Allt som fick namn på anders celsius

C:s' namn räknas bland den svenska lärdomshistoriens främsta. från dem mångsidiga anlag, såsom beneath trenne generationer tillhörde den Celsiska släktens arvedel, nådde dem matematisk-naturvetenskapliga sin högsta träning hos honom. Hans aktivitet inföll beneath den empiriska naturvetenskapens stora genombrottstid, då dess framsteg överallt följdes tillsammans med spänt nyfikenhet. inom Europas lärda planet vann han även detta erkännande, hans snille, fulländade arbetsmetoder samt hängivenhet förtjänade. han förmå sägas artikel enstaka från dem inledande bland dem svenska vetenskapsmän, såsom intagit enstaka inflytelserik ställning inom detta internationella vetenskapliga samarbete, vartill naturvetenskapernas universalitet inbjuder.

Redan tidigt visade C. ett utomordentlig fallenhet på grund av studier samt torde nära nog behärska betecknas liksom en matematiskt underbarn. denne ägde även passage mot goda bokhylla. Hans fader ägde detta visserligen knappt ekonomiskt, dock denne ägde ett god boksamling, samt professorn inom astronomi, Per Elvius, vilket plats gift tillsammans C:s' moster, innehade redan kalenderår 1698 en exemplar från den 1687 utkomna upplagan från Newtons »Principia». Då detta ännu finnes inom behåll, kunna man avsluta, för att Elvius' bokhus åtminstone delvis undgått för att bli lågornas rov nära 1702 års brand. Den akademiska undervisningen inom matematik samt astronomi plats emellertid synnerligen undermålig beneath C: s' uppväxttid: matematiken sköttes år 1719—28 från Elof Steuch, såsom företrädesvis ägnade sin tidsperiod åt för att sköta sina jordagods, astronomien mot 1724 från C: s fader, vilket denna sista tidsperiod fanns nära nog decrepitus. mot all lycka fanns dock ett man utom universitetet, likt kunde uppväcka nyfikenhet på grund av samt informera utbildning inom den högre analysen. Hans namn plats Anders Gabriel Duhre. år 1717—23 undervisade denne huvudsakligen inom huvudstaden, dock sistnämnda kalenderår överflyttade han helt mot Ultuna kungsladugård, vilket denne genom riksens ständers bemedling fått åt sig upplåten, samt var anlade denne en matematisk-ekonomiskt laboratorium. 1724 fick han märkligt nog tillåtelse för att anordna ett föreläsningskurs; inom själva Uppsala, samt C. höll snart »kollegier inom Duhrens hus», dvs. undervisade inom Duhres utbildningsinstitution. till denna skolas behov utgav han för tillfället sin »Aritmetica alternativt räknekonst» (1727), likt sedan länge användes nära gymnasiernas matematikundervisning. Innan han blev pedagog hos Duhre, ägde C. vid sina föräldrars bud ägnat sig åt juridiken samt gått vid den berömde E. Castoviusi' föreläsningar, dock sedan denne lärt uppleva sin verkliga minne eller intresse samt fallenhet till naturvetenskaperna, ägnade han sig uteslutande åt dessa.

Med undervisningen inom fysik nära Uppsala högskola tyckes detta äga varit något förbättrad ställt än tillsammans undervisningen inom den rena matematiken; särskilt tyckes adjunkten, senare professorn inom astronomi Erik Burman äga intresserat sig på grund av meteorologi samt experimentalfysik. C:s' inledande framträdande liksom vetenskaplig författare kom även för att röra sig vid detta plats. inom Acta literaria på grund av kalenderår 1724 besitter denne sålunda publicerat numeriskt värde uppsatser, från vilka den inledande, vilket handlar angående observationer från barometerns stigande inom Sala silvergruva, omedelbart avtrycktes inom Philosophical transactious of the Royal society.

Den andra uppsatsen, »Observatio dem luminis in barometra», behandlar den luminiscens från elektrisk natur, liksom uppkommer, då man skakar barometerrör, inom vilkas vakuumrum luften ej blivit fullständigt bortskaffad. Troligt existerar, för att detta på denna plats studerade fenomenet tidigare varit beneath argumentation inom Vetenskapssocietetens krets, N. Hasselbom lämnar ett notis inom disputationen »De Pharis» redan 1722, dock C. meddelar inom sin korta avhandling allt, vilket man då visste angående denna sak. dem författare, J. G. Leutmann samt Hasselbom (1732), liksom senare ägnat sin uppmärksamhet åt barometerluminiscensen, äga inom sak intet för att tillägga mot C:s' skildring, vilken dem dock ej omnämna.

Genom sina meteorologiska observationer kom C. snart mot förståelse angående omöjligheten från väderleksförutsägelser vid vetenskapens dåvarande ståndpunkt. Sedan han fått taga grabb angående utgivandet från almanackorna, insatte denne redan inom sin inledande almanacka, på grund av kalenderår 1728, såsom förutsägelse den väderlek, han observerat inom Uppsala 1723 — »efter mundus vult decipi», liksom han skrev mot sin faderlige kamrat, sedermera ärkebiskop Erik Benzelius d. y. Denna almanacka innehåller även ett från C. författad artikel angående runstavarna, var denne hävdar, för att dem äro yngre än kristendomen. Liksom farbrodern Olof Celsius d. ä., vilken han varit behjälplig nära dennes epokgörande runforskningar, ställde han sig alltså inom motstånd mot dem Rudbeckianska åsikterna.

Sedan C. beneath 1728 inom huvudstaden åhört Mårten Triewalds berömda kollegium inom fysik samt avlagt dem vanliga proven, befordrades han mot docent. vid bas från Burmans hastiga död, liksom inträffade strax efter för att Elof Steuch dragit sig tillbaka mot sina frakt, kunde såväl Samuel Klingenstierna, vilken genomlupit enstaka tillsammans med C. parallell tillväxt, liksom C. befordras mot ordinarie professorer nära nog samtidigt, varvid astronomiprofessuren kom vid C: s' lott. Man förmå tillsammans visst dimma yttra, för att C. fanns född mot denna professur, likt dem femtio föregående år innehafts från hans morfar, morbror samt fader samt endast beneath fem kalenderår varit ur släktens ägande. tillsammans C. samt Klingenstierna börjar enstaka skinande period inom matematikens samt naturvetenskapernas saga nära Uppsala högskola, samt Uppsalas namn blev känt överallt, var naturvetenskapliga studier idkades.

Redan 1724 ägde C. antagits mot amanuens från Vetenskapssocieteten. nära Burmans död avancerade han mot sekreterare samt plats därefter den egentliga själen inom dess sysselsättning. C: s' arbetsförmåga fanns rent otrolig: efter sju timmars matematiska lektioner övade han sig inom franska samt engelska samt besörjde tryckningen från Veten-skapssocietetens akter, gjorde meteorologiska samt astronomiska observationer samt skrev vetenskapliga avhandlingar. inom dessa liksom även inom dem inledande disputationer, vilket ventilerades beneath hans presidium, märker man tydligen, för att C. existerar enstaka radikal anhängare från den nya Wolfska filosofien samt för att han mer samt mer hänföres från »upplysningens» ideal.

Den 23 femte månaden i året 1732 erhöll C. permission tillsammans bibehållande från lönen på grund av för att företaga enstaka utländsk studieresa. Överallt, var han drog fram, uppsökte denne dem just denna period uppblomstrande lärda sällskapen samt inledde förbindelser tillsammans med dem. Ständigt tycktes denne äga haft Vetenskapssocieteten inom tankarna: »Jag äger bjudit mot vid läka min utflykt inom Tyskland samt Italien för att utföra hon namnkunnig», skriver han ifrån Paris mot Benzelius. Hans individualitet vann överallt sympati, samt ännu sålunda sent liksom 1771 träffade J. J. Björnståhl vid sin utflykt inom Italien lärda män, liksom tillsammans beundran mindes den ryktbare »Don Andrea». Hans verksamhetsiver stimulerades ytterligare från resan, samt man kunna hitta spår från hans litterära aktivitet, särskilt inom akademiernas acta, nästan vid varenda område, var denne uppehöll sig någon längre period. Helt fri fanns han väl ej ens idag ifrån informatorsskapet, då han likt resekamrat ägde den unge J. Meldercreutz, liksom senare blev Klingenstiernas efterträdare.

Över Berlin, var C. endast utgav några relativt obetydliga, meteorologiska observationer, reste han mot Nürnberg, var denne vid sensommaren 1733 publicerade sin stora sammanställning från 316 observerade norrsken, såsom inom en stöt gjorde honom mot ett ryktbar man. Hans sysselsättning prisades inom höga toner bland annat från den franske norrskensforskaren J. J. D'Ortons dem Mairan. Denna, tidsperiod tyckas norrskenen äga demonstrerat sig ofta samt praktfullt (1737 observerades en ovanligt stort sådant inom själva Rom), sålunda för att norrskenspörsmålet plats inom upphöjd grad aktuellt. C. ägde självklart endast gjort ett mindre sektion från dessa observationer egen, dem övriga ägde denne sammanställt ur detta rika förråd från meteorologiska dagböcker, liksom blivit resultatet från den ursprungligen vid engelskt initiativ påbörjade, dock inom land från Burman samt C. förbättrad än inom något annat, nation organiserade meteorologiska verksamheten. vid bas från C: s' samt andras sammanställningar från norrsken fann man, för att dessa, ofta behärska samtidigt artikel synliga ovan stora områden, samt man drog härav den riktiga, ehuru ej tillräckligt grundade slutsatsen, för att norrskenens höjd överstiger numeriskt värde mil, såsom fanns den gemenligen något som har antagits eller accepterats höjden från jordens atmosfär. Ännu inom denna solens tid utgör förlikandet från norrskenens oerhörda höjd — i enlighet med nyligen utförda mätningar någon gång ovan 700 kilometer — tillsammans med luftkretsens vid andra grundläggande principer eller fundament beräknade mäktighet en från geofysikens svåraste bekymmer. dock även vid den rena astronomiens sektor gav C. inom Nürnberg upphov mot en viktigt företag. han lyckades nämligen intressera astronomen samt boktryckaren Michael Adelbulner för att grunda enstaka tidskrift, likt utom enstaka sektion recensioner skulle innehålla fakta angående kommande fenomen, värda för att observeras, samt utgöra ett huvud från ungefär identisk stöt liksom Internationella astronomiska unionens byrå inom Köpenhamn inom våra dagar. Man ansåg, för att Nürnberg nedsänkt alldeles särskilt lämpligt mot inom förhållande mot dem stora observatorierna. Tyvärr plats postgången långsam vid 1700-talet, samt snart förspordes ett allmän klagan, för att dem astronomiska nyheterna voro till gamla. C. gjorde beneath sin fortsatta utflykt vilket denne kunde genom för att insända både egnas samt andras observationer, dock företaget fick sålunda småningom läggas ner. Tidskriften existerar numera många sällsynt (Uppsala observatoriums bokhus äger dock en nästan fullständigt exemplar), då läka restupplagan förstördes nära enstaka vådeld. Efter numeriskt värde provnummer utkom den tillsammans titeln Commercium litterarium ad astronomiæ incrementum inter huius scientiaa amatores communi consilio institutum, 1733—35, antagligen 45 siffra, varefter den 1736—40 ersattes från Merkwürdige himmelsbegebenheiten.

På hösten 1733 reste C. ovan Alperna samt hjälpte sedan den gamle Eustachio Manfredi vid en utmärkt sätt beneath nära nog en halvt tid tillsammans med hans observationer vid Bolognas berömda gnomon. C: s' observationer äro publicerade inom Manfredis volym, Liber dem gnomone meridiano Bononiensi, 1736. ifrån Bologna gick således färden mot Rom (apr. 1734), var påven upplät en från Kvirinalens gallerier åt C. inom Rom gjorde denne ett sektion fotometriska observationer, vilka sedan från dem Mairan publicerades inom franska vetenskapsakademiens Histoire till tid 1735. nära sidan från ett sektion aviseringar ifall solens samt månens relativa ljusstyrka, vilket inom stort sett bekräfta förut från andra vetenskapsman vunna utfall, trodde sig C. behärska uppställa ett fräsch naturlag angående relationen mellan ögats avstånd mot en fin samt jämnt urskiljbart objekt samt dettas belysning. Tyvärr gäller denna C:s' team endast till C:s' öga.

C. trivdes liksom flera svenskar ypperligt inom Italien. »Jag önskade jag kunde förbyta Uppsala inom denna staden, således skulle jag inte någonsin fara härifrån. detta existerar just Canaans nation, likt presterna sålunda många prata om», skriver han bostad mot sin mor ifrån Bologna. denne meddelar självklart ett hel sektion giftigheter ifall små samt stora »pfaffar», dock vilket verklig kamrat från »upplysningen» fullfölja han angående den protestantiska teologien lika föraktfullt överlägsna uttalanden.

I Paris, dit C. anlände vid eftersommaren 1734, ägde han »mycket nöje från dem lärda», ehuru detta »på observatorio tyckes... idag ej vandra således lovande mot såsom tilförende». Striden ifall jordens figur ägde nära denna period börjat rasa inom Paris' vetenskapliga planet. Newton ägde vid teoretiska grundläggande principer eller fundament uttalat, för att jorden mot resultat från sin cirkelrörelse måste existera avplattad nära polerna. Häremot hävdade J. Cassini vid bas från sina gradmätningar inom land i västeuropa, för att jordens axel mellan polerna existerar längre än diametern genom ekvatorn. Newtons åsikt försvarades från Maupertuis samt C., vilken senare plats därför trygg vid sin sak, för att han ansåg en experimentellt bevis onödigt. Just nära denna period trodde sig den franske astronomen L. Godin samt den gamle Manfredi inom Bologna äga observerat, för att månen ägde större utsträckning inom norr samt söder än inom öster samt väster. Detta gav självklart Cassini's område bris inom seglen, samt vid konungens bekostnad utrustades ett expedition på grund av för att beneath ekvatorn (i Peru) företaga ett gradmätning. C., såsom starkt misstrodde den från Cassini företagna gradmätningen, föreslog då, för att man skulle företaga ett gradmätning således nära polen liksom möjligt till för att på det sättet definitivt utföra slut vid striden angående jordens figur. han fick även från franska vetenskapsakademien »i kommission för att utföra corresponderanta observationer... inom Sverige», dock denne måste avsäga sig detta hedrande uppdraget från bristande vid valuta samt instrument. Snart lyckades emellertid dem intresserade vetenskapsmännen, tackar vare statssekreteraren Maurepas' nyfikenhet, förmå konungen för att bevilja medel mot ett helt fräsch (arktisk) gradmätningsexpedition beneath ledning från Maupertuis. Denne tvekade länge mellan olika möjligheter: Island, Norges kust alternativt nordändan från Bottniska viken, dock beslöt sig slutligen från flera skäl på grund av den sistnämnda platsen. C, såsom redan beneath sommaren 1735 begivit sig mot England, fick inom uppgift för att fullständiga den vetenskapliga utrustningen. Samtidigt beställde han instrument på grund av en tilltänkt observatorium inom Uppsala — dem gamla vid biblioteket förvarade instrumenten voro alldeles inkompetenta ¦— samt troligtvis även till Linköpings samt Härnösands gymnasier. på grund av övrigt upptogs hans period inom London icke blott liksom vanligt tillsammans observationer samt dylikt, utan han deltog även inom kultur of antiquaries' sammanträden samt publicerade en runologiskt sysselsättning inom Philosophical transactions.

Den 2 femte månaden i året 1736 avseglade expeditionen ifrån Dunkerque, dit C. anlänt ifrån England några dagar tidigare, på grund av för att redan 21 femte månaden i året anlända mot huvudstaden. Deltagare inom expeditionen voro utom dem förut nämnda A. C. Clairault, P. C. Le Monnier, C. E. L. Camus, abbé R. Outhier samt ytterligare numeriskt värde fransmän. Maupertuis äger inom sin mot nästan samtliga europeiska tungomål översatta lärobok, »La figure dem la terre» (1738), skildrat dem vetenskapliga iakttagelserna samt resultaten, medan abbé Outhier inom sin »Journal d'un voyage au Nord enstaka 1736 & 1737» (1744) givit ett minutiöst exakt historia ovan expeditionens öden solens tid på grund av dygn, enstaka berättelse, likt till övrigt existerar från stort kulturhistoriskt värde dock märkligt nog blivit många litet uppmärksammad. dem svenska myndigheterna sökte vid allt sätt underlätta expeditionens jobb samt lämnade, var sålunda behövdes, nödig hjälp. nära framkomsten mot Torneå visade detta sig omöjligt för att förlägga gradmätningen mot öarna inom Bottniska viken, varför arbetet inom stället utfördes inom Tornedalen, vilket ju går nära nog rakt inom norr samt söder, ett till ett gradmätning idealisk sträckning. dem geodetiska operationerna, triangelmätningarna samt basmätningen, vilken företogs vid Torneälvens fryst vatten, äro höjda ovan allt beröm; inom dem astronomiska observationerna måste däremot en fel äga insmugit sig. Man mätte endast differensen mellan polhöjderna inom Kittis samt Torneå medelst ett zenitsektor genom för att observera stjärnorna a samt d Draconis. Instrumentet måste alltså transporteras längs efter alternativt vid Torne flod, samt detta existerar väl troligt, för att detta härvid vid något sätt rubbats alternativt skadats. ifall man sålunda kombinerar dem Cassiniska samt Maupertuis-Celsiuska gradmätningarna, erhåller man en på grund av stort värde vid jordens avplattning, nämligen Vits inom stället på grund av VS99.

Dock existerar den s. k. lappländska gradmätningen för att betrakta såsom den historiskt viktigaste från samtliga dylika expeditioner (Todhunter). Den expedition, vilket beneath 1800-talets inledande kalenderår beneath Jöns Svanbergs ledning utsändes på grund av för att rätta den lappländska gradmätningens utfall, tyckes äga begått minimalt lika stora fel liksom sin föregångare, dock dessa äga genom ett mer alternativt mindre lycklig slump nära nog helt samt hållet upphävt varandra, därför för att resultatet blivit riktigt.

C. samt hans kamrater ägde för att utstå stora vedermödor inom Tornedalens ogästvänliga trakter. C. beklagar sig ovan forsfärdernas risker, ovan myggplågan ävensom ovan kölden vid vintern vid identisk sätt liksom fransmännen. till övrigt hann C. tillsammans med för att beneath denna period utföra en flertal geodetiska (pendelobservationer m. m.) samt meteorologiska observationer.

Man skulle väl tro, för att frågan angående jordens figur blivit avgjord genom den lappländska expeditionens utfall, dock för tillfället inledningsvis blossade inom stället striden riktigt upp. Maupertuis skildrar inom sina skrivelse mot C. detta kalla mottagande samt den öppna bedömning, liksom han samt hans kamrater fått röna från Cassini samt hans lärcentrum. C. kastade sig ögonblickligen inom striden samt gick genast ovan mot motanfall. inom febr. 1738 publicerade han sin text »De observationibus pro figura telluris determinanda in Gallia habitis disquisito», såsom mot ett sektion bygger vid ifrån Maupertuis härstammande ämne. denne visar upp, för att Cassini egen nära sina gradmätningar inom land i västeuropa begått svårare fel än dem, denne förebrår sin motståndare. Voltaire, såsom nära denna tidsperiod ännu stod vid vänskaplig tramp tillsammans med Maupertuisi, gratulerade denne mot för att hava »aplati fransk artikel poles et fransk artikel Cassini». Maupertuis egen fanns föga tillfreds tillsammans med expeditionens konsekvens, såsom ej sålunda väl, liksom han väntat, överensstämde tillsammans detta, såsom man vid teoretiska grundläggande principer eller fundament beräknat. denne utgav några anonyma skrifter, vari denne kritiserade sig egen, samt lyckades härigenom erhålla ett sektion lovord från sina motståndare. från Maupertuis' skrivelse mot C. framgår, för att denne framkastat tanken vid ett färsk gradmätning — vid Vätterns fryst vatten — en förslag, vilket Maupertuis tillsammans lycka accepterar. Skulle detta arbete visa sig outförbart, föreslår Maupertuis, för att man fortsätter den lappländska gradmätningen mot Malören, dock tillsammans med villkor, för att allt sker inom största hemlighet, tydligen inom intention, för att Cassini's område ej skall ett fåtal triumfen för att yttra, för att den lappländska expeditionen ej egen plats tillfreds tillsammans med sina utfall. inom dec. 1738 äger emellertid C. återtagit sitt förslag, samt Maupertuis skriver inom full förtvivlan mot C. samt fråga, angående gradmätningen vid Vättern dock ej kunna anlända mot stånd, vilket tydligen existerar den enda utvägen för att erhålla klarhet inom frågan angående jordens figur, då underrättelserna ifrån Peru äro från sorgligaste art: oenigheten inom expeditionen existerar således massiv, för att man är kapabel vänta, för att medlemmarna lärcentrum skära halsen från varandra. Snart härefter kommo emellertid förbättrad underrättelser ifrån ekvatorial-expeditionen, likt gåvo nära handen, för att gradmätningen inom Peru fullständigt konfirmerade den lappländska expeditionens effekt. Nya mätningar inom land i västeuropa visade även, för att dem Cassiniska mätningarna, liksom fortgått beneath en halvsekel, voro behäftade tillsammans svåra fel.

Konungen från land i västeuropa belönade C. till hans tjänster tillsammans med ett pension från 1,000 livrés, liksom gjorde honom mot ett man tillsammans på grund av den tiden ovanligt stora inkomster. han depenserade emellertid många stora summor vid instrument samt skrivna verk, samt nära sin död efterlämnade han enstaka obetydlighet.

När C. återkom mot Uppsala, plats hans inledande åtgärd för att söka uppväcka Vetenskapssocieteten ur den dvala, inom vilken den råkat nära hans avresa. Redan nära detta inledande sammanträdet inom sept. 1737 beslutades, för att Acta literaria åter skulle utges samt för att årgångarna 1734—37 skulle tryckas inom enstaka volym. Snart ägde C:s' energi även inom andra avseenden återupplivat Vetenskapssocietetens aktivitet, således för att den blomstrade såsom förut.

En ytterligare sak, liksom nedsänkt C. varmt ifall hjärtat, plats anskaffandet från astronomiska instrument samt anläggande från en tidsenligt observatorium. Redan vid sin utländska utflykt ägde han, såsom förut nämnts, beställt instrument till observatoriets räkning. Konsistorium beviljad inom jan. 1735 mot deras inlösande 3,000 dir kmt, såsom togos från bibliotekets medel, då inga andra voro tillgängliga. Man förmå ej undra vid för att bibliotekarien G. Wallin fanns otillfredsställd samt inlämnade ett kraftig reservation. en led inom C:s' strävan för att ett fåtal mot stånd sitt observatorium äro hans små populära traktater vid svenska, var denne försöker sprida klarhet ifall astronomiens på grund av all världsuppfattningen sålunda omdanande konsekvens. kalenderår 1741 fanns detta nya, efter ritningar från K. Hårleman uppförda observatoriet vid Svartbäcksgatan färdigt. dem nyköpta instrumenten inflyttades samt ytterligare nya inköptes ifrån England. Man förmå icke fritaga C. ifrån beskyllningen för att nära dessa förnyade instrumentköp äga demonstrerat enstaka viss nonchalans. han begärde nämligen icke anslag förrän dem instrument, vilket denne beställt, ankommit mot landet. för att konsistorium tillsammans med undantag till enstaka samt ytterligare medlem fogade sig inom detta fait accompli, existerar verkligen en bevis vid detta stora påverkan samt anseende, såsom C. vetat förskaffa sig.

För detta vetenskapliga arbetet vid sitt observatorium, liksom snart fick rykte ifall sig ätt artikel en från dem bästa inom Europa, välvde C. verkligt storslagna planer. inledningsvis samt främst tänkte denne producera ett färsk stjärnkatalog, grundad vid egna observationer, varvid han liksom Maraldi, vilkens handskrivna lista denne lyckats förskaffa sig, ämnade utföra start tillsammans med zodiakens stjärnbilder. enstaka noggrannare bestämning från dessa fanns nämligen viktig, angående man ville utveckla sol-, mån- samt planettabellerna. Uppsala-observatoriet plats tyvärr icke väl lämpat till denna arbetsuppgift, då djurkretsens stjärnor inte någonsin stiga vidare högt ovan horisonten samt på grund av ett sektion från dem dessutom dem ljusa sommarnätterna verka besvärande. Därjämte skymdes vy åt söder från domkyrkan samt åsen. C. tvekade därför länge, angående denne skulle uppsätta detta till dessa arbeten klassiska instrumentet, muralkvadranten, vid observatoriet alternativt vid sitt prebendehemman Sävja. Instrumentet, vilket han beställt hos in-strumentmäkaren Ekström, hann tyvärr icke bli färdigt före C: s' död. Vidare ägde denne ämnat låta enstaka sammanställning från varenda kända stjärnkataloger ingå inom ski stora »durchmusterung». Arbetet härpå anförtrodde denne åt sin svåger samt medhjälpare O. P. Hiorter, likt ägnade större delen från sitt liv åt detta verk. Utom stjärnornas läge observerade C. deras magnituder, samt dessa observationer blevo verkligen delvis publicerade. dem finnas inom hans fyra små disputationer ifall dem inledande stjärnbilderna inom djurkretsen. självklart observerade C. förmörkelser samt occultationer m. m., dock vilket liksom maximalt tyckes äga intresserat den stora allmänheten beneath hans period plats hans kometobservationer. kanske berodde detta vid för att C. just ägnat en par från sina små traktater åt studiet från kometerna. Redan inom start från dec. 1743 upptäckte Hiorter den s. k. 1744 års meteorit, vilket inledningsvis betydligt senare observerades vid andra ställen inom Europa.

I samband tillsammans C:s' astronomiska arbeten står även hans strävan för att införa den gregorianska kalendern inom land. för att inom denna fråga vandra rakt vid sak fanns ju icke för att tänka vid. C: s' utgångspunkt existerar underligt nog tiden på grund av Distingsmarknadens firande. Distingen ägde i enlighet med C. ursprungligen hållits beneath den fullmåne, vilket följer efter den andra fräsch tandningen efter vintersolståndet. inom stället till vintersolståndet, liksom inträffade 11 dec, gamla stilen, räknade man juldagen likt utgångspunkt på grund av distingsberäknandet. Redan för tillfället kunde härigenom ett viss fara på grund av föret till återfärden ifrån Distingen förefinnas, då denna vissa tid ej avslutades förrän inom mars. »Ja», utbrister C, »våra efterkommande lärcentrum tillsammans med tiden... [efter många hundra år] erhålla Distingen mitt inom våren.» dock högtidlig vecka före påsk beräknas vid en tillsammans Distingsterminen analogt sätt; därför bör även den beräknas astronomiskt, likt ju på grund av resten sedan länge varit bruk bland dem tyska protestanterna. detta existerar självklart ställt utom allt tvivel, för att C. insåg vilket likt skulle bliva följden från hans reform. angående högtidlig vecka före påsk skulle beräknas astronomiskt dock den gamla stilen bibehållas, måste snart påskdagen falla tidigare än 21 mars samt trefaldighetssöndagarna bliva flera än trefaldighetstexterna, varefter den nya stilen tillsammans nödtvång måste antagas. Prästeståndet gick villigt inom den från C. utlagda fällan, samt endast den halvgalne rektorn inom Landskrona J. Wilborn, vilket inom sitt memorial (okt. 1741) ofinkänsligt nog erinrade angående C:s' faders missöden inom fråga ifall påskberäkningen, tyckes äga genomskådat detta läka. dem förslag, vilket C. framställde inom disputationen »De chronologia ecclesiastica», 1740, liksom inom en inte någonsin tryckt memorial (sign. A. 525, Uppsala universitetsbibliotek), äro väl knappast allvarligt menade. dem innefatta bland annat juldagens flyttande mot vintersolståndet.

Bland C:s' fysikaliska arbeten märkas hans artikel »Observationer angående tvenne beständiga grader vid ett thermometer» (1742). denne visar denna plats, för att man ständigt är kapabel taga smältande ren snös tern- peratur mot den en fundamentalpunkten. Denna existerar nämligen, såsom han genom experiment funnit, oberoende från lufttryck samt luftstreck. mot andra fundamentalpunkt tar C. vattnets kokpunkt, dock denna plats inställa sig genast enstaka sektion svårigheter. på grund av detta inledande förändrar sig kvicksilvrets höjd något litet inom termometerröret, allteftersom vattnet kokar långsamt alternativt våldsamt, då man, liksom vid C: s' period ständigt plats fallet, ägde termometerkulan nedsänkt inom vattnet. han att föreslå eller råda något för att ständigt sätta kokpunkten, då vattnet kokar starkt, samt nyttja gott rent dricksvatten. Vidare existerar ju kokpunkten beroende från lufttrycket, samt den bör därför bestämmas nära en visst bestämt medellufttryck. C. anger även metoden för att genom kokpunkten avgöra lufttrycket, vilket ju existerar »vigare... inom synnerhet vid höga höjd ock fjäll». nära kokpunkten satte C. siffran 0 samt nära fryspunkten siffran 100. Hans skal existerar alltså endast ett modifikation: från dem L'Isles, vilken ägde noll nära kokpunkten samt 150 nära fryspunkten. inledande gången C. använder sin nya skal tyckes existera 25 dec. 1741 (handskr. sign. A. 530, Uppsala universitetsbibliotek), vilket alltså existerar den ursprungliga Celsius-termometerns födelsedag. Den, likt sålunda för att yttra vände ifall skalan samt skapade vår nuvarande »Celsius-termometer», plats, liksom T. M. Fries demonstrerat, säkerligen Linné.

I striden tillsammans Emanuel Swedenborg m. fl. angående jordmagnetismens dagliga variation lyckades C, biträdd från Hiorter, genom en långvarigt samt krångligt observationsarbete verkligen konstatera, för att ett daglig variation äger plats, samt dennas storlek inom Uppsala. Härvid kommo dem båda observatörerna för att från ett incident upptäcka norrskenens effekt vid magnetnålen, enstaka iakttagelse, liksom senare kom för att visa sig existera från allra största vikt på grund av norrskenens utforskande.

Ett par från C:s' sista . arbeten rörde den s. k. vattenminskningen. Genom sina bestämningar från den pågående nivåförskjutningens belopp samt genom sina åtgärder på grund av densammas noggrannare nästa på grund av framtiden blev C. den vetenskapsman, vars namn kommit för att intaga främsta platsen inom nivåförändringarnas äldre saga (Högbom). Redan beneath ett vistelse inom södra Norrland 1724 insamlade C. ifrån kustbefolkningen enstaka sektion information angående vattenlinjens förskjutning. Den rätta förklaringen mot fenomenet fann han dock lika litet likt andra samtida. denne fasthöll nämligen nära för att söka orsaken inom vattnets avtagande inom stället till inom jordytans nivåförändringar. Även från rent teoretiska grundläggande principer eller fundament, nedlagda inom hans promotionstal 1743 (tryckt inom leiden 1744), ansåg han, för att ett vattenminskning, lika massiv överallt vid jorden, måste äga lokal. denne framställde nämligen ett teori till stjärnornas tillväxt, såsom inom många påminner ifall vissa moderna astrofysikers förmodanden. Efter enstaka period från glödhetta urskiljes vattenånga, likt då himlakroppen blivit tillräckligt sval nedfaller liksom nederbörd samt åstadkommer enstaka allmän översvämning, därefter inträder genom vattnets avdunstning samt upptagande från växterna därför småningom enstaka allmän uttorkning (månens samt Mars' tillstånd), varefter detta glödheta tillståndet vid nytt inträder. tillsammans med tillämpande från sin lära vid jorden lärde han, för att denna befann sig vid mellanstadiet samt alltså uppvisade. avtagande vattenmängd. C. beslöt sig på grund av för att genom observationer söka besluta denna vattenminsknings hastighet. Sina rön besitter denne nedlagt inom uppsatsen »Anmärkningar angående vatnets förminskande därför inom Östersjön liksom Vesterhafvet». dem flesta från hans beräkningar, såsom grunda sig vid sälstenar (dvs. stenar, vid vilka sälar kunnat krypa upp samt vilka därför varit från innebörd på grund av säljakten) samt vid en 1731 från J. Rudman utanför Gävle inhugget vattenmärke, hänföra sig mot orter inom södra Norrland. vid bas härav blev detta värde, han erhöll vid landhöjningen, omkring 120 cm. vid århundradet. för tillfället existerar emellertid, såsom detta längre fram visade sig, landhöjningen störst just kring Bottniska viken, samt man får ej, likt C. menade, tillämpa identisk värde på grund av Östersjöområdet alternativt Västkusten likt på grund av dessa trakter. Frågan ifall vattenminskningen ägde vilket vän nära denna tidsperiod enstaka speciell aktualitet vid bas därav, för att vårt nation, ifall teorierna höllo streck, måste äga stått beneath en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig beneath dem »äld-gamla» tider, mot vilka den arkeologiskt-patriotiska chauvinismen älskad för att förlägga sina fantasiskapelser. C:s' undersökningar voro alltså tillika en led inom den vid flera fronter förda striden mot Rudbeckianismen. Även tidens ortodoxer oroades från dem naturvetenskapliga spekulationerna ifall vattenminskningen, vilka ej läto sig förenas tillsammans med dem bibliska berättelserna. C, vilket givetvis ej inom sitt vetenskapliga tänkande kände sig bunden från dessa, lämnade emellertid all den ömtåliga frågan åt sitt värde samt omnämnde karakteristiskt nog icke ens syndafloden inom sin framställning.

I universitetets inre liv tog C. ett verksam sektion. han kämpade länge på grund av för att genom indragning från poeseos professuren erhålla medel mot inrättande från enstaka professur inom fysik utan för att vid den vägen lyckas. denne fanns konsistoriets hetsigaste huvudbonad, samt såsom sådan skänkte denne livligt stöd ' åt detta tillsammans med succé krönta strävandet för att producera ett professur inom finans. beneath C:s' presidium ventilerades den inledande vid svenska tryckta avhandlingen, »Et nyt sät at fiska inom the norländska elfwar», författad från A. Hellant (1738).

Vid Vetenskapsakademiens konstituerande församling fanns C. visserligen ej närvarande, dock nära detta situation upplästes en meddelande ifrån honom mot baron S. K. Bielke, vilket blev från massiv innebörd på grund av den nya akademiens aktivitet. han ville äga ett klok arbetsfördelning mellan Vetenskapssocieteten, likt bör ägna sig åt humaniora samt svara emot Académie des inscriptions inom Paris, samt Vetenskapsakademien, likt bör taga Académie des sciences mot mönster. Brevets slutord sia nära nog angående franska revolutionens idéer: »Och hoppas jag, för att inom denna societeten en riksråd skall intet hålla sig på grund av god för att sitta mot bords tillsammans med enstaka handtverkare, vilket ofta kunna utföra riket många mera nytta, än den likt gått samt trampat vid Parnassi höjder inom 40 år.» Efter C s' död höll Anders von Höpken en åminnelsetal inom sin samt tidens stil ovan honom inom Vetenskapsakademien, vari han säger: »Han syns uti våra förteckningar ibland dem äldste samt uti våra handlingar ibland dem nyttigaste.»

C. plats enstaka mångsidig man. denne skrev svensk samt latinsk vers, samt detta existerar både rymning samt hastighet ovan hans gravskrifter, ständigt lycklig samt munter, huru överhopad från göromål denne än fanns, tycktes han inte någonsin äga bråttom. han tillhör inom allt den moderna tiden, inom sin empiriska noggrannhet student från Newton, inom sin smakupplevelse på grund av för att popularisera vetenskapen skola från Bayle samt Fontenelle, inom sitt behov efter frihet samt information, liksom mot bota sitt sarkastiska lynne, enstaka anförvant mot Dalin. (Levertin.)

C:s' välbefinnande fick ett svår hård karamell beneath den lappländska gradmätningen, samt dem fortsatta observationerna, ofta företagna beneath bister vinterkyla, gjorde hans sjukdom (lungsot) allt värre. Redan 1744 dog han, ännu icke 43 kalenderår fulla. denne ligger begraven inom Gamla Uppsala kyrka. K. Kr. Gjörwell berättar nästa anekdot ifall hans död. Hans farbroder O. Celsius sände den senare således berömde S. Baelter mot C:s' dödssäng. Denne talade ifall själens evigt liv samt en tillkommande liv, varpå C. svarade: »Säger ni detta, herr magister? Nå, riktig idag kommer jag inom detta status, för att jag får titta, vilket därutav existerar sant alternativt ej.» Hiorter, likt älskad samt beundrade sin store svåger, skriver inom sin minnesteckning: »Morie-batur ut philosophus», samt inom den meteorologiska journalen antecknade han vid dödsdagen 25 apr.: »Om morgonen kl. 7 dog vår astronom, professor M. Andr. Celsius, bota världen mot avsaknad.»