Dwight en räddare i nöden

Jerome David ”J.D.” Salinger, född 1 januari1919 vid Manhattan inom New York, död 27 januari2010 inom kornisk inom New Hampshire, plats ett amerikanskförfattare.

Han existerar maximalt känd till sin romandebut Räddaren inom nöden (The Catcher in the Rye) ifrån 1951. Boken säljs kvar inom avgörande upplagor samt betraktas vilket ett milstolpe inom 1900-talslitteraturen. detta plats även den enda långnovell likt Salinger publicerade. Utöver den utkom han tillsammans tre novellsamlingar.

J.D. Salinger blev ett mytomspunnen figur inom samt tillsammans med för att denne inom mitten från 1960-talet helt drog sig igen likt författare. han fortsatte sin litterära produktion dock valde beneath sin återstående livstid konsekvent för att låta detta denne skrev förbli opublicerat.

Bakgrund

[redigera | redigera wikitext]

Salinger växte upp inom enstaka förhållandevis välbärgad släkt inom New York, tillsammans tillsammans med sina föräldrar samt sin åtta kalenderår äldre systra Doris. Hans far, Solomon Salinger, fanns enstaka en person som köper och säljer varor från polsk-judiskt ursprung, medan hans mor Marie (född Jillich) fanns irländsk katolik. Modern ändrade sitt namn mot Miriam samt blev tagna därmed till kvinnlig jude från dem flesta inom omgivningen. detta plats ursprunglig strax efter sin dryckesställe mitzva liksom den tonårige pojken Salinger blev genomskinlig ovan hur detta egentligen förhöll sig tillsammans med moderns bakgrund.

Salinger ägde enstaka sektion bekymmer beneath skolgången. han intresserade sig många till för att spela scen samt skrev flitigt på grund av skoltidningen dock lyckades uselt inom övrigt samt ägde usla bedömning. Föräldrarna lät därför nedteckna in honom nära militärakademin Valley Forge (förmodad förlaga mot internatskolan Pencey Prep. inom Räddaren inom nöden). vid Valley Forge utvecklade Salinger sitt skrivande samt ägnade många tidsperiod åt för att nedteckna berättelser, mestadels inom hemlighet angående nätterna. han fick även uppdraget för att existera litterär skribent på grund av examenstidningen. Efter sin skoltid läste denne numeriskt värde terminer nära New York University samt senare även nära andra amerikanska högskola. Salinger skrev flitigt beneath den på denna plats perioden samt skulle snart, nära 21 års ålder, lyckas bli publicerad.

Han gjorde sin militärtjänstgöring inom Tyskland beneath andra världskriget, var han ingick inom ett från styrkorna likt sattes in inom den andra vågen från anfallet mot region i frankrike. Salinger fanns även enstaka från dem inledande soldaterna för att anlända mot en från dem nyligen befriade koncentrationslägren. Upplevelserna beneath andra världskriget tog honom hårt mentalt samt kom för att påverka honom beneath flera tid framöver.

Familj samt äktenskap

[redigera | redigera wikitext]

I start från 1940-talet ägde Salinger sällskap tillsammans med Oona O’Neill, dotter mot Eugene O’Neill, dock förhållandet tog slut då denna träffade Charlie Chaplin, likt denna sedan gifte sig tillsammans med. Salinger plats beneath enstaka betalkort tidsperiod gift tillsammans med enstaka tysk kvinna, Sylvia Welter, liksom denne ägde träffat beneath sin utlandstjänstgöring. dem gifte sig 1946 samt denna följde tillsammans med honom åter mot USA, dock giftermålet varade endast inom åtta månader. inom månad 1955 gifte sig Salinger tillsammans med den 19-åriga Claire Douglas, dotter mot enstaka respekterad brittisk konstkritiker. nära tidpunkten på grund av deras spirande romans plats Salinger sysselsatt tillsammans med för att skapa romanfiguren Franny Glass, vilket anses äga likheter tillsammans med Claire. Lagom mot bröllopet skrev Salinger färdigt novell Franny, såsom denne överlämnade mot sin fru inom bröllopsgåva. Paret fick numeriskt värde ungar tillsammans, Margaret (född 1955) samt Matthew (född 1960). Deras tolvåriga äktenskap plats ej för att betrakta vilket lyckligt inom varenda avseenden, vilket dottern Margaret bekräftar inom sin livshistoria Dream Catcher; inom oktober 1967 skildes dem. inom slutet från 1980-talet träffade Salinger den 40 kalenderår yngre sjuksköterskan Colleen O’Neill samt dem gifte sig strax därefter. giftermålet blev känt ursprunglig 1992.

Relationen tillsammans Joyce Maynard

[redigera | redigera wikitext]

1972 inledde Salinger nära 53 års ålder enstaka relation tillsammans med den 18 kalenderår gamla Joyce Maynard, såsom då fanns skribent vid enstaka dagblad såsom riktade sig mot tonåringar. Maynard ägde identisk kalenderår blivit ombedd från The New York Times för att nedteckna enstaka skrivelse till dem, en ett förslag eller något som erbjuds denna tacksamt antog. Artikeln blev många uppmärksammad samt gjorde hon berömd ovan enstaka kväll. Salinger skrev då en meddelande mot hon på grund av för att varna till berömmelsens baksidor. detta blev inledningen vid enstaka stark brevväxling, samt några månader senare flyttade Maynard in hos Salinger inom hans byggnad inom kornisk inom New Hampshire. Relationen varade inom en kalenderår.

Joyce Maynard, liksom senare etablerade sig likt författare från litterära verk skrivna verk, besitter inom sina memoarer skrivit ifall sin period tillsammans Salinger. Utöver enstaka sektion personliga avslöjanden från intim natur vittnar denna även ifall Salingers vardagsrutiner, såsom för att denne plikttroget ägnade minimalt en par timmar varenda dygn åt sitt skrivande. i enlighet med Maynard plats Salinger även noga tillsammans med för att förse sina manuskript tillsammans med kommentarer samt anvisningar till för att underlätta redigering samt hantering från materialet nära eventuell publicering efter hans död. inom samband tillsammans för att Maynard 1999 introducerade sin memoarbok At Home in the World lät denna även auktionera ut en antal privata skrivelse likt Salinger skrivit mot hon. Breven såldes slutligen till 156 500 dollar.

Författarkarriär

[redigera | redigera wikitext]

Salingers inledande publicerade alster fanns kortnovellen The ung Folks, inom vilken några självupptagna ungdomars liv avhandlas inom satirisk ton. Publiceringen ägde plats 1940 inom detta amerikanska magasinet Story. Därefter medverkade han beneath några tid tillsammans en antal noveller inom ett rad tidskrifter, bland annat The New Yorker samt Esquire. inom ett kortroman ifrån 1946, Slight Rebellion Off Madison, introduceras på grund av inledande gången Holden Caulfield, protagonisten ifrån romandebuten Räddaren inom nöden.

Kort efter den storslagna debuten 1951 drog sig Salinger åter ifrån detta liksom denne upplevde vilket en påtvingat kändisskap samt levde därefter en tillbakadraget liv. han plats fortsatt verksam samt gav ut en par novellsamlingar fram mot 1965, dock därefter tystnade hans författarröst. Efter 1980, detta tid då denne gav sin sista samtal, slutade han helt informera sig tillsammans med världen.

Räddaren inom nöden

[redigera | redigera wikitext]

Räddaren inom nöden blev ett storsäljare då den kom samt dess popularitet besitter fortsatt för att växa tillsammans med år. Romanen blev vid flera sätt stilbildande samt klassas såsom generationsroman.

Den blev även hårt kritiserat vid sina håll vid bas från sitt på grund av den tiden utmanande språkbruk tillsammans med flera grova svordomar. Den ansågs även omoralisk vid bas från sin papper, inom vilken huvudpersonen bland annat förlöjligar traditionell amerikanska värderingar, röker, super, svär samt tar enstaka prostituerads tjänster inom krav. Bokens blandade mottagande förmå illustreras tillsammans med detta faktum för att den ända fram mot 1980-talet plats enstaka från dem maximalt förbjudna böckerna vid amerikanska skolor samt bokhylla, samtidigt såsom detta fanns enstaka från dem skrivna verk likt användes maximalt inom undervisningen.

Bokens intrig existerar tämligen enkel: Holden Caulfield existerar ett ung livstrött man, likt från sina föräldrar placerats vid ännu ett friskola var denne ännu enstaka gång blir relegerad vid bas från sitt olämpliga uppträdande samt sina dåliga bedömning. eftersom denne ej förväntas komma bostad förrän ifall tre dagar lämnar han inom hemlighet skolan tidigare än planerat samt tar tåget igen mot hemstaden New York. var tar denne in vid en logi från halvdan standard samt driver beneath några dagar isolerad runt inom storstaden.

Bokens originaltitel The Catcher in the Rye existerar enstaka referens mot ett äldre anglosaxisk barnramsa.

Den senaste svenska översättningen existerar ifrån 1987 samt gjordes från författaren Klas Östergren (som senare äger reviderat sin översättning). Boken utkom vid svenska senast 2005.

Bibliografi

[redigera | redigera wikitext]

• 1951 – The Catcher in the Rye (Räddaren inom nöden; översättning: Birgitta Hammar, Bonnier, 1953; översättning: Klas Östergren, Bonnier, 1987; rev. översättning: Bonnier, 2005)
• 1953 – Nine Stories (Nio noveller; översättning: Mats Zetterberg, Bakhåll, 2010)
• 1961 – Franny and Zooey (Franny samt Zooey; översättning: Sonja Bergvall, Bonnier, 1962; översättning: Andreas Vesterlund, Bakhåll, 2013)
• 1963 – Raise High the Roof stråle, Carpenters and Seymour: An Introduction (Res takbjälken högt, timmermän samt Seymour, ett introduktion; översättning: Harriet Alfons, Bonnier, 1964)

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]