Om något glider har det friktion
Friktion
Friktion avser inom fysiken enstaka kraft likt strävar för att motarbeta den relativa rörelsen mellan numeriskt värde ytor vilket existerar inom förbindelse tillsammans varandra. Friktion uppkommer genom ojämnheter samt adhesion mellan ytorna. Friktion existerar ej enstaka materialegenskap. detta existerar kombinationen från ytornas ämne, kraften tillsammans vilken dem trycks mot varandra, angående dem existerar inom rörelse alternativt inom vila inom förhållande mot varandra, såsom bestämmer friktionens storlek. på grund av fasta kroppar existerar lim den en ytterligheten tillsammans med massiv friktionskraft samt smörjmedel den motsatta tillsammans små friktionskraft. Ämnet studeras inom tribologin.
Friktion alternativt glidningsmotstånd äger för att utföra tillsammans hur ytan vid materialet existerar beskaffad. ett slät samt jämn yta liksom vid fryst vatten ger mindre friktion än ett ojämn samt knottrig yta vilket vid betong. detta beror helt enkelt vid för att utsprång vid den en kroppen tar inom fördjupningar vid den andra, sålunda för att detta behövs ytterligare kraft på grund av för att erhålla dem loss igen. dem elektromagnetiska krafterna mellan atomer agerar emellertid även ett avgörande roll. då numeriskt värde kroppar existerar inom nära förbindelse håller atomerna fast nära varandra samt verkar då inom motsatt riktning mot rörelsen. vid därför sätt omvandlas kinetisk energi (rörelseenergi) mot värme. Detta fenomen utnyttjas mot modell inom vanliga tändstickor. dem elektromagnetiska krafterna besitter sålunda massiv innebörd för att dem markant påverkar hur kraftig friktionen blir. detta gäller mot modell ämne liksom fryst vatten, kopp samt gummi, vilket samtliga vart samt en existerar många släta dock äger nedsänkt respektive medelhög samt upphöjd friktion. Skillnaden mellan dem beror vid för att atomerna samt dem tillhörande elektronmolnen påverkar varandra olika beroende vid typen från kurs. detta betyder för att dem enstaka atomerna ej glider jämnt ovan varandra utan mer alternativt mindre hoppar samt skuttar fram. Fysiker talar ifall flera slags friktion, först statisk samt dynamisk friktion. då man mot modell knuffar mot enstaka litteratur liksom ligger stilla, måste man ursprunglig övervinna den statiska friktionen. då boken väl existerar inom rörelse, uppträder den dynamiska friktionen.
I vardagen existerar friktion helt viktig på grund av för att saker samt domstol skall fungera ordentligt. inom ett automobil fullfölja friktionen mot modell för att motorns kraft kunna överföras mot vägen via däcken. Därför utvecklas däck på grund av för att äga största tänkbara friktion, medan motorns delar smörjs tillsammans med olja, därför för att friktionen reduceras, samt kraften ej går förlorad.
Friktionen existerar ej ett fundamental kraft utan existerar enstaka manifestation från elektromagnetiska krafter. då kontaktytorna rör sig relativt varandra beneath friktionens kraftverkan, omvandlas detta utförda arbetet (enligt kraften × vägen) mot värme.
Friktion mellan fasta objekt kallas ofta torr friktion, medan friktionskrafter mellan vätskor alternativt gaser kallas viskös friktion. Därtill används begreppet inre friktion, liksom beskriver enstaka kropps förmåga för att återta sin struktur efter deformation från ett yttre gods. Glidmotståndet mellan numeriskt värde ytor beror mindre vid ytans textur/ojämnheter samt mer vid kemiska bindningar mellan ytorna.[1] Friktion besitter massiv innebörd på grund av trafiksäkerheten. detta gäller inom synnerhet vägförhållanden tillsammans med split friction.
Yttre friktion
[redigera | redigera wikitext]Charles-Augustin dem Coulomb fann för att den yttre friktionskraften, inom vissa gränser, existerar proportionell mot normalkraften. på grund av enstaka lekamen liksom påverkas från normalkraften N existerar friktionen given från sambandet F = μN, var μ existerar friktionstalet. Friktionen verkar inom ett riktning vilket existerar vinkelrät mot normalkraften.
Friktionstalet påverkas från den pålagda kraften. allmänt existerar μ = μ(N); detta önskar yttra då normalkraften N ändras, sålunda ändras proportionalitetsfaktorn μ. Mellan vissa typer från ytor ändras friktionen ganska många då normalkraften ändras. en modell existerar enstaka isig vägbana tillsammans en tunt snötäcke; var är kapabel friktionen tillsammans en visst däck vid enstaka enkel automobil bli många speciell än tillsammans identisk däck vid ett tyngre fordon. från denna anledning bör hjullasten bli mättad då vägbanors friktion mäts.
Friktionstalet är kapabel även variera tillsammans temperaturen. en modell vid detta existerar friktionen mellan en vägfordons bromstrumma samt bromsbelägg, var friktionen samt därmed bromsverkan är kapabel avta snabbt då temperaturen stiger ovan enstaka väsentlig nivå.
Innan glidningen börjar är kapabel friktionen inom vila bli större än den beneath rörelse, sålunda för att enstaka större kraft behövs på grund av för att sätta igång rörelsen än på grund av för att bibehålla glidning.
För för att minska friktionen är kapabel man tillsätta talg, såpa, olja alternativt andra smörjmedel. Dessa ämnen kunna vid olika sätt bidra mot minskad friktion. Smörjmedlet är kapabel forma hydrodynamisk smörjfilm såsom helt alternativt delvis skiljer dem mekaniska ytorna ifrån varandra, sålunda för att friktionen blir många nedsänkt. Ämnen tillsammans med nedsänkt hållfasthet, mot modell teflon, förmå ge lägre friktion. detta förmå även artikel ämnen såsom kemiskt kunna forma skikt sålunda för att den yttre friktionen blir många nedsänkt. inom stället uppstår inre friktion.
Coulomb använde ett tribometer till för att mäta friktionskrafterna.
Den yttre friktionen existerar enstaka makroskopisk respons, dels ifrån ojämnheter inom gitter, dels ifrån dem mikroskopiska elektriska krafterna mellan atomer samt molekyler.
Bromsande friktion
[redigera | redigera wikitext]När en objekt glider vid marken ändras farten i enlighet med formeln
var vt existerar farten efter enstaka viss period, v0 existerar begynnelsefarten, F existerar friktionskraften mellan marken samt föremålet, t existerar tiden samt m existerar föremålets massa, då friktionskraften existerar riktad inom motsatta riktningen från hastigheten.
Vid mätning från friktion mellan däck samt vägbana skiljer man vid bromsfriktion samt sidofriktion. Sidofriktionen existerar ungefär hälften därför massiv såsom bromsfriktionen.
Friktionstal
[redigera | redigera wikitext]| Ämnen | Ytornas beskaffenhet | Friktionstal | |
|---|---|---|---|
| Rörelse | Vila | ||
| Trä mot virke | torra | 0,2–0,5 | 0,3–0,6 |
| Trä mot virke | bestrukna tillsammans torr tvål | 0,15 | 0,36 |
| Trä mot virke | bestrukna tillsammans torr talg | 0,07 | 0,19 |
| Trä mot virke | fuktade tillsammans dricksvatten | 0,25 | 0,68 |
| Trä mot metall | torra | 0,42 | 0,60 |
| Trä mot metall | fuktade tillsammans med dricksvatten | 0,24 | 0,65 |
| Metall mot metall | torra | 0,18 | 0,18 |
| Metall mot metall | bestrukna tillsammans med svinfett | 0,09 | 0,10 |
| Läder mot virke | lädret något fettigt | 0,30 | 0,47 |
| Läder mot gjutjärn | lädret något fettigt | 0,23 | 0,28 |
| Sandsten mot stål | stenen med små korn, fuktig | 0,94 | |
| Sandsten mot smidesjärn | stenen med små korn, fuktig | 1,0 | |
| Stål mot is | 0,014 | 0,027 | |
| Vinterdäck mot vanlig is | 0,1–0,3 | ||
| Odubbade däck mot blixthalka | <0,05 | ||
Viskös friktion
[redigera | redigera wikitext]Viskös friktion uppstår inom gaser samt vätskor såsom existerar inom rörelse samt existerar orsaken mot för att rörelsen sålunda småningom avstannar. titta viskositet samt dämpning.
Vägfriktion
[redigera | redigera wikitext]Vägfriktionstalet existerar kvoten mellan friktionskraft samt normalkraft mellan däck samt vägbana. Den totala friktionen förmå uppdelas inom enstaka tangentiell sektion, bromsfriktion, samt enstaka radiell sektion, sidofriktion. Sidofriktionen existerar den sektion från den totala friktionen vilket chaufför normalt utnyttjar beneath körning inom kurva[2].
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- Nordisk familjebok, Uggleupplagan (1908)
- Nordling, Carl samt Österman, Jonny (1996). Physics Handbook (5:e uppl.). ISBN 9789144165752
- VTI redovisning nr 5 "Friktionsegenskaper hos asfaltbetong samt ytbehandling"
- Delvis omarbetade texter ifrån engelska Wikipedia.
- Tågbroms