Vilka är de exekutiva förmågorna

Exekutiva funktioner, exekutiva systemet alternativt centrala exekutiven existerar en teoretiskt struktur liksom sägs granska samt reglera lägre kognitiva processer^[1], liksom besitter lokaliserats mot prefrontalcortex inom frontalloben. Begreppet centrala exekutiven myntades från Alan Baddeley^[2] inom mitten från 1980-talet samt äger sedan dess blivit ett från psykologins maximalt studerade områden.

Definition

[redigera | redigera wikitext]

Några viktiga exekutiva funktioner i enlighet med Lundin samt Möller är:

• förmågan mot för att ta initiativ
• tidsuppfattning, förstå sambandet mellan orsak samt verkan
• förmågan för att organisera samt organisera
• förmågan för att övervaka sina handlingar, enstaka funktion var handlingar ses hur dem görs samt angående detta sättet fungerar, denna funktion hjälper mot tillsammans självkorrigering
• förmågan för att bedöma egna handlingar
• skapandet från struktur inom vardagen
• förmågan för att motivera sig egen mot handlingar
• kunna skjuta upp behovstillfredsställelse
• förmågan mot för att inhibera automatiskt agerande
• förmågan för att fokusera uppmärksamhet, på denna plats behövs för att ovidkommande saker kunna blockeras (inhibition)
• förmågan för att hålla kvar uppmärksamheten både tillsammans med samt utan distraktioner, denna förmåga existerar begränsad mot minuter
• förmågan för att fördela uppmärksamheten. ^[3]

Miyake samt kollegor^[1] besitter föreslagit enstaka uppdelning från den centrala exekutiven inom tre stycken delfunktioner: shifting, inhibition samt monitoring. Shifting existerar då man byter fokuseringsområde såsom då man fullfölja flera saker samtidigt. Inhibition existerar förmåga för att inhibera oönskad kunskap, samt detta maximalt kända exemplet existerar Strooptestet^[4], var försökspersonerna skall studera enstaka rad färgord såsom står skrivet inom ett ytterligare färg, mot modell termen "svart" skrivet inom skarlakansröd skrivelse. Monitoring, även kallat updating, existerar då man skall revidera resultat såsom finns inom minnet. en modell vid test till monitoring existerar 2-Back^[5], var man bör svara angående en självklart stimulus existerar identisk stimulus vilket gavs 2 objekt tillbaka.

I ett litteraturgenomgång från Peter Anderson^[6] föreslås ett uppdelning från dem exekutiva funktionerna inom fyra domäner. Dessa domäner, liksom påvisats genom faktoranalyser^[6], beskrivs likt distinkta dock ömsesidigt influerade från varandra. dem fyra domänerna definieras liksom följande:

• Uppmärksamhetsreglering: Förmågan för att selektivt ta in yttre stimuli, hämma automatiska responser samt för att bibehålla fokus beneath enstaka längre period. Denna domän innefattar även förmågan för att bevaka samt reglera sina handlingar vid en sådant sätt för att dessa utförs inom enlighet tillsammans med individens planer samt mål.
• Kognitiv flexibilitet: Förmågan för att ändra sina responser, lära sig från misstag samt hantera flera stimuli samtidigt. angående uppmärksamhetsreglering kunna ses såsom förmågan för att bibehålla fokus, förmå kognitiv flexibilitet ses såsom förmågan för att reglera detta fokus. Anderson inkluderar även arbetsminnet inom denna domän.
• Målsättande: Förmågan för att producera nya syfte, ta initiativ mot dessa syfte samt för att vid en funktionellt sätt producera planer samt strategier på grund av för att att nå ett mål eller resultat dessa mål.
• Informationshantering: Förmågan för att bearbeta insamlade stimuli samt snabbt producera ett funktionell respons. Denna domän anses tänka styrka samt effektiviteten från neurala kopplingar inom frontalloben, samt operationaliseras vilket hastigheten, kvantiteten samt kvaliteten från output ifrån individen.

Utveckling från exekutiva funktioner

[redigera | redigera wikitext]

De exekutiva funktionerna, noggrann likt resten från människans förmågor, existerar ej färdigutvecklade nära födseln. beneath individens uppväxt förstärks samt diversifieras dem exekutiva förmågorna. Brydges, Fox, Reid samt Anderson^[7] äger mot samt tillsammans funnit för att dem exekutiva funktionerna samt interaktionen mellan dem ändras tillsammans med tiden. inom deras undersökning kunde ett generell exekutiv förmåga urskiljas genom faktoranalys vid unge inom 8-årsåldern. Efter numeriskt värde tid resulterade ett färsk faktoranalys inom numeriskt värde distinkta exekutiva förmågor. Dessa plats alltså tillräckligt oberoende från varandra nära 10 års ålder på grund av för att ej längre utgöra enstaka gemensam förmåga. Detta tyder vid för att dem exekutiva funktionerna börjar likt ett generell förmåga till detta centrala nervsystemet för att reglera samt styra sig självt, dock för att den tillsammans år separeras mot den myriad från konstrukt såsom andra forskare^[1][6] påvisat.

Mätning från exekutiva funktioner

[redigera | redigera wikitext]

Grovt uppdelat finns detta numeriskt värde typer från metoder på grund av för att mäta exekutiva funktioner: direkt samt indirekt.^[8] Direkta metoder syftar oftast mot prestationsmätningar inom olika information såsom anses utnyttja dem exekutiva funktionerna. Indirekta metoder syftar istället mot exempelvis skattningsformulär samt observationer inom vardagssituationer. Skattningsformulär förmå administreras mot individen alternativt någon ytterligare närstående liksom äger insyn inom dennes vardagliga funktion. detta är kapabel argumenteras till för att detta inom dagsläget ej finns några metoder likt förmå klassas likt "direkta", eftersom även prestationsbaserade mätningar kvar kräver ett operationalisering mot konkreta uppgifter.^[6] detta finns en stort utbud från skalor samt metoder på grund av för att mäta exekutiva funktioner.^[6][7][8][9] en axplock från metoder vilket finns tillgängliga listas nedan:

Direkta metoder

[redigera | redigera wikitext]

Indirekta metoder

[redigera | redigera wikitext]

Att mäta exekutiva funktioner medför en antal svårigheter^[6] både vad gäller validitet samt reliabilitet. Validiteten skadas bland annat från detta faktum för att kliniska tester utförs inom sterila, väl kontrollerade miljöer - något såsom skiljer sig ifrån den dagligt liv såsom enstaka individ utnyttjar sina exekutiva funktioner inom. Neuropsykologiska test såsom Continuous Performance Task samt Strooptestet lider från enstaka bristande förmåga för att förutsäga bekymmer inom individens dagligt liv samt för att känna igen eventuella neuropsykiatriska diagnoser^[6]. på grund av för att kompensera på grund av detta förmå man nyttja mer ekologiskt valida skalor såsom BRIEF.

Exekutiva funktioner samt autismspektrumtillstånd

[redigera | redigera wikitext]

Patienter diagnostiserade tillsammans autismspektrumtillstånd (AST) uppvisar ofta nedsättningar inom ett alternativt flera exekutiva funktioner. Detta förmå exempelvis ta sig formulering inom svårigheter tillsammans för att reglera sina relaterade till känslor reaktioner, skifta fokus mellan yttre stimuli alternativt titta situationer ifrån nya perspektiv.^{[källa behövs]} Fastän dessa nedsättningar länge förknippats tillsammans med AST äger moderna studier ej lyckats visa vid gemensamma brister hos patienter tillsammans med diagnosen. Olika studier äger angett olika exekutiva brister inom patientgrupper. detta verkar snarare såsom för att brister inom dem exekutiva funktionerna ej förmå förklara uppkomsten från AST, samt ej heller användas såsom en symtom på grund av AST.^[10] Istället existerar detta troligt för att brister inom exekutiva funktioner uppkommer sekundärt hos patienter tillsammans AST, samt för att dessa specifika brister kunna användas på grund av för att differentiera mellan olika typer från diagnosen.^[10][11]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]