misbuzz.pages.dev






Hur många gram är ett äpple

Äpple

Den på denna plats artikeln handlar ifall frukten. För trädet den växer vid, titta äppelträd.

Äpple existerar frukten ifrån trädgårdsapel, Malus domestica, ett domesticerad art inom familjenrosväxter likt existerar en från dem maximalt odlade fruktträden. Arten ingår inom apelsläktet samt familjenrosväxter.[1][2] detta existerar en fruktträd vilket äger odlats inom Asien samt Europa inom tusentals tid samt såsom förekommer inom mer än 1 000 sorter.

Det existerar ej bekräftat vilken alternativt vilka från flera tänkbara arter inom släktet Malus såsom ingår inom kulturväxten.[3] Tidigare ansågs arten vildapel (M. sylvestris) äga spelat ett massiv roll inom utvecklingen från äpple, dock numera anses enstaka ytterligare art, M. sieversii ifrån Centralasien äga enstaka spelat större roll.[4]

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Det finns belägg på grund av för att ympning från äpplen äger förekommit inom minimalt 2 000 kalenderår. Talrika fynd från äppelrester besitter gjorts nära boplatser ifrån yngre stenåldern samt bronsåldern inom Centraleuropa. ifall äppelodlingar inom Grekland samt inom romerska riket berättar dem homeriska hymnerna.[3]

De äldsta beskrivningarna från äppelsorter inom Europa kommer ifrån en brittisktkloster kalenderår 1204.[5] Européer förde tillsammans med sig äpplet mot sina kolonier, såsom Australien samt Amerika.[6]

I Norden nämns äpplen tidigast inom Snorre Sturlassons Edda. beneath medeltiden förekom tillverkning från äppelvin inom Norden.[3] Redan inom skrifter ifrån Babylon vilket skapades 800 kalenderår före Kristus betecknas äpplet vilket medicinalväxt. identisk gäller på grund av skrifter ifrån medeltiden. dem äpplesorter vilket användes nära dessa tider ägde troligtvis enstaka ytterligare smakförmåga än dagens äpplesorter, dem plats oftast syrligare, grövre samt ägde större mängd garvsyra. Ibland går detta ej för att avslöja vad dem gamla skrifterna syftade vid. dock vilket modell besitter påståtts för att fruktbarhet tillsammans skal existerar en laxermedel samt kunna döda vissa skadliga bakterier.[7] vid Åland besitter äppelkärnor hittats vid ett 5000 tid äldre boplats.[8] inom Norge äger 54 äpplen hittats inom Osebergsskeppet ifrån kalenderår 850.[9]

I land äger man hittat en förkolnat äpple nära utgrävningar inom Alvastra nära Omberg inom Östergötland liksom existerar daterat mot 2 500 kalenderår f.Kr. beneath vikingatiden åt man även många äpple.[5] inom Cajsa Wargs kokbok ifrån 1755 finns detta en anvisning vid skånsk äppelpaj tillsammans äppelmos.[10] vid Julita gård inom Sörmland finns ett utdragen tradition från för att kultivera äpplen samt idag finns var Nordiska museets klonarkiv, bestående från hundratals fruktträd från ovan hundra sorter.[11] var hålls årliga äppeldagar tillsammans med bland annat salg från trädgårdens olika äppelsorter samt hjälp tillsammans sortbestämning från besökarnas egna äpplen.[12]

Beskrivning

[redigera | redigera wikitext]

Trädet

[redigera | redigera wikitext]

Fördjupning: Äppelträd

Trädet, ibland kallat apel, existerar relativt litet, cirka 5–12 meter högt, tillsammans med enstaka rikt förgrenad topp. detta översållas inom maj–juni från vita alternativt rosa blommor.

I land finns numeriskt värde äppelarter vilket räknas mot vår vilda flora: vildapel (Malus silvestris) samt apel alternativt äppelträd (Malus domestica). Apeln härstammar ursprungligen ifrån Malus sieversii såsom ännu växer vild inom Centralasiens bergstrakter. då samt hur apeln kom mot land vet oss ej, möjligen via människor liksom kom invandrande.

Förr fick äppelsorterna ofta namn efter yttre samt inre attribut liksom kantäpple, glasäpple, hallonäpple, jordgubbsäpple, vinäpple, druväpple samt järnäpple. detta existerar även vanligt för att dem namngivits efter platser liksom dem besitter härstammat ifrån alternativt vid annat sätt förknippats tillsammans.

Den vilda apeln förekommer inom Norden ganska allmänt inom lövdungar samt hagar inom södra samt mellersta land samt Norge (upp mot Gästrikland samt Trondheimsfjorden) samt sydvästliga land i norden. Den finns även vid skogskullar ovan bota Europa samt Nordasien. Trädet behöver kall luft vid vintern. Därför planteras ej äpple nära ekvatorn. detta existerar heller ej möjligt för att kultivera äpple inomhus inom rumstemperatur.

Endast en fåtal äpplesorter existerar självfertila; andra måste pollineras från enstaka ytterligare diploid sort, såsom blommar samtidigt. Triploida äpplesorter (exempelvis Gravensteiner samt Belle dem Boskoop) är kapabel ej pollinera andra sorter.

Frukten

[redigera | redigera wikitext]

Äpple
Näringsvärde per100 g
Vatten85,2 g
Energi56 kcal / 232 kJ
Protein0,3 g
Kolhydrater12,4 g
Varav sockerarter10,8 g
Kostfiber1,8 g
Fett0,1 g
Tiamin (B1)0,01 mg
Riboflavin (B2)0,02 mg
Niacin (B3)0,1 mg
Pyridoxin (B6)0,03 mg
Askorbinsyra (C)12 mg
Alfatokoferol (E)0,19 mg
Mineraler
Kalcium4 mg
Järn0,14 mg
Magnesium5 mg
Kalium115 mg
Natrium1 mg
Fosfor12 mg
Antioxidanter
β-karoten22 μg[13]

Äpplen existerar knytnävsstora samt söta (sura förekommer [14]) vanligen röda, gula alternativt gröna skenfrukter vilket äts inom kurera världen.[15] dem är kapabel ätas både råa samt tillagade.[14] Man äter oftast ej kärnhuset, den sålunda kallade äppelskrutten alternativt äppelskrotten.[15]

Ett äpple består från ungefär 50 miljoner olika slags celler, varenda stöt tillsammans med viss funktion. Exempelvis existerar skalet sammansatt från enstaka hinna, epidermis samt flera lager såsom bildar hypodermis. Dessa lager innehåller dem pigment, liksom ger olika äppelsorters karakteristiska färg vid skalet.[16] detta röda pigmentet heter idaein (cyanidin-3-galactoside)[17]

Eftersom pistillen äger fem märken blir kärnhuset femrummigt (ett fåtal äpplesorter besitter fyra kärnrum, exempelvis rött duväpple). inom varenda lokal bildas enstaka alternativt numeriskt värde kärnor, mot för att börja tillsammans med blekgula, dock övergående mot brunt, då äpplet existerar moget (ett fåtal äpplesorter besitter blekgula kärnor då frukten existerar mogen). Kärnhuset existerar förbundet mot skaftet tillsammans enstaka sträng.

Äpplen besitter länge ansetts existera nyttiga. inom Storbritannien lyder en gammalt talesätt An apple a day keeps the doctor away (svenska: Ett äpple angående dagen existerar utmärkt till magen). Även tillägget And ten a day gives you a tooth decay (Tio ifall dagen mot syfte ger dig inom tänderna hål) förekommer. beneath 1950-talet myntades inom landet begreppet Tänderna borsta fanns morgon samt natt – ät gärna en äpple dock ej karamell.

Äpplen, framförallt äppelskalet, innehåller flavonoider, kalium samt rikligt tillsammans med C-vitamin.[18] C-vitaminhalten inom olika äpplesorter förmå variera ifrån mindre än 2mg/100gram (Persikerött sommaräpple samt Hampus) mot ovan 40 mg/100 gram (Vit Vinterkalvill).[19] Flera hundra aromsubstanser äger hittats inom äpple,[20] dock dem viktigaste existerar hexylacetat samt hexenal.[21]

Densiteten till en äpple varierar mellan olika sorter; Ananasrenett 0,84, Berner Rosenäpple 0,76, Blenheim 0,76, Belle dem Boskoop 0,82, Boiken 0,85, upptäckt 0,81, Elstar 0,81, Gloster 0,80, Gravensteiner 0,81, Ingrid Marie 0,81.[22]

Sockerhalt inom några äpplesorter

[redigera | redigera wikitext]

Ananasrenett 14,8%, Baumanns renett 12,6%, Blenheim 12,9%, Belle dem Boskoop 13,5%, Cox apelsinfärg 14,0%, Danziger Kantäpple 12,2%, upptäckt 11,8%, Elstar 14,0%, Gloster 13,0%, Gravensteiner 11,5%, Grå fransk renett 17,0%, citrongul Richard 12,0%, Ingrid Marie 14,7% Jonathan 13,1%, Kanadarenett 15,4%, Kasselrenett 14,3%, Rogers McIntosh 10,9%, Zuccalmaglio 13,9%.[23][22]

Varianter

[redigera | redigera wikitext]

Äppeltyper

[redigera | redigera wikitext]

Det finns huvudsakligen tre typer från äpplen: sommaräpplen, höstäpplen samt vinteräpplen. modell vid sommaräpplen existerar Gyllenkroks astrakan, massiv genomskinlig astrakan, Hampus, Sylvia, Gladstone, Säfstaholm samt Transparente blanche. dem bör ätas direkt ifrån trädet samt äger många kreditkort hållbarhet - smaken försämras efter bara någon solens tid inom rumstemperatur, dock dem kunna förvaras någon sju dagar inom matförvaring. varenda sommaräpplen mognar ej samtidigt vid trädet utan detta gäller för att hitta dem just då dem börjat bli mjukare samt sötare. Några dagar senare existerar dem övermogna, mjöliga samt vulgära. Sena sommaräpplen, mot modell Oranie samt Alice är kapabel däremot sparas en par veckor.[24]

Höstäpplen bör skördas trädmogna (fortfarande hårda samt något som är surt i smak eller att vara på dåligt humör dock kärnorna äger då börjat bli bruna), eftermognas några veckor samt dem håller sig sedan fina mot slutet från november–december, angående dem förvaras svalt samt luftigt, gärna utomhus beneath överbyggnad vid en arbetsyta var mössen ej är kapabel ta sig upp. Vidare existerar nät för att rekommendera, sålunda för att ej fåglar förser sig[24]. modell vid höstäpplen existerar Lobo, Gravensteiner, James Grieve, Signe Tillisch samt citrongul Rickard. Mognande äpplen avger eten vilket kunna orsaka allelopati.

Vinteräpplen bör även skördas trädmogna. dem blir ätmogna efter cirka enstaka månads lagring samt förmå sparas inom flera månader, ifall man äger kall samt luftig dock frostfri förvaring. modell vid vinteräpplen existerar Ingrid Marie, Cox apelsinfärg, Ribston samt Belle dem Boskoop.[18]

Förr delades äpplen in inom olika grupper, exempelvis kalviller, renetter samt rosenäpple. Kalviller äger tunt skal tillsammans med fet yta, existerar kantiga samt besitter oftast smultron- alternativt hallonarom. modell vid kalvill existerar Signe Tillisch. Renetter äger hårt fruktkött, tjockt skal, upphöjd sockerhalt samt ofta utdragen hållbarhet. modell vid renetter existerar Cox apelsinfärg, Elstar, Guldparmän, Ingrid Marie, Ribston samt Blenheim. ett sektion renetter besitter oxiderat järn vid skalet. modell vid rosenäpple existerar Sävstaholm. Stora äpplen kallades ibland på grund av Rambourer. Den tyske pomologen Dittrich beskrev inom sin pomologi kalenderår 1837, 47 st kalviller, 69 st rosenäpple, 33 st rambourer samt 241 st renetter. Indelningen fanns ej lätt för att utföra eftersom detta fanns mellanting mellan dessa grupper.

År 1933 försökte den svenska Pomologiska föreningen för att införa en nytt struktur till prissättning från svenska äpplen. Äpplesorterna delades in inom 4 klasser, lyxsorter, delikatessorter, bordssorter samt hushållssorter tillsammans med högst kostnad till lyxsorter. Priset skulle styras från priset vid Gravensteiner inom Tyskland samt vid Jonathanäpplen importerade ifrån USA.[25] Detta struktur på grund av prissättning kom dock ej mot användning.

Lågallergena äpplen.

[redigera | redigera wikitext]

Man äger ej lyckats ta fram helt allergenfria äpplen,[26] dock detta finns enstaka sektion sorter liksom anses existera mindre allergiframkallande. Personer tillsammans äppelallergi kunna testa nästa sorter: Ananasrenett, Transparante dem Croncels, Transparente blanche, Orleansrenett, Ribston, Zuccalmaglio, Jakob Lebel.[27]. Gloster.[28] Risäter, Spartan, Stenbock, Belle dem Boskoop.[29] Santana, Friherre von Berlepsch, Berner Rosenäpple, Ontario.[30]

Äppelsorter

[redigera | redigera wikitext]

  • Adamsparmän

  • Alice

  • Ananasrenette

  • Belle dem Boskoop

  • Cox Pomona

  • Discovery

  • Fuji

  • Gala

  • Golden delicious

  • Granny Smith

  • Granny Smith

  • Himmelstalund

  • James Grieve

  • Jonagold

  • Lobo

  • McIntosh

  • Pink Lady

  • Red Delicious

  • Signe Tillisch

  • Summerred

  • Wickstrands favorit

  • Yellow Transparent Svenskt namn "Transparente blanche"

  • Ökna vita Vintergylling

Användning

[redigera | redigera wikitext]

Man förmå förtära äpplen råa alternativt inom sallad alternativt lagade, mot modell inom paj alternativt bakelse alternativt likt must alternativt cider, var detta existerar enstaka råvara.[31]

Ett matäpple, alternativt köksäpple (det önskar yttra hushållsfrukt), existerar en äpple såsom ej inom inledande grabb äts färskt utan används mot pajer, puddingar äppelmos tillsammans mera. flera maträtter, både sedvänja samt nyskapade, innehåller äpple tillsammans tillsammans exempelvis fläskkött, vitkål alternativt potatis.[32]

Smaken hos äpplen förmå beskrivas inom begrepp från syra samt arom, samt balansen mellan dessa smaker skiljer sig mellan olika matäpple. Några exempel:

Filippa, Arthur Turner samt Golden Noble besitter ett angenäm doft. Belle dem Boskoop äger bitter smakförmåga, skapad från många tannin samt polyfenoler. Den liksom Bramley, Boiken samt Wellington existerar välkända matäpplesorter för att användas efter nyår. Folke existerar ett färsk svensk matäpplesort. Kim, Charlamovsky samt Cox Pomona användes ofta vilket köksäpple. dem flesta höstmatäpplen kokar sönder snabbt samt enkel samt passar därför utmärkt mot äppelmos. Vintersorterna (att användas efter nyår) existerar däremot oftast fasta. Äpple avsedda för att utföra stekta äpplen från skall tåla värme utan för att kollapsa.[33] Äpple till marmeladberedning(pektinrika) existerar Antonovka [19][34], Golden Noble[19], Vitgylling[35] samt Särsö[36]. Tillverkning från äppelvin plats vanlig inom land inom start från 1800-talet.[37] på grund av beredning från äppelvin existerar nästa sorter lämpliga: Golden Noble[38] Adamsparmän, McIntosh Cornell, samt Mutsu.[39]Ananasrenett, Rött Duväpple, Sykehouse samt Engelsk Guldpippin[40] Boiken, Danziger kantäpple, Kunglig kortstjälk, Grå Fransk Renett, Kasselrenett, Purpurröd Cousinot samt Parkers pippin[41] Borgherre, Grå kortstjälk samt Kalmar Glasäpple[42] en ätäpple existerar en äpple liksom existerar avsett för att ätas färskt, utan tillagning. Äldre beteckningar på grund av dessa äpplen existerar bordsäpple alternativt dessertäpple.Industriellt tillverkad äpplemos göres nuförtiden nästan ständigt ifrån andrasortering från ätäpple.[33]

För beredning från cider från "Engelsk typ" användes cideräpplen tillsammans med upphöjd sockerhalt samt upphöjd tanninhalt. inom landet förekommer enstaka små produktion från sådan cider. Cideräpplen innehåller mer procyanidiner än "vanliga" äpplen. Detta ger den bittra smaken åt cidern. Lämpliga äppletyper på grund av sådan cider är: Angela, Harry Masters Jersey, Fiona, Jane, Lizzy, Prince William.[43]

Vissa sorter existerar god både vilket "matäpple" samt "ätäpple"; exempelvis Gravensteiner, James Grieve, Signe Tillisch, Blenheim samt Mutso (även stavat Mutzo).

De äpplen likt ej kunna lagras färska, vid bas från kreditkort hållbarhet (sommaräpplen) alternativt bristande vid svala luftiga förvaringsutrymmen, är kapabel sparas inom form eller gestalt av:

  • fruset alternativt konserverat äppelmos tillsammans alternativt utan sötningsmedel (askorbinsyra är kapabel tillsättas till för att mosets ursprungliga ljusa färg ej vid bas från oxidering bör övergå inom brunt)
  • torkade äpplen
  • konserverade äppelhalvor likt erbjuds mat eller dryck mot dessert tillsammans med vispgrädde alternativt glass
  • frysas inom många tunna klyftor till för att snabbt mixas tillsammans mixerstav mot glass tillsammans tillsammans med grädde/mjölk, kanel samt socker
  • styckfrysas inom grövre klyftor mot äppelpaj samt -paj
  • pressas alternativt centrifugeras mot äppelmust,

Till sötat äppelmos, paj samt bakelse är kapabel inom stort sett varenda äpplen oavsett mognadsgrad användas. detta går helt enkelt åt mer sötningsmedel på grund av omogna något som är surt i smak eller att vara på dåligt humör äpplen. mot osockrat äppelmos, torkade äpplen, julmust samt glass existerar detta ett fördel angående äpplena existerar mogna samt söta. nära uttorkning får dem dock ej artikel detta minsta övermogna eftersom dem då blir bruna samt torkar långsamt, vilket ger dålig standard (risk till mögel samt annat otrevligt). Detta existerar sannolikt anledningen mot för att flera påstår för att sommarfrukt ej passar till torkning: detta existerar viktigt för att bara nyttja dem äpplen vilket existerar lagom mogna, vilket existerar mer ansträngande tillsammans sommarfrukt. Den lagom mogna sommarfrukten ger lika god torkningsresultat likt senare sorter.

Produktion

[redigera | redigera wikitext]

Nr Område Produktion
(ton)
Andel
(%)
1 Kina&&&&&&&040923200.&&&&&040 923 20048,36
2 USA&&&&&&&&05185078.&&&&&05 185 0786,13
3 Polen&&&&&&&&03195299.&&&&&03 195 2993,78
4 Indien&&&&&&&&02497680.&&&&&02 497 6802,95
5 Turkiet&&&&&&&&02480444.&&&&&02 480 4442,93
6 Italien&&&&&&&&02473608.&&&&&02 473 6082,92
7 Chile&&&&&&&&01757225.&&&&&01 757 2252,08
8 Ryssland&&&&&&&&01624000.&&&&&01 624 0001,92
9 Iran&&&&&&&&01572844.&&&&&01 572 8441,86
10 Frankrike&&&&&&&&01531625.&&&&&01 531 6251,81
11 Brasilien&&&&&&&&01378617.&&&&&01 378 6171,63
12 Tyskland&&&&&&&&01115900.&&&&&01 115 9001,32
13 Ukraina&&&&&&&&01085350.&&&&&01 085 3501,28
14 Argentina&&&&&&&&01012390.&&&&&01 012 3901,20
15 Uzbekistan&&&&&&&&&0965000.&&&&&0965 0001,14
Total världsproduktion&&&&&&&084630275.&&&&&084 630 275100,00
Källa: FN:s livsmedels- samt jordbruksorganisation:s uppgifter till tid 2014.[44]

I land existerar dem maximalt odlade sorterna Aroma, Ingrid Marie samt Cox Orange; vanliga importerade sorter existerar Braeburn, Elstar, Holsteiner Cox, Jona gold, Jonagored, Gala, Pink Lady, Granny Smith, Golden Delicious samt Red Delicious. Äppleproduktionen inom EU uppgick mot 11 779 000 ton tid 2016 samt dem maximalt odlade sorterna strukturerade efter mängd fanns då: Golden Delicious, Gala, Idared, Red Delicious, Jonagold, Jonagored, Shampion, Elstar, Granny Smith, [45]Braeburn, Fuji, Cripps Pink, skarlakansröd Jonaprince, Pinova, Belle dem Boskoop.

Odling samt förvaring

[redigera | redigera wikitext]

I landet existerar äppelodlingar vanliga bland annat inom Skåne (Kivik samt Vånga).

Höst- samt vinteräpplen liksom bör förvaras måste hanteras många försiktigt således för att skalet ej skadas. Skador inom skalet existerar enstaka inträde på grund av mikroorganismer såsom förstör äpplet, mot modell monilia, ett svampsjukdom liksom får äpplen för att ruttna många snabbt, både vid trädet samt efter resultat. Den yttrar sig utomhus inom struktur från brun röta tillsammans ringar från vita prickar. beneath lagringen fram vid vintern blir äpplena istället svarta samt läderartade från monilian. titta mer ovan beneath Äppeltyper.

Om man biter från enstaka bit ifrån en äpple samt låter detta ligga ner ett stund, blir fruktköttet brunt. Detta kommer sig från för att äpplen innehåller fenoler liksom oxideras. Detta förmå förhindras ifall enstaka antioxidant, exempelvis askorbinsyra, täcker ytan.

Äpplet inom kulturen

[redigera | redigera wikitext]

Äpplet förekommer inom kulturen från nästan varenda eurasiska folkgrupper. Den används vilket emblem till kärlek, sexualitet, fruktsamhet, livet allmänt, upplysning samt rikedom. Frukten förekommer inom en flertal sagor, mytologier samt ritual. Asarna åt t. ex. från Iduns äpplen till för att undvika åldras.[3]

Som tecken på grund av älskade samt sexualitet existerar äpplet en kännetecknande objekt till olika skönhetsgudinnor, mot modell Istar inom mesopotamisk sagor, Afrodite inom grekisk sagor samt Idun inom skandinavisk sagor.

I Bibeln talas bara angående enstaka frukt vid kunskapens växt inom 1:a Mosebok. inom konsten äger dock denna ätbar del flera gånger framställts vilket just en äpple, samt därav kommer uppfattningen för att äpplet existerar enstaka skriftlig emblem till frestelse (se kunskapens träd).

Äpplet står även inom kontext tillsammans med skörden samt vid således sätt tillsammans stor mängd tillgångar eller förmögenhet samt inflytande. en modell såsom förtydligar denna förbindelse existerar riksäpplet. inom denna innebörd förekommer äpplen även inom sagan Mor Hulda (nedtecknad från Bröderna Grimm): numeriskt värde systrar möter plats till sig vid vägen mot mor Hulda en äppleträd, liksom tillsammans mänsklig röst ber: "Skaka mig samt plocka mina mogna äpplen!" Den lata flickan går bara förbi samt mister därför mot slut belöningen tillsammans med guld.

Äpplet fanns även enstaka emblem till dispyter. detta främsta exemplet inom grekisk sagor existerar detta gyllene äpplet tillsammans påskriften Kallisti - mot den vackraste likt gudinnan Eris kastade beneath bröllopet mellan Peleus samt Thetis. Paris gav äpplet mot Afrodite samt blev belönad tillsammans "världens vackraste kvinna" Helena, vilket blev orsaken mot detta trojanska kriget.

Enligt legenden fick en fallande äpple Isaac Newton för att tänka ut hur tyngdlagen påverkar ej bara allt vid jorden utan även planeternas rörelser.

Landskapsäpplen

[redigera | redigera wikitext]

2005 tog Sveriges Pomologiska Sällskap samt Riksförbundet Svensk park fram landskapsäpplen.[46]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Kommentarer

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^Möjligen fanns den gyllene frukten ett kvitten.

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., dem Wever A., Didžiulis V. (ed) (25 oktober 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/details/species/id/16790188. Läst 26 femte månaden i året 2014. 
  2. ^”World Plants: Synonymic Checklists of the Vascular Plants of the World”. Arkiverad ifrån originalet den 18 mars 2019. https://web.archive.org/web/20190318221109/http://worldplants.webarchiv.kit.edu/. Läst 15 månad 2016. 
  3. ^ [abcd] ”Äpple”. Nationalencyklopedin. Bokförlaget utmärkt skrivna verk AB, Höganäs. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/%C3%A4pple. Läst 15 månad 2016. 
  4. ^Jette Harboe. ”Om äpplenas ursprung”. Arkitekten (september 2003). Arkiverad ifrån originalet den 6 mars 2012. https://web.archive.org/web/20120306114604/http://www.arkitekt.se/s8158. Läst 15 månad 2016. Arkiverad 6 mars 2012 hämtat ifrån the Wayback Machine.
  5. ^ [ab] ”Äpplets historia”. Arkiverad ifrån originalet den 20 oktober 2008. https://web.archive.org/web/20081020235131/http://www.ekdahl.org/apples/historia.htm. Läst 12 september 2009. 
  6. ^”Äpple”. LivsmedelsSverige. Arkiverad ifrån originalet den 3 femte månaden i året 2010. https://archive.is/20100503004103/http://www.livsmedelssverige.se/hem/fakta-om-mat/262-aepple.html. Läst 12 september 2009. 
  7. ^Bidrag ovan Malus domestica Borkh. inom Liber herbarum II
  8. ^Scientific Reports 9, 2019.
  9. ^Lær å dyrke bär. 1991
  10. ^”Fakta ifall äpplen”. Arkiverad ifrån originalet den 3 november 2012. https://web.archive.org/web/20121103181110/http://www.ekdahl.org/apples/fakta.htm. Läst 12 september 2009. 
  11. ^”Julitas klonarkiv till fruktbarhet | Nordiska museet”. www.nordiskamuseet.se. Arkiverad ifrån originalet den 27 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141027130031/http://www.nordiskamuseet.se/artiklar/julitas-klonarkiv-frukt. Läst 16 månad 2016. 
  12. ^”Julita 2016”. Arkiverad ifrån originalet den 20 månad 2016. https://web.archive.org/web/20161220223228/http://www.nordiskamuseet.se/sites/default/files/public/julita_2016_slutverslag_sv.pdf. Läst 16 månad 2016. 
  13. ^”Livsmedelsdatabasen”. Livsmedelsverket. Arkiverad ifrån originalet den 6 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160806073717/http://www7.slv.se/SokNaringsinnehall/Home/FoodDetails/588. Läst 14 september 2009. 
  14. ^ [ab] ”äpple”. ReceptHjälpen. Arkiverad ifrån originalet den 30 månad 2009. https://web.archive.org/web/20091230082455/http://www.recepthjalpen.se/apple.html. Läst 12 september 2009. 
  15. ^ [ab] ”Äpple (Malus domestica)”. 121.nu. 2 september 2008. Arkiverad ifrån originalet den 2 femte månaden i året 2013. https://archive.is/20130502175508/http://www.121.nu/onetoone/sokord/%C3%A4pple. Läst 12 september 2009.