Varför har vi mer vatten
Vatten
- För andra betydelser, titta dricksvatten (olika betydelser).
Vatten existerar enstaka vid jorden allmänt förekommande kemisk förening, bestående från väte samt syre, vilket existerar nödvändigt till allt känt liv.[1] detta vetenskapliga namnet existerar divätemonoxid alternativt diväteoxid (se även diväteoxidbluffen). detta latinska namnet aqua används ofta inom bland annat innehållsförteckningar mot kemiska samt kosmetiska produkter.[2]
Till vardags menar man tillsammans "vatten" bara dess flytandeaggregationstillstånd, dock vätska förekommer även inom fast form eller gestalt, såsom fryst vatten, samt inom gasform, vilket vattenånga. vätska täcker 70 % från jordytan[3]. vid jorden återfinns den största delen inom akviferer samt 0,001 % inom atmosfären liksom ånga, moln (består från fasta samt flytande vattenpartiklar), samt nederbörd.[4]Oceanerna innehåller 97 % från ytvattnet, glaciärer samt polarisar 2,4 % samt andra ytvattensamlingar, såsom floder, sjöar samt dammar 0,6 %.
Vattnet vid jorden rör sig kontinuerligt genom en vattenkretslopp liksom består från avdunstning alternativt transpiration (evapotranspiration), nederbörd samt ytavrinning, såsom vanligtvis når havet.
Rent, färskt vatten existerar nödvändigt till människan samt andra livsformer. resurser mot säkert vatten äger ökat fast samt avsevärt dem senaste decennierna inom nästan samtliga världens delar.[5][6] detta finns en klart samband mellan resurser mot rent dricksvatten samt BNP per capita.[7] Några observatörer besitter dock beräknat för att mer än hälften från jordens folkmängd kommer för att drabbas från vattenbaserad sårbarhet kalenderår 2025.[8] enstaka redogörelse ifrån november 2009 menar för att vattenbehovet kommer överstiga resurser tillsammans 50 % inom några utvecklingsregioner kalenderår 2030.[9] vätska agerar ett betydande roll inom världsekonomin. detta fungerar såsom en lösningsmedel till en antal olika kemikalier samt underlättar fabriksmässig nedkylning samt försändelse. Omkring 70 procent från färskvattnet går mot jordbruket.[10]
Kemiska samt fysikaliska egenskaper
[redigera | redigera wikitext]Vatten existerar ett kemisk förening tillsammans den kemiska formelnH2O. enstaka vattenmolekyl består sålunda från numeriskt värde väteatomer inom kovalent bindning mot ett syreatom. Inom kärnkraftsindustrin kallas vanligt vätska lättvatten på grund av för att skilja detta ifrån tungt samt halvtungt dricksvatten. dricksvatten förekommer vid jorden inom varenda dem tre vanliga aggregationstillstånden: vattenånga samt moln inom sky, havsvatten samt isberg inom polarhaven, glaciärer samt floder inom bergen, samt vätska inom akviferen inom marken.
De viktigaste kemiska samt fysikaliska egenskaperna hos dricksvatten är:
- Vatten existerar ett lukt- samt smaklös vätska inom standardtryck samt -temperatur. fryst vatten samt vattens färg besitter inom sig självt ett många svagt azurblå färgton, även angående vattnet verkar färglöst inom små mängder. fryst vatten verkar även färglöst, samt vattenånga existerar inom huvudsak osynlig såsom gas.[11]
- Vatten existerar tydlig samt således förmå vattenväxter leva inom vattnet eftersom solljuset kunna nå dem. Bara starka ultravioletta strålar blir obetydligt absorberade.
- Då vattenmolekylen ej existerar linjär samt syreatomen besitter ett högre elektronegativitet än väteatomer besitter syreatomen något större negativ laddning, medan väteatomerna existerar något positiva. såsom en påverkan från detta existerar vätska enstaka polär molekyl tillsammans en elektrisktdipolmoment. Nätväxelverkan mellan dipolerna vid varenda molekyl förmå orsaka ett produktiv skineffekt vid vattnets yta tillsammans med andra substanser, alternativt atmosfär nära ytan, den senare äger gett upphov mot vattnets höga ytspänning. Ytspänningen existerar temperaturberoende samt reducerar nära högre temperatur (se figur). Varmvatten väter förbättrad än kallvatten. Vattnets dipolära natur bidrar mot vattenmolekylens trend för att skapa vätebindningar, vilka bidrar mot vattnets speciella egenskaper.[12] Den relaterade till poler eller motsatser naturen favoriserar även adhesion mot andra material.
- Varje vätekärna existerar bunden mot den centrala syreatomen genom en elektronpar likt delas mellan dem. Kemister kallar detta delade elektronparet till enstaka kovalent kemisk bindning. inom H2O används bara numeriskt värde från dem sex elektronerna vid detta yttre skalet från syreatomen mot detta på denna plats syftet, vilket lämnar fyra elektroner organiserade inom numeriskt värde obundna par. dem fyra elektronparen såsom omger syret tenderar arrangera sig själva således långt försvunnen ifrån varandra såsom möjligt till för att minimera bortstötningarna mellan dessa negativt laddade skaror. detta leder normalt mot ett tetraedrisk matematik inom vilken vinkeln mellan elektronparen (och därför H-O-H-bindningsvinkeln) existerar 109,5°. Då dem numeriskt värde obundna paren orienterar sig närmare syreatomen, äger dessa enstaka starkare bortstötning mot dem numeriskt värde kovalent bundna paren, likt effektivt trycker dem numeriskt värde väteatomerna närmare varandra. detta leder mot enstaka förvrängd tetraedrisk disposition var H-O-H-vinkeln existerar 104,5°.[13]
- Som en effekt från samspelet mellan dessa attribut avser kapillärkraft vattnets trend för att röra sig uppför en smalt rör mot gravitationskraften. Den egenskapen utnyttjar varenda kärlväxter såsom träd.
- Vatten existerar en god lösningsmedel samt kallas ofta ”det universella lösningsmedlet”. Ämnen liksom löser sig inom vätska, exempelvis salter, sockerarter, syror, alkalimetaller samt några gaser, speciellt syre samt koldioxid, existerar kända likt hydrofila ämnen, medan dem såsom ej löser upp sig inom vätska, exempelvis fetter samt oljor, existerar kända likt hydrofoba ämnen. Inom kemin anger ett förkortning aq för att en kurs existerar löst inom en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig, mot modell
- Alla större komponenter inom celler, protein, DNA samt polysackarider löser sig även inom vatten.
- Rent dricksvatten besitter ett nedsänkt konduktivitet, vilken dock ökar påtagligt ifall man löser ett små mängd jonföreningar inom vattnet, mot modell natriumklorid.
- Vattnets kokpunkt beror (likt samtliga andra vätskors) vid lufttrycket. Exempelvis kokar en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig vid Mount Everests höjdpunkt nära 68 °C, jämfört tillsammans 100 °C nära havsytan. Omvänt kunna vätska vid stora djup inom oceanerna, nära geotermiska ventiler, nå temperaturer vid flera hundra grader samt ändå förbli flytande.
- Vattnets volym expanderar ungefär 1650 gånger då detta förändras ifrån vätskefas mot ångfas nära normalt tryck. (Vattenånga äger bestämd volym 1,694 m3/kg nära 1 bar.[14])
- Vatten besitter den näst högsta värmekapacitiviteten från samtliga kända ämnen, efter ammoniak, samt även upphöjd ångbildningsvärme (40,65 kJ·mol−1. detta existerar en påverkan från vätebindningarna mellan dess molekyler. Dessa numeriskt värde ovanliga attribut utför för att vätska förmå moderera jordens klimat genom för att buffra stora temperaturskillnader.
- Vattnets största densitet uppnås nära 3,98 °C.[15] vätska blir mindre tätt nära fryspunkten, samt besitter då expanderat tillsammans 9 %. detta resulterar inom en ovanligt fenomen, nämligen för att vattnets fasta struktur, fryst vatten, flyter ovanpå en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig, vilket fullfölja för att varelser är kapabel leva inom ett delvis fryst vattenkropp då vattnet vid botten besitter ett temperatur vid runt 4 °C.
- Vatten existerar blandbart tillsammans med flera vätskor, såsom etanol, inom varenda proportioner vilket utför för att detta existerar enstaka homogen vätska. Å andra sidan existerar dricksvatten samt dem flesta oljor oblandbara, vilket fullfölja för att detta vanligtvis skapas lager tillsammans ett ökande densitet mot botten. liksom gas existerar vattenångan blandbar tillsammans med luften.
- Vatten bildar ett azeotrop tillsammans flera andra ämnen.
- Vatten kunna genom elektrolys sönderdelas mot väte samt syre.
- Som ett oxid från väte skapas dricksvatten då väte alternativt väteinnehållande föreningar bränner alternativt reagerar tillsammans syre alternativt syreinnehållande föreningar. dricksvatten existerar ej en bränsle, utan ett slutprodukt från förbränningen från väte. Energin liksom behövs på grund av för att sönderdela dricksvatten mot väte samt syre genom elektrolys existerar större än energin vilket släpps då väte samt syre återförenas.[16]
- Ämnen såsom existerar mer elektropositiva än väte såsom litium, natrium, kalcium, kalium samt cesium förskjuter väte ifrån vattnet vilket skapar hydroxider samt hydrogen. hydrogen existerar lättantändlig, sålunda då dricksvatten reagerar tillsammans med mer elektropositiva ämnen kunna reaktionen bli våldsamt explosiv.
Smak samt lukt
[redigera | redigera wikitext]Vatten är kapabel åtgärda flera olika ämnen, såsom ger vattnet olika smaker samt lukter. Människor samt vilt äger utvecklat smak- samt luktsinnen vilket utför detta möjligt till dem för att bedöma dricksvattnets drickbarhet samt undvika vätska likt existerar alltför krydda alternativt smutsigt. Människor besitter ett trend för att föredra kallt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig före ljummet en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig då kallt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig troligen innehåller färre mikroorganismer.[källa behövs] Smaken likt annonseras vid källvatten alternativt mineralvatten kommer ifrån dem mineraler likt existerar upplösta inom detta. Rent en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig existerar emellertid smak- samt luktlöst.[17] Den annonserade renheten vid käll- samt mineralvatten åsyftar frånvaron från toxiner, föroreningar samt mikrober.
Etymologi
[redigera | redigera wikitext]Ordet 'vatten' existerar en urgemansktarvord, ifrån roten *wintru, vilket ytterst är kapabel anlända ifrån den urindoeuropeiska roten *uendru. ifrån denna rötter förmå kanske svenskansvinter äga kommit (kunde äga betytt "regntid")[18], engelskanswater, wash tillsammans med flera, tyskansWasser, ryskansvoda samt vodka ("litet vatten"). ifrån den urindoeuropeiska avledningen *wed igenkänner man mening såsom grekiskanshydro (vatten) samt hydra[19] samt svenskans utter (från urindoeuropeiska *udroz)[19]. ifrån den urindoeuropeiska roten *akwa-[20] känner man igen latinetsaqua, besläktat tillsammans svenskans å[21].
Vattnets fördelning
[redigera | redigera wikitext]Vatten inom universum
[redigera | redigera wikitext]En massiv sektion från universums en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig förmå skapas likt ett biprodukt från stjärnbildning. då stjärnor föds ackompanjeras deras födsel från enstaka kraftfull utåtgående luftström från gas samt damm. då materialutflödet slutligen påverkar den omgivande gasen komprimeras chockvågorna såsom skapas samt värmer gasen. Vattnet produceras snabbt inom den varma, täta gasen.[22]
Vatten besitter upptäckts inom interstellära moln inom vår galax, Vintergatan. dricksvatten existerar troligen inom andra galaxer tillsammans med, då dess komponenter, väte samt syre, existerar bland dem maximalt förekommande ämnena inom universum. Interstellära moln kondenseras slutligen mot nebulosor samt solsystem såsom vårt.
Vattenånga finns i:
Flytande en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig finns i:
- Jorden - 71 % från ytan
- Månen – små mängder vätska påvisades 2008 inne inom vulkaniska glaspärlor liksom blev tagna ifrån månen mot jorden från Apollo 15-teamet 1971.[27][28]
Vissa bevis talar till för att flytande vätska finns noggrann beneath ytan vid saturnus månen Enceladus[29] samt vid Jupiters månen Europa[30], var detta förmå finnas ett 100 km djup ocean likt täcker bota månen vilket skulle bli mer vätska än inom samtliga jordens oceaner.[källa behövs]
Vattenis finns i:
Vattenis kunna finnas vid Ceres samt Tethys.
Detta segment existerar ett översikt från Hydrologi.
Vatten samt beboeliga områden
[redigera | redigera wikitext]Det flytande vattnets existens, samt inom mindre grad dess gas- samt fasta former existerar vid jorden vitala till allt jordens liv. Jorden ligger inom solsystemetsbeboeliga distrikt. ifall den plats något närmare alternativt längre försvunnen ifrån solen (runt 5 % alternativt runt 8 miljoner kilometer) skulle förhållandena vilket fullfölja för att varenda tre formerna är kapabel existera existera betydligt mindre gynnsamma.[32][33]
Jordens gravitation fullfölja för att den äger ett atmosfär. Vattenånga samt koldioxid inom atmosfären möjliggör tillsammans tillsammans med ozonskiktet växthuseffekten, liksom hjälper för att bibehålla enstaka relativt stadig yttemperatur. ifall jordens massa ägde varit mindre skulle enstaka tunnare atmosfär leda mot stora temperaturskillnader mellan ekvatorn samt polerna varpå dricksvatten bara skulle existera inom struktur från fryst vatten nära polerna likt vid planeten Mars.
Yttemperaturen vid jorden besitter hållit sig relativt stadig genom dem geologiska perioderna trots olika nivåer från inkommande solstrålning (solinstrålning). detta förmå visa för att enstaka dynamisk process styr jordens temperatur via ett kombination från växthusgaser samt den atmosfäriska albedons yta. Teorin existerar känd liksom gaiateorin.
Vattnets tillåtelse vid enstaka planet beror vid omgivningens tryck, såsom bestäms från planetens gravitation. angående ett planet existerar tillräckligt massiv förmå vattnet vid den artikel fast även nära höga temperaturer, vid bas från detta höga trycket likt orsakas från gravitationen.
Det finns olika teorier angående vattnets ursprung vid jorden.
Vatten vid jorden
[redigera | redigera wikitext]Läran ifall vattens rörelse, fördelning samt standard vid jorden kallas hydrologi. Läran ifall vattnets fördelning kallas hydrografi. Läran angående grundvattnets rörelse kallas hydrogeologi, läran ifall glaciärer heter glaciologi, angående inlandsvatten limnologi, samt angående fördelningen från oceaner oceanografi. Ekologiska processer tillsammans hydrologi studeras inom ekohydrologin.
Vattnets kollektiva massa ovan, beneath samt vid enstaka planets yta kallas hydrosfären. Jordens ungefärliga vattenvolym, världens totala vattenmängd, existerar 1 360 000 000 km3. Grundvatten samt färskvatten existerar användbara, alternativt potentiellt användbara, till människor liksom vattenresurser. Flytande dricksvatten finns inom vattensamlingar såsom oceaner, ocean, sjöar, floder, strömmar, kanaler samt dammar. Majoriteten från världens dricksvatten existerar havsvatten. en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig finns även inom atmosfären inom fast, flytande samt gasform. detta finns även grundvatten inom akviferer.
Vatten existerar viktigt inom flera geologiska processer. Grundvatten existerar allestädes närvarande inom jordskorpan, samt trycket vid detta grundvattnet påverkar förkastningsmönster. en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig inom manteln existerar ansvarigt på grund av smältandet såsom skapar vulkaner vid subduktionszoner. vid jordens yta existerar vätska viktigt inom både kemiska samt fysikaliska vittringsprocesser. en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt – mot ett mindre dock kvar märkbar grad – fryst vatten existerar även ansvariga till ett massiv mängd sedimentförflyttning likt sker vid jordens yta. Avlagring från förflyttat sediment formar flera sorters sedimentära bergarter, såsom skapar detta geologiska registrerandet från jordens bakgrund.
Under vissa ljusförhållanden kunna nederbörd ge upphov mot enstaka regnbåge.[35]
Jordens en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig ur en astronomiskt perspektiv
[redigera | redigera wikitext]Endast inom detta yttre planetsystemet, var jätteplaneterna idag finns, plats temperaturen samt tätheten inom solnebulosan lämplig på grund av för att planeterna skulle ett fåtal stora mängder en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig. Allt dricksvatten samlades dock ej inom dessa jätteplaneter, utan flera mindre kroppar rika vid fryst vatten bildades även (se Kuiperbältet). Jordens vätska äger möjligtvis delvis en ursprung ifrån dessa små kroppar, samt besitter tillförts jorden inom form eller gestalt från nedslag från kometer.
Det äger massiv innebörd på grund av existensen vid jorden för att en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig finns inom fast samt flytande form eller gestalt samt liksom gas. Jordens massa, likt den största från stenplaneterna inom detta inre planetsystemet, existerar på denna plats från massiv innebörd. Jordens massa ger en tyngdkraftsfält vilket existerar tillräckligt starkt på grund av för att hålla kvar ett atmosfär, vilket existerar förutsättningen på grund av ett jämn yttemperatur.
Även avståndet mellan jorden samt solen existerar lagom på grund av för att vätska bör behärska inträffa inom flytande form eller gestalt. angående jorden skulle ligga ner längre försvunnen ifrån solen skulle den existera kallare samt allt dricksvatten skulle existera fryst vatten. angående jorden nedsänkt närmare solen skulle dess högre yttemperatur förhindra isbildningen nära polerna alternativt orsaka för att dricksvatten bara existerade liksom ånga. inom detta förra fallet skulle oceanernas låga albedo utföra för att jorden absorberade mer energi ifrån solen. inom båda fallen skulle jorden bli lika ogästvänlig liksom planeten venus. (Se även antropiska principen.)
Vattnets kretslopp
[redigera | redigera wikitext]Vattnet cirkulerar inom en ständigt utbyte mellan atmosfär, markvatten, dagvatten, grundvatten samt växter. varenda områden såsom vattnet rör sig inom kallas tillsammans på grund av hydrosfären.
Följande processer överför dricksvatten mellan olika regioner:
- avdunstning ifrån oceaner samt andra vattensamlingar mot luften samt transpiration ifrån landväxter samt varelse mot luften.
- nederbörd, ifrån vattenånga likt kondenseras ifrån luften samt såsom faller mot marken alternativt havet.
- ytavrinning ifrån marken likt vanligtvis når havet.
Den största delen från den vattenånga såsom befinner sig ovanför oceanerna återvänder mot dessa, dock vindar små frukter från växter vattenånga ovan marken mot identisk grad vilket ytavrinning mot havet, runt 10 tusen miljarder ton ifall året. Ovan nation bidrar avdunstning samt transpiration tillsammans ytterligare 71 tusen miljarder ton per tid. Nederbörd, tillsammans med 107 tusen miljarder ton per kalenderår, besitter flera olika former: oftast nederbörd, vit nederbörd samt hagel, samt inom mindre mängder ifrån dimma samt dagg. Kondenserat en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig inom luften förmå även brytasolstrålar på grund av för att forma regnbågar.
Ytavrinning ansamlas inom avrinningsområden såsom flyter mot ned inom floder. enstaka matematisk modell vilket används på grund av för att simulera dricksvatten alternativt strömflöden samt räkna ut parametrar vid vattenkvalitet kallas vid engelska hydrological försändelse model, fritt översatt "hydrologisk transportmodell". enstaka sektion från vattnet används till konstbevattning inom jordbruket. Floder samt ocean utför detta möjligt för att utflykt samt handla. Genom erosion formar ytavrinningen omgivningen samt skapar dalar samt floddeltan vilket ger bördig mark samt jämnt underlag till för att etablera befolkningscentra. ett översvämning inträffar då en landområde liksom ofta ligger lågt täcks tillsammans med dricksvatten, då ett älv översvämmar dess flodbankar alternativt översvämningar ifrån havet. uttorkning existerar ett förlängd period inom månader alternativt tid då ett område får vattenbrist. detta inträffar då enstaka område beneath ett längre period får beneath genomsnittet inom nederbörd.
Sötvattenslagring
[redigera | redigera wikitext]Högvatten (vänster) samt ebb (höger).
En sektion avrinningsvatten blir inom perioder kvar, exempelvis inom sjöar. vid upphöjd höjd, beneath vintern, samt långt inom norr samt syd, samlas frost inom isar, snötäcken samt glaciärer. en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig infiltrerar även marken samt går in inom akviferer. Grundvattnet flyter senare tillbaka mot ytan inom vattenkällor, alternativt mer spektakulärt inom varma källor samt gejsrar. Grundvatten extraheras även artificiellt inom brunnar. Vattenförvaringen existerar betydande, eftersom rent, färskt vätska existerar nödvändigt till människor samt annat landbaserat liv. inom flera delar från världen finns detta ont ifall färskvatten.
Havsvatten
[redigera | redigera wikitext]Havsvatten innehåller 3,51 % krydda inom medelvärde, samt mindre mängder från andra substanser. dem fysikaliska egenskaperna hos havsvatten skiljer sig ifrån färskvatten inom några viktiga aspekter. detta fryser nära enstaka lägre temperatur (runt −1,9 °C) samt dess densitet ökar tillsammans minskande temperatur ner mot fryspunkten, istället på grund av för att nå maximal densitet nära enstaka temperatur ovan fryspunkten (3,9 °C). Salthalten inom dem större havens vätska varierar ifrån nästan sötvatten inom norra Östersjön mot 4 % inom Röda havet.
Tidvatten
[redigera | redigera wikitext]Tidvatten existerar detta cykliska stigandet samt fallandet från jordens oceanytor såsom orsakas från tidvattenkrafter ifrån månen samt solen. Tidvatten orsakar förändringar inom marina samt estuarierelaterade vattensamlingars djup samt orsakar oscillerande strömmar kända såsom tidvattensströmmar. Förändringarna inom vattenströmmen vid ett given ställe existerar resultatet från månens samt solens förändrade positioner inom förhållande mot jorden tillsammans tillsammans effekterna från jordens cirkelrörelse samt den lokala batymetrin. Havsstränder vilket hamnar beneath vätska nära högvatten samt vilket åter kommer fram nära ebb, inom tidvattenszonen, existerar enstaka betydelsefull ekologisk miljö vilket vattenströmmen skapat.
Vattnets biologiska roll
[redigera | redigera wikitext]Från enstaka biologisk synvinkel äger vätska flera speciella attribut likt existerar nödvändiga till liv likt skiljer åt detta ifrån andra ämnen. Exempelvis tillåter dricksvatten kolföreningar för att reagera vid sätt vilket fullfölja reproducering möjligt, löser enkel andra ämnen samt äger upphöjd ytspänning. samtliga kända former från liv existerar beroende från en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig. dricksvatten existerar vitalt både såsom en lösningsmedel inom vilka flera från kroppens ämnen löser sig samt existerar ett essentiell sektion från flera metaboliska processer inom kroppen. Metabolism existerar summan från anabolism samt katabolism. inom anabolism tas vätska försvunnen ifrån molekyler (genom energi såsom kräver kemiska enzymreaktioner) på grund av för att kultivera större molekyler (såsom stärkelse, triglycerider samt proteiner till lagring från drivmedel samt information). inom katabolism används dricksvatten till för att avbryta grupp på grund av för att generera mindre molekyler (såsom glukos, fettsyror samt aminosyror för att nyttja liksom drivmedel på grund av energi alternativt andra syften). en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig existerar essentiellt samt centralt inom dessa metaboliska processer. Dessa metaboliska processer skulle utan dricksvatten ej behärska fungera.
Vatten existerar även centralt inom fotosyntesen samt cellandningen. Fotosyntetiska celler använder solens energi till för att skilja vattnets väte ifrån syre. Väte kombineras tillsammans koldioxid (absorberas ifrån atmosfär alternativt vatten) till för att forma glukos, varvid syre frigörs. samtliga levande celler använder liknande drivmedel samt oxiderar vätet samt kolet likt innehåller fången solenergi samt ombildar vätska samt koldioxid inom processen (cellandning).
Vatten existerar även centralt till syrabaserad neutralitet samt enzymfunktioner. enstaka syra, enstaka vätejondonator (H+, liksom existerar enstaka proton) är kapabel neutraliseras från enstaka bas, enstaka protonacceptor såsom hydroxidjoner (OH−) samt forma vätska. en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig anses existera neutralt, tillsammans med en pH vid 7. Vattenlösningar från syror äger pH-värden beneath 7 medan dem tillsammans baser besitter värden ovan 7.
Magsyra (HCl) används inom matspjälkningen. Dess frätande effekter vid matstrupen beneath återinflödet förmå temporärt neutraliseras från intagandet från ett bas såsom aluminiumhydroxid till för att forma dem neutrala molekylerna dricksvatten samt saltet aluminiumklorid.
Exempelvis innehåller ett escherichia coli-cell 70 andel en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig, människokroppen 55–60 procent (kvinnor respektive män)[17], växter upp mot 90 procent samt ett färdigbildad manet utgörs från 94–98 procent dricksvatten.
Hydrofoba ämnen, liksom mot modell oljor, passar ej ihop tillsammans dricksvatten. Detta, tillsammans tillsammans vattnets ytspänning, utnyttjas inom cellernasmembran, liksom består från lipider samt proteiner, till för att styra kemiska processer. Vattnets ytspänning utför små vattendroppar stabila vilket existerar kritisk till växternas transpiration.
Livet vid jorden äger utvecklats tillsammans samt anpassat sig mot vattnets attribut. Lika överraskande såsom vattnets attribut är kapabel tyckas artikel existerar livets förmåga för att justera sig mot dem ibland många extrema miljöer liksom vattnet ger upphov mot. varelse samt växter vilket endast lever inom vätska kallas akvatiska.
Akvatiska livsformer
[redigera | redigera wikitext]Jordens en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig existerar fulla från liv. dem allra första livsformerna uppkom inom vattnet. Nästan varenda fiskar lever uteslutande inom en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig, samt detta finns flera sorters marina däggdjur, såsom delfiner samt valar liksom även lever inom en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig. Några sorters vilt, såsom amfibier, tillbringar delar från sina liv inom en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt delar vid nation. Växter såsom kelp samt alger växer inom vattnet samt existerar bas till några viktiga undervattenbaserade ekosystem. Plankton existerar basen inom oceaners näringskedjor.
Akvatiska varelse måste ett fåtal syrgas till för att överleva, samt detta sker vid olika sätt. Fiskar äger gälar istället till lungor, även ifall några fiskarter, såsom lungfiskar, äger både samt. Marina däggdjur, såsom delfiner, valar, uttrar samt sälar besitter lungor samt behöver därför vandra upp mot ytan emellanåt på grund av för att andas. Mindre livsformer är kapabel absorbera syre genom skinnet.