Varför är jag så ful på latin
Latinsk grammatik
Jämfört tillsammans moderna västeuropeiska tungomål, således existerar latinet, även kallat klassiskt latin, många strukturerat samt avancerat. detta besitter en ganska rikt struktur från böjningar samt därför enstaka relativt fri (på en strukturerat sätt) ordföljd.
Latinet böjer substantiv samt adjektiv inom numeriskt värde numeri (singular samt plural), tre orsaka (maskulinum, femininum samt neutrum) samt sex kasus (nominativ, genitiv, dativ, ackusativ, ablativ samt vokativ). detta finns dessutom kvarlevor från lokativ samt instrumentalis. Böjningen från substantiv indelas inom fem deklinationer.
Verben äger numeriskt värde diateser (aktivum samt passivum), tre finitamodi (indikativ, grammatik samt imperativ) samt fem infinita verbformer (infinitiv, gerundium, supinum, particip samt gerundivum).
Följande tempora finns: presens, imperfekt, perfekt, pluskvamperfekt, futurum simplex samt futurum exaktum. Verben böjs även efter individ samt numerus. Verbböjningen äger fyra konjugationer.
Klassiskt latin ägde varken bestämd alternativt obestämd nyhet.
Beskrivning
[redigera | redigera wikitext]Jämfört tillsammans med moderna tungomål, därför existerar latinet (lingua Latina), även kallat klassiskt latin, många strukturerat samt avancerat. detta besitter en ganska rikt struktur från böjningar samt därför ett relativt fri (på en strukturerat sätt) ordföljd. dem flesta mening besitter ifrån erhålla mot flera synonymer samt formulering, varenda nyttja vid varsina olika strukturerade sätt, vilket man ej känner mot således väl nuförtiden. för att förstå samt nedteckna såsom dem gamla romarna idag existerar mer alternativt mindre enstaka svårdom.
Forna texter samt inskriptioner vid latin beneath antiken då språket fanns inom bruk existerar enbart skrivna vid höga sätt. detta må betyda för att språket ägde enstaka grammatisk team på grund av en offentligt latin, detta oss samtliga känner mot, samt ett ytterligare till detta normala latinet, vilket man knappt känner mot. Däremot vet man för att romersk kursivskrift fanns detta vardagliga skriftsystemet använt vid papyrus samt träplattor, medan kvadratisk kapitalskrift den formella samt använd liksom inskriptioner. ett möjlig teori på grund av enstaka sådan uppdelning från språket samt dess skriftsystem förmå existera vidskepliga eller/och religiösa trosuppfattningar. sådana uppfattningar inom tillvaron plats normalt beneath antiken. Trots för att latinet existerar många strukturerat samt avancerat, således förekommer detta trots allt flera oregelbundenheter, vilket må artikel antingen naturligt alternativt bara enstaka sektion från den offentliga utgåvan från språket.
Ljudlära
[redigera | redigera wikitext]Latin skrivs tillsammans hjälp från detta latinska alfabetet, likt svenskan samt dem flesta europeiska tungomål senare tagit ovan. Vår text existerar ifrån start gjord på grund av för att nedteckna latin, samt därför stämmer bokstäverna många god överens tillsammans med ljuden inom latinet, dock avviker vid några viktiga punkter. Latinet skrivs ej tillsammans med accenter, liksom t.ex. fémina, "hona", bara likt redskap för hjälp inom läroverk således för att man vet hur orden bör framhävas.
Det antika latinet ägde ej gemener (små bokstäver), bara versaler (stora bokstäver). detta skrevs heller ej tillsammans med skiljetecken samt mellanrum mellan orden, dock däremot användes halvhög punkt mellan orden. Versalerna blev efter grabb jobbiga för att nedteckna. Romarna utvecklade då ett lutande stil, romersk kursivskrift, likt gav upphov mot existera dagars gemener.
Skrivet latin såg då ut således på denna plats jämfört tillsammans dagens skrivet latin:
SENATVSPOPVLVSQVEROMANVS - Senatus populusque romanus. - Senaten samt detta romerska människor.
SEDQVIDTVSTRISTISAMABO - Sed quid tu's tristis, amabo? - dock varför existerar ni sorgsen, kära du? (Plautus)
CONSVETVDINIS·MAGNA·VIS·EST - Consuetudinis magna vis est. - Vanans stora inflytande existerar (vanans kraft existerar stor). (Cicero)
Klassiskt uttal
[redigera | redigera wikitext]Vokaler
[redigera | redigera wikitext]I klassiskt latin finns vokalerna a, e, i, o, u samt y (det sista endast inom grekiskalånord). dem tre inledande stämmer överens tillsammans med detta svenska uttalet, dock o uttalas likt svenskt [å] samt u likt [u] inom tyskan. detta klassiska latinets tecken till u-ljudet plats v samt användes både på grund av u-ljud samt troligen likt en engelskt w-ljud, istället till en v-ljud. termen musica [mú-si-ka], "musik", samt veritas [wé-ri-tas], sanning, skrevs då MVSICA samt VERITAS.
Konsonanter
[redigera | redigera wikitext]I klassiskt latin äger bokstaven c ständigt ljudvärdet k, inte någonsin såsom en che-ljud (som inom engelskans change) samt inte någonsin såsom en s-ljud. Ursprungligen betecknade bokstaven även g-ljudet, vilket bibehållits inom namnsförkortningar såsom C, Gaius samt Cn, Gnaeus.
I uttalas såsom en j-ljud framför vokaler inom start från mening samt mellan numeriskt värde vokaler, likt iustitia [ju-stí-ti-a], "rättvisa" samt maior [má-jor], "större".
N existerar en ng-ljud framför konsonanterna c, g samt q, liksom nunc [nungk], "nu", longus [lóng-gus], "lång" samt quinque [kwíng-kwe], "fem".
G uttalas vilket en hårt g samt framför n uttalas detta även liksom en ng-ljud, liksom magnus [máng-nus], "stor".
Det klassiska latinets tecken på grund av u-ljudet plats v samt uttalades både vilket en u-ljud samt troligen såsom en engelskt w-ljud, istället till en v-ljud, såsom musica [mú-si-ka], "musik" samt veritas [wé-ri-tas], "sanning".
X uttalas vilket [ks], liksom pax, "fred".
Z uttalas troligen såsom en tonande s.
Komplikationerna qu, gu samt su uttalas vilket [kw], [gw] samt [sw], som:
- aqua [ák-wa], "vatten"
- lingua [líng-gwa], "tunga", "språk"
- consuetudo [kon-swe-tú-do], "vana"
Ch uttalas vilket en k-ljud, såsom inom pulcher [púl-ker], "vacker".
Th förekom endast inom lånord samt uttalades vilket en t-ljud, likt inom mathematica [ma-te-má-ti-ka], "matematik".
Ph förekom endast inom lånord samt uttalades likt en f-ljud, liksom inom philosofia [fi-lo-so-fí-a], "filosofi".
Diftonger
[redigera | redigera wikitext]Klassiskt latin äger diftongerna:
- ae uttalas [aj] såsom inom engelskans buy.
- ai uttalas även likt ae.
- au uttalas liksom inom engelskans house.
- oe uttalas [oj] såsom inom engelskans joy.
- oi uttalas även likt oe.
- ei uttalas [ej] vilket inom say.
- ui uttalas [uj].
- eu uttalas [ev] liksom oss uttalar valutan euro [év-ro].
Undantag tillsammans ae samt oe fanns aenus [a-é-nus], "koppar", aer [á-er], "luft" samt poeta [po-é-ta], "poet", var bokstäverna uttalas plats till sig (som hiatus (fonetik)). Ibland skrivs detta tillsammans hjälp från en trema, liksom sätts efter den senare vokalen, vilket aënus, aër samt poëta. inom senare klassisk latin ändrades uttalet inom diftongerna ae samt oe mot en långt e. Praesens [práj-sens], "närvarande", uttalades då [pré-sens].
Medeltidsuttal
[redigera | redigera wikitext]I medeltidslatin samt nylatin besitter ljudet ändrats framför vokalerna e (och ae, oe) samt i (och y). då latinska mening utläses vid svenska brukar c inom dessa fall utläsas likt s. vid andra tungomål förekommer inom stället affrikatorna [ts] samt [tʃ] (uttalas ch vilket inom detta engelska termen change).
Ti uttalas [tsi] ifall den följs från enstaka vokal, vilket inom iustitia [ju-stí-tsi-a]. "rättvisa". Uttalet fanns ursprungligt ifall detta stod en s framför t, såsom inom bestia [bé-sti-a], "best".
Sc uttalas framför enstaka vokal liksom [s], vilket scire [sí-re], "veta".
Kvantitet
[redigera | redigera wikitext]Latinska stavelser besitter utdragen alternativt vykort längd i tid alternativt kvantitet.
Naturlängd
[redigera | redigera wikitext]En naturlång stavelse innehåller ett utdragen vokal alternativt ett diftong, vilket róta, "hjul" samt laetus, "glad".
Positionslängd
[redigera | redigera wikitext]En positionslång stavelse innehåller enstaka kreditkort vokal, resultat från mer än ett konsonant, alternativt x (h räknas ej likt konsonant), såsom pórta, "port", álter, "annan, annat" samt pax, "fred".
Betoning
[redigera | redigera wikitext]De flesta latinska mening framhävas vid näst sista stavelsen, liksom vid latin heter (sýllaba) paenúltima. enstaka mindre mängd mening framhävas vid näst näst sista stavelsen, samt detta heter (sýllaba) antepaenúltima.
Exempel: rósa, "ros", amícus, "vän", fémina, "kvinna" samt sapiéntia, "vishet".
I tvåstaviga mening, såsom rósa, [ró-sa], ligger betoningen vid (sýllaba) paenúltima. inom mening tillsammans med flera stavelser ligger betoningen vid (sýllaba) paenúltima angående den existerar utdragen, dock ifall (sýllaba) paenúltima existerar vykort ligger betoningen vid (sýllaba) antepaenúltima.[1]
Latinet skrivs ej tillsammans accenter, bara såsom redskap för hjälp inom läroböcker således för att man vet hur orden bör framhävas.
Substantiv
[redigera | redigera wikitext]Substantiven inom latin böjs inom numerus, kasus samt genus.
Artiklar
[redigera | redigera wikitext]Latinet äger ingen obestämd produkt (en, ett) alternativt bestämd nyhet (den, det). termen silva, "skog", är kapabel då, beroende vid sammanhanget, översättas mot svenska liksom "skog", "en skog" alternativt "skogen" samt silva magna, "stor skog" kunna översättas vilket "stor skog", "en massiv skog" alternativt "den stora skogen".
I medeltidslatinet förmå pronomen likt ille, illa samt illud, liksom varenda tre betyder "den där", ibland användas såsom bestämd nyhet samt unus, una samt unum, likt samtliga tre betyder "ett, en", kunna placeras liksom obestämd nyhet.
Numerus
[redigera | redigera wikitext]Substantiven kunna stå inom enskild samt plural. Plurale tantum existerar substantiv likt endast förekommer inom flertal, antingen inom innebörd från singularis alternativt flertal, mot modell castra (n pl), -orum, "läger" (ett alternativt flera). Flera ortnamn existerar plurale tantum, bl.a. Athenae (f pl), -arum, "Aten".
Genus
[redigera | redigera wikitext]Substantiv inom latinet besitter tre genus, nämligen maskulinum, femininum samt neutrum. Maskulina mening existerar bland annat namn vid floder, vilket Tiberis samt mening såsom betecknar män, såsom nauta, "sjöman". Feminina mening existerar mot modell namn vid länder, städer, småöar samt träd.
Ett annat god sätt för att uppleva igen ordens genus existerar för att titta vid ordens ändelser. flera substantiv vilket slutar vid "-us" existerar maskulina, flera liksom slutar vid "-a" existerar feminina samt flera såsom slutar vid "-um" existerar neutrala. mening likt slutar vid "-is" samt *-es* existerar antingen maskulint alternativt feminint, alternativt både samt. detta finns även flera neutrala mening likt slutar vid "-us". samt dem mening såsom slutar vid "-tas" existerar ständigt feminina.
Exempel till maskulina mening inom enskild samt plural:
- amícusm (amíci) - vän
- ánnusm (ánni) - år
- líberm (líbri) - bok
- lócusm (lóci) - plats
- lápism (lápides) - sten
- ménsism (ménses) - månad
- monsm (móntes) - berg
- páterm (pátri) - far, far, fader
- ponsm (póntes) - bro
- véntusm (vénti) - vind
Exempel till feminina mening inom enskild samt plural:
- áquaf (aquae) - vatten
- clávisf (claves) - nyckel
- féminaf (féminae) - kvinna
- gensf (géntes) - ätt, släkt
- libértasf (libertátes) - frihet
- návisf (náves) - skepp
- parsf (pártes) - del
- pórtaf (pórtae) - port
- sílvaf (sílvae) - skog
- véritasf (veritátes) - sanning
Exempel till neutrala mening inom enskild samt plural:
- béllumn (bélla) - krig
- cármenn (cármina) - sång
- córpusn (córpora) - kropp
- fórumn (fóra) - torg
- flúmenn (flúmina) - flod
- forámenn (forámina) - hål
- legátumn (legáta) - arv
- nómenn (nómina) - namn
- témpusn (témpora) - tid
- vérbumn (vérba) - ord
Kasus
[redigera | redigera wikitext]I deklinationen från substantiv samt adjektiv finns 6, ibland 7 kasus, från vilka 5 vanligtvis används:
Överblick
[redigera | redigera wikitext]| Kasus | Användning | Anteckning |
|---|---|---|
| Nominativ | Subjekt | |
| Vokativ | Direkt tilltal | |
| Genitiv | Ägande tillsammans med mera | |
| Dativ | Indirekt objekt | |
| Ackusativ | Direkt objekt | Kan även artikel en prepositionsobjekt. |
| Ablativ | Varierad användning, oftast adverbial. | Ofta nära preposition. |
Nominativ
[redigera | redigera wikitext]Nominativ betecknar inom regel subjektet inom satsen, såsom féminaféminam videt, "kvinnan ser kvinnan" samt CornéliaAntónium videt, "Cornelia ser Antonius". Nominativ förmå även artikel enstaka bestämning mot subjektet, dvs subjektiv predikatsfyllnad, adjektivattribut, predikativ en egenskap eller ett kännetecken alternativt appostition.[2]
Vokativ
[redigera | redigera wikitext]Vokativ används nära tilltal, liksom et tu Brute, et tu, "även ni Brutus, även du", var namnet Brutus blir Brute inom vokativform.
| Nominativform | Ändelse | Vokativform | Ändelse |
|---|---|---|---|
| Brutus | -us | Brute | -e |
| Iulius | -ius | Iuli | -i |
Lokativ
[redigera | redigera wikitext]Förekommer likt ett rest inom vissa stelnade formulering inom klassiskt latin. Den används utan preposition på grund av för att beteckna städer, samhällen samt små småöar, dock används ej på grund av länder samt kontinenter. Den svarar vid frågan var? inom singularis från inledande samt andra deklinationerna. Lokativerna besitter sammanfallit tillsammans med formerna inom genitiv, Romae, "i Rom".
Genitiv
[redigera | redigera wikitext]Possessiv genitiv anger, vems något existerar alternativt mot vem (vad) något hör. Denna genitiv står likt en en egenskap eller ett kännetecken, Templum Iovis, "Jupiters tempel" alternativt vilket predikatsfyllnad nära esse samt fieri.
Objektiv genitiv anger föremålet på grund av detta styrande substantivets aktivitet. Svenskan kunna ibland äga identisk genitiv, dock oftast existerar man tvungen för att omskriva uttrycket tillsammans prepositionsuttryck. Endast sammanhanget är kapabel inom flera fall att fatta beslut eller bestämma något genitivets innebörd.
| Genitivuttryck | Objektiv genitiv | Possessiv genitiv |
|---|---|---|
| Amor Dei | Kärleken till Gud | Guds älskade |
| Timor hóstium | Fruktan för fienderna | Fiendernas fruktan |
Egenskapsgenitiv (Genitivus qualitatis) anger egenskap alternativt beskaffenhet samt omskrivs ofta tillsammans med prepositioner, såsom virmagni ingénii, "en man tillsammans med massiv begåvning".
Partitiv genitiv anger helheten från vilken huvudordet existerar enstaka sektion.
Dativ
[redigera | redigera wikitext]Dativus commodi, "nyttans dativ" samt incommodi, "skadans dativ", betecknar den alternativt detta liksom äger fördel alternativt skada från verbets papper, likt gallis namn på en berömd romersk ledare eller en klassisk sallad imperat frumentum exercitui, "Caesar befallde gallerna för att lämna spannmål på grund av härens räkning".
Dativus agentis, "agentens dativ": betecknar agenten nära verbfromen gerundivum, vilket ea res mihi cogitanda est, "jag besitter den saken för att tänka på" (Den saken bör, måste jag tänka på).
Dativus finalis betecknar syftet eller målet alternativt resultatet från ett papper nära vissa verb.
Possessiv dativ, liksom mihi pecunia est, jag besitter pengar". Bokstavligt blir detta "pengarna existerar mot mig".
Ackusativ
[redigera | redigera wikitext]Betecknar direkt objekt, vilket fémina féminam videt, "kvinnan ser kvinnan" samt Cornélia Antónium videt, "Cornelia ser Antonius". Ackusativ används även nära vissa prepositioner, liksom ad, "till". Roma, "Rom" blir då ad Romam, "till Rom".
Ablativ
[redigera | redigera wikitext]Ablativ används oftast nära vissa prepositioner var substantivet alternativt adjektivet får ett ytterligare ändelse. Amícus, "vän" blir då cum amíco, "med vännen", samt mons, "berg", blir in monte, "på berget". Prepositionen behövs ej nämnas, dock görs detta normalt, liksom mot modell aedificátus hómine, "byggd från människan", istället på grund av aedificátus a hómine.
Ablativ besitter oftast även adverbiell innebörd. Ablativet äger uppkommit ifrån tre gamla kasus, separativ, lokativ samt instrumentalis.
- Separativ ablativ existerar avskiljandets kasus, vilket svarar vid frågan varifrån?
- Lokal ablativ existerar lägets kasus, likt svarar vid frågan var? alternativt när?
- Instrumental ablativ existerar medlets samt gemenskapets kasus, liksom svarar vid frågan varmed?
Deklinationer
[redigera | redigera wikitext]Substantiven böjs inom fem deklinationer alternativt böjningsmönster. på grund av varenda mening latinskt mening inom lexikon anges nom. sing. samt gen. sing., likt visar mot vilken deklination en mening tillhör.
| Deklination | Genitivändelse inom singularis |
|---|---|
| 1 | -ae |
| 2 | -i |
| 3 | -is |
| 4 | -us |
| 5 | -ei |
Vokativforemerna överensstämmer ständigt tillsammans med nominativ, förutom inom andra deklinationen enskild. Dativ samt ablativ plural besitter ständigt identisk former. Nominativ- samt ackusativformerna till neutrer överensstämmer ständigt tillsammans med varandra.
Första samt andra deklinationen
[redigera | redigera wikitext]Om en substantiv inom den inledande deklinationen slutar vid -a, tillhör detta genuset femininum. Dessa mening existerar då feminina. Orden dea, "gudinna", samt filia, "dotter", tar ändelsen -ābus istället till -īs inom dativ samt ablativ inom plural. Annars skulle dem titta ut vilket "gud", deīs, respektive "son", filiīs.
Om en substantiv inom den andra deklination slutar vid -us, tillhör detta genuset maskulinum. Dessa mening existerar då maskulina. Hit hör även en antal mening vid -er, såsom liber (libri), "bok" samt ager (agri), "åker". Slutar en substantiv inom den andra deklination vid -um, tillhör detta genuset neutrum. Dessa mening existerar då neutrala.
- puéll|af (-ae) - flicka
- amíc|usm (-i) - kamrat, kompis
- vérb|umn (-i) - ord
| 1.a deklinationen - femininum | 2:a deklinationen - maskulinum | 2:a deklinationen - neutrum | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Singular | Plural | Singular | Plural | Singular | Plural | |
| Nominativ | puella | puellae | amīcus | amīcī | verbum | verba |
| Genitiv | puellae | puellārum | amīcī | amīcōrum | verbī | verbōrum |
| Dativ | puellae | puellīs | amīcō | amīcīs | verbō | verbīs |
| Ackusativ | puellam | puellās | amīcum | amīcōs | verbum | verba |
| Ablativ | puellā | puellīs | amīcō | amīcīs | verbō | verbīs |
| Vokativ | puella | puellae | amīce | amīcī | verbum | verba |
Tredje, fjärde samt femte deklinationen
[redigera | redigera wikitext]Alla substantiv inom den tredjeplats deklinationen slutar vid -is inom genitiv enskild oavsett genus. Slutar detta vid -a inom nominativ plural, tillhör detta genuset neutrum. Slutar detta vid -es inom nominativ plural tillhör detta antingen maskulinum alternativt femininum.
Om en substantiv inom fjärde deklinationen slutar vid -us inom nominativ enskild, tillhör detta vanligen maskulinum. angående detta slutar vid -u tillhör detta neutrum.
Alla mening inom femte deklinationen existerar feminina, förutom díes, "dag", såsom existerar maskulint.
- re|xm (-gis) - kung
- nóm|enn (´-inis) - namn
- már|en (-is) - hav
- spírit|usm (-us) - ande, andedräkt
- córn|un (-us) - horn, styrka
- dí|esm (-éi) - dag
| 3:e deklinationen | 3:e deklinationen - neutrum | 3:e deklinationen - neutrum tillsammans i-stam | 4:e deklinationen | 4:e deklinationen - neutrum | 5:e deklinationen | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Singular | Plural | Singular | Plural | Singular | Plural | Singular | Plural | Singular | Plural | Singular | Plural | |
| Nominativ | rēx | rēgēs | nōmen | nōmina | mare | maria | spīritus | spīritūs | cornū | cornua | diēs | diēs |
| Genitiv | rēgis | rēgum | nōminis | nōminum | maris | marium | spīritūs | spīrituum | cornūs | cornuum | diēī | diērum |
| Dativ | rēgī | rēgibus | nōminī | nōminibus | marī | maribus | spīrituī | spīritibus | cornū | cornibus | diēī | diēbus |
| Ackusativ | rēgem | rēgēs | nōmen | nōmina | mare | maria | spīritum | spīritūs | cornū | cornua | diem | diēs |
| Ablativ | rēge | rēgibus | nōmine | nōminibus | marī | maribus | spīritū | spīritibus | cornū | cornibus | diē | diēbus |
| Vokativ | ||||||||||||
Adjektiv
[redigera | redigera wikitext]Adjektiv kongruerar tillsammans sitt huvudord mot genus, kasus samt numerus.
Första samt andra deklinationen
[redigera | redigera wikitext]| Maskulinum | Femininum | Neutrum | |
|---|---|---|---|
| Singular | |||
| Nom. | bonus | bona | bonum |
| Gen. | bonī | bonae | bonī |
| Dat. | bonō | bonae | bonō |
| Ack. | bonum | bonam | bonum |
| Abl. | bonō | bonā | bonō |
| Vok. | bone | bona | bonum |
| Plural | |||
| Nom. | bonī | bonae | bona |
| Gen. | bonōrum | bonārum | bonōrum |
| Dat. | bonīs | bonīs | bonīs |
| Ack. | bonōs | bonās | bona |
| Abl. | bonīs | bonīs | bonīs |
| Vok. | bonī | bonae | bona |
Tredje deklinationen
[redigera | redigera wikitext]- len|is, -is, -e - len, mild
| Maskulinum/Femininum | Neutrum | |
|---|---|---|
| Singular | ||
| Nom. | lēnis | lēne |
| Gen. | lēnis | lēnis |
| Dat. | lēnī | lēnī |
| Ack. | lēnem | lēne |
| Abl. | lēnī | lēnī |
| Vok. | lēnis | lēne |
| Plural | ||
| Nom. | lēnēs | lēnia |
| Gen. | lēnium | lēnium |
| Dat. | lēnibus | lēnibus |
| Ack. | lēnēs | lēnia |
| Abl. | lēnibus | lēnibus |
| Vok. | lēnēs | lēnia |
Komparation
[redigera | redigera wikitext]| longus, -a, -um | lóngior, -ius | longíssimus, -a, -um |
| lång | längre, ganska utdragen, alltför lång | längst, många utdragen |
| gravis, -e | grávior, -ius | gravíssimus, -a, -um |
| tung | tyngre, ganska massiv, alltför tung | tyngst, många massiv |
| sápiens | sapiéntior, -ius | sapientíssimus, -a, -um |
| vis | visare, ganska vis, alltför vis | visast, många vis |
Oregelbunden komparation
[redigera | redigera wikitext]| bonus, -a, -um | mélior, -ius | óptimus, -a, -um |
| god | godare, ganska god, alltför god | godast, många god |
| malus, -a, -um | peior, -us | péssimus, -a, -um |
| dålig | sämre, ganska dålig, alltför dålig | sämst, många dålig |
| magnus, -a, -um | maior, -us | máximus, -a, -um |
| stor | större, ganska massiv, alltför stor | störst, många massiv |
| parvus, -a, -um | minor, -us | mínimus, -a, -um |
| liten | mindre, ganska små, alltför liten | minst, många små |
| multi, -ae, -a | plures, -ia | plúrimi, -ae, -a |
| många | mera, ganska flera, alltför många | mest |
Böjning från komparativer samt superlativer
[redigera | redigera wikitext]Komparativ
[redigera | redigera wikitext]| Maskulinum | Femininum | Neutrum | |
|---|---|---|---|
| Singular | |||
| Nom. | longior | longior | longius |
| Gen. | longioris | longioris | longioris |
| Dat. | longiori | longiori | longiori |
| Ack. | longiorem | longiorem | longius |
| Abl. | longiore | longiore | longiore |
| Vok. | |||
| Plural | |||
| Nom. | longiores | longiores | longiora |
| Gen. | longiorum | longiorum | longiorum |
| Dat. | longioribus | longioribus | longioribus |
| Ack. | longiores | longiores | longiores |
| Abl. | longioribus | longioribus | longioribus |
| Vok. | |||
Superlativ
[redigera | redigera wikitext]Superlativen longíssimus, -a, -um, "längst", "mycket lång", böjs efter inledande samt andra deklinationen.
| Maskulinum | Femininum | Neutrum | |
|---|---|---|---|
| Singular | |||
| Nom. | longissimus | longissima | longissimum |
| Gen. | longissimi | longissimae | longissimi |
| Dat. | longissimo | longissimae | longissimo |
| Ack. | longissimum | longissimam | longissimum |
| Abl. | longissimo | longissima | longissimo |
| Vok. | longissime | longissima | longissimum |
| Plural | |||
| Nom. | longissimi | longissimae | longissima |
| Gen. | longissimorum | longissimārum | longissimōrum |
| Dat. | longissimīs | longissimīs | longissimīs |
| Ack. | longissimōs | longissimās | longissima |
| Abl. | longissimīs | longissimīs | longissimīs |
| Vok. | longissimī | longissimae | longissima |
Adverb
[redigera | redigera wikitext]Adverb bildas inom positiv ifrån adjektiv genom för att sätta mot adjektivets böjningsstam nästa ändelser
1. "-e", angående adjektivet tillhör deklination 1 alternativt 2
[redigera | redigera wikitext]| positiv | komparativ | superlativ |
| longe | lóngius | longíssime |
| långt | längre, ännu utdragen, alltför lång | längst, många utdragen |
2. "-iter", ifall adjektivet tillhör deklination 3
[redigera | redigera wikitext]| positiv | komparativ | superlativ |
| gráviter | grávius | gravíssime |
| tungt | tyngre | tyngst |
3. "-er", ifall adjektivet besitter ett böjningsstam vid -nt- efter 3:e deklinationen
[redigera | redigera wikitext]| positiv | komparativ | superlativ |
| diligenter | diligéntius | diligentíssime |
| noggrant | noggrannare | noggrannast |
Räkneord
[redigera | redigera wikitext]- Huvudartikel: Romerska siffror
Romarna använde sig ej från identisk räknesätt såsom oss besitter idag. dem ägde tecken liksom fanns siffror.
Grundtal samt ordningstal
[redigera | redigera wikitext]| Grundtal | Ordningstal | Delningstal | Räkneadverb | ||
|---|---|---|---|---|---|
| 1 | I | unus, una, unum | primus, -a, -um | singuli (en inom sänder) | semel (en gång) |
| 2 | II | duo, duae, duo | secundus, alter | bini | bis |
| 3 | III | tres, tria | tértius | terni | ter |
| 4 | IIII (IV) | quáttuor | quartus | quatérni | quater |
| 5 | V | quinque | quintus | quini | quínquies |
| 6 | VI | sex | sextus | seni | séxies |
| 7 | VII | septem | séptimus | septeni | sépties |
| 8 | VIII | octo | octávus | octoni | ócties |
| 9 | VIIII (IX) | novem | nonus | noveni | nóvies |
| 10 | X | decem | décimus | deni | décies |
| 11 | XI | úndecim | undécimus | undeni | undécies |
| 12 | XII | duódecim | duodécimus | duodeni | duodécies |
| 13 | XIII | trédecim | tértius décimus | terni deni | terdécies |
| 14 | XIV (XIIII) | quattuórdecim | quartus décimus | quaterni deni | quaterdécies |
| 15 | XV | quíndecim | quintus décimus | quini deni | quinquiesdécies |
| 16 | XVI | sédecim | sextus décimus | seni deni | sexiesdécies |
| 17 | XVII | septéndecim | séptimus décimus | septeni deni | septiesdécies |
| 18 | XVIII | duodevigínti | duodevicésimus | duodeviceni | duodevícies |
| 19 | XIX | undevigínti | undevicésimus | undeviceni | undevícies |
| 20 | XX | vigínti | vicésimus | viceni | vícies |
| 21 | XXI | unus et viginti | unus et vicésimus | unviceni | unvícies |
| 22 | XXII | duo et viginti | alter et vicésimus | duoviceni | duovícies |
| 30 | XXX | trigínta, riginta | tricésimus | triceni | trícies |
| 40 | XL (XXXX) | quadragínta | quadragésimus | quadrageni | quadrágies |
| 50 | L | quinquaginta | quinqagésimus | quinquageni | quinquágies |
| 60 | LX | sexaginta | sexagésimus | sexageni | sexágies |
| 70 | LXX | septuaginta | septuagésimus | septuageni | septuágies |
| 80 | LXXX | octoginta | octogésimus | octogeni | octógies |
| 90 | XC (LXXXX) | nonaginta | nonagésimus | nonageni | nonágies |
| 100 | C | centum | centésimus | centeni | cénties |
| 500 | D | quingenti | quingentésimus | quingeni | quingénties |
| 1000 | M | mille | millésimus | síngula milia | mílies |
| 100000 | - | centum mília | |||
| 1000000 | - | décies centena mília |
Böjningsmönster
[redigera | redigera wikitext]| duo, duae, duo två | |||
|---|---|---|---|
| Maskulinum | Femininum | Neutrum | |
| Plural | |||
| Nominativ | duo | duae | duo |
| Vokativ | duo | duae | duo |
| Ackusativ | duōs | duās | duo |
| Genitiv | duōrum (duûm) | duārum | duōrum (duûm) |
| Dativ | duōbus | duābus | duōbus |
| Ablativ | duōbus | duābus | duōbus |
Det bör noteras för att ambō, båda, existerar deklinerad vilket duo. Ändå existerar dess O långt.
| trēs, tria | ||
|---|---|---|
| Maskulinum & Femininum | Neutrum | |
| Plural | ||
| Nominativ | trēs (trīs) | tria |
| Vokativ | trēs (trīs) | tria |
| Ackusativ | trēs (trīs) | tria |
| Genitiv | trium | trium |
| Dativ | tribus | tribus |
| Ablativ | tribus | tribus |
Ordet, mīlle, existerar enskild, en adjektiv samt odeklinerbart. Ändå existerar dess oregelbundna pluralform, mīlia (mīllia) använt vid identisk sätt vilket plūs existerar.
| mīlia, mīlium (a) tusen n. | ||
|---|---|---|
| Plural | ||
| Nominativ | mīlia | |
| Vokativ | mīlia | |
| Ackusativ | mīlia | |
| Genitiv | mīlium | |
| Dativ | mīlibus | |
| Ablativ | mīlibus | |
Pronomen
[redigera | redigera wikitext]Personliga pronomen
[redigera | redigera wikitext]Personliga samt även possessiva pronomen utlämnas inom allmänhet inom latin samt tillsätts endast ifall dem existerar betonade samt behövliga.
| Nominativ | Genitiv | Dativ | Ackusativ | Ablativ | |
|---|---|---|---|---|---|
| jag | ego | mei | mihi | me | me |
| du | tu | tui | tibi | te | te |
| han/hon/den/det | |||||
| vi | nos | nostri/nostrum | nobis | nos | nobis |
| ni | vos | vestri/vestrum | vobis | vos | vobis |
| de | |||||
Genitiv uttrycker ej ägande utan används likt objektiv samt partitiv-genitiv.
- Objektiv genitiv: memoria nostri (minnet från oss)
- Partitiv genitiv: pars nostrum (en sektion från oss)
Personliga reflexiva pronomen
[redigera | redigera wikitext]| —, suī sig själv | |
|---|---|
| Nominativ | — |
| Ackusativ | sē, sēsē |
| Genitiv | suī |
| Dativ | sibi |
| Ablativ | sē, sēsē |
Demonstrativa pronomen
[redigera | redigera wikitext]is, ea, id
[redigera | redigera wikitext]denne (förenat: fryst vatten servus - denne slav). Personligt pronomen tredjeperson då detta står självständigt.
| is, eī han, dem m. | ea, eae hon, dem f. | id, ea det, dem n. | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Singular | Plural | Singular | Plural | Singular | Plural | |
| Nominativ | is | eī, iī | ea | eae | id | ea |
| Ackusativ | eum | eōs | eam | eās | id | ea |
| Genitiv | eius | eōrum | eius | eārum | eius | eōrum |
| Dativ | eī | eīs, iīs | eī | eīs, iīs | eī | eīs, iīs |
| Ablativ | eō | eīs, iīs | eā | eīs, iīs | eō | eīs, iīs |
idem, éadem, idem
[redigera | redigera wikitext]| īdem, eadem, idem den samme, identisk som | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Maskulinum | Femininum | Neutrum | ||||
| Singular | Plural | Singular | Plural | Singular | Plural | |
| Nominativ | īdem | eīdem, iīdem | eadem | eaedem | idem | eadem |
| Ackusativ | eundem | eōsdem | eandem | eāsdem | idem | eadem |
| Genitiv | eiusdem | eōrundem | eiusdem | eārundem | eiusdem | eōrundem |
| Dativ | eīdem | eīsdem, iīsdem | eīdem | eīsdem, iīsdem | eīdem | eīsdem, iīsdem |
| Ablativ | eōdem | eīsdem, iīsdem | eādem | eīsdem, iīsdem | eōdem | eīsdem, iīsdem |
hic, haec, hoc
[redigera | redigera wikitext]Hic, "den här", existerar inledande personens demonstrativum samt syftar vid vilket vilket står den talande nära: hic servus, "den på denna plats slaven" (min slav).
| hic, haec, hōc den här | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Maskulinum | Femininum | Neutrum | ||||
| Singular | Plural | Singular | Plural | Singular | Plural | |
| Nominativ | hic | hī | haec | hae | hōc | haec |
| Ackusativ | hunc | hōs | hanc | hās | hōc | haec |
| Genitiv | hūius | hōrum | hūius | hārum | hūius | hōrum |
| Dativ | huic | hīs | huic | hīs | huic | hīs |
| Ablativ | hōc | hīs | hāc | hīs | hōc | hīs |
iste, lista, istud
[redigera | redigera wikitext]Iste, "den där", existerar andra personens demonstrativum samt syftar vid vad vilket står den tilltalande nära: iste servus, "den var slaven" (din slav).
| Numerus | Singular | Plural | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Kasus/Genus | M. | F. | N. | MM. | FF. | NN. |
| Nominativ | iste | ista | istud | istī | istae | ista |
| Genitiv | istīus | istīus | istīus | istōrum | istārum | istōrum |
| Dativ | istī | istī | istī | istīs | istīs | istīs |
| Ackusativ | istum | istam | istud | istōs | istās | ista |
| Ablativ | istō | istā | istō | istīs | istīs | istīs |
ille, illa, illud
[redigera | redigera wikitext]Ille, "den där", tredjeplats personens demonstrativum samt syftar vid vad liksom står den omtalade nära: ille servus, "den var slaven" (hans slav).
| Singularis | |||
|---|---|---|---|
| Maskulinum | Femininum | Neutrum | |
| Nom. | ille | illa | illud |
| Gen. | illíus | illíus | illíus |
| Dat. | illi | illi | illi |
| Ack. | illum | illam | illud |
| Abl. | illo | illa | illo |
| Pluralis | |||
| Maskulinum | Femininum | Neutrum | |
| Nom. | illi | illae | illa |
| Gen. | illorum | illarum | illorum |
| Dat./Abl. | illis | illis | illis |
| Ack. | illos | illas | illa |
Interrogativa pronomen
[redigera | redigera wikitext]| quis vem? m. samt f. | quid vad? n. | |
|---|---|---|
| Singular | ||
| Nominativ | quis | quid |
| Ackusativ | quem | quid |
| Genitiv | cūius | cūius |
| Dativ | cui | cui |
| Ablativ | quō | quō |
Relativt pronomen
[redigera | redigera wikitext]| Singularis | |||
|---|---|---|---|
| Maskulinum | Femininum | Neutrum | |
| Nom. | qui | quae | quod |
| Gen. | cuius | cuius | cuius |
| Dat. | cui | cui | cui |
| Ack. | quem | quam | quod |
| Abl. | quo | qua | quo |
| Pluralis | |||
| Maskulinum | Femininum | Neutrum | |
| Nom. | qui | quae | quae |
| Gen. | quorum | quarum | quorum |
| Dat./Abl. | quibus | quibus | quibus |
| Ack. | quos | quas | quae |
Possessiva adjektiv
[redigera | redigera wikitext]Possessiva pronomen kallas possessiva adjektiv därför för att dem böjs likt adjektiv.
meus, mea, meum
[redigera | redigera wikitext]| Maskulinum | Femininum | Neutrum | |
|---|---|---|---|
| Singular | |||
| Nom. | meus | mea | meum |
| Gen. | mei | meae | mei |
| Dat. | meo | meae | meo |
| Ack. | meum | meam | meum |
| Abl. | meo | meā | meo |
| Plural | |||
| Nom. | mei | meae | mea |
| Gen. | meorum | meorum | meorum |
| Dat./Abl. | meis | meis | meis |
| Ack. | meos | meas | mea |
tuus, tua, tuum
[redigera | redigera wikitext]| Maskulinum | Femininum | Neutrum | |
|---|---|---|---|
| Singular | |||
| Nom. | tuus | tua | tuum |
| Gen. | tui | tuae | tui |
| Dat. | tuo | tuae | tuo |
| Ack. | tuum | tuam | tuum |
| Abl. | tuo | tuā | tuo |
| Plural | |||
| Nom. | tui | tuae | tua |
| Gen. | tuorum | tuarum | tuorum |
| Dat./Abl. | tuis | tuis | tuis |
| Ack. | tuos | tuas | tua |
suus, sua, suum
[redigera | redigera wikitext]| Maskulinum | Femininum | Neutrum | |
|---|---|---|---|
| Singular | |||
| Nom. | suus | sua | suum |
| Gen. | sui | suae | sui |
| Dat. | suo | suae | suo |
| Ack. | suum | suam | suum |
| Abl. | suo | suā | suo |
| Plural | |||
| Nom. | sui | suae | sua |
| Gen. | suorum | suarum | suorum |
| Dat./Abl. | suis | suis | suis |
| Ack. | suos | suas | sua |
Pronominaladjektiv
[redigera | redigera wikitext]| Grund | Beskrivning | Genitiv | Dativ |
|---|---|---|---|
| nullus, a, um | ingen | nullíus | nulli |
| ullus, a, um | någon | ullíus | ulli |
| solus, a, um | ensam | solíus | soli |
| totus, a, um | hel | totíus | toti |
| unus, a,um | en, ett enda; ensam | uníus | uni |
Verb
[redigera | redigera wikitext]- Se även Latinska verb samt böjningar
Böjningskategorier
[redigera | redigera wikitext]- Det finns sex tempus (latin: tempus):
- Presens, (latin: praesens) indikerar saker liksom sker inom nutid.
- Imperfekt, (latin: imperfectum) indikerar saker likt hänt.
- Futurum, (latin: futurum simplex) indikerar saker såsom ej hänt ännu.
- Perfekt, (latin: perfectum) indikerar saker liksom existerar gjorda samt avslutade inom dåtid.
- Pluskvamperfekt, (latin: plusquamperfectum)
- Futurum exaktum, (latin: futurum exactum) indikerar saker såsom bör bli klara inom framtiden: Jag ska äga skickat en brev.
- Det finns tre modus (latin: modus):
- Indikativ, (latin: indicativus) indikerar en odiskutabelt faktum: Slaven bär vinkruset.
- Konjunktiv, (latin: coniunctivus) indikerar chans, intention, behov etc: detta existerar nödvändigt för att centurionen besegrar barbarerna.
- Imperativ, (latin: imperativus) används till befallningar: Slav, bär vinkruset!
- Det finns numeriskt värde diateser (latin: genus):
- Aktiv, (latin: activum) var handlingen (verbet) utförs från subjektet: Slaven bär vinkruset.
- Passiv, (latin: passivum) var handlingen (verbet) utförs för/till subjektet: Vinkruset bärs från slaven.
De flesta ordböcker använder jag-presens (porto, habeo) såsom uppslagsord hellre än infinitiv (portare, habere). detta finns modell ifrån antikens Rom (Marcus Terentius Varro, De Lingua Latina, liber VI) för att jag-presens betraktades såsom grundformen.
| 1:a konjugationen | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Aktiv diates | |||||||
| Presens | Imperfekt | Perfekt | Pluskvamperfekt | Futurum Simplex | Futurum Exactum | ||
| ego | portō | portābam | portāvī | portāveram | portābō | portāverō | |
| tu | portās | portābās | portāvistī | portāverās | portābis | portāveris | |
| * | portat | portābat | portāvit | portāverat | portābit | portāverit | |
| nos | portāmus | portābāmus | portāvimus | portāverāmus | portābimus | portāverimus | |
| vos | portātis | portābātis | portāvistis | portāverātis | portābitis | portāveritis | |
| * | portant | portābant | portāvērunt | portāverant | portābunt | portāverint | |
| ego | portem | portārem | portāverim | portāvissem | |||
| tu | portēs | portārēs | portāveris | portāvissēs | |||
| * | portet | portāret | portāverit | portāvissēt | |||
| nos | portēmus | portārēmus | portāverimus | portāvissēmus | |||
| vos | portētis | portārētis | portāveritis | portāvissētis | |||
| * | portent | portārent | portāverint | portāvissent | |||
| portāre | portāvisse | portātūrus, -ūra | portātūrum esse | ||||
| Passiv diates | |||||||
| Presens | Imperfekt | Perfekt | Pluskvamperfekt | Futurum Simplex | Futurum Exactum | ||
| ego | portor | portābar | portatus sum | portatus eram | portabor | portatus ero | |
| tu | portāris | portābaris | portatus es | portatus eras | portaberis | portatus eris | |
| * | portātur | portābātur | portatus est | portatus erat | portabitur | portatus erit | |
| nos | portāmur | portābāmur | portati sumus | portati eramus | portabimur | portati erimus | |
| vos | portāminī | portābāminī | portati estis | portati eratis | portabimini | portati eritis | |
| * | portantur | portābāntur | portati sunt | portati erant | portabuntur | portati erunt | |
| ego | porter | portarer | portatus sim | portatus essem | |||
| tu | porteris | portareris | portatus sis | portatus esses | |||
| * | portetur | portaretur | portatus sit | portatus esset | |||
| nos | portemur | portaremur | portati simus | portati essemus | |||
| vos | portemini | portaremini | portati sitis | portati essetis | |||
| * | portentur | portarentur | portati sint | portati essent | |||
| portari | portatus esse | ||||||
| Imperativ samt particip | |||||||
| Presens aktiv | futurum energisk (2 pers.) | Futurum energisk (3 pers.) | Presens passiv | Futurum passiv (2 pers.) | Futurum passiv (3 pers.) | ||
| singularis | porta | portato | portato | portare | portator | portator | |
| pluralis | portate | portatote | portanto | portamini | portantor | ||
| Presens | Imperfekt | Perfekt | Pluskvamperfekt | Futurum Simplex | Futurum Exactum | ||
| portans, portantis | portatus, -a, -um | ||||||
| 2:a konjugationen | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Aktiv diates | |||||||
| Presens | Imperfekt | Perfekt | Pluskvamperfekt | Futurum Simplex | Futurum Exactum | ||
| ego | habeō | habebam | habui | habueram | habebo | habuerō | |
| tu | habes | habebas | habuistī | habuerās | habebis | habueris | |
| * | habet | habebat | habuit | habuerat | habebit | habuerit | |
| nos | habemus | habebāmus | habuimus | habuerāmus | habebimus | habuerimus | |
| vos | habetis | habebātis | habuistis | habuerātis | habebitis | habueritis | |
| * | habent | habebant | habuērunt | habuerānt | habebunt | habuerint | |
| ego | habeam | haberem | habuerim | habuissem | |||
| tu | habeas | haberēs | habueris | habuissēs | |||
| * | habeat | haberet | habuerit | habuissēt | |||
| nos | habeamus | haberēmus | habuerimus | habuissēmus | |||
| vos | habeatis | haberētis | habuēritis | habuissētis | |||
| * | habeant | haberent | habuērint | habuissent | |||
| habere | habuisse | habiturus, -ura | habiturum esse | ||||
| Passiv diates | |||||||
| Presens | Imperfekt | Perfekt | Pluskvamperfekt | Futurum Simplex | Futurum Exactum | ||
| ego | habeor | habebar | habitus sum | habitus eram | habebor | habitus ero | |
| tu | haberis | habebaris | habitus es | habitus eras | habeberis | habitus eris | |
| * | habetur | habebātur | habitus est | habitus erat | habebitur | habitus erit | |
| nos | habemur | habebāmur | habiti sumus | habiti eramus | habebimur | habiti erimus | |
| vos | habeminī | habebāminī | habiti estis | habiti eratis | habebimini | habiti eritis | |
| * | habentur | habebāntur | habiti sunt | habiti erant | habebuntur | habiti erunt | |
| ego | habear | haberer | habitus sim | habitus essem | |||
| tu | habearis | habereris | habitus sis | habitus esses | |||
| * | habeatur | haberetur | habitussit | habitus esset | |||
| nos | habeamur | haberemur | habiti simus | habiti essemus | |||
| vos | habeamini | haberemini | habiti sitis | habiti essetis | |||
| * | habeantur | haberentur | habiti sint | habiti essent | |||
| haberi | habitus esse | habitum iri | |||||
| Imperativ samt particip | |||||||
| Presens aktiv | futurum energisk (2 pers.) | Futurum energisk (3 pers.) | Presens passiv | Futurum passiv (2 pers.) | Futurum passiv (3 pers.) | ||
| singularis | |||||||
| pluralis | |||||||
| Presens | Imperfekt | Perfekt | Pluskvamperfekt | Futurum Simplex | Futurum Exactum | ||
| habens, habentis | habiatus, -a, -um | ||||||
Aktiv diates
[redigera | redigera wikitext]Indikativ
[redigera | redigera wikitext]Presens
[redigera | redigera wikitext]| ego | portō |
| tu | portās |
| portat | |
| nos | portāmus |
| vos | portātis |
| portant |
Imperfekt
[redigera | redigera wikitext]| ego | portābam |
| tu | portābās |
| portābat | |
| nos | portābāmus |
| vos | portābātis |
| portābant |
- Stam + "ba" + personändelse
Futurum
[redigera | redigera wikitext]| ego | portābō |
| tu | portābis |
| portābit | |
| nos | portābimus |
| vos | portābitis |
| portābunt |
Perfekt
[redigera | redigera wikitext]| ego | portāvī |
| tu | portāvistī |
| portāvit | |
| nos | portāvimus |
| vos | portāvistis |
| portāvērunt |
- Perfektstam + perfektändelser
Pluskvamperfekt
[redigera | redigera wikitext]| ego | portāveram |
| tu | portāverās |
| portāverat | |
| nos | portāverāmus |
| vos | portāverātis |
| portāverant |
- Perfektstam + imperfekt från sum, esse (att vara)
Futurum exaktum
[redigera | redigera wikitext]| ego | portāverō |
| tu | portāveris |
| portāverit | |
| nos | portāverimus |
| vos | portāveritis |
| portāverint |
- Perfektstam + futurum från sum, esse (att vara), utom -erint därför för att erunt redan används.
Konjunktiv
[redigera | redigera wikitext]Presens
[redigera | redigera wikitext]| ego | portem |
| tu | portēs |
| portet | |
| nos | portēmus |
| vos | portētis |
| portent |
Imperfekt
[redigera | redigera wikitext]| ego | portārem |
| tu | portārēs |
| portāret | |
| nos | portārēmus |
| vos | portārētis |
| portārent |
- Stam + imperfekt mellanändelse + personändelse
Perfekt
[redigera | redigera wikitext]| ego | portāverim |
| tu | portāveris |
| portāverit | |
| nos | portāverimus |
| vos | portāvēritis |
| portāverint |
- Stam + perfekt mellanändelse + personändelse
Pluskvamperfekt
[redigera | redigera wikitext]| ego | portāvissem |
| tu | portāvissēs |
| portāvissēt | |
| nos | portāvissēmus |
| vos | portāvissētis |
| portāvissent |
- Stam + pluskvamperfekt mellanändelse + personändelse
- Det finns inget futurum alternativt futurum exaktum inom konjunktiv.
Passiv diates
[redigera | redigera wikitext]Indikativ
[redigera | redigera wikitext]Presens
[redigera | redigera wikitext]| ego | portor |
| tu | portāris |
| portātur | |
| nos | portāmur |
| vos | portāminī |
| portantur |
Imperfekt
[redigera | redigera wikitext]| ego | portābar |
| tu | portābāris |
| portābātur | |
| nos | portābāmur |
| vos | portābāminī |
| portabāntur |