misbuzz.pages.dev






Gränsen mellan jönköping och huskvarna

Huskvarna

Huskvarna (uttal (fil)) existerar ett tidigare tätort, likt sedan 1971 existerar enstaka sektion från Jönköpings samhälle. Dess bebyggelse ingår inom tätortenJönköping. mot 1906 skrevs namnet tillsammans 'q' (Husqvarna), vilket bibehållits från företaget tillsammans identisk namn.

Huskvarnas lägre belägna stadskärna existerar omgiven från bebyggda höjdområden likt Öxnehaga, Stensholm, Petersberg samt Egna bostad. Nivåskillnaden existerar såsom maximalt omkring 120 meter. Klevaliden (Hakarpsvägen) samt Ådalsvägen (länsväg 132) leder mot dem östra höjdområdena, medan dem västra förmå nås bland annat via Öxnehagaleden. enstaka massiv sektion från detta lägre området mot Vättern nedsänkt obebyggt mot start från 1900-talet samt Kungsgatan, var köpcentrum Rosen idag ligger, kallades länge ”Sista gatan”. Den sanka Rosendalamaden fylldes ut vilket nödhjälpsarbete inom start från 1920-talet.

Huskvarna existerar känt till vackra trädgårdar[2] samt sina fabriksrelaterade traditioner. precursor mot Husqvarna AB, en gevärsfaktori, startade sin tillverkning på denna plats 1689. Idag tillverkas bland annat motorsågar samt gräsklippare vid Husqvarnas fabrik. andra viktiga industriföretag existerar Saab Training Systems samt Carlfors bruk. inom Idrottsparken finns enstaka byst från industrimannen Wilhelm Tham.

Ortnamnet

[redigera | redigera wikitext]

Stadens etymologiska ursprung härleds ifrån den mölla likt stod bredvid den mot Rumlaborg något som ligger nära eller är i närheten ån Husån, vilket namngivits efter Rumlaborgs bostad. tillsammans med ”hus” avsågs vid den tiden slott alternativt fästning. detta nedersta fallet inom ån benämndes från E. Dahlberg såsom Qwarnfallet samt kvarnen kallades då Husqwarnen. Ortnamnets stavning besitter varierat något, tillsammans med former likt Husquarn, Husquern, Husquarna, samt därför vidare. A:et existerar enstaka dialektal form.[3]

Historik

[redigera | redigera wikitext]

Huskvarnas fabriksrelaterade saga går tillbaka mot 1689. Då flyttade delar från Jönköpings gevärsfaktori ut ifrån Jönköping samt Dunkehallaån mot fallen inom Huskvarnaån. Dessförinnan fanns nära ån några kvarnar samt en användning av krut. då krutbruket lades ned inom slutet från 1700-talet, tog vapenfabriken helt ovan strömmarna nära Huskvarnaån samt fortsatte expandera.[4]

En fräsch epok inleddes 1867, då detta privatägda faktoriet blev aktiebolag, tillsammans namnet Husqvarna. ett hamn anlades nära Oset, Huskvarna vid 1870-talet, samt 1894 anslöts Huskvarna tillsammans med den smalspåriga Jönköping–Gripenbergs Järnväg, likt gick mellan Jönköping samt Vireda. Statsbanelinjen mellan Nässjö samt Falköping fick senare även enstaka hållplats, Huskvarna södra.[4]

Vattenkraften plats ett betydande förutsättning på grund av den korrekt grundlig industrietablering såsom beneath 1800-talets senare decennier ägde plats runt detta gamla faktoriet. ett förtätad bebyggelse växte fram. nära 1880-talets mitt uppgick Huskvarnas befolkning mot omkring 1 200 personer. Folkmängden ägde 1911, då Huskvarna ort bildades, ökat mot närmare 6 000 personer. från stadens 8 165 invånare 1930 fanns 2 028 anställda nära Husqvarna. AB Husqvarna Borstfabrik plats den enda andra större industrin inom staden.[4]

Huskvarna äger varit starkt specialiserat vid metall- samt verkstadsindustri. Branschens goda konjunkturer äger givit staden ett relativt hastig tillväxt. Drygt 12 000 personer bodde inom staden 1950. Expansionen medförde för att Huskvarna bebyggelsemässigt växte ihop tillsammans med Jönköping samt upphörde såsom personlig samhälle 1971.

Administrativa tillhörigheter

[redigera | redigera wikitext]

Huskvarna plats en samhälle inom Hakarps socken likt efter kommunreformen 1862 nedsänkt inom Hakarps landskommun. Samhället bröts ut ur denna landskommun 1907 samt bildade Huskvarna köping likt 1911 ombildades mot Huskvarna tätort. 1967 uppgick Hakarps landskommun inom stadskommunen, var Huskvarna bebyggelse därefter bara utgjorde enstaka mindre sektion från stadskommunens yta. 1971 uppgick Huskvarna tätort inom Jönköpings kommun.[5]

I kyrkligt hänseende hör staden mot Huskvarna samling sedan 1919, Hakarps samling dessförinnan.[6]

Orten ingick mot 1891 inom Tveta tingslag, därefter mot 1971 inom Tveta, Vista samt Mo tingslag. Sedan 1971 ingår Huskvarna inom Jönköpings tingsrätts domsaga.[7]

Befolkningsutveckling

[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen inom Huskvarna 1900–1900[8]
År Folkmängd
1900

  

3 740


 † liksom köpingsliknande samhälle 1900.

Stadsbild

[redigera | redigera wikitext]

Huskvarna växte upp kring den fabrik, Husqvarna, liksom byggdes nära foten från detta stora vattenfall vilket Huskvarnaån denna plats bildar.

Vattenfallet börjar nära Stensholms höjder samt slutar nära Kvarnbron, nedanför den därför kallade Stampabacken.

Angränsande kommundelar/orter existerar Skärstad, Lekeryd, Tenhult, Vättersnäs samt Öxnehaga.

Huskvarna kyrka invigdes 1910, ritad från Birger Damstedt samt mot detta yttre påminnande ifall enstaka norsk stavkyrka.

Stadsdelar

[redigera | redigera wikitext]

Järnvägsförbindelser

[redigera | redigera wikitext]

År 1864 öppnades järnvägslinjen Nässjö-Falköping samt trakten fick enstaka hållplats nedanför Öxnehaga, då tillhörande Rogberga. sträcka plats ifrån start ett sektion från Södra stambanan, dock hamnade nära sidan från riksnätet då Östra stambanan Nässjö-Katrineholm öppnades tio kalenderår senare. beneath namnet Jönköpingsbanan trafikeras den idag mellan Nässjö samt götet från Västtåg, mellan Norrköping samt Jönköping från Östgötapendeln samt mellan Jönköping samt huvudstaden via Nässjö tillsammans SJ 3000 (X55) alternativt X 2000 (X2) samt förbinder därmed Södra samt Västra stambanan.

Mellan 1894 samt 1935 fanns inom Huskvarna järnvägsstationen Rosendala hållplats, belägen nära Vättern strax öster angående Oset, såsom existerar Huskvarnaåns utlopp inom Vättern. Den smalspårigaGripenbergsbanan passerade denna plats vid sin 600 mm breda samt 44,1 km långa väg ifrån Jönköping Östra hållplats mot Vireda hållplats. ifrån Rosendala utgick även en 1,4 km långt stickspår mot Huskvarna centrum. detta följde Drottninggatans östra blad fram mot Esplanaden, var stationsbyggnaden gick beneath namnet ”Gule knut”. Efter nedläggningen 1935 fick spåret normalvidd ifrån Jönköping mot Husqvarna Vapenfabrik, vilket ägde ett personlig hållplats tillsammans med namnet Husqvarnaverken. Cykelleden Jönköping–Huskvarna följer idag delvis denna sträckning.

Idrottsföreningar

[redigera | redigera wikitext]

  • Huskvarna Gymnastikförening
  • HV71 – ishockey
  • Husqvarna IF – tidigare klubb till fotboll, bandy, bowling samt ishockey
  • Husqvarna FF – fotbollsklubb
  • Husqvarna IK – Innebandy
  • Huskvarna Södra fryst vatten – sportklubb, energisk inom flera grenar
  • IKHP – Hakarpspojkarna, orientering, friidrott, skidor, cykling, triathlon
  • Sandagymnasiet – idrottsgymnasium tillsammans med ovan 10 olika idrotter
  • Huskvarna AIK – Huskvarnas brottarklubb
  • HRS- Huskvarna klubb för roddsport Roddträning, roddtävlingar
  • Huskvarna Kanotklubb

Kända personer

[redigera | redigera wikitext]

se även Personer ifrån Huskvarna

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]