Hur blir det sommar och vinter
Årstid
Årstiderna existerar inom väderförhållandenaårets fyra delar, nämligen vår, sommar, höst samt vinter.[1] Dessa fyra årstider förmå delas in vid flera olika sätt, mot modell astronomiskt, kalendariskt alternativt klimatologiskt.
Indelning
[redigera | redigera wikitext]Astronomiskt sett motsvarar årstiderna fanns sin fjärdedel från jordens omloppsbana runt solen. Våren börjar då nära vårdagjämningen cirka 20–21 mars, sommaren äger sin start nära sommarsolståndet cirka 20-21 juni, hösten nära höstdagjämningen cirka 22-23 september, samt vintern nära vintersolståndet runt den 21-22 månad. Detta indelningssätt används vilket standard inom flera engelsktalande länder dock kallas var på grund av astronomisk indelning vilket ej bör blandas ihop tillsammans med den klimatologiska indelningen likt existerar standard inom flera andra länder mot modell inom landet, land i norden, m.fl. [källa behövs] ett kalendarisk indelning sker efter årets månader var vårens månader existerar mars, april samt femte månaden i året, sommaren: juni, juli, augusti, hösten: september, oktober, november, samt vintern: månad, januari, månad.
En mer modern indelning existerar den klimatologiska årstidsindelningen, likt används från bland annat SMHI[2], inträffar våren då dygnsmedeltemperaturen existerar stigande samt ligger mellan 0 samt 10 grader Celsius. Sommar existerar detta då temperaturen hållbart existerar ovan +10 °C, höst då dygnsmedeltemperaturen existerar fallande samt ligger mellan 0 samt 10 grader, samt slutligen vinter då dygnsmedeltemperaturen hållbart ligger beneath 0 °C.[3]
Dagarna mellan vinter samt vår kallas ofta på grund av vårvinter, dagarna mellan vår samt sommar brukar kallas försommar samt då sommaren förändras inom höst talar man angående för att detta existerar sensommar. Någon vedertagen begrepp på grund av höstens passage inom vinter finns ej inom rikssvenska. inom östsvenska samt norrländska dialekter används ibland orden vårsommer[4], höstsommer[5] samt höstvinter.[6] till övergångsårstiderna, inom tillägg mot vårvinter[7][8]
Orsak
[redigera | redigera wikitext]Jordens årstider existerar enstaka resultat från för att jordaxeln lutar mot jordbanans strategi. Då detta en halvklotet lutar mot solen, besitter detta halvklot sommar, medan detta andra halvklotet besitter vinter (vilket inträffar beneath månaderna kring juni samt december). beneath tiderna däremellan, då båda halvkloten får ta emot mer alternativt mindre lika många solljus (runt mars samt september) infaller vår samt höst.
Fyra årstider finns inom dem tempererade zonerna mellan ekvatorn samt polerna. Närmast ekvatorn växlar årstiderna istället mellan regnperiod (regntid) samt torrperiod (torrtid).
Grekisk mytologi
[redigera | redigera wikitext]Enligt den grekiska mytologin kom årstiderna mot genom Demeter, växternas gudinna.
Demeters dotter Persefone blev tillfångatagen från Hades, underjordens samt dem dödas gud. Hades tvingade Persefone för att sann eller genuin honom samt tillsammans levde dem inom underjorden beneath enstaka tidsperiod.
När Demeter hörde talas ifall detta blev denna rasande samt fordrade för att erhålla sin dotter åter. dock Persefone ägde ätit från underjordens föda, samt ingen liksom åt någonting ifrån Hades rike kunde någonsin komma därifrån. dem flesta gudarna ställde sig vid Demeters blad samt ansåg för att Hades ägde gjort fel då han tog tillsammans sig Persefone mot underjorden mot hennes vilja.
Demeter plats sålunda utom sig från sorg för att växterna började för att ruttna samt allt blev mörkt samt kallt. detta plats den inledande vintern. Hades såg hur detta påverkade både gudarna samt människorna samt gick därför tillsammans vid för att låta Demeter ett fåtal sin dotter igen, dock eftersom Persefone ägde ätit från hans föda därför kunde denna ej fullt komma tillbaka. Några månader ifall året bodde Persefone inom underjorden tillsammans tillsammans sin man.
Just beneath dem månaderna fanns Demeter ständigt sorgsen samt allt blev kallt igen. detta existerar i enlighet med grekerna därför vintern varar just beneath dem månaderna, samt då Persefone får anlända upp ovan mark igen sålunda börjar växterna för att färgglad växtdel.
Övriga system
[redigera | redigera wikitext]För samerna besitter klimatet samt årstiderna massiv innebörd samt året existerar i enlighet med den samiska kulturen indelat inom åtta årstider: vårvinter (mars), vår (april-maj), vårsommar (juni), sommar (juni– juli), höstsommar (augusti), höst (september-oktober), höstvinter (november) samt vinter (december-mars).[9][8]
Australiens aboriginer besitter utvecklat helt egna årstidssystem.[10] Yolngu-folket besitter mot modell sex årstider. Systemet på grund av deras årstider bygger vid olika företeelser inom deras lokala miljö. mot modell förutsäger Gadgeron-folket sin sen-torra årstid genom för att iaktta närvaron från ett viss typ från flugor.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^”årstid”. nationalencyklopedin. http://www.ne.se/%C3%A5rstid?i_h_word=hur+m%C3%A5nga+dagar+finns+det+om+%C3%A5ret%3F. Läst 26 augusti 2010.
- ^Kundtjänst. ”Årstider | SMHI”. www.smhi.se. https://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/arstider-1.1082. Läst 14 september 2017.
- ^Kundtjänst. ”Vinter | SMHI”. www.smhi.se. https://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/vinter-1.22843. Läst 14 september 2017.
- ^Svenska Akademiens ordbok: Vårsommer
- ^Svenska Akademiens ordbok: Höstsommer
- ^Svenska Akademiens ordbok: Höstvinter
- ^Svenska Akademiens ordbok: Vårvinter
- ^ [ab] Rießler, Michael (2001), ”Vårvinter – kevättalvi – giđđadálvi : ifall ett inlånad årstid inom svenska samt norska”, i Kusmenko, Jurij; Lange, Sven, Nordiska tungomål – insikter samt utsikter, Kleine Schriften des Nordeuropa-Instituts, Berlin: Humboldt-Universität zu Berlin, s. 54–68, http://saami.uni-freiburg.de/ksdp/download/RIESSLER2001b.pdf
- ^Manker, Ernst (1963). De åtta årstidernas folk. Göteborg: Tre Tryckare
- ^Indigenous Weather Knowledge - Bureau of Meteorology (Australia)