reducerad njurfunktion, nära samtidig frekomst från mekaniska klaffproteser samt vissa typer från samtidig klaffsjukdom.
Valet från NOAK-preparat styrs oftast från regionala rekommendationer, dock vissa medicinska frutsttningar, patientens preferens samt lkarens bedmning agerar ocks massiv roll.
Hg resultat från behandlingen
Effekten från den blodfrtunnande behandlingen r hg, risken fr stroke reducerar tillsammans med cirka 70 andel samt ddligheten tillsammans med cirka 25 procent.
Behandlingen innebr ocks ett viss fara fr bldning, dock nyttan tillsammans med behandlingen r strre n risken sett p gruppniv.
2. Lkemedel tillsammans med avsikt för att snka hjrtfrekvensen (pulsen)
Frekvensreglerande lkemedel
- Betablockerare (Seloken, Seloken ZOC, Metoprolol, Bloxazoc, Metomylan, Bisoprolol, Emconcor)
- Kalciumfldeshmmare (Verapamil, Isoptin, Cardizem)
- Digitalis (Digoxin, Lanoxin)
Ibland behvs mer n enstaka sorts lkemedel fr för att bromsa hjrtfrekvensen.
Dessa lkemedel äger små alternativt ingen frebyggande resultat p flimmerepisoder utan lindrar inom frsta grabb symptom genom för att normalisera hjrtfrekvensen.
3. Rytmstabiliserande lkemedel (antiarytmiska lkemedel)
Rytmstabiliserande lkemedel reducerar retbarheten inom hjrtats elektriska struktur. dem förmå gra för att risken fr nya flimmerattacker minskar.
Oftast fresls denna typ från behandling efter ngra symptomgivande terfall inom frmaksflimmer.
Behandling tillsammans med rytmstabiliserande lkemedel br initieras samt kontrolleras från hjrtlkare. dem vanligaste lkemedlen likt idag anvnds heter Multaq, Tambocor samt Cordarone.
Rytmstabiliserande lkemedel bromsar ej ständigt hjrtrytmen beneath enstaka attack, utan anvnds inom frsta grabb fr för att frhindra nya attacker.
Andra tgrder nära frmaksflimmer
Elkonvertering nära frmaksflimmer
Om frmaksflimret blir bestende samt ger besvrande symptom är kapabel man gra ett elkonvertering.
- Under ett kortvarig narkos ges enstaka elektrisk stt genom brstkorgen. Detta "nollstller" hjrtats elektriska handling samt ger ett mjlighet den normala rytmen för att ta ver igen.
- Ibland grs ocks elkonvertering p frsk fr för att titta angående tgrden ger massiv skillnad inom symptom. ifall s r fallet kunna detta prata fr för att fortstta för att frska bibehlla normal rytm.
I lngre perspektiv kommer dock dem allra flesta terfalla inom flimmer, s mnga vilket hlften terfaller inom enstaka mnad efter elkonvertering.
Elkonvertering innebr enstaka viss kning från risken fr proppbildning samt stroke, dock riskerna r många sm angående blodfrtunnande behandling ges utan avbrott minimalt tre veckor fre samt fyra veckor efter elkonvertering.
Vid akut elkonvertering från färsk flimmerepisod hos patient såsom ej besitter blodfrtunnande behandling anses för att elkonvertering kunna gras inom 48 timmar frn symptomdebut utan blodfrtunnande behandling.
Hos patienter tillsammans riskfaktorer skall emellertid blodfrtunnande behandling nd starta s snabbt såsom mjligt.
Kateterablation nära frmaksflimmer
Hos patienter liksom besitter terkommande symptomgivande episoder från frmaksflimmer r kateterablation en alternativ.
Kateterablation genomfrs idag p 11 kliniker inom Sverige.
- Behandlingen kallas ven lungvensisolering samt r inriktad mot för att isolera dem omrden inom hjrtats vnstra frmak dr flimret ofta startar.
- Detta stadkoms genom för att katetrar frs in mot hjrtat via blodkrl inom ljumsken. Ingreppet äger demonstrerat sig mer effektivt n rytmfrebyggande mediciner.
Komplikationer ses nära andel från ingreppen, vanligast r bldningar nära insticksstllet inom ljumsken. Allvarliga komplikationer r dock många ovanliga.
Flimmerablation ger symptomlindring samt minskad flimmerbrda hos andel, vilket innebr för att mnga gr angående ingreppet minimalt ett gng p bas från terfall.
Kateterablation tar tv mot fyra timmar samt patienten r oftast vaken beneath ingreppet dock fr lugnande samt smrtstillande lkemedel.
Man skrivs såsom regel bostad dagen efter behandlingen.
Efter ngra dagar kunna patienten terg mot full handling, inklusive arbete.
Hjrtkirurgi samt frmaksflimmer
Maze-operation (maze betyder labyrint p engelska) r en ingrepp vilket grs tillsammans hjlp från hjrt-lungmaskin samt r allts ppen hjrtkirurgi.
Vid ingreppet gr en antal kirurgiska snitt inom frmaken, liksom drefter sys igen varvid detta skapas elektriska barrirer inom frmaken.
Ingreppet r relativt grundlig dock leder inom många massiv utstrckning mot för att normal hjrtrytm terskapas.
Maze-operation anvnds inom frsta grabb mot personer tillsammans frmaksflimmer liksom genomgr andra former från hjrtkirurgi, mot modell nära byte från hjrtklaff.
Frmaksflimmer samt pacemakerbehandling
En vanlig frga frn patienter tillsammans med frmaksflimmer gller angående sjukdomen kunna behandlas tillsammans med pacemaker.
I dem flesta fall finns inget skl fr pacemakerbehandling nr man besitter frmaksflimmer.
Pacemaker nära lg puls
Pacemaker anvnds framfr allt fr för att behandla lg puls, dock sjlva flimmerrytmen frn hjrtats frmak är kapabel ej tas försvunnen tillsammans med pacemaker.
Det finns fall tillsammans frmaksflimmer dr pulsen r allmänt lg alternativt för att detta finns enstaka spridning tillsammans bde hg samt lg puls; inom dessa fall förmå pacemakerbehandling artikel från nytta.
Vid hjrtsvikt
Vidare finns detta nära reducerad pumpfunktion från hjrtat, s kallad hjrtsvikt, inom vissa situationer skl mot pacemakerbehandling likt skall frbttra hjrtats funktion (CRT-behandling), denna behandling ges bde nära normal rytm samt frmaksflimmer.
I sllsynta fall - His-ablation
Slutligen finns detta, mer sllsynt, situationer dr detta r svrt för att f utmärkt symptomlindring tillsammans med lkemedel alternativt för att lkemedel fr för att snka pulsen ej tolereras.
I dem fallen förmå pacemakerbehandling kombineras tillsammans med s kallas His-ablation nära frmaksflimmer.
His-ablation innebr för att signalfrbindelsen inom hjrtat mellan frmak samt kammare helt tas försvunnen vilket tillsammans hjlp från ett kateterablation, vilket gr för att flimmerrytmen ej kommer för att styra pulsen, istllet styrs den från ett pacemaker vilket opereras in fre His-ablationen.
Rehabilitering samt livsstil
Vid sidan från den behandling såsom förmå fs genom lkemedel alternativt operation r den egna livsstilen ofta enstaka öppningsverktyg mot vlmende.
Motion
Att motionera samt hlla kroppen inom form eller gestalt strker hjrtat, ger mer ork samt ett bttre sjlvbild.
Intensiteten inom trningen varierar givetvis frn individ mot person.
Fr den vilket lever en stillasittande liv förmå detta artikel god för att brja tillsammans enklare promenader samt justera intensiteten efter hur många man orkar.
Motion tillsammans tillsammans enstaka genomtnkt kost r ocks en god stt för att minska kolesterolvrdet inom blodet.
Att leva tillsammans med frmaksflimmer
Att leva tillsammans frmaksflimmer innebr för att justera sig mot nya vanor, dock detta r fullt mjligt för att äga en aktivt samt belönande liv.
Mnga tillsammans frmaksflimmer hittar stt för att hantera sina symtom genom regelbunden motion, hlsosam kost samt medicinsk behandling.
Det r viktigt för att hlla ett ppen dialog tillsammans med sin lkare samt alternativt flimmerskterska fr för att skerstlla för att behandlingen fungerar effektivt.
Med rtt std samt data förmå man minska sin bekymmer samt fortstta njuta från existensen, delta inom aktiviteter samt uppleva gldje inom vardagen.
Mnga tillsammans frmaksflimmer lever tillsammans oro
Frmaksflimmer är kapabel medfra rdsla samt bekymmer fr för att hjrtat bör brja skena alternativt rusa.
Mnga vittnar ifall för att sjukdomen begrnsar deras liv samt för att dem ej vgar alternativt orkar gra saker vilket tidigare fanns sjlvklara.
Med rtt std samt behandling r detta dock mjligt för att hantera dessa knslor samt fortstta leva en aktivt liv.
Det finns hjlp för att f
Nr ni r diagnosticerad samt str p enstaka vlanpassad medicinering förmå ni leva s fullt ut liksom detta r mjligt utifrn dina frutsttningar.
Det finns inga medicinska skl för att leva en mer terhllsamt alternativt stillsamt liv fr för att ni äger frmaksflimmer.
Frmaksflimmer uppfattas från mnga likt enstaka sjukdom liksom pverkar existensen många genom för att man ej vet nr nsta flimmerattack kommer.
Drfr r detta vanligt för att man frsker justera existensen efter frmaksflimret samt ej tvrtom.
Det förmå mot modell handla angående för att undvika saker vilket möjligen utlser enstaka flimmerattack alternativt genom för att upprtthlla rutiner fr för att granska frmaksflimret.
Forskning visar för att undvikande från kroppslig handling, fr lite socialt umgnge samt för att begrnsa existensen p bas från flimmer ofta leder mot för att man fokuserar mer p sina symtom samt inom frlngningen fr smre kroppslig hlsa samt livskvalitet.
Vad ni sjlv är kapabel gra nr ni ftt frmaksflimmer
Det finns många ni är kapabel gra sjlv nr ni äger ftt frmaksflimmer. detta r viktigt för att reflektera ver levnadsvanor som:
- vikt
- trning
- alkoholintag
- rkning
Med enstaka god livsstil finns detta mjligheter för att minska antalet flimmerattacker samt ven för att minska flimmersymtomen.
Med frre angrepp samt mindre symtom kar frutsttningar fr en fortsatt aktivt liv samt god livskvalitet.
Motion samt en aktivt socialt liv r ngra från dem faktorer likt demonstrerat sig äga enstaka gynnsam utfall p hlsan nära frmaksflimmer.
Samtalsstd - diagnosstd
Vi erbjuder samtalsstd fr dig vilket r medlem samt äger frmaksflimmer.
Granskare
Johan Engdahl, verlkare samt docent inom kardiologi.
Ls mer angående Johan Engdahl p Karolinska institutet