Hur kan kön påverka kommunikation

Kommunikativ kompetens inom vårt modersmål existerar något liksom oss sällan tänker vid, medan kommunikativ kompetens inom en främmande tungomål existerar ett nödvändig sektion från språkutbildningen. för att lära sig en främmande tungomål handlar ej bara ifall för att lära sig grammatik samt uttal: detta handlar även angående för att förstå kulturella skillnader, mot modell hur direkt alternativt omväg man förväntas artikel inom enstaka samtal alternativt hur man använder pauser inom en diskussion. Denna nyhet fokuserar vid kulturella skillnader inom språkanvändning, dvs. dem strategier vilket används till för att uttrycka sig precis samt på grund av för att artikel artig inom olika kulturer. för att titta vid interkulturell informationsutbyte ur en finländskt perspektiv existerar speciellt intressant, eftersom detta finska språket samt den finska kulturen ofta används såsom modell vilket avviker ifrån största delen från Europa samt västvärlden.

Vårt inställning beror vid vår kulturella bakgrund

Den tradition såsom oss växer upp inom påverkar våra reflektioner, våra värden samt vår perception angående världen omkring oss. Samhället omkring oss påverkar vilket oss betraktar likt ”normalt” beteende, samt ej minimalt vilken kommunikationsstil oss använder. tackar vare teknologiska framsteg inom både kommunikationsteknik samt försändelse finns detta inom solens tid större chans än någonsin för att enstaka individ får uppleva interkulturell överföring. inom interkulturell överföring sker detta ofta för att dem numeriskt värde samtalsparterna talar olika tungomål, dock även ifall man besitter en gemensamt tungomål förmå detta ske missförstånd. vid bas från kulturella skillnader räcker detta ej ständigt tillsammans för att man äger en gemensamt tungomål, utan man måste även äga medvetande på grund av dem olika sätt likt språket används vid. detta existerar viktigt för att kommunikativ kompetens diskuteras inom språkutbildningen, eftersom detta existerar enklare för att undvika pinsamma alternativt förolämpande missförstånd inom interkulturell överföring angående man existerar medveten ifall den andra partens kulturella kommunikationsstil.

Finland: ensamvargen

I internationella kontext beskrivs detta finländska sättet för att kommunicera ofta likt tystlåtet samt nästan motvilligt: man lyssnar tyst vid den vilket talar, ibland helt utan för att avslöja tillsammans med mening alternativt miner för att man hör detta likt sägs. inom boken Finland: Cultural Lone Wolf (2011) beskriver Richard Lewis kulturen inom land i norden liksom enstaka kombination från både västeuropeiska samt asiatiska värden. i enlighet med Lewis sätter man inom land i norden värde vid logik samt bestämdhet, samt saker samt domstol uppfattas ofta såsom svartvita, vilket existerar typiskt på grund av flera länder inom väst. Detta attityd kombineras dock tillsammans med en eftertänksamt samt återhållsamt sätt för att uttrycka sig, likt inom länder vilket Japan samt Kina. Denna diskrepans mellan en direkt mentalitet samt en omväg samt nästan tveksamt sätt för att kommunicera kunna orsaka flera missförstånd då finländare umgås tillsammans personer ifrån andra språkkulturer.

Den tysta finnen

Då jag studerade lingvistik inom Storbritannien samt inom Nederländerna jämfördes ofta den finska användningen från långa pauser inom konversation tillsammans med andra tungomål såsom mot modell engelskan, var långa pauser ofta känns pinsamma. Dentysta finnen existerar alltså enstaka seglivad stereotypi, samt finländares långa pauser samt bruk från tystnad inom konversationer används ofta likt modell inom språkforskning. inom land i norden används tystnader samt pauser frikostigt inom diskussion, mot modell på grund av för att begrunda detta liksom sagts alternativt tänka ovan detta såsom bör sägas härnäst. angående man ej besitter något meningsfullt för att yttra, anses detta ofta existera förbättrad för att ej yttra något alls. Detta attityd existerar helt annorlunda än mot modell inom Storbritannien, var tystnader inom konversation tyder vid en misslyckande inom kommunikationen, samt därför utför för att båda parterna känner sig besvärade.

Uppbackningar

Likt tystnader samt pauser existerar användningen från uppbackningar något såsom ofta skiljer den finländska kulturen ifrån andra kulturer inom Europa. Uppbackning existerar ett kommunikationsteknik vilket lyssnaren inom ett konversation använder till för att visa talaren för att hen existerar uppmärksam. Lyssnaren kunna nyttja allmänna ljud vilket uh-huh alternativt mmhmm för för att visa uppmärksamhet, alternativt mot modell utbrista Oj! på grund av för att uttrycka förvåning. Även ifall någon form eller gestalt från uppbackning existerar inom samtliga tungomål, besitter olika tungomål olika normer på grund av hur många denna teknik används. inom artikeln The Silent finne (1985) studerade Jaakko Lehtonen samt Kari Sajavaara uppbackningar samt upptäckte för att dem används märkbart mindre inom finskan än inom centraleuropeiska tungomål alternativt inom engelskan. inom finskan används uppbackningar inom någon mån inom informell samt engagerad överföring, dock på grund av många uppbackning anses ofta existera påträngande. inom allmänhet används uppbackningar många mindre inom ett finsk samtal än mot modell inom ett samtal mellan amerikaner alternativt spanjorer. Medan enstaka finländare visar uppmärksamhet genom för att tyst lyssna samt låta den andra prata mot punkt, visar ett amerikan uppmärksamhet genom för att ofta nyttja uppbackningar alternativt mot samt tillsammans avbryta den andra till för att kommentera.

För många uppbackning anses ofta existera påträngande.

Eftersom långa pauser samt tystnader samt uppbackningar tolkas vid således olika sätt inom olika språkkulturer, är kapabel dessa enkel orsaka pinsamma situationer. inom en konversation mellan enstaka amerikan samt ett finne är kapabel amerikanen möjligen tro för att finnen ej existerar intresserad från diskussionen, eftersom hen svarar långsammare alternativt existerar tyst emellanåt. Å andra sidan kunna finnen tycka för att amerikanen talar till många samt existerar oartig eftersom hen ej låter finnen prata mot punkt.

Hälsningsfraser, småprat samt ärlighet

Traditionellt äger småprat ej varit särskilt vanligt inom den finländska språkkulturen, eftersom man oftast förväntas tänka sig på grund av innan man talar samt framför allt mena detta man säger. Jag äger flera gånger hört finländare klaga vid för att britter alternativt amerikaner ständigt frågar hur detta går, dock för att dem inte någonsin lyssnar vid svaret. Denna irritation beror dock vid en missförstånd likt baserar sig vid skillnader inom både hälsningsfraser samt inom användningen från småprat inom land i norden samt inom den anglosaxiska världen.

I den anglosaxiska världen upprätthåller man samhörighetskänsla tillsammans varandra genom för att småprata.

I Storbritannien hälsar butiksbiträdet alternativt bartendern ofta vid ett klient med Hi, how are you? (”Hej, hur går det?”). Denna fråga besitter dock ej identisk innebörd såsom då enstaka vän frågar enstaka hur detta går, utan existerar bara enstaka hälsningsfras likt man snabbt förväntas svara ”Bra” vid. Ofta fortsätter man sedan småprata tillsammans butiksbiträdet alternativt bartendern, åtminstone således länge liksom detta tar för att genomföra affären. inom den anglosaxiska världen samt andra liknande kulturer upprätthåller man samhörighetskänsla tillsammans varandra just genom för att småprata, även ifall diskussionen bara handlar ifall ytliga ämnen, vilket mot modell vädret. inom den nordiska samt speciellt inom den finska kulturen existerar småprat å andra sidan mindre viktigt. detta anses sällan nödvändigt för att småprata tillsammans med någon man ej känner, samt onödigt småprat förmå mot samt tillsammans med uppfattas vilket falskt. Därför frågar inte någonsin butiksbiträdet hur kunden mår, medan butiksbiträdet inom Storbritannien alternativt Nordamerika bara använder frågan liksom ett artig hälsningsfras samt egentligen ej lyssnar vid svaret.

Om ett individ lovar något, förväntas detta för att hen fullfölja vilket hen sagt.

Den traditionellt finländska idén för att man helst bara bör prata angående man äger något meningsfullt för att yttra kopplas även mot ärlighet: ifall ett individ lovar något, förväntas detta för att hen fullfölja vilket hen sagt. Detta kunna leda mot bekymmer inom interkulturell informationsutbyte då man umgås tillsammans med personer ifrån kulturer var sanning samt lögn ej existerar lika svartvita. inom Japan ger man mot modell inte någonsin direkt avslag vid en förslag, utan ett affärspartner förmå yttra för att hen bör ”tänka vid saken” alternativt ”göra sitt bästa”, då dem inom verkligheten förkastar förslaget. enstaka japan undviker vid därför sätt för att direkt existera oartig genom för att yttra ”nej”, medan ett finländare förmå tycka för att detta existerar ohyfsat för att låtsas för att man bör utföra sitt bästa angående man ej tänker utföra detta vid riktigt.

Variation inom olika samhällen

Även angående personers beteende inom varenda samhälle varierar stort, existerar detta viktigt för att inse för att normer inom språkanvändning samt informationsutbyte ständigt existerar relativa, samt är kapabel variera ifrån traditioner mot traditioner. varenda finnar existerar ej tystlåtna lika lite vilket varenda britter älskar för att småprata, dock samhället framhäver samt normaliserar vissa språkbeteenden. Vår ögonkontakt vid hur man bör uttrycka sig, angående man bör existera direkt alternativt omväg, prata många alternativt lite, existera medgörlig alternativt uppriktig, härstammar ifrån våra egna samhällsnormer. inom dagens planet, var oss således ofta kommer inom förbindelse tillsammans personer ifrån andra kulturer mot modell vid jobbet, inom butiken alternativt via internet, existerar detta viktigt för att oss existerar medvetna ifall den denna plats typen från skillnader. Kommunikativ kompetens utgår ej bara ifrån för att oss själva förstår varför oss ibland blir missförstådda utomlands, utan även ifrån oss äger överseende tillsammans med andra såsom fullfölja pragmatiska tabbar inom en främmande tungomål alternativt enstaka främmande kultur.