Varför ska man kunna läsa

1. små människor börjar ej studera utan läsande förebilder
2. Varför existerar tidig läsning oersättlig?
3. Hur motiverar man unge samt ungdomar för att läsa?
4. existerar ungdomar medvetna ifall läskompetensens betydelse?
5. Smarta apparater alternativt pappersböcker?

1. små människor börjar ej studera utan läsande förebilder

Hemmens roll på grund av barns läsutveckling blir allt större. inom den färska Pirls-undersökningen framgår detta för att nära sidan från familjens socioekonomiska ställning eller tillstånd, äger föräldrarnas läsvanor samt inställning mot skrivna verk enstaka kritisk innebörd på grund av fjärdeklassisternas läskompetens. [1]

Det inledande steget till för att ett fåtal unge för att studera existerar för att egen studera. Föräldrarnas personlig läsning besitter massiv innebörd på grund av hur dem förmå stöda sitt ungar samt hurdana förebilder dem existerar. Föräldrarnas stöd samt uppmuntran samt den period föräldrarna lägger ner vid läsning avspeglar sig direkt inom barnens kompetens. [2]

Det existerar oroväckande för att ett allt större sektion från föräldrarna ej tycker angående för att studera. Föräldrarnas attityd mot läsning förmå vandra inom arv. Samtidigt såsom föräldrars inställning mot läsning äger förändrats samt blivit mer undvikande besitter andelen studenter likt tycker bara lite alternativt ej alls angående för att studera ökat. [3]

Att studera högt till sitt små människor existerar en från dem maximalt verksamma sätten för att påverka hens läsvanor. i enlighet med ett rapport bland finländska föräldrar mot ungar inom två-tre-årsåldern läser drygt 30 andel från mammorna samt beneath 25 andel från papporna högt till sina ungar. [4]

Förebildernas innebörd existerar särskilt massiv på grund av pojkar. då pappor läser högt till sina söner förstärks dessas läsmotivation. [5] i enlighet med enstaka tysk analys äger pappors regelbundna högläsning massiv innebörd på grund av manliga barn. 44 andel från dem pojkar såsom ägde fått lyssna högläsning tyckte angående detta. från dem pojkar vilket man ej läst högt till tyckte bara 24 andel ifall för att studera. Högläsning äger ej identisk kritisk innebörd till flickor. Mer än hälften tyckte ifall för att studera oberoende, samt från dem liksom fått lyssna högläsning plats andelen likt tyckte angående för att studera bota 63 procent.

Det existerar viktigt för att utföra lässtunderna mot enstaka naturlig sektion från vardagen. Viktigare än vad man väljer för att studera, existerar för att man tillbringar period tillammans, för att barnet stiftar bekantskap tillsammans skrivna verk samt ser läsande vuxna. ifall dem vuxna intresserar sig på grund av skrivna verk samt texter förmedlas intresset mot barnet.

Redan antalet skrivna verk inom hemmet fungerar vilket modell på grund av läsning samt besitter en samband tillsammans med barnens läskunnighet. [6, 7] Läsning existerar ändå ej enstaka fråga angående ekonomiska tillgångar: detta går utmärkt för att låna skrivna verk ifrån bibliotek.

Utöver föräldrar kunna även andra närstående artikel läsande förebilder. mot modell far- samt morföräldrar, samt gudföräldrar är kapabel utföra läsning mot en gemensamt nyfikenhet tillsammans med barnet. Läsfaddrar existerar en uppdrag var seniorer besöker skolor på grund av för att studera tillsammans tillsammans med studenter vilket besitter lässvårigheter. [8]

[1] Leino, Nissinen, Puhakka, Rautopuro: Lukutaito luodaan yhdessä. Kansainvälinen lasten lukutaitotutkimus (PIRLS 2016). Jyväskylä: Koulutuksen tutkimuslaitos 2017.
[2] Leino, Nissinen, Puhakka, Rautopuro: Lukutaito luodaan yhdessä. Kansainvälinen lasten lukutaitotutkimus (PIRLS 2016). Jyväskylä: Koulutuksen tutkimuslaitos 2017.
[3] Leino, Nissinen, Puhakka, Rautopuro: Lukutaito luodaan yhdessä. Kansainvälinen lasten lukutaitotutkimus (PIRLS 2016). Jyväskylä: Koulutuksen tutkimuslaitos 2017.
[4] Lerkkanen, Salminen, Pakarinen (2018). Varhaislapsuuden lukuhetket tukevat lukutaitoa. Onnimanni 1-2/2018. VUOKKO-tutkimus tutkii vuorovaikutusta, kasvua ja oppimista. Jyväskylän yliopiston tutkimuksesta vastaa tutkija Marja-Kristiina Lerkkanen.
[5] Duursman Elisabeth: The Effects of Fathers’ and Mothers’ Reading to Their Children on Language Outcomes of Children Participating in Early Head början in the United States. Fathering: A Journal of Theory, Research, and Practice about dock as Fathers. Vol 12, No 3, 2014.
[6] Vorlesestudie 2011: Die Bedeutung des Vorlesens für die Entwicklung von Kindern. Stiftung Lesen 2011.
[7] Arffman & Nissinen: Lukutaidon kehitys PISA-tutkimuksissa. Millä eväillä uuteen nousuun? PISA 2012 tutkimustuloksia. OKM 2015:6.
Leino, Nissinen, Puhakka, Rautopuro: Lukutaito luodaan yhdessä. Kansainvälinen lasten lukutaitotutkimus (PIRLS 2016).
[8]Niilo Mäki Instituutin Lukumummit ja -vaarit.

2. Varför existerar tidig läsning oersättlig?

Barnets inledande tid existerar från kritisk innebörd till hens språkliga tillväxt samt läskompetens. ifall man börjar tillsammans högläsning till babyn besitter detta massiv innebörd till enstaka hur god läsare hen blir likt ung samt myndig. [9]

Redan ett nyfödd njuter från högläsning, rim samt ramsor. då man följt tillsammans barns ögonrörelser besitter man kommit fram mot för att babyn äger en större ordförråd än man tidigare trott. [10]

Under graviditetens senare sektion minns fostret vad hen hört. enstaka nyfödd känner igen sitt eget modersmål [11] samt försöker jollra vid detta språket [12]. beneath detta inledande levnadsåret riktar babyn in sig vid sitt modersmål. Ju förbättrad babyn lär sig uppleva igen modersmålet samt kommunicera, desto förbättrad existerar förutsättningarna på grund av framtiden. från den denna plats anledningen existerar detta god ifall man kunna stöda språkutvecklingen redan ifrån samt tillsammans babytiden.

Babyn behöver autentisk interaktion likt stöd till sin språkutveckling; social respons likt mot modell leenden ifrån föräldrarna stöder lärande. [13] Läsning existerar en god sätt för att praktisera positiv interaktion såsom stöd på grund av språkinlärning.

Man är kapabel träna ungar inom problemlösning genom för att studera högt. Rimmens samt ramsornas rytm, tillsammans tillsammans föräldrarnas röst samt ton stöder babyns språkutveckling. [14] Situationer var båda riktar sin uppmärksamhet vid identisk saker, mot modell bilder samt textavsnitt bidrar mot för att förbättra babyns ordförråd. [15] på grund av språkutvecklingen existerar detta viktigt för att den vuxna poängterar centrala drag inom talet vilket intonation samt upprepningar. detta existerar även god för att peka ut objekt samt fenomen inom omgivningen samt att ge ett namn till någon eller något dem. då man läser högt sker detta denna plats sålunda för att yttra från sig själv.

För ungar inom lekåldern erbjuder berättelser samt sagor ett trygg miljö var man är kapabel undersöka egna känslor samt rädslor. Barnets sociala kompetens, fantasi, inlevelseförmåga samt empati förstärks. ungar likt regelbundet får lyssna högläsning äger ett förbättrad utvecklad rättskänsla samt klarar sig förbättrad inom samling. [16]

Hela familjen drar nytta från högläsning, den gör starkare känslan från samhörighet, förbättrar förmågan mot interaktion mellan unge samt dem vuxna samt hjälper även den vuxna för att ett fåtal ögonkontakt vid vilket vilket intresserar barnet. [17] enstaka daglig godnattsaga existerar en utmärkt sätt för att utföra högläsning mot ett återkommande ritual.

Högläsning till unge äger samband tillsammans med förbättrad skolframgång samt ett positiv inställning mot skolan samt lärande. i enlighet med enstaka tysk läsundersökning gick 83 andel från dem små människor vilket någon läste högt på grund av dagligen gärna mot skolan. 43 andel från dem unge man sällan läste på grund av gick gärna mot skolan. Barnets ordförråd samt blir mångsidigare nära högläsning.

Sammantaget är kapabel man för att detta på grund av barnets succé inom existensen besitter större innebörd hur många hen fått lyssna högläsning, än familjens socioekonomiska ställning eller tillstånd alternativt föräldrarnas utbildningsnivå. [18]

Hemmet, enstaka kvalitativ småbarnsfostran, enstaka utmärkt utbildningsinstitution samt biblioteksväsendet ger tillsammans ramar samt möjligheter för att uppväcka samt förbättra nyfikenhet till läsning. Läsningen utvecklas bara genom för att studera, aktivt samt mångsidigt. Läsvanor vilket grundats inom barndomen påverkar hur oss läser då oss existerar unga samt vuxna.

Läscentrums arbetsuppgift Läs till barnet strävar efter för att sprida detaljer angående läsning innebörd via barnrådgivningar vid en demokratiskt samt jämställt sätt mot samtliga familjer inom land i norden. [19]

[9] Dunst, Simkus, Hamby: Effects of Reading to Infants and Toddlers on Their Early Language Development. CellReviews Vol. 5 Nr. 4. 2012.
[10] Bergelson & Swingley: At 6-9 months, human infants know the meanings of many common nouns. PNAS 2012.
[11] måne, Lagercrantz, & Kuhl: Language experienced in utero affects vowel observation after birth: a two‐country study. Acta Paediatrica 2013.
[12] Mampe, Friederici, Christophe, Wermke: Newborns’ Cry Melody fryst vatten Shaped bygd Their Native Language. Current Biology 2009, Vol. 19. fryst vatten. 23.
[13] Goldstein, King, West: Social interaction shapes babbling: Testing parallels between birdsong and speech. PNAS no. 13, 2003
[14] Oppiva vauva -hanke, Tutkijat Emma Suppanen ja Sari Ylinen. Oppiva vauva –tutkimus tutkii vastasyntyneiden oppimiskyvyn yhteyttä kielen kehitykseen ja kielellisen kehityksen hermostollista taustaa. Helsingin yliopiston tutkimuksessa on mukana myös Helsingin ja Uudenmaan sairaanhoitopiiri (HUS). Tutkimuksesta vastaa dosentti Sari Ylinen.
[15] Baldwin: Understanding the Link Between Joint Attention and Language. Joint Attention – Its Origins and Role in Development, 1995.
[16] Vorlesestudie 2015: Vorlesen – Investition in Mitgefühl und solidarisches Handeln. Stiftung Lesen 2015.
[17] Heikkilä-Halttunen: Lue lapselle! Opas lasten kirjallisuuskasvatukseen, Atena 2015.
[18] Vorlesestudie 2015:Vorlesen – Investition in Mitgefühl und solidarisches Handeln. Stiftung Lesen 2015.
[19] www.luelapselle.fi

3. Hur motiverar man små människor samt ungdomar för att läsa?

Trots för att läskompetensen äger upphöjd nivå inom land i norden, existerar elevernas läsmotivation nedsänkt. [20] i enlighet med enstaka nyligen tillverkad opinionsundersökning existerar detta ett fåtal finländska unge likt existerar intresserade från för att studera, notera alternativt ägna sig åt ordkonst. [21]

En god läskompetens förutsätter för att barnet tycker angående för att studera. ett positiv inställning mot läsning ger ett positiv spiral: en unge såsom trivs tillsammans för att studera, läser mer. detta utför för att barnet blir allt skickligare vid för att studera. enstaka god läskompetens ger fler erfarenheter från för att lyckas samt gör starkare den positiva attityden mot läsning. [22] ett god läskompetens ger förutsättningar för att lyckas även inom andra skolämnen, likt mot modell matematik.

Hemmen äger den huvudsakliga rollen såsom igångsättare till läsivern; mot samt tillsammans med antalet skrivna verk hemma äger enstaka kritisk innebörd på grund av barnets läskunnighet samt –kompetens. [23,24]  Förutom atmosfären inom hemmet, äger skolornas litteraturfostran ett massiv innebörd på grund av barnens samt ungdomarnas läsmotivation. pedagog äger lika massiv effekt vid elevernas läsmotivation vilket föräldrar samt vänner. [25] för att uppväcka läsivern äger ett nyckelposition inom modersmålsundervisningen.

Att delta inom olika kampanjer till läsning samt skrivna verk äger demonstrerat sig öka barnens läsiver vid en kritisk sätt. Biblioteks- samt författarbesök, olika läsdiplom samt bokprojekt stimulerar unge samt ungdomar för att studera mer än vanligt.[26,27,28,29]   Läscentrums kampanj Läsveckan samt Läsäventyret får unge samt unga för att studera genom för att utföra dem delaktiga inom olika evenemang, jippon samt ämne. Läsäventyret nådde tid 2017 mer än enstaka halv miljon finländare. Läscentrum strävar efter för att öka föräldrarnas motivation för att studera högt på grund av sina ungar tillsammans med hjälp från detta riksomfattande projektet Läs till barnet.

Suomen Kulttuurirahasto samt Kopiosto strävar efter för att minska polariseringen mellan goda samt svaga läsare tillsammans med hjälp från detta grundlig projektet Lukuklaani. Lukuklaani stöder läskunnigheten samt -kompetensen inom lågstadier samt enhetsskolor. inom ett enkät likt föregick projektet tillfrågades lärarna angående olika arbetsmetoder dem äger på grund av för att stöda läsning. från dem 885 klasslärarna såsom svarade uppgav 91 andel för att dem använt sig från bokprat, 84 andel besitter använt sig från läsdiplom.

Det existerar viktigt för att detta finns mångsidiga alternativ samt olika slags texter tillgängliga till för att tända läsgnistan samt stöda läsning likt en fritidsintresse. detta existerar viktigt för att eleverna själva är kapabel påverka vilka texter dem läser inom skolan. [30] Bekanta förebilder likt förekommer inom offentligheten är kapabel fungera såsom goda förebilder.

Det existerar från största vikt för att detta finns läsande vuxna inom medier samt ytterligare offentlighet. Hur man ute inom samhället förhåller sig mot läsning samt litteratur påverkar barns samt ungdomars läsmotivation samt –kompetens. inom ett granskning inom tidningen Onnimanni (1–2/2018) behandlar finländska tidskrifter barnlitteratur inom väldigt små utsträckning. Rikstidningarna äger ej heller barnboksrecensioner inom tillräcklig omfattning.

År 2017 publicerades 1218 nya barn- samt ungdomsböcker. från dem plats 587 inhemska. [31]

Barnboksinstitutet arkiverar unge samt ungdomslitteratur samt forskningen kring dessa inom sin öppna katalog. Institutet existerar ett informationscentral. [32] Läscentrums nätpublikation Lukufiilis till ungdomar visar upp klassiker samt nyheter inom ungdomslitteraturen. [33]

[20] Leino, Nissinen, Puhakka, Rautopuro: Lukutaito luodaan yhdessä. Kansainvälinen lasten lukutaitotutkimus (PIRLS 2016). Jyväskylä: Koulutuksen tutkimuslaitos 2017.
[21] OKM: Valtakunnallinen koululaiskysely 2017.
[22] Leino, Nissinen, Puhakka, Rautopuro: Lukutaito luodaan yhdessä. Kansainvälinen lasten lukutaitotutkimus (PIRLS 2016). Jyväskylä: Koulutuksen tutkimuslaitos 2017.
[23] Arffman & Nissinen: Lukutaidon kehitys PISA-tutkimuksissa. Millä eväillä uuteen nousuun? PISA 2012 tutkimustuloksia. OKM 2015:6.
[24] Leino, Nissinen, Puhakka, Rautopuro: Lukutaito luodaan yhdessä. Kansainvälinen lasten lukutaitotutkimus (PIRLS 2016). Jyväskylä: Koulutuksen tutkimuslaitos 2017.
[25] Merisuo-Storm, Soininen: Esi- ja alkuopetusikäisten poikien itsetunto, lukemisasenteet, lukemisminäkuva ja lukemisen taidot. Teoksessa Mahlamäki- Kultanen, Hämäläinen, Pohjonen, Nyyssölä (toim.) Maailman osaavin kansa 2020 – Koulutuspolitiikan keinot, mahdollisuudet ja päämäärät. Raportit ja selvitykset 2013:8. Tampere: Opetushallitus.
[26] Sulkunen, Nissinen, 2012. ”Heikot lukijat Suomessa.” Teoksessa Sulkunen, Välijärvi (toim.) 2012. Kestääkö osaamisen pohja? PISA 09. Opetus- ja kulttuuriministeriön julkaisuja 2012: 12.[27] Tarvainen: 100-vuotiaan Suomen uusi lukutaito -hankkeen loppuraportti. Lukukeskus 2016.
[28] Hämäläinen et al.: Kirjailijavierailu lukuinnostuksen lisääjänä. Oppilaiden näkemyksiä Kirjailija joka kouluun -vierailuista. Jyväskylän yliopisto ja Lukukeskus 2014.
[29]Lukuinto-opas. Lukumotivaatiota ja monilukutaitoa koulun ja kirjaston yhteistyönä. Oulun yliopisto 2015.
[30] Rajala: Tytöt ja pojat lukijoina. Lukutaito ja lukuharrastuneisuus neljällä lounaissuomalaisella alakoululla. Jyväskylän yliopisto, Kokkolan yliopistokeskus Chydenius 2015.
[31]Kirjakori 2017, Lastenkirjainstituutti
[32]Kirjakori 2017, Lastenkirjainstituutti
[33]www.lukufiilis.fi

4. existerar ungdomar medvetna ifall läskompetensens betydelse?

Den period ungdomar använder vid läsning äger nästan halverats vid 20 tid. [34] Enbart tio andel från 15-åringarna läser skönlitteratur flera gånger inom veckan, fyra andel uppger för att dem läser facklitteratur. [35] Smarttelefoner samt internet äger obestridligen påverkat ungdomarnas läsvanor. Intresset till för att studera långa texter besitter minskat.

Enligt undersökningar äger enstaka tiondel från ungdomarna inom land i norden svag läskompetens, från pojkarna 16 andel. [36] Skillnaden mellan pojkars samt flickors läskompetens äger ökat _ inom land i norden existerar skillnaden mellan pojkars samt flickors kompetens större än inom något annat OECD-land. [37]

Det finns enstaka fara för att svag läskompetens begränsar den ungas liv, försvårar fortsatta studier samt sysselsättning. ett god läskompetens gör starkare identiteten samt jämlikheten inom samhället. Den ger enstaka god botten till för att klara sig inom samhälle där information är central samt dagens arbetsliv. Läskompetens innebär ej enbart mekaniska färdigheter, för att behärska korrekt språk samt grammatik; till för att klara sig inom vardagen måste man förstå allt mer invecklade texter samt processa splittrad information.

God läskompetens existerar ett nyckelfråga då detta kommer mot för att motarbeta marginalisering. enstaka individ tillsammans med svag läskompetens blir enkel isolerad. Andelen marginaliserade ungdomar existerar betydligt större inom land i norden än inom dem övriga nordiska länderna. Nästan 16 andel från ungdomarna mellan 20 samt 24 kalenderår står utanför arbetslivet samt saknar studieplats inom land i norden. [38]

Det existerar oroväckande angående den unga ej egen ser något skäl för att studera. inom ett förfrågan likt gjordes inom samband tillsammans med Läscentrums plan Ordets inflytande ansåg ett avgörande sektion från ungdomarna för att läsning ej ägde massiv innebörd på grund av dem. dem såg ej sambandet mellan läskompetens samt arbetsliv. Bara lite mer än enstaka tiondel sade sig studera till klara sig inom arbetslivet. [39]

Det vore viktigt för att diskutera angående oss talar ifall läsning samt läskompetens vid korrekt sätt. detta skulle existera viktigt för att öppna till dem unga vilken innebörd läskompetensen besitter tillsammans tanke vid arbetsliv samt hur man klarar sig inom vardagen. Läskunnigheten hjälper oss för att sätta mening vid känslor samt gör starkare självkännedom samt självförtroendet. enstaka god förmåga för att uttrycka sig hjälper ett för att klara från olika sociala situationer. Läskompetens ger ett medel på grund av för att uttrycka sig inom anförande samt text, tungomål samt tanke går grabb inom hand.

Skälen mot för att läskompetensen sjunker existerar mångförgrenade då man bör jobba tillsammans läskompetensen existerar detta viktigt för att hitta texter samt genrer vilket intresserar, samt bredda synen vid läsning. angående skönlitteratur ej känns vilket enstaka angelägenhet till ett, förmå man uppmuntra för att ta itu tillsammans med facktexter alternativt raplyrik. inom projektet Ordets kraft utgick man ifrån raplyrik. då man undersökte effekten från verkstäderna, ansåg hälften från dem unga för att dem lärt sig något nytt, 30 andel blev intresserade från nya texter samt 20 andel omvärderade sin perception angående läsning. [40]

Läsningens nya former, likt e-format förmå locka mot läsning. i enlighet med den brittiska granskning National Literacy Trust halverade enkel tillgänglighet på grund av e-boken antalet pojkar likt tyckte detta plats svårt för att studera. [41] på grund av den denna plats gruppen plats detta även viktigt för att ett fåtal läsande förebilder.

[34] Tilastokeskus: Uusi teknologia on vaikuttanut koululaisten elämäntapoihin. 05/2014
[35] Sirén, Leino, Nissinen: Nuorten media-arki ja lukutaito. Koulutuksen tutkimuslaitos ja Sanomalehtien liitto 2018.
[36] Vettenranta et al.: PISA 15 Ensituloksia. OKM 2016.
[37] Vettenranta et al.: PISA 15 Ensituloksia. OKM 2016.
[38] Eurostat, 8/2016
[39]Sanat haltuun –loppuraportti, Lukukeskus 2018.
[40]Sanat haltuun –loppuraportti, Lukukeskus 2018.
[41]The Impact of ebooks on the Reading Motivation and Reading Skills of Children and ung People. National Literacy Trust, 2015

5. Smarta apparater alternativt pappersböcker?

Läsvanorna äger ändrats inom varenda ålderssegment. Redan babyn samt alldeles små unge tillbringar allt mer period tillsammans smarttelefoner samt –apparater. inom VUOKKO-undersökningen bland två_tre-åringar kunde man konstatera för att barnen läste mer än dem såg vid tv, dock dem såg oftare vid tv än dem använde mobiltelefon alternativt andra mobilapparater. Bland sexåringarna ägde tv-tittandet gått ifall läsandet. dem använde tydligt mer mobiler, dock ändå ej mer än dem bläddrade inom skrivna verk samt tidningar. [42] Å andra sidan är kapabel man nyttja digitala plattformer samt applikationer även då man läser tillsammans med ungar. dem förmå motivera både små människor samt vuxna mot nya läsupplevelser.

När man utvecklar läskompetensen behövs tålmodig djupläsning. Djupläsning aktiverar hjärnan vid en annat sätt än ytlig: då man undersökt vuxna såsom läser många äger man kunnat konstatera för att grundlig områden från hjärnan aktiveras speciellt då dem läser utdragen, berättande ord. [43] Ungdomar likt aktivt läser skönlitteratur besitter dem bästa resultaten även inom andra skolämnen. [44]

När detta gäller ungdomar existerar orosmomentet speciellt hur detta går tillsammans med läsning vilket kräver tålamod samt långsiktighet. Ungdomar såsom använder flera medier simultant samt inom snabbt tempo glider enkel ovan mot underhållning samt snabb-läsning. Man besitter märkt för att ungdomar besitter svårigheter tillsammans med för att tänka bedömande inom krävande situationer _ speciellt för att bedöma textinnehåll samt tolka helheter existerar utmanande till ungdomar [45] Samtidigt ökar betydelsen från väsentlig läskompetens inom dagens digitala planet var man bör behärska att fatta beslut eller bestämma något angående data existerar pålitlig. [46] för att värdera informationens tillförlitlighet samt för att mot modell känna igen nättroll kräver läskompetens – även Youtube-videon bör man behärska läsa.

Att hitta texter vilket existerar intressanta samt passande existerar ändå viktigare än vilket läsformat man använder. Pappersböcker existerar mot modell mer lättillgängliga samt enklare för att erhålla tag vid inom en skolbibliotek, dock detta existerar enkel för att föra fram nya texter inom digitala miljöer, samt dem kunna därför locka nya läsare. undersökning visar för att särskilt pojkar liksom läser allt mindre vid sin ledighet, enklare låter sig inspireras från olika tekniska lösningar på grund av textöverföring än från pappersböcker. [47] E-böckernas tillgänglighet är kapabel locka nya läsare. Man borde möjligen tänka vid hur man är kapabel erhålla långsiktig läsning mot ställen var dem unga existerar, mot sociala medier samt smarttelefoner. Å andra sidan ändrar bostadsort läskompetensen ej automatiskt mot digitala format, man måste öva sig inom för att studera e-böcker. [48]

Ljudböcker, såsom besitter blivit allt populärare, besitter även lockat nya läsare. Förra året ökade försäljningen från nedladdningsbara ljudböcker tillsammans 181 andel alternativt 1,8 miljoner euro. Jämfört tillsammans med försäljningen från gammal skrivna verk existerar siffran anspråkslös, beneath 2 andel från kurera bokförsäljningen. [49]

Man bör alltså ej ställa digitala samt pappersböcker mot varandra. Olika format ersätter ej varandra, utan kompletterar. Ljudböcker passar enstaka snabbare livsrytm samt konsumeras vid en annat sätt än pappersböcker. Ljudböcker förmå locka lyssnare liksom ej existerar sålunda intresserade från traditionell läsning.

[42] Lerkkanen, Salminen, Pakarinen (2018). Varhaislapsuuden lukuhetket tukevat lukutaitoa. Onnimanni 1-2/2018.
[43] Huotilainen, Peltonen: Tunne aivosi. Otava 2017.
[44] Sirén, Leino, Nissinen: Nuorten media-arki ja lukutaito -tutkimusraportti. Koulutuksen tutkimuslaitos & Sanomalehtien liitto 2018.
[45] Leino, Nissinen, Puhakka, Rautapuro, J. Lukutaito luodaan yhdessä. Kansainvälinen lasten lukutaitotutkimus (PIRLS 2016). Jyväskylä: Koulutuksen tutkimuslaitos 2017.
[46] Sirén, Leino, Nissinen: Nuorten media-arki ja lukutaito -tutkimusraportti. Koulutuksen tutkimuslaitos & Sanomalehtien liitto 2018.
[47] Tarvainen: 100-vuotiaan Suomen uusi lukutaito -hankkeen loppuraportti. Lukukeskus 2016.
[48] Tarvainen: 100-vuotiaan Suomen uusi lukutaito -hankkeen loppuraportti. Lukukeskus 2016.
[49] Kustannusyhdistys: Neljännesvuositilasto 2017 Q1-Q4.