Hur länge är man radioaktiv efter röntgen

BAKGRUND

Olika typer från strålning äger funnits sedan antik period, sedan jorden skapades. All tillväxt från liv vid jorden besitter skett inom ett miljö tillsammans med strålning samt strålningen äger bidragit mot arternas uppkomst, dem arter liksom finns vid jorden idag. Upptäckten från röntgenstrålning samt radioaktiv strålning på grund av mer än hundra kalenderår sedan innebar enstaka revolution inom läkemedel, var röntgenstrålning sedan dess existerar ovärderlig på grund av för att utreda samt behandla sjukdom.

I strålskyddssammanhang uppdelas strålning inom joniserande samt icke- joniserande strålning. Båda stråltyperna finns inom detta elektromagnetiska spektrumet samt skiljer sig åt vid bas från för att dem äger olika energi.

Joniserande strålning har upphöjd energi samt existerar enstaka typ från strålning såsom äger förmågan för att slå ut elektroner ur atomer liksom den kolliderar tillsammans, vilket utför för att atomerna förvandlas mot joner därav namnet. Joniserande strålning kunna antingen existera elektromagnetisk strålning (t.ex. ultraviolett, röntgen, gammastrålning) alternativt partikelstrålning (t.ex alfastrålning). Den senare består från energirika elektroner, protoner alternativt neutroner likt äger enstaka energi vid några elektronvolt, dessa partiklar äger ett massa alternativt vikt mot skillnad mot elektromagnetisk likt saknar massa.

Icke-joniserande strålning är elektromagnetisk strålning tillsammans med lägre energi var frekvensen existerar till nedsänkt till för att ge upphov mot jonisering, vilket då innebär för att joner ej kunna alstras då strålningen passerar genom materian. Denna typ från strålning är kapabel existera t.ex radio alternativt TV vågor, trådlöst nätverk samt oss vet idag ganska lite ifall hur icke-joniserande strålning är kapabel skada oss.

Elektromagnetisk strålning, typ ultraviolett, röntgen samt gammastrålning kunna varenda jonisera neutrala atomer samt ge vävnadsskador.

DOSBEGREPPET

Människan existerar således ständigt exponerad till strålning ifrån flera olika källor samt oss erhåller ett stråldos vid bas från joniserande strålning samt dosen kunna bli mättad ovan tiden.

Vid röntgendiagnostik används bara ett små sektion från strålningen till för att producera bilden. Huvuddelen från strålningen tas upp eller sugs in inom patienten utan för att bidra mot för att producera ett foto från kroppens vävnader alternativt sålunda sprids den inom rummet.

När risken på grund av joniserande strålning bör beräknas utgår man ifrån storheten absorberad dos. Absorberad dos definieras såsom den energi såsom tas upp eller sugs in inom enstaka viss volym, divideras tillsammans med volymens massa samt mäts inom enheten Gray (Gy).

Hur farlig strålning existerar, den biologiska verkningen från den mottagna stråldosen, beror ej bara vid dess storlek utan även vid strålningstypen samt vilka kroppsdel såsom träffas. Låt oss ursprunglig titta vid detta tillsammans med strålningstypen.

Till modell ger ett dos alfastrålning många allvarligare skador än lika massiv dos betastrålning eftersom den joniserar atomer tätare.

Dessa numeriskt värde existerar bägge modell vid partikelstrålning såsom finns inom vår omgivning.

Eftersom olika typer från strålning ger olika effekter besitter man konstruerat enstaka viktningsfaktor till strålningstypernas relativa biologiska utfall, den således kallade “kvalitetsfaktorn”. Kvalitetsfaktorn till röntgen- beta- samt gammastrålning besitter man satt mot 1, dessa stråltyper äger likvärdiga effekter, medan oss besitter värden vid 5 – 20 till neutronstrålning samt alfastrålning.

Genom för att multiplicera den absorberade energimängden till varenda strålningstyp tillsammans med respektive kvalitetsfaktor samt summera dem mottagna siffrorna därför får man den således kallade ekvivalenta dosen  som anges inom enheten Sievert (Sv).

Men detta dosmått existerar ännu ej tillräcklig. oss måste även ta hänsyn mot fanns strålningen träffar på grund av för att förklara den verksamma dosen såsom oss får nära enstaka röntgenundersökning, eftersom man även vet för att olika kroppsorgan existerar olika känsliga till strålning, titta figur 1.

 Följande faktorer påverkar således hur farlig strålningen man erhållit existerar förutom dosstorleken:

• Del från kroppen såsom träffas (organviktsfaktorn används)
• Åldern hos personen liksom bestrålats, yngres vävnad påverkas mer
• Tidsspannet beneath vilket strålningen gavs (viktigt då stora doser ges t.ex. nära cancerbehandling)
• Typ från strålning vilket användes (kvalitetsfaktorn) 

För för att behärska beräkna den totala risken på grund av ett individ således äger man i enlighet med resonemanget ovan beräknat dessa således kallade organviktsfaktorer samt genom för att multiplicera den ekvivalenta dosen inom varenda kroppsdel tillsammans organviktsfaktorn samt summera ovan varenda kroppsdel får man den sålunda kallade effektiva dosen som erhållits beneath enstaka röntgenundersökning. Denna uttrycks likt nämnts inom enheten Sievert (Sv) samt existerar alltså en mått likt säger något ifall risken man utsätts för.

När man inom dagligt anförande alternativt inom normala strålskyddssammanhang pratar angående ”stråldos” existerar detta normalt den verksamma dosen såsom avses. inom området upp mot ca 0,5 Sv existerar den verksamma dosen en användbart mått vid risken på grund av för att erhålla enstaka cancer alternativt ärftlig skada. Man bör dock komma minnas för att detta ej existerar möjligt för att nyttja produktiv dos vilket mått vid risken på grund av andra skador än dessa.

Begreppet existerar ej heller användbart nära dem många höga stråldoser liksom är kapabel existera aktuella nära t.ex. strålbehandling, dvs då man ger röntgenstrålning terapeutiskt.

RISKUPPFATTNING

Hur massiv existerar då risken för att drabbas från ett skada vid bas från enstaka bestrålning? International Commissionon Radiological Protection såsom förkortas ICRP, beräknar tillsammans för att risken på grund av för att erhålla ett cancer alternativt ärftlig skada existerar ca 7% per sievert bestrålning.

Detta innebär för att enstaka individ vilket nära enstaka genomsnittlig medicinsk röntgenundersökning utsätts till ett produktiv dos från 0,001 Sv löper 0,007 % ökad fara för att erhålla ett cancer alternativt ärftlig skada vid bas från bestrålningen.

Detta existerar ju enstaka många små riskökning samt sannolikt existerar detta en viktigt större risktagande ifall man låter bli för att genomgå denna granskning. Detta förmå ju medföra för att man riskerar för att ej erhålla ett precis bedömning ställd samt därmed även ett fara till felaktig behandling till sin sjukdom.

Nedan äger verksamma doser på grund av aktiviteter samt vissa konsekvenser redovisats

Stråldoser samt konsekvenser

• 5 µSv – enstaka timmes flygresa vid 39000 fots höjd
• 0,01 mSv – Tandröntgen
• 0,1 mSv – Mammografiundersökning
• 0,3 mSv – Kosmisk strålning per tid ifrån rymden
• 1 mSv – Dosen ifrån ett genomsnittlig röntgenundersökning.
• 1–4 mSv – Normal årsdos ifrån naturlig bakgrundsstrålning inom Sverige
• 2,2 mSv – Datortomografi från buken
• 20 mSv – Högsta tillåtna dos per tid på grund av personer vilket arbetar tillsammans strålning
• 100 mSv – fara på grund av fosterskador
• 160 mSv – bränna tobak 30 cigarretter per ljus beneath en år
• 1 Sv – Förändringar inom blodbanan
• 3–4 Sv – 50% chans för att överleva, procenten varierar beroende vid bl.a. ålder samt hälsa.
• 10 Sv – Dödlig dos inom 100% från fallen

Sievert Länk 

Om man jämför storleksordningen vid strålningsursprunget hos ett normalsvensk beneath en tid därför ser detta ut sålunda här:

Då innefattas tandläkares röntgenbildtagning inom den medicinska undersökningsbiten, den motsvarar bara några andel från den medicinska.

Risker nära Dentala undersökningar

Som nämnts, existerar den verksamma dosen från storleken 0.001 Sv den genomsnittliga dosen till enstaka medicinsk röntgenundersökning. enstaka tandröntgenundersökning (en intraoral bild) existerar något som är viktigt eller nödvändigt mindre samt motsvarar endast enstaka hundradel från detta (0.01 mSV).

Vi förmå t.ex räkna fram för att fem tandröntgen motsvarar ett produktiv dos liksom erhålles beneath cirka 10 timmars flygning vid upphöjd höjd.

Följande tabell  tillsammans enheten inom mikrosievert inom produktiv dos förmå göras på grund av olika dentala röntgenundersökningar

• Enstaka intraoral foto <1.5 mikroSv
• Panoramabild 3-25
• Dental CBCT 10-700
• Dental CT (på vårdinstitution DT) 300-1400
• Käkleder CBCT 90-200
• Apikalbild ungar 0,6
• Panorama unge 4

(Källa Mätningar nära KI samt Karolinska Institutet 2017 Nils Kadesjö)

Någon besitter sagt för att all ens liv existerar ett ”risky business”, eftersom dem flesta saker man utför existerar förenat tillsammans med ett viss sjukdoms/dödsrisk. Människan existerar ständigt exponerad till enstaka viss bakgrundstrålning, denna ökar vid högre höjd nära flygning beneath t.ex semesterresan. oss äter saker vilket avger ett viss strålning alternativt innehåller gifter, oss utsätts på grund av strålning ifrån byggmaterial inom våra hem samt oss utsätter oss även till fysiska aktiviteter såsom är kapabel leda mot kroppslig ohälsa. Vår lekamen innehåller även små mängder från ämnen likt existerar radioaktiva. kurera existensen blir såsom enstaka sorts balansakt mellan olika riskfyllda moment.

Att ett fåtal ett stråldos vid 1 mSv mot kurera kroppen existerar förenad tillsammans enstaka fara vid för att avlida vilket existerar 5 vid 100.000.

Samma fara för att avlida besitter räknats fram ifall man

• Kör automobil 500 mil
• Röker tre kolli cigaretter
• Bor ihop tillsammans enstaka rökare inom 5 år
• Paddlar kanot inom fem timmar
• Utövar bergsbestigning inom 1 timme
• Dricker 50 burkar dietläsk

SAMMANFATTNING

Sammanfattningsvis kunna man yttra för att risken ifrån tandläkarröntgen existerar nedsänkt inom förhållande mot naturliga bakgrundsstrålningen samt motsvarar mellan en par timmar upp mot en par månaders naturlig bakgrundsstrålning.

Hälsoriskerna existerar därmed försumbara tillsammans med tanke vid vinsten, diagnoser vilket kunna ställas. Detta beneath förutsättning för att oss utför våra undersökningar vid berättigade indikationer samt fullfölja optimerade undersökningar var oss följer strålskyddsföreskrifter beneath utförandet.

Under 2018 tillkom nya bestämmelser samt vägledningar på grund av person som behandlar tänder. Tidigare ägde samtliga person som behandlar tänder automatiskt tillåtelse för att äga ett intraoral röntgenapparat samt för att nyttja den. Numera måste man anmäla innehavet, detta är kapabel göras online.

Dessutom bör detta vid varenda vårdcentral eller sjukhusavdelning finnas enstaka person som behandlar tänder vilket äger enstaka radiologisk ledningsfunktion (en därför kallad RaLF). Denne individ besitter detta omfattande ansvaret på grund av för att berättigandebedömningar samt optimering från röntgenarbete utförs. Själva bildtagningen kunna skötas från andra vid kliniken. Viktigt existerar även för att kvalitetskontroller, uppföljningar samt bedömningar sker i enlighet med Strålskyddsmyndighetens regler.

Referenser

ICRP The 2007 Recommendation of the International kommission on Radiological Protection Publication 103 Ann ICRP 2007

Strålskyddsmyndigheten SSMFS 2018:1, Rapportnummer 2017:24, ISSN 2000-0456

Strålsäkerhetsmyndigheten ifall strålning Länk

Strålskyddslag 2018:396 Länk

Strålskyddsförordning 2018:506 Länk

Strålskyddsmyndighetens föreskrift angående medicinska Exponeringar Länk

Radiologyinfo.org