misbuzz.pages.dev






Bruno mathsson pernilla fåtölj fårskinnsklädd

Bruno Mathsson

Bruno Mathsson, född 13 januari1907 inom Värnamo, död 17 augusti1988 inom Värnamo, plats ett svensk möbelformgivare samt arkitekt. denne existerar ett från Sveriges internationellt maximalt kända möbelformgivare.

Liv samt arbete

[redigera | redigera wikitext]

Mathsson växte upp inom huset vilket även rymde fadern Karls möbelsnickeri, vid Tånnögatan 17 intill Apladalen inom Värnamo. detta plats var denne lärde sig hantverket samt kom för att verka beneath största delen från sitt liv. Snickeriet tillverkade företrädesvis klassiska möbler dock den unge Mathsson sökte snart nya vägar; genom diverse möbeltidningar, vilket han lånade ifrån Röhsska Konstslöjdmuseet, fick han snart upp ögonen till dem funktionalistiska idealen.

Det inledande beställningsarbetet Mathsson fick plats Gräshoppan. Den ägde träram tillsammans med sits från sadelgjord samt ritades 1931 vid beställning från Värnamo lasarett. Stolarna uppskattades dock varken från personalen alternativt patienterna samt stuvades undan vid lasarettets bris. Mathsson gav sig dock ej samt fortsatte för att utforska sittandets mekanik såväl praktiskt liksom teoretiskt. Mathsson experimenterade fram möbler tillsammans med böjlimningsteknik samt fick kalenderår 1936 chans för att ställa ut sina möbler vid ett separatutställning vid Röhsska Konstslöjdmuseet. Utställningen innebar en genombrott samt denne inbjöds för att delta inom världsutställningen inom Paris 1937 året därpå.

Framgångarna innebar hektiska tid till detta lilla familjeföretaget liksom sålde detta mesta från sin produktion vid export. andra världskrigets eruption 1939 satte stopp på grund av expansionen samt Mathsson blev hänvisad mot den inhemska marknaden. beneath denna period tog han bland annat fram den klassiska vilstolen Pernilla 2 (1944) samt liggstolen Pernilla 3 (1945), döpt efter journalisten Pernilla Tunberger liksom besökt honom på grund av ett samtal på grund av Dagens Nyheter 1943 (se Pernillastolen).

Han fortsatte för att förbättra sina varor samt 1953 presenterades detta praktiska samt utfällbara matbordet Maria Flap. Mathssons fru Karin Swärd fick även ett inredning uppkallad efter sig. Den stoppade fåtöljen Karin ägde förkromat stativ samt presenterades 1969.[10] inom samarbete tillsammans den danske poeten samt matematikern Piet Hein utvecklades bordet Superellips samt Spännbenet likt senare producerades från den svenska möbeltillverkaren Bruno Mathsson International AB samt detta danska möbeltillverkaren Fritz Hansen.[11] beneath 1960- samt 1970-talen ägde Bruno Mathsson samt möbeltillverkaren DUX en nära samt kreativt samarbete vilket gav upphov mot flera tidlösa designklassiker, exempelvis fåtöljerna Jetson samt Karin.

Mathsson fick en flertal utmärkelser, bland annat Svenska SlöjdföreningensGregor Paulsson-statyett (1955), Prins Eugen-medaljen (1965), riddare från Vasaorden (1967), medlem från The Royal kultur of Art, London (1978) samt tilldelad professors namn från svenska regeringen (1981).

Förutom stolar, fåtöljer samt matbord konstruerade Mathsson även 35 således kallade hus av glas inom landet, land, Nederländerna samt Portugal, bland andra hus Prenker inom Kungsör. Flera från dessa ägde en patenterat fönstersystem – Bruno Pane – vilket möjliggjorde stora öppna väggytor. Flera från dessa byggnad existerar byggnadsminnesmärkta, däribland Bruno Mathssons sommarhus inom Frösakull inom Halmstad likt byggdes 1960.

Mathsson existerar representerad nära bland annat Röhsska museet[12] samt Nationalmuseum.[13]

Byggnader (urval)

[redigera | redigera wikitext]

Bilder, byggnader (urval)

[redigera | redigera wikitext]

Formgivna möbler (urval)

[redigera | redigera wikitext]

  • Anna (taburett), 1945
  • Annika (bord), 1936
  • Berlin (dagbädd), 1957
  • Bokkrubba, 1941
  • Bord Kuggen (bord), 1983
  • BM65 (stol), 1965
  • Eva, 1941 (ursprungsdesign 1933, finns även inom ett upphöjd version)
  • Fällbord, 1935
  • Gräshoppan, 1931
  • Jetson 66 (stol), 1965
  • Jetson Bord
  • Karin (stol)
  • Migo (fåtölj)
  • Mia (stol), 1972-1973
  • Milton/Mirja (stol), 1975-1978 (finns även inom ett upphöjd version)
  • Mimat (stol)
  • Mina (stol), 1978 (ursprungsdesign 1942)
  • Minister (fåtölj), 1986
  • Mio (stol), 1981
  • Miranda samt Mifot (stol samt liggstol tillsammans fotpall), 1941
  • Mistral (arbetsstol), 1983
  • Modell 36 (liggstol)
  • Paris (dagbädd),
  • Pelarbord, 1986
  • Pernilla (stol), 1944, finns inom flera versioner
  • Supercirkelbord, 1964, samarbete tillsammans med Piet Hein
  • Superellips (bord), 1964, samarbete tillsammans Piet Hein
  • Trisupercirkelbord, 1964, samarbete tillsammans med Piet Hein
  • Ulla (säng)

Bilder, möbler (urval)

[redigera | redigera wikitext]

  • "Pernilla 3"

  • "Superellips" tillsammans stolar "BM 65"

  • "Jetson 69"

  • "Pernilla 2"

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [abc] Arkitekter verksamma inom Sverige, 11 juli 2014.[källa ifrån Wikidata]
  2. ^ [ab] Bibliothèque nationale dem France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015.[källa ifrån Wikidata]
  3. ^Bruno Mathsson, RKDartists (på engelska), RKDartists-ID: 251961, läs online.[källa ifrån Wikidata]
  4. ^RKDartists, RKDartists-ID: 251961, läst: 9 oktober 2017.[källa ifrån Wikidata]
  5. ^Arkitekt & möbeldesignerBruno Mathsson(1907-1988), Kulturgravar, läs online, läst: 20 månad 2023.[källa ifrån Wikidata]
  6. ^Museum of Modern Arts webbsamling, MoMA konstnärs-ID: 3830, läs online, läst: 4 månad 2019.[källa ifrån Wikidata]
  7. ^Archive of Fine Arts, abART person-ID: 121249, läs online, läst: 1 april 2021.[källa ifrån Wikidata]
  8. ^Collectie Boijmans Online, läs online, läst: 19 april 2024.[källa ifrån Wikidata]
  9. ^läs online, www.thersa.org , läst: 9 januari 2021.[källa ifrån Wikidata]
  10. ^http://www.scandinaviandesign.com/arkitekturmuseet/060209.htm
  11. ^Fiell, Charlotte samt Peter (2002). Skandinavisk design. Köln: Taschen GmbH. sid. 450. ISBN 3-8228-2179-9 
  12. ^Röhsska museet
  13. ^Nationalmuseum

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]