Ny lag 1 januari 2019 vatten

Regeringen överlämnar denna proposition mot riksdagen.

Stockholm den 1 mars 2018

Stefan Löfven

Heléne Fritzon (Justitiedepartementet)

Propositionens primära innehåll

Regeringen föreslår för att Rikets höjdsystem 2000 (RH 2000) bör användas på grund av för att avgöra gränsen mellan allmänt dricksvatten samt detta en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig vilket hör mot fastigheterna (enskilt vatten).

Övergången mot RH 2000 innebär enstaka anpassning mot detta höjdsystem vilket numera används inom stora delar från samhället. Gränsen mellan enskilt samt allmänt vätska blir därmed enklare för att känna igen vilket utför detta enklare till fastighetsägare, företag samt myndigheter för att att fatta beslut eller bestämma något vilket dricksvatten vilket hör mot enstaka fastighet samt vilket dricksvatten vilket existerar allmänt. Detta existerar positivt till fisket samt andra verksamheter likt bedrivs inom ocean samt sjöar.

Förslagen äger innebörd till fastigheterna nära havet samt nära dem sjöar vilket besitter allmänt vatten: Vänern, Vättern, Hjälmaren samt Storsjön inom Jämtland.

För för att säkerställa för att ingen drabbas ekonomiskt föreslår regeringen för att fastighetsägare samt andra såsom särskilt påverkas från för att ett fastighets vattenområde reducerar vid bas från övergången mot RH 2000 bör äga korrekt mot belöning från staten.

De nya reglerna föreslås träda inom kraft den 1 januari 2019.

1. Förslag mot riksdagsbeslut

Regeringen föreslår för att riksdagen antar regeringens förslag mot

1. team angående förändring inom lagen (1950:595) angående gräns mot allmänt vattenområde,

2. team angående belöning på grund av minskat vattenområde.

4 Prop. 2017/18:135

2. Lagtext

Regeringen besitter nästa förslag mot lagtext.

2.1. Förslag mot team angående förändring inom lagen (1950:595) angående gräns mot allmänt vattenområde

Härigenom ordineras för att 1–8 §§ lagen (1950:595) ifall gräns mot allmänt vattenområde bör äga nästa lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

Vattenområde inom havet är allmänt (allmänt vatten), där detta ej ingår inom fastigheterna (enskilt vatten).

Vattenområde inom havet, Vänern,

Vättern, Hjälmaren samt Storsjön inom Jämtland är allmänt vatten, ifall det inte existerar enskilt vätska vid bas från för att detta hör mot fastigheterna i enlighet med denna team.

Inget annat vattenområde existerar allmänt vätska.

2 §

Till fastigheterna hänföres inom havet

1. allt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig inom trehundra meter ifrån fastlandet alternativt ifrån ö av minimalt etthundra meters längd ävensom, vid dem ställen var den stranden nästa kurvan på grund av högst tre meters djup går längre ut, allt dricksvatten inom denna djupkurva; samt

2. allt vatten, såsom äger förbindelse tillsammans öppna havet allenast ovan vätska likt nu sagts;

dock för att ej vid bas från vad beneath 2 upptagits vatten nära

Bohusläns kust ifrån samt tillsammans

Gullmarsfjorden mot samt tillsammans med Hakefjorden må hänföras mot fastigheterna.

Till fastigheterna hör

1. allt vätska inom 300 meter ifrån strandlinjen på fastlandet alternativt från strandlinjen vid ett minimalt 100 meter lång ö,

2. allt vätska inom den längs stranden nästa kurvan till högst 3 meters djup, angående kurvan går längre ut än detta såsom följer från 1, samt

3. allt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig liksom besitter förbindelse tillsammans med öppet en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig endast ovan sådant dricksvatten såsom omfattas från 1 alternativt 2.

Första stycket 3 gäller ej till vatten nära Bohusläns kust ifrån samt tillsammans med Gullmarn till samt med Hake inbuktad havsvik.

3 §

Vid rikets östra samt södra kuster från gränsen mot land i norden mot

Vid ostkusten samt sydkusten, från gränsen mot land i norden mot

Listershuvud inom Blekinge hänföres till fastigheterna tillika allt vatten, som väl besitter ytterligare förbindelse tillsammans med öppna havet än inom 2 § 2 angives dock ej från större bredd än ett kilometer räknat ifrån fastlandet alternativt ifrån ö av minimalt etthundra meters längd.

Listershuvud inom Blekinge, samt inom

Vänern, Vättern, Hjälmaren samt Storsjön inom Jämtland hör till fastigheterna även allt dricksvatten likt äger någon ytterligare förbindelse tillsammans öppet vatten än en sådan likt anges inom 2 § första stycket 3, ifall förbindelsen ej existerar bredare än ett kilometer räknat ifrån strandlinjen på fastlandet alternativt ifrån strandlinjen vid enstaka minimalt 100 meter lång ö.

Denna bestämmelse skall dock ej äga tillämpning beträffande vatten nära Gotland alternativt Öland alternativt nära andra öar, vilka från fastlandet helt skiljas från en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig vilket äger förbindelse tillsammans öppna havet från större bredd än enstaka kilometer räknat vid sätt inom inledande stycket sägs.

Första stycket gäller ej vatten nära Gotland alternativt Öland alternativt nära andra småöar som helt skiljs från fastlandet från vätska likt besitter en förbindelse tillsammans med öppet vätska vilket existerar bredare än ett kilometer räknat vid det sätt som anges inom inledande stycket.

4 §

I Norrbottens samt Kalmar län hänföras mot fastigheterna även nästa vattenområden inom havet:

I Norrbottens län nära Torne älvs mynning allt vätska innanför ett linje ifrån gränsen mot land i norden nära 65 grader 35 minuter nordlig bredd västerut mot 23 grader 40 minuter ostlig längd ifrån Greenwich, därifrån norrut mot 65 grader 45 minuter nordlig bredd samt därifrån österut mot Seskarö; samt

I Norrbottens län hör mot fastigheterna även allt vätska i havet nära

Torneälvens mynning innanför enstaka linje ifrån gränsen mot land i norden nära 65 grader 35 minuter nordlig bredd västerut mot 23 grader 40 minuter ostlig längd ifrån

Greenwich,

därifrån norrut mot 65 grader 45 minuter nordlig bredd samt därifrån österut mot Seskarö.

i Kalmar län inom Kalmar län hör mot fastigheterna även nästa vattenområden inom havet: allt vätska innanför enstaka linje mellan dem södra uddarna från Sladö

Ask samt Äskeskär,

Idöfjärden samt Björkskärsdjupet innanför ett linje mellan dem sydöstra uddarna från Örskär, Idö Stångskär samt Bussan,

allt vätska innanför linje Ljungskärs sydspets–Vinö Bredhäll– Boskärs östnordlig udde–Örsskärens östra uddar–Logen–Lilla (Södra)

Ljusklabb–Soen,

allt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig innanför sträcka Tjudö sydöstra udde–Träthällarnas

– allt dricksvatten innanför ett linje mellan dem södra uddarna från Sladö

Ask samt Äskeskär,

– Idöfjärden samt Björkskärsdjupet innanför enstaka linje mellan dem sydöstra uddarna från Örskär, Stora

Stångskär samt Bussan,

– allt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig innanför sträcka Ljungskärs sydspets–Bredhäll–Boskärs östnordlig udde–Lilla Örsskären–

Stora Örsskären–Logen–Lilla Ljusklubben–Soen,

– allt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig innanför sträcka Tjudö sydöstra udde–Träthällarnas

6 Prop. 2017/18:135 huvudö–Långgrunds norra udde–

Slobbsudden–Oxlenäs–Sandö nordspets–Taktö nordspets–Taktö ostspets–Eneskärs yttre både–Eneskärs sydöstra udde–Vållöromps i nordost udde–Vållöromps sydspets–Stora Sillekroks ostspets–Gåsö ostspets, samt

huvudö–Långgrunds norra udde– Slobbsudden–Oxlenäs–Sandö nordspets–Taktö nordspets–Taktö ostspets–Yttre Eneskärsbåde–Eneskärs sydöstra udde–Vållöromps i nordost udde–Vållöromps sydspets–Stora Sillekroks ostspets–Gåsö ostspets, och

allt vätska innanför sträcka Stångskärs sydspets–Pata Enskärs i nordost udde–Pata Enskärs sydspets– Lilla Millgrund–Enskärskläppens ostspets–Ryssby Enskärs ostspets– Långskärs sydöstra udde–Stånggrund–sydöstra udden från Ryggås– Stora Rocknekalvens ostspets–

Skäggenäslandets nordspets.

– allt vätska innanför linje Stångskärs sydspets–Pata Eneskärs nordost udde–Pata Eneskärs sydspets–

Lilla Millgrund–Eneskärskläppens ostspets–Eneskärs ostspets–Långskärs sydöstra udde–Stånggrundet– sydöstra udden från Ryggås–Stora Rocknekalvens ostspets–Skäggenäs nordspets.

5 §

I annat vattenområde än havet finnes allmänt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig allenast inom Vänern, Vättern, Hjälmaren samt Storsjön inom Jämtland. Angående dessa sjöar äge vad inom 1–3 §§ existerar stadgat motsvarande tillämpning.

I Idefjorden inom Bohuslän hör mot fastigheterna även allt vätska likt besitter förbindelse tillsammans öppet en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig endast ovan enskilt vätska alternativt norskt vätska.

6 §

I Hjälmaren samt Storsjön hänföras mot fastigheterna även nästa vattenområden:

i Hjälmaren allt detta dricksvatten såsom begränsas inom norr från skärgård mellan Vraklandet och Vinöns nordvästra udde samt inom öster från

Vinön samt linje Vinöns sydvästra udde–Fåran–Ramberget– Djursnäsudde; samt

i Storsjön allt detta dricksvatten vilket mot Storsjöflaket begränsas från räta linjer Andersöns nordvästra udde–

Norderöns nordspets–Värköns nordspets–sydöstra udden från

Hammarnäslandet.

I Hjälmaren hör mot fastigheterna även allt detta en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig såsom begränsas inom norr från ögrupp mellan Biskopsvrak samt Vinöns nordvästra udde och inom öster från

Vinön samt linje Vinöns sydvästra udde–Inre Fåran samt Yttre Fåran–

Rönnberget–Djursnäsudde.

I Storsjön inom Jämtland hör mot fastigheterna även allt detta en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig liksom mot Storsjöflaket begränsas från räta linjer Andersöns nordvästra udde–Norderöns nordspets–Verköns nordspets–Hammarnäsudden.

7 §

Finnes allmänt dricksvatten nära ö, vilken utgör fastighet alternativt sektion därav, skall gränsen mot detta allmänna vattnet anses följa strandlinjen bestämd vid sätt nedan sägs.

Om detta finns allmänt dricksvatten nära en ö som utgör enstaka fastighet alternativt en del från enstaka sådan, ska gränsen mot detta allmänna vattnet anses följa strandlinjen.

8 §

Strandlinjer samt vattendjup skola vid användningen från denna team bestämmas efter förhållandena nära följande vattenstånd:

i havet normalt medelvattenstånd;

i Vänern 3,60 meter över nedre slusströskeln nära Sjötorp;

i Vättern 2,97 meter ovan västra slusströskeln nära Motala;

i Hjälmaren 2,77 meter över södra slusströskeln nära Notholmen; samt

i Storsjön 292,45 meter över nollplanet inom detta höjdsystem, liksom ligger mot bas till sjöns reglering.

Strandlinjer samt vattendjup ska vid användningen från denna team bestämmas utifrån följande nivåer inom

Rikets höjdsystem 2000

(RH 2000):

– inom havet 0,00 meter, – inom Vänern 44,21 meter, – inom Vättern 88,77 meter, – inom Hjälmaren 22,44 meter, samt – inom

Storsjön i

Jämtland

293,28 meter.

Denna team träder inom kraft den 1 januari 2019.

8 Prop. 2017/18:135

2.2. Förslag mot team angående kompensation till minskat vattenområde

Härigenom ordineras nästa.

Rätt mot kompensation

1 § ett fastighetsägare äger i enlighet med denna team korrekt mot belöning från staten på grund av sin skada, ifall fastighetens vattenområde reducerar vid bas från för att strandlinjer samt vattendjup i enlighet med lagen (1950:595) angående gräns mot allmänt vattenområde bör bestämmas utifrån nivåer inom Rikets höjdsystem 2000 (RH 2000).

Den likt besitter enstaka speciell korrekt mot fastigheten besitter även riktig mot kompensation i enlighet med inledande stycket, ifall denne alternativt denna lider skada vid bas från för att fastighetens vattenområde reducerar.

2 § Rätten mot kompensation förutsätter för att en ersättningsanspråk kommit in mot Kammarkollegiet senast den 31 månad 2023. Annars existerar rätten mot belöning förlorad.

Ersättningens storlek

3 § då ersättningen bestäms bör 4 kap. expropriationslagen (1972:719) tillämpas.

Handläggning från en ersättningsanspråk

4 § en ersättningsanspråk bör framställas hos Kammarkollegiet, såsom beslutar ifall kompensation på grund av statens räkning.

Ersättningsanspråket bör artikel på papper eller digitalt.

5 § nära handläggningen från en ersättningsanspråk bör Kammarkollegiet genom förhandling sträva efter för att träffa ett överenskommelse angående ersättningen tillsammans den vilket äger framställt anspråket.

6 § Kammarkollegiets beslut inom ersättningsfrågan bör delges den enskilde.

Beslutet får ej överklagas.

Talan inom domstol

7 § angående den såsom besitter framställt en ersättningsanspråk ej existerar tillfreds tillsammans

Kammarkollegiets beslut, får denne alternativt denna uppväcka mål mot staten nära den mark- samt miljödomstol inom vars region fastigheten ligger.

En mål bör väckas inom en tid ifrån den ljus då Kammarkollegiets beslut delgavs den enskilde. angående detta ej görs, existerar rätten för att uppväcka mål förlorad.

Kammarkollegiets beslut bör innehålla enstaka information ifall detta likt sägs inom inledande samt andra styckena.

8 § Rätten får besluta för att staten bör ersätta den enskilde på grund av hans alternativt hennes rättegångskostnad alternativt för att vardera parten bör stå på grund av sin personlig

rättegångskostnad, även angående den enskilde äger tappat bort eller missat målet. ett förutsättning existerar för att den enskilde ägde skälig anledning för att ett fåtal saken prövad.

9 § Kammarkollegiet företräder staten nära mål inför domstol ifall belöning i enlighet med denna team.

1. Denna team träder inom kraft den 1 januari 2019.

2. Lagen avslutas för att gälla nära utgången från 2023. Den bör dock kvar gälla till ersättningsanspråk vilket äger kommit in mot Kammarkollegiet senast den 31 månad 2023.

3. ärende samt dess beredning

Regeringen tillkallade inom femte månaden i året 2011 enstaka speciell utredare tillsammans uppgift för att titta ovan dem svenska baslinjerna samt dem olika jurisdiktionsgränserna mot havs på grund av för att ge dessa den noggrannhet liksom modern teknik tillåter. Utredningen antog namnet Havsgränsutredningen (dir. 2011:41).

I månad 2015 överlämnade utredningen mot Utrikesdepartementet betänkandet Gränser inom havet (SOU 2015:10). inom betänkandets avsnitt 7 lämnar utredningen vissa förslag liksom rör fastigheternas gränser inom ocean samt sjöar. Förslagen inom avsnitt 7 besitter överlämnats mot Justitiedepartementet (Ju2016/03058/L1). ett beskrivning från utredningens förslag inom denna sektion finns inom bilaga 1. Utredningens lagförslag inom denna sektion finns inom bilaga 2.

Betänkandet besitter remissbehandlats. enstaka katalog ovan remissinstanserna finns inom bilaga 3. Remissvaren finns tillgängliga inom Utrikesdepartementets lagstiftningsärende (UF2015/22359/UD/FMR).

Betänkandets förslag beträffande dem svenska baslinjerna samt dem olika jurisdiktionsgränserna mot havs behandlades inom propositionen Sveriges sjöterritorium samt maritima zoner (prop. 2016/17:215). Lagförslagen inom den propositionen trädde inom kraft den 1 mars 2018.

Lantmäteriet besitter mot Justitiedepartementet gett in numeriskt värde promemorior: Vattenstånd på grund av bestämning från allmänt vätska samt förändring inom reglering mellan Allmänt samt enskilt dricksvatten. Lantmäteriet äger även granskat regeringens förslag mot lagtext tillsammans med dem uppdaterade ortnamn vilket används. Promemoriorna samt skriftväxlingen tillsammans med Lantmäteriet finns tillgängliga inom Justitiedepartementet (Ju2017/01729/L1).

I denna proposition behandlas lagförslagen inom betänkandets avsnitt 7. Någon ytterligare åtgärd vidtas ej tillsammans med anledning från förslagen inom detta kapitlet.

De ekonomiska konsekvenserna från förslagen behandlas inom budgetpropositionen till 2018 (prop. 2017/18:1 utg. omr. 18 segment 3.7.6).

Lagrådet

Regeringen avgjorde den 7 månad 2017 för att inhämta Lagrådets yttrande ovan dem lagförslag likt finns inom bilaga 4. Lagrådets yttrande finns inom bilaga 5.

Lagrådets synpunkter behandlas inom segment 4.3 samt 5 samt inom författningskommentaren. Regeringen följer Lagrådets synpunkter.

I förhållande mot lagrådsremissens lagförslag görs detta även vissa språkliga samt redaktionella ändringar.

4.1. Samhällets passage mot Rikets höjdsystem 2000

För för att geografiska positionsangivelser bör artikel lättförståeliga samt jämförbara existerar detta viktigt för att en samt identisk referenssystem används. inom land pågår sedan länge enstaka passage inom myndigheter samt kommuner mot för att ange samtliga höjd- samt djupvärden inom detta nya nationella höjdsystemet Rikets höjdsystem 2000 (RH 2000).

RH 2000 representeras vid marken från cirka 50 000 fixpunkter. eftersom landet kontinuerligt rör sig samt förändras inom höjdled vid bas från landhöjningen måste samtliga höjdvärden relateras mot ett viss tidpunkt. RH 2000 relaterar mot tid 2000, vilket betyder för att höjdvärdena vid fixpunkterna beskriver läget kalenderår 2000. Systemet existerar beräknat efter europeisk standard samt bygger vid internationella rekommendationer.

Regeringen gav 2006 Lantmäteriet inom uppgift för att tillsammans tillsammans Geodatarådet samt inom samråd tillsammans med andra berörda myndigheter samt Sveriges Kommuner samt Landsting utarbeta enstaka nationell strategisk program på grund av den samlade informationsförsörjningen inom geodataområdet. Uppdraget redovisades 2007 inom struktur från den nationella geodatastrategin. till geodatastrategin 2008–2016 fanns detta en syfte för att varenda aktörer vilket producerar, förvaltar samt tillhandahåller geodata bör utföra detta inom RH 2000. Den nationella geodatastrategin 2016–2020 anger för att geodata bör artikel enkla för att nyttja, aktuella, fullständiga samt från känd standard. Samtliga kommuner samt berörda statliga myndigheter bör beneath perioden äga infört dem nationella referenssystemen på grund av strategi samt höjd.

Användningen från RH 2000 ökar till varenda tid. RH 2000 existerar redan inom upphöjd grad detta referenssystem vilket används inom Lantmäteriets allmänna kartor samt på grund av sjökortens djupangivelser. detta sedvänja sättet för att referera djupuppgifter inom svenska sjökort, genom för att ange medelvattenståndet till en visst tid, håller vid för att fasas ut samt Sjöfartsverket äger såsom mål för att 2020 helt äga infört RH 2000 likt gemensam referensnivå på grund av sjökorten.

4.2. Lagen angående gräns mot allmänt vattenområde

De egendomar likt ligger nära vattnet sträcker sig inom flera fall en visst avstånd ut inom vattnet. detta vattenområde likt omfattas från fastigheterna benämns enskilt vätska medan vattnet utanför benämns allmänt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig. Detta vätska existerar ej fastighetsindelat samt ägs ej från någon enskild. Kammarkollegiet existerar den myndighet vilket företräder allmänt vätska på grund av statens räkning, titta bl.a. 2 § förordningen (2007:824) tillsammans instruktion till Kammarkollegiet.

Gränsen mellan enskilt samt allmänt vätska besitter ej tillkommit genom ett lantmäteriförrättning utan bestäms direkt inom lagen (1950:595) angående gräns mot allmänt vattenområde (kallad gränslagen). i enlighet med den lagen finns allmänt vätska inom havet samt inom dem fyra sjöarna Vänern, Vättern, Hjälmaren

Prop. 2017/18:135 samt Storsjön inom Jämtland. Övriga insjöar samt vattendrag äger enbart enskilt

vatten (1 samt 5 §§ inom gränslagen).

Som huvudregel går gränsen mot allmänt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig 300 meter ifrån strandlinjen vid fastlandet alternativt vid enstaka minimalt 100 meter utdragen ö. vid dem platser var detta 300 meter ifrån strandlinjen ej existerar djupare än 3 meter (med undantag till isolerade djuphålor, titta SOU 1947:47 s. 66 tillsammans hänvisning mot plansch 1) går gränsen mot allmänt vätska längre ut, nämligen var vattnet blir djupare än 3 meter (den s.k. 3-metersdjupkurvan), titta 2 § 1 inom gränslagen.

Skiss ovan gränsen mellan enskilt samt allmänt vätska i enlighet med huvudregeln

Vatten såsom existerar helt omgärdat från enskilt vätska alternativt äger ett förbindelse tillsammans allmänt vätska liksom ej existerar bredare än ett kilometer existerar även enskilt i enlighet med dem s.k. enklav- samt kilometerreglerna (2 § 2 samt 3 § inom gränslagen). Enklavregeln gäller längs tillsammans kurera landremsa vid havet, tillsammans med undantag på grund av delar från Bohuslän, medan kilometerregeln enbart gäller vid ostkusten samt delar från sydkusten. Båda reglerna gäller inom dem fyra sjöar likt äger allmänt dricksvatten. Dessutom innehåller gränslagen detaljerade regler såsom existerar anpassade efter dem skilda geografiska förutsättningarna längs tillsammans landremsa vid havet samt inom sjöarna samt dem skiftande fiskesedvänjor likt rådde då lagen infördes (4 samt 6 §§).

För för att behärska att fatta beslut eller bestämma något fanns gränsen mellan enskilt samt allmänt vätska går behövs inom regel uppfattning angående strandlinjens läge alternativt vattendjupet. sådana beräkningar förutsätter inom sin tur för att en visst vattenstånd används likt referensnivå. i enlighet med den hittillsvarande regleringen gäller för att strandlinjen samt vattendjupet inom havet bör bestämmas utifrån förhållandena nära normalt medelvattenstånd (8 § inom gränslagen). Detta utgör alltså referensnivån.

Eftersom vattenståndet varierar ovan period existerar gränsen mellan enskilt samt allmänt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig inom havet rörlig.

Normalt medelvattenstånd avser i enlighet med gränslagens förarbeten detta genomsnittliga vattenståndet beneath sålunda utdragen period likt möjligt, tillsammans korrektion till landhöjningar (SOU 1947:38 s. 49 samt SOU 1947:47 s. 61 not 2). Numera använder sig SMHI från s.k. beräknade medelvattenstånd, såsom bestäms genom regressionsanalys från flera års årsmedelvärden från havsvattenståndet. detta beräknade medelvattenståndet gäller bara på grund av den ställe såsom analyseras.

För dem fyra sjöar liksom äger allmänt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig gäller inom stället på grund av normalt medelvattenstånd för att vissa inom lagen angivna vattenstånd bör artikel normerande då strandlinjer samt vattendjup bestäms: inom Vänern 3,60 meter ovan nedre slusströskeln nära Sjötorp, inom Vättern 2,97 meter ovan västra slusströskeln nära Motala, inom Hjälmaren 2,77 meter ovan södra slusströskeln nära Notholmen samt inom Storsjön 292,45 meter ovan nollplanet inom detta höjdsystem likt ligger mot bas på grund av sjöns reglering (8 § inom gränslagen). inom sjöarna existerar gränsen alltså fast.

Regleringen innebär för att den faktiska strandlinjen alternativt detta faktiska vattendjupet saknar innebörd till både havet samt sjöarna. detta existerar inom stället dem referensnivåer liksom anges inom gränslagen liksom existerar kritisk till dem beräkningar liksom bestämmer gränsens sträckning.

4.3. enstaka tydligare gräns tillsammans Rikets höjdsystem 2000

Regeringens förslag: Nollnivån inom RH 2000 bör artikel referensnivå på grund av för att besluta strandlinjens läge samt vattendjupet då gränsen mot allmänt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig fastställs inom havet. till dem sjöar var detta finns allmänt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig bör referensnivån artikel enstaka viss höjd ovan nollnivån inom RH 2000.

Det bör förtydligas för att allt vätska inom Idefjorden likt endast äger förbindelse tillsammans öppet en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig ovan enskilt alternativt norskt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig utgör enskilt dricksvatten.

Gränslagen bör uppdateras tillsammans avseende vid dem ortnamn såsom används.

Utredningens förslag: Överensstämmer inom allt viktigt tillsammans med regeringens förslag (se SOU 2015:10 s. 376 samt 388). Utredningen föreslår något andra värden än regeringen vilket referensnivåer till sjöarna.

Remissinstanserna: dem flesta från remissinstanserna tillstyrker förslagen alternativt äger ingen invändning mot dem. Sjöfartsverket invänder mot dem värden såsom utredningen föreslår likt referensnivåer på grund av sjöarna.

Skälen till regeringens förslag

Dagens gräns existerar osäker samt blir alltmer svårtillgänglig

Fastigheternas gräns mot allmänt dricksvatten existerar ofta oklar samt detta saknas vanligtvis kartmaterial vilket redovisar detta allmänna vattnets omfattning. detta existerar ovanligt för att detta genomförs ett fastighetsbestämning samt ifall ett sådan görs, innebär gränsens rörlighet för att avgörandet tillsammans tiden tappar sin innebörd. Fastighetsbestämningsbeslutet gäller alltså inom princip endast nära beslutstidpunkten, jämför 14 kap. 4 § andra stycket fastighetsbild-

Prop. 2017/18:135ningslagen (1970:988). vid bas från gränsens oklara läge är kapabel detta dess-

utom artikel svårt för att att fatta beslut eller bestämma något vem likt bör initiera samt bekosta enstaka sådan fastighetsbestämning.

Anledningen mot för att normalt medelvattenstånd existerar referensnivå till havet existerar för att medelvattenståndet nära gränslagens tillkomst ansågs lättillgängligt samt enkelt för att tillämpa, bl.a. eftersom detta användes inom sjökorten (se SOU 1947:38 s. 50 samt SOU 1947:47 s. 61). dock numera håller normalt medelvattenstånd vid för att fasas ut vilket referensvärde inom sjökorten, mot förmån på grund av RH 2000 (se del 4.1). Sjökorten kommer därför inom framtiden ej för att ge enstaka sådan ledning till gränsens bestämning såsom förutsattes nära gränslagens tillkomst.

Att gränsen existerar otydlig samt rörlig innebär för att detta existerar svårt på grund av både enskilda samt myndigheter för att känna till vad likt gäller. liksom Kammarkollegiet samt

Havs- samt vattenmyndigheten framhåller existerar gränsdragningen mellan enskilt samt allmänt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig betydelsefull – ej minimalt på grund av havsfisket samt på grund av beslutsprocessen då ett individ alternativt en företag önskar äga rådighet ovan allmänt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig. Olika regler gäller nämligen på grund av fiske vid enskilt samt allmänt dricksvatten, titta särskilt 8 samt 9 §§fiskelagen (1993:787). samt angående någon önskar bedriva aktivitet vid allmänt dricksvatten, t.ex. ett vindkraftspark alternativt musselodling, behövs detta en rådighetsmedgivande ifrån Kammarkollegiet. angående verksamheten inom stället bör bedrivas vid enskilt vätska, behövs fastighetsägarens tillåtelse.

RH 2000 innebär ett lättillgänglig gräns inom havet …

Med hänsyn mot den pågående övergången inom samhället mot referenssystemet RH 2000 samt dem oklarheter såsom dagens reglering orsakar bör RH 2000 i enlighet med regeringens fras användas även på grund av för att avgöra gränsen mellan enskilt samt allmänt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig. tillsammans RH 2000 blir gränsen fast samt identisk referensvärde är kapabel användas längs tillsammans med all landremsa vid havet. Detta leder mot ökad förutsebarhet samt klarhet. Fastighetsbestämningar underlättas samt fisket samt andra verksamheter mot havs gynnas.

Referensnivån till strandlinjens läge samt vattendjupet då gränsen mot allmänt dricksvatten bestäms inom havet bör existera nollnivån inom RH 2000. Dagens beräknade medelvattenstånd längs landremsa vid havet avviker mindre än 20 cm ifrån den nivån. detta innebär för att övergången mot RH 2000 endast får mindre innebörd till fastighetsägare längs landremsa vid havet. Vissa egendomar förmå komma för att ett fåtal en större vattenområde medan en fåtal egendomar, främst nära vissa delar från Norrlandskusten, är kapabel erhålla en något minskat vattenområde. detta ingrepp inom äganderätten till dem sistnämnda fastigheternas ägare liksom detta innebär vägs dock upp från dem fördelar vilket övergången mot RH 2000 medför. Regeringen föreslår dessutom för att fastighetsägarna bör behärska ett fåtal full kompensation på grund av sin skada från staten (se del 4.4). Genom för att berörda myndigheter sprider upplysning angående övergången samt den tillfälle liksom finns mot kompensation förmå risken på grund av rättsförluster minimeras.

Det bör anmärkas för att landhöjningen, erosion samt andra geofysiska förändringar samt havsnivåhöjningen vid bas från klimatförändringarna tillsammans med tiden kommer för att leda mot för att den verkliga strandlinjen samt 3-metersdjupkurvan avviker mer alternativt mindre ifrån nollnivån inom RH 2000. inom norr, var landhöjningen existerar liksom störst, kommer avvikelsen i enlighet med SMHI:s beräkningar för att minska därför för att den verkliga nivån inom princip sammanträffar

med nollnivån inom RH 2000 kalenderår 2050. Längs tillsammans landets södra kust, ifrån huvudstaden mot götet, kommer avvikelsen beneath identisk period för att öka mot såsom maximalt cirka 40 cm ovan nollnivån. då avvikelserna blir på grund av stora bör ett ändring från den generella referensnivån på grund av läka landet genomföras. Utifrån dagens insikt ligger ett sådan granskning långt fram inom tiden.

… samt inom dem stora sjöarna

I dem sjöar liksom besitter allmänt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig existerar gränsen mellan enskilt samt allmänt dricksvatten fast redan i enlighet med den hittillsvarande regleringen. Även då detta gäller sjöarna pågår emellertid ett passage inom sjökorten ifrån dem lokala referenssystemen mot RH 2000. Gränsbestämningen underlättas därmed ifall den görs utifrån referensvärden angivna inom RH 2000.

För sjöarna kunna ej nollnivån inom RH 2000 existera normerande eftersom samtliga sjöar ligger vid ett nivå likt överstiger denna. inom stället bör dem vattenstånd liksom anges inom gränslagen överföras mot motsvarande värden inom RH 2000. Sjöfartsverket invänder mot dem värden såsom utredningen föreslår. Lantmäteriet besitter utfört mätningar nära dem fyra sjöarna till för att säkerställa korrekta värden. Resultatet från mätningarna existerar följande: 44,21 meter inom Vänern, 88,77 meter inom Vättern, 22,44 meter inom Hjälmaren samt 293,28 meter inom Storsjön inom Jämtland. Dessa värden bör användas såsom referensnivåer till sjöarna.

Endast enskilt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig inom Idefjorden

I Idefjorden inom Bohuslän skär riksgränsen mellan landet samt Norge genom både enskilt samt allmänt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig. vid en flertal ställen inom den inre delen från fjorden når enskilt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig ut mot riksgränsen, vilket utför för att detta uppstår en antal ifrån varandra fristående enklaver utmed riksgränsen likt skulle behärska utgöra allmänt vätska. Den s.k. enklavregeln inom 2 § 2 inom gränslagen syftar mot för att förhindra för att liknande enklaver från allmänt dricksvatten uppkommer inom skärgårdsmiljö. detta existerar dock oklart ifall regeln även gäller till enklaver från allmänt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig likt förekommer längs tillsammans med riksgränsen.

Enligt regeringens fras existerar detta ej lämpligt för att detta är kapabel inträffa enklaver från allmänt vätska längs riksgränsen mot Norge. detta bör därför införas ett bestämmelse angående för att allt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig inom Idefjorden, såsom endast besitter förbindelse tillsammans med öppet en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig ovan enskilt alternativt norskt dricksvatten, bör existera enskilt.

En uppdatering från lagstiftningen

Gränslagen existerar ifrån 1950 samt existerar svårtillgänglig. Den innehåller en stort antal geografiska angivelser samt ortnamn. inom samband tillsammans dem idag föreslagna ändringarna bör ett redaktionell granskning från gränslagen göras. dem ortnamn vilket förekommer bör uppdateras mot dem namnformer vilket används inom t.ex. allmänna kartor. dem föreslagna ändringarna existerar dock ej således grundlig för att detta existerar berättigat för att ersätta gränslagen tillsammans med enstaka färsk team.

Förhållandet mot jordabalken

Gränslagen besitter ingen direkt innebörd på grund av gränsen mellan enskilda egendomar inom en vattenområde. liknande gränser bestäms inom stället i enlighet med

Prop. 2017/18:1351 kap.3–5 §§jordabalken. inom 5 § anges hur gränsen bör bestämmas då

den ej äger blivit lagligen bestämd samt ej heller framgår från rå, rör alternativt andra märken alternativt äger tillkommit genom expropriation. mot varenda fastighet förs inom liknande fall den sektion från vattenområdet likt existerar närmast fastighetens kust. angående stranden besitter förskjutits efter detta för att fastigheten bildades existerar detta dess tidigare läge, ifall detta kunna fastställas, liksom existerar kritisk till gränsens sträckning. Referensvärde på grund av för att besluta gränsen existerar normalt medelvattenstånd, förutom vad gäller Vänern, Vättern, Hjälmaren samt Storsjön inom Jämtland. till dessa fyra sjöar bör gränsen inom stället fastställas efter dem särskilda vattenstånd liksom anges inom 5 §. Dessa vattenstånd överensstämmer tillsammans med dem liksom finns inom 8 § inom gränslagen i enlighet med den hittillsvarande regleringen.

Lagrådet anser för att detta bör övervägas ifall ej dem föreslagna lagändringarna bör anstå mot dess för att frågan angående ett eventuell anpassning från bestämmelserna inom 1 kap. 5 § jordabalken mot detta nya referenssystemet äger utretts. vilket Lagrådet påpekar kommer dem föreslagna lagändringarna leda mot för att numeriskt värde olika referenssystem kommer för att finnas till egendomar nära havet samt dem fyra stora sjöarna. detta hittillsvarande referenssystemet kommer för att gå vidare gälla nära bestämning från gränser mellan enskilda vattenområden medan RH 2000 kommer för att gälla till gränsen mellan enskilt samt allmänt vätska. inom enstaka förrättning såsom avser gränser mot både enskilt samt allmänt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig kunna alltså numeriskt värde olika referenssystem behöva användas. i enlighet med regeringens fras utgör detta emellertid ej en därför stort praktiskt bekymmer för att dem angelägna ändringarna inom gränslagen bör skjutas vid framtiden.

4.4. riktig mot belöning till minskat vattenområde

Regeringens förslag: ifall enstaka fastighetsägare alternativt innehavare från ett speciell riktig mot enstaka fastighet lider finansiell skada vid bas från övergången mot RH 2000 bör han alternativt denna äga riktig mot belöning från staten. Ersättningen bör bestämmas vid identisk sätt vilket belöning nära expropriation. en krav vid belöning bör framställas hos Kammarkollegiet före utgången från 2023.

Den likt ej existerar tillfreds tillsammans med Kammarkollegiets beslut inom ersättningsfrågan bör behärska uppväcka mål mot staten nära mark- samt miljödomstolen. Även angående den enskilde förlorar enstaka sådan mål, bör denne alternativt denna beneath vissa förutsättningar behärska ett fåtal kompensation till sina rättegångskostnader.

Utredningens förslag: Överensstämmer inom huvudsak tillsammans med regeringens förslag (se SOU 2015:10 s. 390). Utredningen föreslår ingen tillfälle på grund av ett enskild vilket förlorar målet för att erhålla sina rättegångskostnader ersatta från staten.

Remissinstanserna: dem flesta från remissinstanserna tillstyrker förslagen alternativt besitter ingen invändning mot dem. Flera remissinstanser, däribland

Svea hovrätt samt Nacka tingsrätt, anser för att förslagen bör kompletteras tillsammans med bestämmelser angående fördelningen från rättegångskostnaderna. Svea hovrätt ifrågasätter även nödvändigheten från enstaka tidsgräns inom vilken den enskilde måste framställa sitt ersättningsanspråk. Samhällsbyggarna delar den

synpunkten. Vänersborgs domstol på första nivån förespråkar ett lagreglerad bevislättnad på grund av den liksom begär kompensation. Kammarkollegiet pekar vid för att kollegiet kommer för att behöva bistånd ifrån Lantmäteriet då detta gäller för att värdera ersättningsanspråken.

Skälen till regeringens förslag

Ett fåtal enskilda förmå behöva ersättas till minskat vattenområde

För vissa fastighetsägare är kapabel övergången mot RH 2000 leda mot för att gränsen mellan enskilt samt allmänt vätska förskjuts sålunda för att fastigheten får en minskat vattenområde. Störst fara till detta finns inom dem områden var landhöjningen existerar vilket störst samt stränderna samtidigt existerar långgrunda. således existerar fallet inom vissa delar från norra land. dem vattenområden likt är kapabel vandra förlorade torde inom regel existera många små. inom några närmast hypotetiska fall skulle ett tillämpning från enklav- alternativt kilometerregeln dock behärska innebära för att även större vattenområden går ifrån enskilda mot allmänna. inom sällsynta fall förmå ändringarna även leda mot för att gränsen mellan egendomar påverkas. detta bör noteras för att liknande effekter redan uppkommer kontinuerligt eftersom gränsen mot allmänt vätska i enlighet med den hittillsvarande regleringen existerar rörlig inom havet.

De nackdelar likt övergången mot RH 2000 kunna leda mot på grund av en fåtal enskilda äger vissa likheter tillsammans med expropriation eftersom ett sektion från ett fastighet frångår fastighetsägaren samt tillfaller detta allmänna. ett individ likt drabbas från övergången vid en sådant sätt bör behärska ett fåtal kompensation från staten till sin skada. för att lagstiftningen bör utformas således för att den vilket tvingas avstå egendom får full kompensation följer även från detta grundlagsstadgade skyddet på grund av äganderätten (2 kap. 15 § regeringsformen samt skrivelse 1 inom detta inledande tilläggsprotokollet mot den europeiska konventionen den 4 november 1950 angående skydd till dem mänskliga rättigheterna samt dem primär friheterna). detta innebär för att varenda finansiell skada bör ersättas, även angående den existerar obetydlig samt detta t.ex. ej går för att fastställa ett skillnad inom marknadsvärdet före samt efter intrånget.

Den ersättningsberättigade kretsen

Förutom enstaka fastighetsägare vilket får sitt vattenområde minskat bör även den likt innehar ett speciell riktig mot enstaka fastighet äga korrekt mot kompensation från staten, ifall denne alternativt denna lider skada vid bas från minskningen. Den ersättningsberättigade kretsen bör existera densamma såsom i enlighet med expropriationslagen (1972:719). Därmed bör innehavare från nyttjanderätt, servitut, korrekt mot elektrisk kraft samt andra liknande rättigheter knutna mot fastigheten äga riktig mot belöning (1 kap.2 samt 5 §§expropriationslagen). detta är kapabel t.ex. gälla ett individ såsom besitter nyttjanderätt på grund av fiske inom en vattenområde.

En fråga existerar vad såsom bör gälla till panträttshavare. inom den ersättningslag likt gällde nära gränslagens tillkomst, lagen (1950:599) ifall kompensation till mistad fiskerätt m.m., ägde panthavare ungefär identisk ställning såsom i enlighet med expropriationslagen t.ex. vilket gäller nedsättning från kompensation hos länsstyrelsen. inom den idag aktuella situationen existerar intrånget inom fastigheterna dock sålunda litet för att panthavares ställning ej påverkas inom någon nämnvärd

Prop. 2017/18:135 utsträckning. detta behövs därför ej några särskilda bestämmelser på grund av

panthavare.

Ersättningens storlek

Eftersom den minskning från en vattenområde såsom är kapabel drabba enstaka fastighet existerar expropriationsliknande existerar detta lämpligt för att ersättningen bestäms tillsammans med tillämpning från expropriationslagen. en minskat vattenområde kompenseras då genom intrångsersättning, vilket innebär för att ersättningen bestäms mot en belopp såsom motsvarar den minskning från fastighetens (eller rättighetens) marknadsvärde såsom uppkommer vid bas från övergången mot RH 2000. vid detta belopp äger den skadelidande korrekt mot en påslag ifall 25 andel. Utöver intrångsersättning bör även ytterligare finansiell skada till ägaren alternativt rättighetshavaren ersättas (se 4 kap. 1 § expropriationslagen). Ersättningen bör bestämmas tillsammans med hänsyn mot förhållandena nära tidpunkten till övergången mot den nya referensnivån (jämför 4 kap. 4 § expropriationslagen).

De vattenområden såsom förmå frångå enstaka fastighet vid bas från övergången mot RH 2000 existerar inom regel små. detta kommer därför sannolikt för att artikel svårt för att titta någon skillnad vid sådana fastigheters marknadsvärde före samt efter övergången. Ersättningen är kapabel emellertid bestämmas mot en visst belopp per kvadratmeter vattenområde likt gå förlorad, s.k. direktuppskattning. till för att undvika kostsamma värderingar inom enskilda fall samt säkerställa enstaka likformig tillämpning existerar detta, såsom Nacka tingsrätt samt Östersunds domstol på första nivån påtalar, ofta lämpligt för att avgöra ersättningen tillsammans hjälp från schablonmetoder. inom enskilda fall är kapabel dock ersättningen behöva beräknas vid något annat sätt, t.ex. ifall detta bedrivs någon speciell aktivitet vid vattenområdet.

I dem allra flesta fall existerar detta oklart plats gränsen mellan allmänt samt enskilt vätska går samt detta kunna artikel svårt samt kostsamt på grund av den enskilde för att ta reda vid fanns gränsen går i enlighet med dem hittillsvarande reglerna. Svårigheter för att bevisa gränsens läge före övergången mot RH 2000 bör ej inom allt på grund av massiv utsträckning existera mot den enskildes nackdel. ifall enstaka gräns exempelvis finns utritad vid kartor upprättade från myndigheter alternativt intagen inom sjökort, bör detta prata mot den enskildes fördel även angående gränsen äger flyttat sig sedan dokumentet upprättades. Någon lagreglerad bevislättnad, liksom Vänersborgs tingsrätt förespråkar, behövs dock ej. inom enlighet tillsammans med detta likt gäller inom expropriationsrätten får detta inom stället överlämnas mot rättstillämpningen för att att fatta beslut eller bestämma något vilket beviskrav vilket bör riktas mot den enskilde (se prop. 1971:122 s. 169 f. samt prop. 2009/10:162 s. 53). Hänsyn förmå då tas mot för att detta är kapabel artikel svårt för att visa plats enstaka gräns gick före övergången mot RH 2000.

Ersättningsprocessen

Kammarkollegiet existerar den myndighet såsom företräder staten inom ämnen angående allmänt vätska, titta bl.a. 2 § förordningen tillsammans med instruktion på grund av Kammarkollegiet. detta existerar därför lämpligt för att Kammarkollegiet hanterar eventuella ersättningsanspråk tillsammans anledning från övergången mot RH 2000. Lantmäteriet bör inom ramen till den samarbetsskyldighet såsom följer från 6 §

myndighetsförordningen (2007:515) nära behov hjälpa Kammarkollegiet då detta gäller bedömningar från ifall någon existerar ersättningsberättigad samt ersättningens storlek.

Ersättningsprocessen bör existera snabb, lätt samt prisvärd. Kammarkollegiet bör därför nära beslut angående belöning sträva efter för att träffa enstaka överenskommelse tillsammans den vilket äger framställt en krav liksom framstår såsom befogat. inom dem flesta fall torde nämligen ett överenskommelse existera ekonomiskt fördelaktig på grund av både staten samt den enskilde. Den osäkerhet likt finns kring gränsers sträckning inom vattnet förmå utföra enstaka domstolsprövning oförutsebar samt kostsam. för att detta inom flera fall rör sig angående begränsade ersättningsbelopp motiverar även för att kollegiet strävar efter enstaka förhandlingslösning. Några större avvikelser ifrån dem ersättningsnivåer såsom följer från ett tillämpning från expropriationslagen existerar dock ej avsedda.

Förutom för att besluta ifall finansiell kompensation är kapabel Kammarkollegiet medge för att enstaka aktivitet alternativt anläggning, såsom vid bas från dem föreslagna ändringarna inom gränslagen delvis kommit för att befinna sig vid allmänt dricksvatten, får disponera detta allmänna vattenområdet inom fråga. Detta reducerar skadan på grund av fastighetsägare samt rättighetshavare samt inverkar sänkande vid ersättningsnivåerna.

Utredningen föreslår för att den vilket anser sig lida finansiell skada mot resultat från övergången mot RH 2000 bör framställa sitt krav inom fem kalenderår. Detta gällde i enlighet med lagen angående kompensation till mistad fiskerätt m.m. samt den liknande lagen (1985:139) ifall kompensation till intrång inom enskild fiskerätt.

Svea hovrätt samt Samhällsbyggarna ifrågasätter nödvändigheten från ett sådan tidsfrist. i enlighet med regeringens fras existerar detta emellertid viktigt för att ersättningsfrågor blir lösta inom rimlig tidsperiod. Skadebedömningen bör göras tillsammans med hänsyn mot förhållandena nära lagens ikraftträdande samt blir inom samt tillsammans med landskapets förändringar svårare för att genomföra ju längre period vilket går.

Den föreslagna tidsgränsen ifall fem kalenderår framstår liksom väl avvägd. vilket utredningen föreslår bör den liksom ej framställer sitt krav inom den tiden förlora rätten mot belöning.

Kammarkollegiets beslut inom ersättningsfrågan bör ej behärska överklagas. Den såsom existerar otillfredsställd tillsammans beslutet bör inom stället existera hänvisad mot för att uppväcka mål mot staten hos mark- samt miljödomstolen. Kammarkollegiet bör föra statens mål inom domstolen samt existera motpart mot den sakägare vilket yrkar kompensation till minskat vattenområde. i enlighet med utredningens förslag bör mål väckas inom tre månader ifrån detta för att den enskilde fått sektion från Kammarkollegiets beslut. Den vilket ej väcker mål inom tidsfristen förlorar i enlighet med förslaget rätten mot belöning. i enlighet med regeringens fras finns detta ej skäl till ett således kreditkort tidsfrist. Tiden till för att uppväcka mål bör inom stället artikel en tid ifrån delgivning från Kammarkollegiets beslut (jämför t.ex. 31 kap. 13 § miljöbalken).

Vid rättegången inom mark- samt miljödomstol gäller liksom utgångspunkt lagen (2010:921) ifall mark- samt miljödomstolar samt rättegångsbalken, titta 4 kap. 1 § lagen angående mark- samt miljödomstolar. därför bör artikel fallet även nära handläggningen från en ersättningsanspråk från detta idag aktuella slaget. vilket flera remissinstanser, däribland Svea hovrätt, påpekar skulle ett obegränsad tillämpning från rättegångsbalken emellertid leda mot för att fastighetsägare samt andra rättighetshavare vilket förlorar målet får bära rättegångskostnaderna, även angående dem besitter haft goda skäl till för att erhålla sin mål prövad. ett sådan ordning avviker ifrån detta likt normalt gäller nära pröv-

Prop. 2017/18:135 ning från kompensation inom expropriationsmål (7 kap. 1–3 §§ expropriations-

lagen) samt inom andra uppgift från expropriativ karaktär. Exempelvis gäller inom syfte angående belöning alternativt inlösen vid bas från föreskrifter på grund av bl.a. vattenskyddsområden för att den vilket väcker mål ifall belöning besitter riktig för att erhålla sina rättegångskostnader ersatta alternativt kvittade inom inledande instans, oavsett utgången inom målet. Detta beneath förutsättning för att han alternativt denna ägde skälig anledning för att erhålla saken prövad (25 kap. 6 § samt 31 kap.4 samt 13 §§miljöbalken). Liknande bestämmelser gäller nära inlösen i enlighet med fastighetsbildningslagen (16 kap. 14 §, 17 kap. 3 § samt 18 kap. 2 §).

Det saknas anledning för att på grund av dem för tillfället aktuella ersättningsanspråken frångå detta såsom gäller på grund av rättegångskostnader inom liknande syfte. ett enskild vilket förlorar målet dock vilket besitter haft skälig anledning för att uppväcka ett ersättningstalan bör alltså behärska erhålla sina rättegångskostnader ersatta från staten alternativt kvittade. Detta bör gälla inom både under- samt överinstans.

5. Ikraftträdande- samt övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: dem nya reglerna bör träda inom kraft den 1 januari 2019.

Lagen angående kompensation på grund av minskat vattenområde bör upphöra för att gälla nära utgången från 2023. Den bör dock gå vidare för att gälla på grund av ersättningsanspråk såsom äger kommit in mot Kammarkollegiet senast den 31 månad 2023.

Utredningens förslag: Överensstämmer ej tillsammans med regeringens förslag (se SOU 2015:10 s. 455). Utredningen föreslår för att dem nya reglerna bör träda inom kraft den 1 januari 2016. Utredningen föreslår ej någon tidsbegränsning från ersättningslagen.

Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker förslaget alternativt äger ingen invändning mot detta.

Skälen på grund av regeringens förslag: tillsammans hänsyn mot den tidsperiod vilket dem återstående leden inom lagstiftningsprocessen kunna väntas ta samt tillsammans med beaktande från för att detta behövs viss period till för att sprida resultat angående övergången mot

RH 2000 föreslås för att dem nya reglerna träder inom kraft den 1 januari 2019.

Regeringen föreslår för att den vilket anser sig lida skada från för att RH 2000 införs inom gränslagen bör framställa sitt ersättningsanspråk hos Kammarkollegiet före utgången från 2023 (se del 4.4). Den särskilda team liksom föreslås till för att hantera ersättningsanspråken kunna därmed upphöra för att gälla nära utgången från 2023. Lagen bör dock gå vidare för att gälla till ersättningsanspråk vilket besitter framställts inom tidsfristen.

Regeringen delar Lagrådets bedömning för att detta ej behövs några särskilda övergångsbestämmelser mot gränslagen.

6. Förslagens konsekvenser

Regeringens bedömning: Övergången mot RH 2000 vilket referensnivå på grund av gränsen mellan enskilt samt allmänt dricksvatten leder mot enstaka mer förutsebar gräns, vilket ökar rättssäkerheten samt underlättar till fastighetsägare samt företag tillsammans med aktivitet inom havet samt dem stora sjöarna.

Ett fåtal fastighetsägare samt rättighetshavare kunna komma för att drabbas från enstaka begränsad finansiell skada. Statens kostnader till ersättningen mot dem är kapabel antas uppgå mot 1 miljon kronor ovan fem tid. Kostnaderna finansieras ur Lantmäteriets anslag. Kostnaderna till handläggningen hos Kammarkollegiet samt domstolarna är kapabel hanteras inom ram.

Utredningens bedömning: Överensstämmer inom allt något som är viktigt eller nödvändigt tillsammans regeringens granskning (se SOU 2015:10 s. 448).

Remissinstanserna: dem flesta från remissinstanserna delar bedömningen alternativt besitter ingen invändning mot den. Kammarkollegiet anför för att ersättningsfrågornas komplexitet samt den osäkerhet vilket finns angående hur flera ärenden likt kommer för att vandra mot domstol innebär för att statens kostnader förmå bli högre än vilket utredningen antar.

Skälen på grund av regeringens utvärdering

Konsekvenser på grund av enskilda

Den föreslagna övergången mot RH 2000 likt referenssystem på grund av för att besluta strandlinjer samt vattendjup i enlighet med gränslagen förmå förväntas leda mot positiva konsekvenser till fastighetsägare samt företag. Gränsen mellan enskilt samt allmänt vätska blir enklare för att avgöra samt detta blir enklare för att att fatta beslut eller bestämma något vad vilket gäller på grund av fiske samt ytterligare aktivitet vilket bedrivs inom en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig. Därmed ökar rättssäkerheten.

För den absoluta huvuddelen från fastigheterna nära Sveriges kust samt nära dem fyra sjöar vilket äger allmänt vätska innebär förslagen ingen nämnbar förändring från detta enskilda vattenområdet. detta är kapabel dock inträffa en begränsat antal fall var övergången innebär för att gränsen mellan enskilt samt allmänt vätska ändras mot den enskilde fastighetsägarens nackdel, exempelvis inom dem delar från norra landet var landhöjningen existerar massiv samt var detta samtidigt existerar långgrunt. inom sällsynta fall är kapabel även gränsen mellan numeriskt värde egendomar ändras. dem enskilda likt förlorar en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig kommer för att äga chans för att ansöka angående kompensation till sin skada. Detsamma gäller ett innehavare från speciell riktig mot ett fastighet, ifall denne alternativt denna lider skada vid bas från för att fastighetens vattenområde reducerar.

Konsekvenser på grund av detta allmänna

Kommuner samt statliga myndigheter såsom bedriver aktivitet inom havet alternativt inom någon från dem fyra sjöar liksom besitter allmänt vätska gynnas från förslagen vid identisk sätt vilket enskilda liksom bedriver sådan aktivitet. Detsamma gäller kommunerna samt staten inom egenskap från fastighetsägare inom dessa områden. Den föreslagna övergången mot RH 2000 underlättar dessutom myndigheternas aktivitet vid andra sätt. Detta gäller särskilt på grund av Lantmäteriet samt Sjöfartsverket eftersom detta blir enklare för att upprätta tydliga samt precisa kartor samt sjökort. ett fast gräns underlättar även

Prop. 2017/18:135 fastighetsbestämningar samt Kammarkollegiets samt andra myndigheters

beslutsfattande inom problem att diskutera vilket rör allmänt vätska.

Förslagen är kapabel medföra ökade kostnader på grund av detta allmänna beneath några kalenderår. detta handlar dels angående kostnader till för att ersätta berörda fastighetsägare samt rättighetshavare, dels angående handläggningskostnader hos Kammarkollegiet samt domstolarna. detta existerar svårt för att uppskatta hur flera fastighetsägare samt rättighetshavare liksom är kapabel anlända för att lida finansiell skada mot resultat från övergången mot RH 2000. Troligtvis rör detta sig angående en ytterst begränsat antal. Ersättningen bör bestämmas i enlighet med expropriationslagen. detta saknas emellertid rättspraxis angående kompensation till tappat bort eller missat vattenområde. detta existerar därmed svårt för att värdera hur många ersättningarna kunna uppgå mot. Utredningen fullfölja nästa utvärdering (s. 450):

Det likt utför för att vattenområden förmå äga en marknadsvärde, allmänt sett, existerar främst för att dem kunna äga en fiskevärde. detta finns dock inget ortprismaterial på grund av vattenområden, vilket fullfölja detta svårt för att besluta marknadsvärdet. inom exempelvis fastighetstaxeringen ges ej en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig något värde. ett jämförelse tillsammans dem taxeringsvärden såsom sätts vid impediment inom skogsmark, dvs. myrmark samt berghällar etc., förmå dock ge enstaka viss ledning ifall vilka värdenivåer detta skulle behärska handla angående. Taxeringsvärdena på grund av skogliga impediment ligger vid inom storleksordningen 400–4 000 kronor/ha, beroende vid belägenhet inom landet. Motsvarande marknadsvärdenivåer blir 600–6 000 kronor/ha. Dessa belopp beror inom huvudsak från jaktvärdet. allmänt sett bör jaktvärdet existera betydligt högre än fiskevärdet. detta innebär för att vattenvärde rimligen ligger inom den nedre delen från intervallet ovan. enstaka kvalificerad gissning förmå existera en vattenvärde inom storleksordningen 1 000–2 000 kronor/ha, motsvarande 10–20 öre/m².

Nästa steg existerar för att värdera hur stora vattenarealer vilket dessa belopp bör tillämpas vid. en hypotetiskt modell existerar nästa. enstaka landhöjning vid 10 cm ger en tillskott från 10 meter en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig ifall man utgår ifrån 3-meterskurvan. ifall enstaka landremsa vid 10 km berörs från denna landhöjning, därför blir tillskottet från vattenareal 10 x 10 000 = 100 000 m². Värdet blir därmed 10 000–20 000 kronor. enstaka landremsa vid 100 km ger en belopp ifall 100 000–200 000 kronor. […]

För för att erhålla enstaka mer realistisk foto från ersättningsbeloppen måste hänsyn tas mot tidsaspekten, dvs. den tidshorisont likt bör tillämpas nära skadeberäkningen. Beloppen bör diskonteras mot nutid angående detta handlar ifall förväntade framtida skador. nära 30 års kalkylhorisont samt 3 procents kalkylränta, blir diskonteringsfaktorn cirka 0,4. Beloppen inom exemplet ovan blir då 4 000–8 000 kronor respektive 40 000–80 000 kronor. Dessa belopp framstår vilket mer realistiska till framtida skador.

Speciella skador är kapabel uppstå ifall detta bedrivs, alternativt sannolikt kommer för att bedrivas, någon speciell aktivitet vid fastigheten, mot modell vindkraftverk, fiske- alternativt musselodling, sandtäkt etc., alltså enstaka aktivitet vilket existerar bestämd till ett viss fastighet. Sådan kompensation går ej för att uppskatta inom förväg, utan måste beräknas på grund av varenda särskilt fall var finansiell skada inträffar. detta går således ej för att schablonmässigt förutse vilka ersättningsbelopp detta kunna anlända för att handla angående. Sannolikt bör detta dock ej röra sig ifall särskilt flera fall.

Utredningen bedömer utifrån detta för att den sammanlagda ersättningen ej kommer för att överstiga 1 miljon kronor. detta saknas anledning för att ifrågasätta den bedömningen. Kostnaderna förmå kämpa ut ovan enstaka femårsperiod samt finansieras ur Lantmäteriets anslag (jämför prop. 2017/18:1 utg. omr. 18 del 3.7.6).

Även dem kostnader såsom förmå uppstå vid bas från domstolsprocesser existerar svåra för att uppskatta. Kammarkollegiet anför för att en större antal processer inom domstol förmå leda mot kostnader liksom överstiger detta allmännas kostnader på grund av ersättningen inom sig. Sannolikt berörs dock endast en fåtal egendomar samt kostnaderna bör därmed bli begränsade. Ökade kostnader hos Kammarkollegiet samt domstolarna kunna därför hanteras inom ram. Kostnaderna på grund av detta begränsade bistånd såsom Lantmäteriet förmå behöva ge Kammarkollegiet kunna även hanteras inom ram.

Berörda myndigheter får vissa kostnader på grund av kunskap mot allmänheten angående förslagen samt chansen för att begära kompensation. Dessa kostnader existerar dock marginella samt är kapabel hanteras inom ram.

Förslagen kunna ej antas ett fåtal konsekvenser till jämställdheten mellan kvinnor samt män alternativt på grund av detta kommunala autonomi. dem strider ej mot dem ansvar såsom följer från Sveriges anslutning mot den Europeiska unionen.

7.1. Förslaget mot team ifall förändring inom lagen (1950:595) angående gräns mot allmänt vattenområde

1 § Vattenområde inom havet, Vänern, Vättern, Hjälmaren samt Storsjön inom

Jämtland är allmänt vatten, ifall det ej existerar enskilt vätska vid bas från för att detta hör mot fastigheterna i enlighet med denna team.

Inget annat vattenområde existerar allmänt vätska.

Prop. 2017/18:135 från andra stycket, likt existerar nytt, följer för att detta inom övriga insjöar samt vattendrag bara finns enskilt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig. inom den hittillsvarande regleringen följer detta från 5 §.

2 § mot fastigheterna hör

1. allt dricksvatten inom 300 meter ifrån strandlinjen på fastlandet alternativt ifrån strandlinjen vid enstaka minimalt 100 meter lång ö,

2. allt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig inom den längs stranden nästa kurvan på grund av högst 3 meters djup, angående kurvan går längre ut än detta såsom följer från 1, samt

3. allt dricksvatten likt äger förbindelse tillsammans med öppet vätska endast ovan sådant vatten vilket omfattas från 1 alternativt 2.

Första stycket 3 gäller ej till vatten nära Bohusläns kust ifrån samt tillsammans Gullmarn till samt med Hake inbuktad havsvik.

3 § Vid ostkusten samt sydkusten, ifrån gränsen mot land i norden mot Listershuvud inom Blekinge, samt inom Vänern, Vättern, Hjälmaren samt Storsjön inom

Jämtland hör till fastigheterna även allt dricksvatten likt besitter någon ytterligare förbindelse tillsammans med öppet vatten än en sådan vilket anges inom 2 § första stycket 3, ifall förbindelsen ej existerar bredare än ett kilometer räknat ifrån strandlinjen på fastlandet alternativt ifrån strandlinjen vid enstaka minimalt 100 meter lång ö.

Första stycket gäller ej vatten nära Gotland alternativt Öland alternativt nära andra småöar som helt skiljs från fastlandet från en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig liksom äger en förbindelse tillsammans öppet dricksvatten såsom existerar bredare än ett kilometer räknat vid det sätt som anges i inledande stycket.

4 § inom Norrbottens län hör mot fastigheterna även allt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig i havet nära

Torneälvens mynning innanför ett linje ifrån gränsen mot land i norden nära 65 grader 35 minuter nordlig bredd västerut mot 23 grader 40 minuter ostlig längd ifrån Greenwich, därifrån norrut mot 65 grader 45 minuter nordlig bredd samt därifrån österut mot Seskarö.

I Kalmar län hör mot fastigheterna även nästa vattenområden inom havet:

– allt dricksvatten innanför ett linje mellan dem södra uddarna från Sladö Ask samt Äskeskär,

– allt vätska innanför linje Tjudö sydöstra udde–Träthällarnas huvudö–Långgrunds norra udde–Slobbsudden–Oxlenäs–Sandö nordspets–Taktö nordspets–Taktö ostspets–Yttre Eneskärsbåde–Eneskärs sydöstra udde–Vållöromps nordost udde–Vållöromps sydspets–Stora

Sillekroks ostspets–Gåsö ostspets, och

– allt vätska innanför sträcka Stångskärs sydspets–Pata Eneskärs nordöstra udde–Pata Eneskärs sydspets–Lilla Millgrund–Eneskärskläppens ostspets–Eneskärs ostspets–Långskärs sydöstra udde–

Prop. 2017/18:135Stånggrundet–sydöstra udden från Ryggås–Stora Rocknekalvens ostspets–

Skäggenäs nordspets.

5 § I Idefjorden inom Bohuslän hör mot fastigheterna även allt dricksvatten likt besitter förbindelse tillsammans öppet en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig endast ovan enskilt dricksvatten alternativt norskt vätska.

6 § I Hjälmaren hör mot fastigheterna även allt detta vätska vilket begränsas inom norr från skärgård mellan Biskopsvrak samt Vinöns nordvästra udde och i öster från Vinön samt sträcka Vinöns sydvästra udde–Inre Fåran samt Yttre

Fåran–Rönnberget–Djursnäsudde.

I Storsjön i Jämtland hör mot fastigheterna även allt detta dricksvatten såsom mot

Storsjöflaket begränsas från räta linjer Andersöns nordvästra udde– Norderöns nordspets–Verköns nordspets–Hammarnäsudden.

7 § Om detta finns allmänt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig nära en ö som utgör en fastighet eller ett del från enstaka sådan, ska gränsen mot detta allmänna vattnet anses följa strandlinjen.

8 § Strandlinjer samt vattendjup ska nära användningen från denna team bestämmas utifrån följande nivåer inom Rikets höjdsystem 2000 (RH 2000):

– inom havet 0,00 meter, – inom Vänern 44,21 meter, – inom Vättern 88,77 meter, – inom Hjälmaren 22,44 meter, samt – inom Storsjön i Jämtland 293,28 meter.

7.2. Förslaget mot team ifall belöning på grund av minskat vattenområde

Rätt mot belöning

1 § enstaka fastighetsägare besitter i enlighet med denna team riktig mot belöning från staten till sin skada, angående fastighetens vattenområde reducerar vid bas från för att strandlinjer samt vattendjup i enlighet med lagen (1950:595) ifall gräns mot allmänt vattenområde bör bestämmas utifrån nivåer inom Rikets höjdsystem 2000 (RH 2000).

Den likt äger ett speciell korrekt mot fastigheten äger även riktig mot belöning i enlighet med inledande stycket, ifall denne alternativt denna lider skada vid bas från för att fastighetens vattenområde reducerar.

Prop. 2017/18:135 heter liksom existerar knutna mot fastigheten, jämför 1 kap. 2 § expropriationslagen

2 § Rätten mot belöning förutsätter för att en ersättningsanspråk kommit in mot Kammarkollegiet senast den 31 månad 2023. Annars existerar rätten mot belöning förlorad.

Ersättningens storlek

3 § då ersättningen bestäms bör 4 kap. expropriationslagen (1972:719) tillämpas.

Handläggning från en ersättningsanspråk

4 § en ersättningsanspråk bör framställas hos Kammarkollegiet, liksom beslutar ifall belöning på grund av statens räkning.

Ersättningsanspråket bör existera på papper eller digitalt.

5 § nära handläggningen från en ersättningsanspråk bör Kammarkollegiet genom förhandling sträva efter för att träffa enstaka överenskommelse angående ersättningen tillsammans med den likt besitter framställt anspråket.

Prop. 2017/18:135 ej försöka förhandla tillsammans ett arbetssökande såsom ej existerar intresserad från enstaka

förhandling alternativt såsom fullfölja sig oanträffbar.

6 § Kammarkollegiets beslut inom ersättningsfrågan bör delges den enskilde.

Beslutet får ej överklagas.

Talan inom domstol

7 § angående den vilket äger framställt en ersättningsanspråk ej existerar tillfreds tillsammans

Kammarkollegiets beslut, får han alternativt denna uppväcka mål mot staten nära den mark- samt miljödomstol inom vars enhet fastigheten ligger.

En mål bör väckas inom en tid ifrån den ljus då Kammarkollegiets beslut delgavs den enskilde. ifall detta ej görs, existerar rätten för att uppväcka mål förlorad.

Kammarkollegiets beslut bör innehålla ett information ifall detta vilket sägs inom inledande samt andra styckena.

8 § Rätten får besluta för att staten bör ersätta den enskilde till hans alternativt hennes rättegångskostnad alternativt för att vardera parten bör stå på grund av sin personlig rättegångskostnad, även ifall den enskilde besitter tappat bort eller missat målet. enstaka förutsättning existerar för att den enskilde ägde skälig anledning för att erhålla saken prövad.

haft skälig anledning för att erhålla saken prövad. inom detta ligger bl.a. för att detta vid objektiv bas bör äga framstått såsom befogat för att uppväcka mål. Detta är kapabel artikel fallet ifall bevisfrågorna, t.ex. beträffande en vattenområdes storlek, existerar svårbedömda. Paragrafen utgör en avsteg mot förmån till den enskilde ifrån huvudregeln inom 18 kap. rättegångsbalken angående för att den part liksom förlorar målet bör ersätta motpartens rättegångskostnad.

9 § Kammarkollegiet företräder staten nära mål inför domstol ifall kompensation i enlighet med denna team.

Ikraftträdande- samt övergångsbestämmelser

2. Lagen avslutas för att gälla nära utgången från 2023. Den bör dock kvar gälla till ersättningsanspråk såsom äger kommit in mot Kammarkollegiet senast den 31 månad 2023.

Sammanfattning från betänkandet Gränser inom havet (SOU 2015:10) inom för tillfället aktuell del

Förslag relaterade mot allmänt vatten/enskilt dricksvatten

Betänkandet innehåller även enstaka bedömning från den historiska bakgrunden mot statens dispositionsrätt mot allmänt dricksvatten inom havet samt inom Vänern, Vättern, Hjälmaren samt Storsjön inom Jämtland (kapitel 8). Vidare analyseras lagen (1950:595) ifall gräns mot allmänt vattenområde samt vilka regler likt gäller på grund av för att besluta gränsen mellan enskilt samt allmänt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig (kapitel 7). […]

Som enstaka påverkan från den pågående övergången mot en nytt svenskt referenssystem på grund av höjd- samt djupangivelser, RH 2000, föreslås en antal ändringar inom lagen (1950:595) angående gräns mot allmänt vattenområde (kapitel 7). i enlighet med förslaget bör gränsen mellan egendomar samt allmänt vätska inom havet utgå ifrån nollnivån inom RH 2000. inom dem fyra sjöarna anges specifika referensnivåer inom RH 2000. inom anslutning mot detta föreslås vidare ett fräsch team liksom ger riktig mot belöning ifrån staten till den såsom lider finansiell skada mot resultat från övergången mot enstaka modifierad referensnivå.

Ikraftträdande

Utredningen föreslår för att dem nya bestämmelserna bör träda inom kraft den 1 januari 2016.

Betänkandets lagförslag inom för tillfället aktuell del

Förslag mot team ifall förändring inom lagen (1950:595) ifall gräns mot allmänt vattenområde

Härigenom ordineras inom fråga ifall lagen (1950:595) angående gräns mot allmänt vattenområde

dels för att 5 § bör upphöra för att gälla,

dels för att 1–4 samt 6–8 §§ bör äga nästa lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

Vattenområde inom havet existerar allmänt (allmänt vatten), var detta ej ingår inom fastigheterna (enskilt vatten).

Vattenområde inom havet inom

Sveriges sjöterritorium är allmänt (allmänt vatten), var detta inte ingår inom fastigheterna (enskilt vatten).

I annat vattenområde än havet finns allmänt dricksvatten endast inom Vänern, Vättern, Hjälmaren samt Storsjön inom Jämtland.

2 §

Till fastigheterna hänföres inom havet

1. allt dricksvatten inom trehundra meter ifrån fastlandet alternativt ifrån ö av minst etthundra meters längd ävensom, vid dem ställen var den stranden nästa kurvan på grund av högst tre meters djup går längre ut, allt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig inom denna djupkurva; samt

2. allt dricksvatten, vilket äger förbindelse tillsammans öppna havet allenast ovan vätska liksom nu sagts;

dock för att ej vid bas från vilket beneath 2 upptagits vätska nära Bohusläns kust ifrån samt tillsammans med Gullmarsfjorden mot samt tillsammans med Hakefjorden må hänföras mot fastigheterna.

Till fastigheterna hör

1. allt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig inom trehundra meter ifrån fastlandet alternativt ifrån en ö som är minimalt etthundra meter utdragen,

2. allt vätska inom den längs stranden nästa kurvan på grund av högst tre meters djup vid dem ställen var denna går längre ut än vad vilket följer från punkten 1, samt

3. allt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig likt besitter förbindelse tillsammans öppna havet endast ovan sådant vatten vilket omfattas från punkterna 1 alternativt 2. Detta gäller dock inte för dricksvatten nära Bohusläns kust ifrån samt tillsammans med Gullmarsfjorden mot samt tillsammans med Hake inbuktad havsvik.

Första stycket 3 gäller även till dricksvatten inom Idefjorden såsom avgränsas från territorialgränsen således för att detta därutöver besitter förbindelse tillsammans öppna havet endast ovan sådant dricksvatten såsom omfattas från punkterna 1 alternativt 2.

3 §

Vid rikets östra samt södra kuster Vid kuststräckan ifrån gränsen

från gränsen mot land i norden mot Listershuvud inom Blekinge hänföres mot fastigheterna tillika allt vätska, likt väl äger ytterligare förbindelse tillsammans med öppna havet än inom 2 § 2 angives men ej från större bredd än ett kilometer räknat ifrån fastlandet alternativt ifrån ö av minimalt etthundra meters längd.

Denna bestämmelse skall dock ej äga tillämpning beträffande en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig nära Gotland alternativt Öland alternativt nära andra småöar, vilka ifrån fastlandet helt skiljas från en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig likt äger förbindelse tillsammans med öppna havet från större bredd än enstaka kilometer räknat vid sätt inom inledande stycket sägs.

mot land i norden i norr mot Listershuvud inom Blekinge hör till fastigheterna allt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig liksom äger ytterligare förbindelse tillsammans med öppna havet än vilket liksom anges inom 2 § 3 dock där förbindelsen ej existerar av större bredd än enstaka kilometer räknat ifrån fastlandet alternativt ifrån en ö som är minimalt etthundra meter lång.

Första stycket gäller inte beträffande vätska nära Gotland alternativt

Öland alternativt nära andra småöar, som helt skiljs ifrån fastlandet från dricksvatten såsom besitter förbindelse tillsammans med öppna havet från större bredd än ett kilometer räknat på detta sätt likt anges i inledande stycket.

4 §

I Norrbottens samt Kalmar län hänföras mot fastigheterna även nästa vattenområden inom havet:

I Norrbottens samt Kalmar län hör till fastigheterna även nästa vattenområden inom havet:

I Norrbottens län nära Torne älvs mynning allt vätska innanför enstaka linje ifrån gränsen mot land i norden nära 65 grader 35 minuter nordlig bredd västerut mot 23 grader 40 minuter ostlig längd ifrån Greenwich, därifrån norrut mot 65 grader 45 minuter nordlig bredd samt därifrån österut mot Seskarö; samt

I Norrbottens län nära Torneälvens mynning allt dricksvatten innanför ett linje ifrån gränsen mot land i norden innanför nästa begränsningslinjer; ifrån ett punkt vid gränsen mot

Finland nära 65 grader 35 minuter nordlig bredd västerut mot 23 grader 40 minuter ostlig längd ifrån Greenwich, vidare norrut mot 65 grader 45 minuter nordlig bredd samt därifrån österut mot Seskarö; och

i Kalmar län allt vätska innanför enstaka linje mellan dem södra uddarna från Sladö Ask samt Äskeskär, Idöfjärden samt Björkskärsdjupet innanför enstaka linje mellan dem sydöstra uddarna från Örskär, Idö Stångskär samt Bussan,

allt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig innanför sträcka Ljungskärs sydspets – Vinö Bredhäll – Boskärs nordöstlig udde –

Örsskärens östra uddar – Logen –

Lilla (Södra) Ljusklabb – Soen,

allt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig innanför linje Tjudö sydöstra udde

– Träthällarnas

huvudö – Långgrunds norra udde – Slobbsudden – Oxlenäs – Sandö nordspets – Taktö nordspets – Taktö

i Kalmar län allt vätska innanför ett linje mellan dem södra uddarna från Sladö Ask samt Äskeskär, Idöfjärden samt Björkskärsdjupet innanför ett linje mellan dem sydöstra uddarna från Örskär, Idö Stångskär samt Bussan,

allt dricksvatten innanför linje Ljungskärs sydspets – Bredhäll – Boskärs i nordost udde – Lilla

Örsskären – Stora Örsskären –

Logen – Lilla Ljusklubben – Soen,

allt dricksvatten innanför linje Tjudö sydöstra udde

– Träthällarnas

huvudö – Långgrunds norra udde – Slobbsudden – Oxlenäs – Sandö nordspets – Taktö nordspets – Taktö

ostspets – Eneskärs yttre både – Eneskärs sydöstra udde – Vållöromps östnordlig udde

–

Vållöromps sydspets

– Stora

Sillekroks ostspets – platsnamn ostspets, samt

allt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig innanför linje Stångskärs sydspets – Pata Enskärs nordöstra udde – Pata Enskärs sydspets – Lilla Millgrund –

Enskärskläppens ostspets – Ryssby Enskärs ostspets

– Långskärs

sydöstra udde – Stånggrund – sydöstra udden från Ryggås – Stora Rocknekalvens ostspets

–

skäggenäslandets nordspets.

ostspets – Yttre Eneskärsbåde – Eneskärs sydöstra udde – Vållöromps nordost udde

–

Vållöromps sydspets

– Stora

Sillekroks ostspets – platsnamn ostspets, och

allt vätska innanför linje Stångskärs sydspets – Pata Eneskärs nordöstra udde – Pata Eneskärs sydspets – Lilla Millgrund –

Eneskärskläppens ostspets

–

Eneskärs ostspets – Långskärs sydöstra udde – Stånggrundet – sydöstra udden från Ryggås – Stora

Rocknekalvens ostspets – Skäggenäs nordspets.

6 §

I Hjälmaren samt Storsjön hänföras mot fastigheterna även nästa vattenområden:

i Hjälmaren allt detta en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig liksom begränsas inom norr från skärgård mellan Vraklandet och Vinöns nordvästra udde samt inom öster från Vinön samt sträcka Vinöns sydvästra udde – Fåran – Ramberget – Djursnäsudde; samt

i Storsjön allt detta vätska vilket mot Storsjöflaket begränsas från räta linjer Andersöns nordvästra udde – Norderöns nordspets – Värköns nordspets – sydöstra udden från

Hammarnäslandet

I Hjälmaren samt Storsjön hör mot fastigheterna även nästa vattenområden:

i Hjälmaren allt detta en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig såsom begränsas inom norr från skärgård mellan

Biskopsvrak

–

Lindholmsbergen – Äspholmens norra udde – Vinöns nordvästra udde samt inom öster från Vinön samt linje Vinöns sydvästra udde – Inre Fåran samt Yttre Fåran – Rönnberget – Djursnäsudde, samt

i Storsjön allt detta dricksvatten vilket mot Storsjöflaket begränsas från räta linjer Andersöns nordvästra udde – Norderöns nordspets – Verköns nordspets – Hammarnäsudden.

7 §

Finnes allmänt vätska nära ö, vilken utgör fastighet alternativt sektion därav, skall gränsen mot detta allmänna vattnet anses följa strandlinjen bestämd på sätt nedan sägs.

Om detta finns allmänt dricksvatten nära en ö, som existerar fastighetsindelad, bör gränsen mot detta allmänna vattnet anses följa strandlinjen bestämd enligt 8 §.

8 §

Strandlinjer samt vattendjup skola vid användningen från denna team bestämmas efter förhållandena nära följande vattenstånd:

i havet normalt medelvattenstånd;

i Vänern 3,60 meter ovan nedre

Strandlinjer samt vattendjup ska vid användningen från denna team refereras mot nivåer inom höjdsystemet

RH 2000 i enlighet med följande:

i havet 0,00 meter, i Vänern 44,22 meter, i Vättern 88,76 meter,

slusströskeln nära Sjötorp;

i Vättern 2,97 meter ovan västra slusströskeln nära Motala;

i Hjälmaren 2,77 meter ovan södra slusströskeln nära Notholmen; samt

i Storsjön 292,45 meter ovan nollplanet inom detta höjdsystem, vilket ligger mot bas på grund av sjöns reglering.

i Hjälmaren 22,40 meter, samt i Storsjön 293,25 meter.

Denna team träder inom kraft den 1 januari 2016.

Förslag mot team ifall kompensation till minskat vattenområde

Härigenom ordineras nästa.

1 § angående övergången mot enstaka färsk referensnivå på grund av bestämmande från gräns mot allmänt vattenområde i enlighet med 8 § lagen (1950:595) ifall allmänt vattenområde medför för att enstaka fastighets vattenområde reducerar således för att finansiell skada uppkommer, äger fastighetens ägare samt andra rättighetshavare korrekt mot belöning från staten.

2 § Ersättningen bör bestämmas i enlighet med 4 kap. expropriationslagen (1972:719).

3 § Kammarkollegiet beslutar på grund av statens räkning angående ersättningsfrågor i enlighet med denna team.

Ett ersättningsanspråk bör framställas hos Kammarkollegiet före utgången från kalenderår 2020. Annars existerar rätten mot belöning förlorad. Kollegiet bör inom inledande grabb genom förhandlingar söka träffa överenskommelse tillsammans den liksom besitter framställt anspråket.

Kammarkollegiets beslut får ej överklagas.

4 § ifall den vilket besitter framställt krav vid kompensation ej existerar tillfreds tillsammans med

Kammarkollegiets beslut inom ett ersättningsfråga, får mål väckas mot staten nära den mark- samt miljödomstol inom vars plats fastigheten existerar belägen. Sådan mål bör väckas inom tre månader ifrån den ljus då kollegiets beslut delgavs sökanden. Annars existerar rätten mot mål förlorad.

5 § Kammarkollegiet företräder staten nära mål inför domstol angående belöning i enlighet med denna team.

Denna team träder inom kraft den 1 januari 2016.

Förteckning ovan remissinstanserna

Efter remiss äger yttranden ovan avsnitt 7 inom betänkandet Gränser inom havet (SOU 2015:10) kommit in ifrån Svea hovrätt, relaterat till göteborg domstol på första nivån, Nacka domstol på första nivån, Umeå domstol på första nivån, Vänersborgs domstol på första nivån, Växjö domstol på första nivån, Östersunds domstol på första nivån, Justitiekanslern, Åklagarmyndigheten, Statens haverikommission, Kungl. Örlogsmannasällskapet, Kammarkollegiet, Statistiska centralbyrån, Länsstyrelsen inom Jämtlands län, Länsstyrelsen inom Norrbottens län, Länsstyrelsen inom Skåne län, Länsstyrelsen inom Stockholms län, Länsstyrelsen inom Värmlands län, Länsstyrelsen inom Västra Götalands län, Länsstyrelsen inom landskap län, relaterat till göteborg högskola, Lunds högskola, Stockholms högskola, Uppsala högskola, Havs- samt vattenmyndigheten, Sveriges meteorologiska samt hydrologiska institut, Affärsverket svenska kraftnät, Statens energimyndighet, Trafikverket, Sjöfartsverket, Transportstyrelsen, Sveriges geologiska utredning, Lantmäteriet, Statens fastighetsverk, Lantmäterimyndigheten inom Halmstad samhälle, Lantmäterimyndigheten inom Karlstads samhälle, Lantmäterimyndigheten inom Stockholms samhälle, Lantmäterimyndigheten inom Örnsköldsviks samhälle, Samhällsbyggarna samt Sveriges hamnar.

Kammarrätten inom huvudstaden, Förvaltningsrätten inom malm, Polismyndigheten, Myndigheten till samhällsskydd samt beredskap, Kustbevakningen, Migrationsverket, Försvarsmakten, Krigsvetenskapsakademien, Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Tullverket, Skatteverket, Rymdstyrelsen, Finsk-svenska gränsälvskommissionen, Luftfartsverket, Statens jordbruksverk, Statens veterinärmedicinska anstalt, Livsmedelsverket, myndighet för kulturarv, Statens maritima museer samt område Gotland äger yttrat sig ovan andra delar från betänkandet än avsnitt 7.

Riksdagens ombudsmän, Linnéuniversitet inom Kalmar, Sveriges kommuner samt landsting, Kalmar samhälle, Svenska sjörättsföreningen, Tekniska rådens förening samt Fastighetsägarna landet besitter beretts situation för att yttra sig dock besitter avstått ifrån för att utföra detta.

Lagrådsremissens lagförslag

Regeringen besitter nästa förslag mot lagtext.

Förslag mot team angående förändring inom lagen (1950:595) ifall gräns mot allmänt vattenområde

Härigenom ordineras för att 1–8 §§ lagen (1950:595) ifall gräns mot allmänt vattenområde bör äga nästa lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

Vattenområde inom havet är allmänt (allmänt vatten), där detta ej ingår inom fastigheterna (enskilt vatten).

Ett vattenområde i havet, Vänern, Vättern, Hjälmaren alternativt Storsjön inom Jämtland utgör allmänt vatten, angående detta ej utgör enskilt vätska vid bas från för att detta hör mot fastigheterna i enlighet med denna team.

I andra vattenområden än dem likt nämns inom inledande stycket finns inget allmänt vätska.

2 §

Till fastigheterna hänföres inom havet

1. allt dricksvatten inom trehundra meter ifrån fastlandet alternativt från ö av minimalt etthundra meters längd ävensom, vid dem ställen var den stranden nästa kurvan på grund av högst tre meters djup går längre ut, allt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig inom denna djupkurva; samt

2. allt vatten, likt besitter förbindelse tillsammans öppna havet allenast ovan dricksvatten liksom nu sagts;

dock för att ej vid bas från vad beneath 2 upptagits vatten nära

Bohusläns kust ifrån samt tillsammans

Gullmarsfjorden mot samt tillsammans Hakefjorden må hänföras mot fastigheterna

Till fastigheterna hör

1. allt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig inom 300 meter ifrån strandlinjen på fastlandet alternativt på ett minimalt 100 meter lång ö,

2. allt dricksvatten inom den längs stranden nästa kurvan till högst 3 meters djup, ifall kurvan går längre ut än detta liksom följer från 1, samt

3. allt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig såsom äger förbindelse tillsammans öppet vätska endast ovan sådant en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig såsom omfattas från 1 alternativt 2.

Första stycket 3 gäller ej till vatten nära Bohusläns kust ifrån samt tillsammans Gullmarn till samt med Hake inbuktad havsvik.

3 §

Vid rikets östra samt södra kuster från gränsen mot land i norden mot

Vid ostkusten samt sydkusten, från gränsen mot land i norden mot

Listershuvud inom Blekinge hänföres till fastigheterna tillika allt vatten, som väl besitter ytterligare förbindelse tillsammans med öppna havet än inom 2 § 2 angives dock ej från större bredd än enstaka kilometer räknat ifrån fastlandet alternativt från ö av minimalt etthundra meters längd.

Listershuvud inom Blekinge, samt inom

Vänern, Vättern, Hjälmaren samt Storsjön inom Jämtland hör till fastigheterna även allt dricksvatten liksom besitter någon ytterligare förbindelse tillsammans öppet vatten än en sådan vilket anges inom 2 § första stycket 3, ifall förbindelsen ej existerar bredare än enstaka kilometer räknat ifrån strandlinjen på fastlandet alternativt på ett minimalt 100 meter lång ö.

Denna bestämmelse skall dock ej äga tillämpning beträffande vatten nära Gotland alternativt Öland alternativt nära andra öar, vilka ifrån fastlandet helt skiljas från dricksvatten likt äger förbindelse tillsammans med öppna havet från större bredd än ett kilometer räknat vid sätt inom inledande stycket sägs.

Första stycket gäller ej vatten nära Gotland alternativt Öland alternativt nära andra småöar som helt skiljs från fastlandet från dricksvatten likt äger en förbindelse tillsammans öppet vätska liksom existerar bredare än enstaka kilometer räknat vid det sätt som anges inom inledande stycket.

4 §

I Norrbottens samt Kalmar län hänföras mot fastigheterna även nästa vattenområden inom havet:

I Norrbottens län nära Torne älvs mynning allt vatten innanför enstaka linje ifrån gränsen mot land i norden nära 65 grader 35 minuter nordlig bredd västerut mot 23 grader 40 minuter ostlig längd ifrån Greenwich, därifrån norrut mot 65 grader 45 minuter nordlig bredd samt därifrån österut mot Seskarö; samt

I Norrbottens län hör mot fastigheterna även allt vätska inom havet nära

Torneälvens mynning innanför ett linje ifrån gränsen mot land i norden nära 65 grader 35 minuter nordlig bredd västerut mot 23 grader 40 minuter ostlig längd ifrån

Greenwich,

därifrån norrut mot 65 grader 45 minuter nordlig bredd samt därifrån österut mot Seskarö.

i Kalmar län inom Kalmar län hör mot fastigheterna även nästa vattenområden inom havet: allt vätska innanför ett linje mellan dem södra uddarna från Sladö

Ask samt Äskeskär,

Idöfjärden samt Björkskärsdjupet innanför enstaka linje mellan dem sydöstra uddarna från Örskär, Idö Stångskär samt Bussan,

allt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig innanför linje Ljungskärs sydspets–Vinö Bredhäll– Boskärs i nordost udde–Örsskärens östra uddar–Logen–Lilla (Södra)

Ljusklabb–Soen,

allt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig innanför linje Tjudö

– allt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig innanför enstaka linje mellan dem södra uddarna från Sladö

Ask samt Äskeskär,

– Idöfjärden samt Björkskärsdjupet innanför ett linje mellan dem sydöstra uddarna från Örskär, Stora

Stångskär samt Bussan,

– allt vätska innanför linje Ljungskärs sydspets–Bredhäll–Boskärs nordost udde–Lilla Örsskären–

Stora Örsskären–Logen–Lilla Ljusklubben–Soen,

– allt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig innanför linje Tjudö

sydöstra udde–Träthällarnas huvudö–Långgrunds norra udde– Slobbsudden–Oxlenäs–Sandö nordspets–Taktö nordspets–Taktö ostspets–Eneskärs yttre både– Eneskärs sydöstra udde–Vållöromps i nordost udde–Vållöromps sydspets–Stora Sillekroks ostspets– platsnamn ostspets, samt

sydöstra udde–Träthällarnas huvudö–Långgrunds norra udde– Slobbsudden–Oxlenäs–Sandö nordspets–Taktö nordspets–Taktö ostspets–Yttre

Eneskärsbåde–

Eneskärs sydöstra udde–Vållöromps nordöstlig udde–Vållöromps sydspets–Stora Sillekroks ostspets– platsnamn ostspets, och

allt vätska innanför linje Stångskärs sydspets–Pata Enskärs nordöstra udde–Pata

Enskärs

sydspets–Lilla Millgrund–Enskärskläppens ostspets–Ryssby Enskärs ostspets–Långskärs sydöstra udde–

Stånggrund–sydöstra udden från

Ryggås–Stora Rocknekalvens ostspets–Skäggenäslandets nordspets.

– allt vätska innanför linje

Stångskärs sydspets–Pata Eneskärs nordöstra udde–Pata

Eneskärs

sydspets–Lilla Millgrund–Eneskärskläppens ostspets–Eneskärs ostspets–Långskärs sydöstra udde–

Stånggrundet–sydöstra udden från

Ryggås–Stora Rocknekalvens ostspets–Skäggenäs nordspets.

5 §

I annat vattenområde än havet finnes allmänt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig allenast inom Vänern, Vättern, Hjälmaren samt Storsjön inom Jämtland. Angående dessa sjöar äge vilket inom 1–3 §§ existerar stadgat motsvarande tillämpning.

Till fastigheterna hör även allt vätska inom Idefjorden vilket endast besitter förbindelse tillsammans öppet en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig ovan enskilt vätska alternativt norskt vätska.

6 §

I Hjälmaren samt Storsjön hänföras mot fastigheterna även nästa vattenområden:

i Hjälmaren allt detta vätska såsom begränsas inom norr från ögrupp mellan Vraklandet och Vinöns nordvästra udde samt inom öster från

Vinön samt sträcka Vinöns sydvästra udde–Fåran–Ramberget– Djursnäsudde; samt

i Storsjön allt detta vätska vilket mot Storsjöflaket begränsas från räta linjer Andersöns nordvästra udde–

Norderöns nordspets–Värköns nordspets–sydöstra udden från

Hammarnäslandet.

I Hjälmaren hör mot fastigheterna även allt detta vätska såsom begränsas inom norr från skärgård mellan Biskopsvrak samt Vinöns nordvästra udde och inom öster från

Vinön samt sträcka Vinöns sydvästra udde–Inre Fåran samt Yttre Fåran–

Rönnberget–Djursnäsudde.

I Storsjön inom Jämtland hör mot fastigheterna även allt detta dricksvatten likt mot Storsjöflaket begränsas från räta linjer Andersöns nordvästra udde–Norderöns nordspets–Verköns nordspets–Hammarnäsudden.

7 §

Finnes allmänt dricksvatten nära ö, vilken utgör fastighet alternativt sektion

Om detta finns allmänt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig nära en ö som existerar fastighetsindelad, ska

därav, skall gränsen mot detta allmänna vattnet anses följa strandlinjen bestämd vid sätt nedan sägs.

gränsen mot detta allmänna vattnet anses följa strandlinjen.

8 §

Strandlinjer samt vattendjup skola vid användningen från denna team bestämmas efter förhållandena nära följande vattenstånd:

i havet normalt medelvattenstånd;

i Vänern 3,60 meter över nedre slusströskeln nära Sjötorp;

i Vättern 2,97 meter ovan västra slusströskeln nära Motala;

i Hjälmaren 2,77 meter över södra slusströskeln nära Notholmen; samt

i Storsjön 292,45 meter över nollplanet inom detta höjdsystem, liksom ligger mot bas till sjöns reglering.

Strandlinjer samt vattendjup ska vid användningen från denna team bestämmas utifrån följande nivåer inom höjdsystemet RH 2000:

– inom havet 0,00 meter, – inom Vänern 44,21 meter, – inom Vättern 88,77 meter, – inom Hjälmaren 22,44 meter, samt – inom

Storsjön i

Jämtland

293,28 meter.

Denna team träder inom kraft den 1 januari 2019.

Förslag mot team angående kompensation på grund av minskat vattenområde

Härigenom ordineras nästa.

Rätt mot belöning

1 § ett fastighetsägare besitter i enlighet med denna team riktig mot kompensation från staten till sin skada, angående fastighetens vattenområde reducerar vid bas från för att höjdsystemet RH 2000 införs vilket referenssystem inom lagen (1950:595) angående gräns mot allmänt vattenområde.

Den likt innehar ett speciell korrekt mot fastigheten äger även riktig mot kompensation i enlighet med inledande stycket, angående han alternativt denna lider skada vid bas från för att fastighetens vattenområde reducerar.

Ersättningens storlek

2 § då ersättningen bestäms tillämpas 4 kap. expropriationslagen (1972:719).

Hur handläggs en ersättningsanspråk?

3 § Kammarkollegiet beslutar angående kompensation på grund av statens räkning.

4 § en ersättningsanspråk bör artikel på papper eller digitalt.

Om en krav ej äger kommit in mot Kammarkollegiet senast den 31 månad 2023, existerar rätten mot belöning förlorad.

5 § nära handläggningen från en ersättningsanspråk bör Kammarkollegiet sträva efter för att träffa ett överenskommelse ifall ersättningen tillsammans med den likt äger framställt anspråket.

6 § Kammarkollegiets beslut får ej överklagas.

Talan inom domstol

7 § ifall den såsom besitter framställt en ersättningsanspråk ej existerar tillfreds tillsammans

Kammarkollegiets beslut, får han alternativt denna uppväcka mål mot staten nära den mark- samt miljödomstol inom vars plats fastigheten ligger.

En mål bör väckas inom en kalenderår ifrån den solens tid då Kammarkollegiets beslut delgavs den enskilde. angående detta ej görs, existerar rätten för att uppväcka mål förlorad.

Kammarkollegiets beslut bör innehålla enstaka fakta ifall detta liksom sägs inom inledande samt andra styckena.

8 § Rätten får besluta för att staten bör ersätta den enskilde på grund av hans alternativt hennes rättegångskostnad alternativt för att vardera parten bör stå på grund av sin personlig rättegångskostnad, även angående den enskilde äger tappat bort eller missat målet. ett förutsättning existerar för att den enskilde ägde skälig anledning för att erhålla saken prövad.

9 § Kammarkollegiet företräder staten nära mål inför domstol angående kompensation i enlighet med denna team.

1. Denna team träder inom kraft den 1 januari 2019.

2. Lagen avslutas för att gälla nära utgången från 2023.

3. Den upphävda lagen gäller dock ännu på grund av ersättningsanspråk likt äger kommit in mot Kammarkollegiet senast den 31 månad 2023.

Lagrådets yttrande

Utdrag ur rapport nära församling 2017-12-19

Närvarande: F.d. justitierådet Karin Almgren samt justitieråden Johnny

Herre samt ljus Mattsson.

Gränsen mellan enskilt samt allmänt dricksvatten

Enligt enstaka lagrådsremiss den 7 månad 2017 äger regeringen (Justitiedepartementet) beslutat inhämta Lagrådets yttrande ovan förslag mot

1. team angående förändring inom lagen (1950:595) angående gräns mot allmänt vattenområde,

2. team ifall kompensation till minskat vattenområde.

Förslagen besitter inför Lagrådet föredragits från rättssakkunniga Anna-Karin Berglund.

Förslagen föranleder nästa yttrande från Lagrådet:

Förslaget mot team ifall förändring inom lagen angående gräns mot allmänt vattenområde

Lagen reglerar gränsen mellan allmänt dricksvatten samt enskilt dricksvatten samt alltså hur långt ut inom vattnet dem egendomar såsom ligger nära stranden sträcker sig. Regleringen omfattar havet samt fyra från dem fem största insjöarna inom landet, nämligen Vänern, Vättern, Hjälmaren samt Storsjön inom Jämtland. detta vattenområde liksom hör mot fastigheterna existerar enskilt dricksvatten, medan vattnet utanför existerar allmänt samt ej ägs från någon enskild. Gränsen mellan allmänt samt enskilt vätska existerar direkt bestämd inom lagen. Gränsdragningen existerar betydelsefull, ej minimalt på grund av havsfisket dock även till den såsom t.ex. önskar erhålla godkännande till en vindkraftverk. i enlighet med lagen finns allmänt dricksvatten endast inom havet samt dem fyra stora sjöarna; övriga insjöar samt vattendrag existerar enbart enskilt dricksvatten.

1 §

I paragrafen finns den primär regleringen ifall vilket likt existerar allmänt samt vad vilket existerar enskilt dricksvatten. inom nästa paragrafer anges närmare vilket vätska såsom hör mot fastigheterna vid olika håll inom landet.

I lagrådsremissen föreslås för att ej bara havet utan även dem fyra sjöarna behandlas inom 1 §. Lagstiftningen blir därmed mera lättläst samt överskådlig. även inom övriga paragrafer existerar den föreslagna lagtexten förbättrad samt mera lättillgänglig än den nuvarande.

Lagen existerar utformad därför för att allt vattenområde inom havet samt dem fyra sjöarna existerar allmänt, såvida detta ej hör mot fastigheterna. inom remissen föreslås för att detta inom 1 § bör anges för att vattnet måste existera enskilt vid bas från för att detta hör mot

fastigheterna ”enligt denna lag”. ifall vattnet ej existerar enskilt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig i enlighet med vilket vilket ordineras inom nästa paragrafer, existerar detta alltså allmänt vätska.

Denna begränsning finns ej angiven inom nuvarande lagtext. Även för tillfället syftar lagen mot för att fullständigt reglera förhållandet mellan allmänt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt enskilt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig. Tanken existerar för att äldre lagligen gällande riktig utanför dem inom lagen föreskrivna avgränsningar ej utan vidare bör äga giltighet inom vad liksom i enlighet med lagen existerar allmänt vätska (jfr prop. 1950:59 s. 27 f.). likt lagtexten existerar skriven utesluter den ändå ej helt för att krav vid enskilt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig kunna göras gällande vid ytterligare rättsgrund än vilket likt ordineras inom lagen. Genom detta inom remissen föreslagna tillägget ”enligt denna lag” inom 1 § framgår detta tydligare för att lagen uttömmande reglerar då vattenområde existerar enskilt dricksvatten inom havet samt dem fyra stora sjöarna. Samtidigt framgår från remissen för att någon saklig förändring inom detta hänseende ej existerar avsedd. inom den utsträckning nuvarande team ej skulle hindra en krav vid äldre rättsgrund torde detta krav – oavsett detta föreslagna tillägget inom lagtexten – kvar behärska göras gällande.

I sammanhanget är kapabel noteras den nuvarande övergångsbestämmelse mot lagen liksom handlar angående region såsom redovisas inom bihang mot fastighetsregister på grund av ort samt samhälle. eftersom detta inom remissen föreslås för att ändringarna bör göras inom gällande team samt ej genom enstaka fräsch team, kommer den övergångsbestämmelsen för att gälla även inom fortsättningen.

I förslaget mot 1 § används ”ett” före ”vattenområde” inom havet samt dem fyra sjöarna. detta framstår likt mera naturligt för att på denna plats – liksom inom nuvarande lagtext – ej nyttja någon nyhet utan bara prata angående ”vattenområde” alternativt ”vattenområdet” således för att lagtexten ej ger intryck från för att allmänt dricksvatten skulle behärska existera delat fastighetsrättsligt.

Med en par förenklingar föreslår Lagrådet för att 1 § utformas i enlighet med nästa.

Vattenområde inom havet, Vänern, Vättern, Hjälmaren samt Storsjön inom Jämtland existerar allmänt dricksvatten, angående detta ej existerar enskilt dricksvatten vid bas från för att detta hör mot fastigheterna i enlighet med denna team.

Inget annat vattenområde existerar allmänt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig.

8 §

Enligt paragrafen bestäms nära tillämpning från lagen strandlinjer samt vattendjup inom havet efter förhållandena nära normalt medelvattenstånd samt inom Vänern, Vättern, Hjälmaren samt Storsjön inom Jämtland tillsammans med utgångspunkt inom vissa bestämda vattenstånd. Gränsen mellan allmänt samt enskilt dricksvatten inom havet existerar alltså rörlig medan den inom dem fyra sjöarna ligger fast.

I remissen föreslås för att Rikets höjdsystem 2000 (RH 2000) bör användas på grund av för att avgöra gränsen mellan allmänt vätska samt enskilt dricksvatten. Förslaget innebär för att den nuvarande referensnivån inom havet – medelvattenstånd – ersätts tillsammans nollnivån inom RH 2000 samt för att dem fixa referensnivåerna inom

de fyra sjöarna ersätts tillsammans motsvarande angivelser satta inom förhållande mot nollnivån inom detta nya systemet.

Gräns inom enskilt dricksvatten bestäms ej från den för tillfället aktuella lagen utan från jordabalken. inom 1 kap. 5 § jordabalken finns regler till för att avgöra gränser inom enskilt vattenområde då gränsen ej blivit lagligen bestämd samt ej heller framgår från rå, rör alternativt andra märken alternativt besitter tillkommit genom expropriation. Gränsen bör då anses äga enstaka sådan sträckning för att mot varenda fastighet förs den sektion från vattenområdet såsom existerar närmast fastighetens kust, bestämt efter normalt medelvattenstånd. vilket gäller Vänern, Vättern, Hjälmaren samt Storsjön inom Jämtland fastställs sträckningen dock ej efter normalt medelvattenstånd utan efter inom paragrafen angivna vattenstånd motsvarande dem likt idag finns inom 8 § lagen angående gräns mot allmänt vattenområde.

De föreslagna lagändringarna kommer således för att innebära för att på grund av egendomar nära havet samt dem fyra stora sjöarna kommer numeriskt värde olika referenssystem för att finnas. identisk vattenstånd inom dem fyra sjöarna kommer för att uttryckas vid olika sätt inom jordabalken samt inom lagen ifall gräns mot allmänt vattenområde. detta nuvarande referenssystemet kommer fortsatt för att gälla nära bestämning från gränser mellan enskilda dricksvatten, medan detta inom remissen föreslagna systemet RH 2000 kommer för att gälla inom fråga angående gränser mellan enskilt dricksvatten samt allmänt dricksvatten. inom ett förrättning såsom avser gräns mot såväl enskilt vilket allmänt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig förmå alltså numeriskt värde olika referenssystem behöva användas. Visserligen innebär detta förhållandet för att utgångspunkten till gränsbestämningen existerar den strandlinje vilket gällde då fastigheten bildades för att olika strandlinjer inom flera fall är kapabel behöva tillämpas även fortsättningsvis. Detta utför emellertid ej för att detta existerar mindre angeläget för att försöka ett fåtal mot stånd överskådliga samt lättbegripliga regler.

Något underlag på grund av för att idag ta upp frågan ifall förändring inom 1 kap. 5 § jordabalken finns ej. i enlighet med Lagrådets fras kunna detta ifrågasättas ifall ej dem för tillfället föreslagna ändringarna inom lagen ifall gräns mot allmänt vattenområde bör anstå intill dess frågan angående enstaka eventuell anpassning från bestämmelserna inom 1 kap. 5 § jordabalken mot detta nya referenssystemet besitter utretts. inom vart fall bör detta övervägas inom den fortsatta beredningen.

Övergångsfrågor

Det nya mätsystem såsom i enlighet med den föreslagna 8 § tillämpas nära bestämmande från strandlinjer samt vattendjup, RH 2000, kunna medföra för att gränsen mellan allmänt vätska samt enskilt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig förskjuts samt för att ett fastighet därför får ökat alternativt minskat vattenområde. inom sällsynta undantagsfall förmå detta leda mot för att enskilt dricksvatten förs ifrån ett fastighet mot ett ytterligare.

Eftersom gränsen mellan allmänt dricksvatten samt enskilt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig existerar bestämd inom team, får dem föreslagna lagändringarna direkt genomslag nära ikraftträdandet. nödvändigheten från övergångsregler berörs ej inom lagrådsremissen.

En modifierad gränsdragning får omedelbar innebörd till rättsförhållanden vilket gäller nära ikraftträdandet samt kunna såväl utsläcka vilket tillskapa en-

skild äganderätt. Detta existerar även förutsedda konsekvenser från lagstiftningen, angående än bedömda såsom begränsade. Den vilket äger köpt enstaka fastighet tillsammans enskilt vätska samt får mindre dricksvatten vid bas från enstaka tillämpning från RH 2000 lär äga svårt för att rikta krav mot försäljaren utan får utnyttja den riktig mot kompensation från staten liksom kunna utgå i enlighet med den föreslagna lagen ifall belöning på grund av minskat vattenområde. detta kunna inom samt till sig finnas förbättrad förutsättningar till den likt besitter nyttjanderätt, t.ex. på grund av fiske inom detta vattenområde såsom blir mindre, för att vända sig mot fastighetsägaren. dock även denna plats existerar detta meningen för att den vilket besitter ett speciell rättighet likt existerar knut mot fastigheten inom stället bör begära belöning från staten tillsammans stöd från ersättningslagen.

Den elementär tanken existerar för att staten i enlighet med vad vilket ordineras inom ersättningslagen bör svara på grund av skador likt enskilda orsakas vid bas från för att lagen rubbar skyddsvärda privaträttsliga förhållanden såsom gäller nära ikraftträdandet. ett panthavare, t.ex. enstaka finansinstitut vilket äger inteckning inom enstaka fastighet vars dricksvatten reduceras, besitter visserligen ej någon riktig mot kompensation från staten i enlighet med ersättningslagen angående fastighetens värde nära ikraftträdandet blir mindre vid bas från den ändrade gränsdragningen, dock panthavarens ställning lär inom praktiken ej påverkas inom någon nämnvärd utsträckning. Även enstaka enskild vilket bara besitter ett lösare korrekt inom förhållande mot enstaka fastighet kunna beröras från ikraftträdandet. Den vilket exempelvis äger fått tillåtelse från enstaka fastighetsägare för att utnyttja dennes enskilda vätska på grund av ett viss aktivitet är kapabel behöva myndighetsmedgivande inom samt tillsammans med ikraftträdandet, samt detta existerar ej säkert för att en sådant förmå ges. även den omvända situationen är kapabel självklart uppstå, dvs. för att tillåtelse ifrån ett fastighetsägare behövs på grund av aktivitet liksom pågår nära ikraftträdandet. Någon korrekt mot kompensation från staten i enlighet med ersättningslagen finns ej inom dessa fall, såvida verksamheten ej existerar skyddad likt servitut alternativt ytterligare speciell riktig. Detta utesluter ej för att detta kunna finnas enstaka riktig mot belöning vid ytterligare bas. Vissa övergångseffekter från detta stöt existerar oundvikliga samt får anses godtagbara inom detta fastighetsrättsliga kontext.

Lagändringen torde däremot allmänt sett ej påverka åtgärder vilket besitter vidtagits före ikraftträdandet. enstaka korrekt mot belöning t.ex. vid bas från för att någon då olovligen utnyttjat enskilt dricksvatten avslutas knappast bara till för att området sedan blir allmänt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig. likt regel torde ej heller en uppkommet straffrättsligt ansvar falla.

I enlighet tillsammans med remissens förslag framstår detta såsom maximalt ändamålsenligt för att ej ta in någon övergångsreglering. detta rör sig ifall övergångsfrågor från sålunda vitt skilda stöt för att dem bäst löses inom rättstillämpningen utifrån allmänna principer samt tillsammans beaktande från dem intressen såsom utför sig gällande. nära införandet från den nuvarande lagen kalenderår 1950 gavs ej heller några särskilda övergångsregler på grund av dessa problem att diskutera. från innebörd på grund av Lagrådets beslut existerar för att regeringen inom remissen utför bedömningen för att detta bara rör sig angående en begränsat antal fall var gränsdragningen förmå ändras nära ikraftträdandet.

Förslaget mot team ifall belöning på grund av minskat vattenområde

Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.

Justitiedepartementet

Utdrag ur rapport nära regeringssammanträde den 1 mars 2018

Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, samt statsråden Wallström, Y Johansson, M Johansson, Baylan, Bucht, Hultqvist, Andersson, Damberg, Shekarabi, Linde, täckt område, Ekström, Fritzon

Föredragande: statsrådet Fritzon

Regeringen beslutar proposition 2017/18:135 Gränsen mellan enskilt samt allmänt vätska