På vilket sätt är aktiviteten likvärdig förskolan

Ett nytt läroplansavsnitt till förskoleklassen besitter fogats mot nuvarande läroplan Lgr11 på grund av för att tydliggöra syftet tillsammans med samt innehållet inom utbildningen. Dessutom blev förskoleklassen obligatorisk till samtliga sexåringar ifrån samt tillsammans med hösten 2018. Dessa förändringar innebär nya villkor på grund av ungar, pedagog samt på grund av undervisningen.



I forskningsprojektet Förskoleklassen inom enstaka brytningstid, finansierat från Vetenskapsrådet, existerar syftet för att analysera konsekvenser från dessa positionsförskjutningar. Förstudier visar för att förändringarna samt dem nya villkoren medför för att vissa innehållsmässiga områden utsätts på grund av omprövning samt förändring. Förhållandet mellan lek samt utbildning samt nytt innehåll inom samt arrangemang från undervisningen existerar områden likt från pedagog inom förskoleklassen diskuteras vilket kritiska.



Förskoleklassen har genom tiderna varit ett personlig skolform utan egna tydliga styrdokument, vilket äger bidragit mot för att producera ett otydlighet på grund av både huvudmän samt anställda inom förskoleklass samt fritidshem. inom Grundskoleutredningen (SOU 2015:81) beskrivs hur Lgr11 besitter gett en alltför stort friutrymme på grund av hur förskoleklassverksamheten bör utformas. Därmed besitter även olika grundförutsättningar skapats på grund av sexåringarna, vilket inom förlängningen får konsekvenser till den elementär principen angående varenda elevers riktig mot enstaka likvärdig utbildning.

Med detta nya läroplanskapitlet samt den obligatoriska förskoleklassen blir detta klart för att förskoleklassen existerar enstaka målinriktad aktivitet såsom bör planeras, genomföras samt utvärderas utifrån läroplansmålen. detta blir även klart för att huvudmän samt rektor måste avsätta tidsperiod till lärares förberedelse från samt reflektion ovan undervisningen, samt för att skolchef besitter en ansvar på grund av för att följa upp samt förbättra kvaliteten inom undervisningen. Genom detta sätts likvärdighet inom fokus – på denna plats finns ett klar strävan efter för att producera enstaka nationellt likvärdig förskoleklassundervisning liksom erbjuder upphöjd kvalitet.



Eftersom varenda sexåringar får passage mot identisk kunskapsområden inom den numera obligatoriska förskoleklassen är kapabel även en större pedagogiskt ansvar än idag läggas vid förskoleklassen, dess pedagog samt dess utbildning. Genom för att förklara vilket innehåll liksom bör existera centralt samt vilka förmågor eleverna förväntas förbättra äger många gjorts på grund av för att förtydliga verksamhetens innehåll samt dem krav vilket är kapabel ställas vid lärarna.

Därmed blir likvärdighet samt skolplikt centrala term. dock hur bör dem förstås samt inom vilket sammanhang? Grundskoleutredningen (SOU: 2015:91) fick på grund av några kalenderår sedan direktiv angående för att utreda konsekvenserna från enstaka obligatorisk förskoleklass. Målet tillsammans med obligatoriet fanns för att producera ökad likvärdighet inom undervisningen samt ge varenda ungar identisk möjligheter för att lära. beneath senare tid besitter stöd hämtats ifrån barnkonventionens föremål eller textstycken ifall barns riktig mot kurs (ex. inom SOU 2017:35). Man betonar hänsyn mot barnens bästa samt dem rättigheter liksom samtliga små människor äger mot enstaka likvärdig träning. Skolplikten relateras alltså mot barns rättigheter.



Ett sätt för att förstå likvärdighet samt skolplikt existerar sätta detta inom relation mot barns allt mer skiftande livsvillkor. beneath dem senaste år äger bilden från en samhälle vilket ej ger likvärdiga förutsättningar till ungar vilket växer upp förstärkts. Samhället äger förändrats vid en genomgripande sätt dem senaste decennierna vilket ett resultat från bland annat internationell, digitalisering samt demografiska förändringar. små människor växer upp beneath därför resehandling olika förhållanden för att detta idag finns behov från för att äga operativ strukturer samt sätt för att rikta åtgärder. Samhällets tillgångar riktas mot dem ungar liksom existerar inom behov från särskilt stöd på grund av för att förebygga samt undvika för att barnen misslyckas inom skolan.

”Införandet från ett obligatorisk förskoleklass blir en sätt för att bidra mot ökad likvärdighet samt mer jämlika förutsättningar till barnen.”

I flera utredningar (ex. SOU 2016:38) konstateras för att elevernas socioekonomiska bakgrund samt föräldrarnas utbildningsnivå får allt mer ökad innebörd på grund av skolresultaten. Därav anförs flera argument till ökad likvärdighet samt resursfördelning inom skolan likt gynnar dem yngre barnen. inom ljuset från detta blir införandet från enstaka obligatorisk förskoleklass en sätt att  bidra mot ökad likvärdighet samt mer jämlika förutsättningar på grund av barnen.



Ett annat sätt för att förstå likvärdighet samt skolplikt existerar sätta detta inom relation mot förståelse. beneath detta senaste decenniet äger den utbildningspolitiska diskussionen mer samt mer handlat ifall nödvändigheten från tydligare kunskapsfokus samt ökade kunskapskrav inom en allt mer globaliserat kunskapssamhälle. idag framhålls än tydligare för att förskoleklassens utbildning bör bidra mot för att eleverna når grundskolans syfte samt elevernas kunskaper bör bedömas samt kartläggas tidigt både inom förskola samt utbildningsinstitution. detta finns tydliga referenser mot internationella kunskapsmätningar (TIMSS, PISA, PIRLS) såsom motiverar denna reformering inom förskoleklassen.



Grunden till enstaka obligatorisk förskoleklass tillsammans skolplikt läggs utifrån argument angående mer tidsperiod till förståelse – eleverna bör ett fåtal längre tidsperiod vid sig för att nå skolans kunskapskrav. på grund av för att garantera för att studenter inom behov från stöd identifieras tidigt införs enstaka åtgärdsgaranti inom förskoleklassen, vilken innebär obligatoriska kartläggningar från elevernas språk- samt matematikutveckling ifrån samt tillsammans höstterminen 2019.



Problembeskrivningen vilket formuleras utgår alltså dels ifrån problemen inom en samhälle tillsammans med allt mer ökade sociala klyftor, dels ifrån för att svenska studenter presterar allt sämre inom internationella kunskapsmätningar. Ambitionen existerar för att skolplikt samt enstaka obligatorisk förskoleklass tillsammans mer tidsperiod på grund av utbildning vilket äger fokus vid kommande kunskapskrav inom skolan bör bidra mot ökad likvärdighet inom undervisningen samt kontinuitet samt progression mellan skolformer samt årskurser. Obligatorisk kartläggning från förskoleklasselevernas kunskaper införs tillsammans tillsammans med enstaka garanti till tidiga insatser. Tidiga upptäckter samt insatser fokuseras framförallt till för att producera ökad måluppfyllelse inom grundskolan likt helhet.



Hur utför man då till för att äga fokus vid kommande kunskapskrav inom skolan samt till för att producera kontinuitet samt progression mellan skolformer samt årskurser? detta handlar på grund av läraren angående för att länka samman verksamheterna inom förskola, förskoleklass samt utbildning till för att producera ett skarlakansröd tråd inom barnens utbildning. inom förskoleklassen gäller detta för att formulera lärandeobjekt vilket utgår ifrån sexåringarnas tidigare kunskaper samt erfarenheter inom förskolan, ifrån läroplanens formulerade avsikt samt syfte på grund av förskoleklassen samt inom ett förlängning även inom relation mot kommande kunskapskrav på grund av årskurs 1 samt 3. likt pedagog inom förskoleklass behöver man alltså anlägga både en historiskt perspektiv, en på denna plats samt nu-perspektiv samt en framtidsutsikt vid sin utbildning till för att behärska producera kontinuitet samt progression inom elevernas lärande.

”Förskoleklassen blir allt mer ett område till kvalificering mot grundskolan.”

Undervisning som bygger vid progression relateras mot utvärdering samt kartläggning från utbildning. inom detta dagliga arbetet utför pedagog ständigt bedömningar från detta dem ser samt upplever. Denna evaluering görs ofta vid en omedvetet sätt samt ibland oreflekterat. angående elevers förmågor bör bedömas måste detta dock ske såväl medvetet såsom reflekterat. ifrån samt tillsammans med hösten 2019 blir detta obligatoriskt för att nyttja Skolverkets kartläggningsmaterial Hitta språket samt Hitta matematiken (Skolverket, 2018). Syftet tillsammans materialen existerar för att läraren tidigt bör behärska känna igen studenter såsom visar enstaka tecken vid för att ej nå dem kunskapskrav liksom senare bör uppnås inom årskurs 3. Dessutom ger materialet stöd inom för att känna igen dem studenter likt existerar inom behov från extra anpassningar, särskilt stöd alternativt såsom behöver särskilda utmaningar. Framförallt existerar meningen tillsammans med ett tidig kartläggning för att möjliggöra till läraren för att organisera samt genomföra utbildning såsom stödjer varenda elevers tillväxt samt lärande.



Det finns dock ett fara inom för att hamna inom fällan ”Teaching to the test”, detta önskar yttra för att man likt pedagog planerar undervisningen därför för att eleverna ”bara” förbereds på grund av kommande kartläggning. Detta existerar en allt på grund av snävt sätt för att betrakta undervisningen inom förskoleklass. dem gällande styrdokumenten, tillsammans med syfte, förmågor samt inom senare årskurser även kunskapskrav, äger ständigt ett överordnad roll. nära utvärdering från elevens förmågor existerar detta viktigt för att värdera utifrån dessa.



Inom projektet Förskoleklassen inom ett brytningstid äger oss pratat tillsammans med en stort antal pedagog ifall förändringarna inom samband tillsammans för att förskoleklassen började reformeras. Lärarna ger formulering till för att läroplanstexten besitter gett dem en erkännande inom begrepp från relaterat till samhället tillit på grund av den utbildning dem bedriver samt till deras professionella expertis. Detta erkännande sätter igång processer från för att skydda samt förvalta kärnan inom förskoleklassens tradition samtidigt liksom lärarna talar angående dem förändringar likt måste göras på grund av för att uppfylla dem statliga intentioner likt existerar uttryckta inom läroplanen.



Men detta existerar ej bara den professionella expertisen likt erkänns. Lärarna uppfattar även för att läroplanen innebär en erkännande från förskoleklassen liksom ett betydande skolform. Förskoleklassen äger ständigt varit ifrågasatt samt idag blir den accepterad. detta får massiv innebörd till lärarnas hållning mot läroplanen. dem uppfattar läroplanstexten liksom ett legitimering samt en synliggörande från förskoleklassens verksamhet.



Lärarna välkomnar för att den nya läroplanen innebär ett tydligare målstyrning tillsammans fokus vid ämnesinnehåll dock uttrycker samtidigt för att detta innebär en dilemma. Den obligatoriska förskoleklassen blir allt mer enstaka lokal på grund av kvalificering mot grundskolan. Reformeringen från förskoleklassen innebär för att föreställningar angående den egna praktiken rubbas, positioner förskjuts samt konflikter mellan olika pedagogiska förhållningssätt är kapabel uppstå. vid detta sätt blir exempelvis den nya läroplanstexten något vilket vid ett gång gör starkare, stör, berör samt möjliggör genom enstaka vävning från tillit samt förändring.