Är störst i stockholms skärgård
Stockholms skärgård
Stockholms skärgård existerar ett arkipelag inom östra Mellansverige, belägen längs större delen från Stockholms läns kust. Den räknas likt Sveriges största ögrupp samt den näst största inom Östersjön, efter Skärgårdshavet inom sydvästra land i norden. Området saknar formell avgränsning, dock brukar anses sträcka sig ifrån Arholma inom norra delen från länet, cirka 150 kilometer (80 nautiska mil) utefter Upplands samt Södermanlands kuster mot Landsort inom söder samt inom väst-östlig riktning ifrån Stockholms fastland cirka 80 kilometer (43 nautiska mil) österut mot inom höjd tillsammans med Svenska Högarna.[1] skärgård utanför huvudstaden brukar delas upp inom numeriskt värde huvuddelar, den norra delen tillsammans med Vaxholm såsom centralort inom söder samt Norrtälje inom norr, respektive den södra delen tillsammans med Dalarö likt centralort inom norr samt Nynäshamn inom söder. ögrupp mellan Vaxholm samt Dalarö samt österut brukar benämnas den mellersta skärgård.
Stockholms ögrupp besitter mellan Björkö-Arholma samt Öja-Landsort befunnits äga något ovan 24 000 småöar, holmar samt skär[2] samt täcker cirka 1 700 km² varav cirka 530 km² existerar land.[1] detta finns omkring 10 000 bofasta samt 50 000 fritidshus inom skärgården.[3] Bofast befolkning finns vid varenda större småöar närmast landremsa vid havet liksom besitter fast bro- alternativt färjeförbindelser tillsammans med vägfärja liksom exempelvis Vaxholm, Ingarö, Värmdö, Yxlan, Blidö, Ljusterö samt Väddö dock även vid flera från dem större öarna längre ut ifrån landremsa vid havet likt exempelvis Ingmarsö, Möja, Runmarö, Nämdö, Ornö samt Utö vilket trafikeras från passagerarfartyg tillsammans fastställda turlistor.
Cirka 15 andel från markarealen inom Stockholms ögrupp ägs alternativt förvaltas från Skärgårdsstiftelsen. Övrig mark ägs mot största delen från privata fastighetsägare, inom viss mån från olika företag vilket bedriver aktivitet inom turistnäringen, därför även dem fiskevatten vid inre dricksvatten vilket tillhör fastigheterna var enbart fastighetsägaren äger riktig för att bedriva nätfiske.[4]
Historik
[redigera | redigera wikitext]- Se även historiebeskrivningar till enskilda öar.
Stockholms ögrupp äger sedan utdragen period åter haft innebörd vilket kommersiell samt armé inseglingsled mot huvudstaden. beneath Gustav Vasas tidsperiod vilket regent (1523–1560) inom landet beslutades för att stärka Vaxholmen till för att skydda Stockholms inlopp sjövägen via Kodjupet samt Vaxholmen mot fientligt inställda angrepp samt 1549 stod den inledande försvarsanläggningen tydlig likt nära den tiden bestod från en enkelt blockhus inom virke vilket senare förstärktes tillsammans en en hög byggnad eller struktur inom berg beneath Johan III:s tidsperiod. detta andra inloppet, Oxdjupet, mellan Rindö samt Värmdö likt idag existerar huvudled mot huvudstaden, skyddades ifrån 1500-talet tillsammans med bomstängsel samt värn. 1735 färdigställdes den kraftigt bestyckade Fredriksborgs fästning vid Värmdösidan vilken kom för att räknas liksom landets starkaste fästning. Denna skyddade Oxdjupet tills detta 1839 ägde försänkts. Försänkningen blev tagna försvunnen efter 1877 då detta bepansrade Oskar-Fredriksborgs fort stod tydligt vid Rindösidan.
Befästningen vid Vaxholmen byggdes ut inom olika rundor beneath flera hundra tid samt fick sitt nuvarande utseende efter ett total ombyggnad vilket stod ljus ursprunglig 1863. 1889 fick fästningen enstaka personlig fast bemanning, såsom 1902 ombildades mot Vaxholms kustartilleriregemente, beläget vid Rindö. 2005 flyttade regementet mot Berga örlogsbas samt bytte då namn mot inledande amfibieregementet.[5]
Under 1600-talet kartlades Stockholms ögrupp från kartografenCarl Gripenhielm. kalenderår 1719 drabbades Stockholms ögrupp liksom stora delar från ostkusten svårt från rysshärjningarna var flera skärgårdsbyar plundrades samt brändes ner. Slaget nära Stäket existerar inom sammanhanget en från dem maximalt kända drabbningarna ifrån denna period. Stockholms ögrupp såsom fick enstaka mer avgörande bofast befolkning inledningsvis ifrån slutet från 1400-talet, ägde nära tiden till rysshärjningarna vid 1700-talet enstaka befolkning vid totalt cirka 2 800 personer.[6]
Efter andra världskriget samt in mot 1950-talet skedde ett successiv utflyttning ifrån skärgård in mot dem närmaste fastlandsorterna likt erbjöd en större utbud från arbetstillfällen. Utflyttningen berodde även mot massiv sektion vid för att den obligatoriska skolgången successivt byggdes ut var flera blev tvungna för att söka sig mot fastlandet var skolorna fanns till högre studier efter den elementär folkskolan. Fisket fanns länge ett avgörande näring dock minskade successiv inom innebörd samt utgör idag ett många små sektion från skärgårdsnäringarna. beneath senare delen från 1900-talet, ifrån omkring 1960 samt vidare besitter Stockholms ögrupp utvecklats mot för att främst ett fåtal rollen liksom sommarviste till fastlandsbor ifrån inom huvudsak stockholmstrakten, tillsammans med hyrda alternativt egna sommarhus samt liksom friluftsområde till fritidsbåtar tillsammans med övernattningsmöjlighet inom likhet tillsammans med camping vid fastlandssidan. Utvecklingen äger lett mot en starkt säsongsbetonat behov från arbetskraft inom olika servicenäringar inom skärgård.
Skärgårdsbornas levnadsvillkor
[redigera | redigera wikitext]Stockholms ögrupp besitter inom samtliga tider haft karaktären från småjordbruk kombinerat tillsammans fiske på grund av detta egna hushållet, mot skillnad ifrån relaterat till göteborg ögrupp såsom mer besitter haft karaktären från renodlade fiskesamhällen. Dessa tydliga skillnader inom levnadsvillkor samt utkomstmöjligheter äger medfört stora skillnader inom tradition samt tillväxt inom dem båda typerna från skärgårdssamhällen.
Ända fram mot start från 1900-talet präglades skärgårdsbornas levnadsvillkor från finansiell knapphet inom jämförelse tillsammans levnadsvillkoren vid fastlandet. vid dem mindre gårdarna tillsammans små jordbruksarealer fanns detta en begränsat utrymme på grund av salg från jordbruksprodukter. detta vilket producerades gick till detta mesta åt inom detta egna hushållet samt till foder mot gårdens vilt beneath vinterhalvåret. Fisket svarade till enstaka avgörande sektion från hushållningen dock även vilket inkomstkälla, var man vid dem större öarna tillsammans enstaka massiv befolkning ofta fiskade inom arbetslag tillsammans med gemensamt ägda större fiskeredskap till för att effektivisera fisket, vilket främst gällde strömmingsfisket vid vår samt höst. Strömmingsfisket, samt fisket inom allmänhet, liksom redan vid 1400-talet utvecklades såsom ett från skärgårdsbornas huvudnäringar på grund av främst dem bofasta inom den mellersta delen från ögrupp vilket ägde ett begränsad ingång mot jordbrukarealer, bedrevs även liksom stordrift runt enstaka sektion från dem yttersta skären vid dem fria fiskevattnen, således kallade kronovatten, liksom tillhörde staten. liksom viktiga ”Fiskehamnar alternativt Fiskeskiär” nämns 1744; Håkanskär, Vattungarna, Norrskär, Tyfskär, Karlskär, Långskär, Skärf, Svenska Högarna, Gillöga, Kubbarna, Nassa, Björkskär, Horssten, Grönskär, Brand samt Bytta.
Trängseln vid dessa fiskeställen fanns tidvis massiv samt ordningen måste upprätthållas tillsammans noggranna föreskrifter. en ”Hamneskrå” upprättades redan 1448 från Karl Knutsson (Bonde) (cirka 1409–1470) samt Huvudskärslagen 1450 från Erengisle Nilsson d.y. Dessa ersattes 1669 från enstaka ”Hamnerätt”, samt senare från Kungl. Maj:ts förnyade ”Hamnordning” tid 1726. i enlighet med dessa förordningar skulle detta finnas ett hamnfogde nära varenda fiskehamn, likt justerade fördelningen från fiskevattnen, tilldelning från hamnplats, samt tomt på grund av fiskebod samt sjöbod samt ställe på grund av nättorkning. ingen fick börja fisket vid morgonen, innan hamnfogden tillsammans enstaka ringklocka givit startsignal. vid kvällstid fick heller ej nätläggningen börja förrän efter ett sådan startsignal. Hamnfogden avgjorde även tvister mellan fiskelagen. detta intensiva säsongsfisket ute vid öarna inom ytterskärgården tillsammans med stora avstånd in mot dem fasta boplatserna, medförde för att flera bodde ute nära fiskelägena längre tider varför kyrkan ansåg för att detta fanns behov från för att bygga kapell vid dem maximalt befolkade öarna, vilket Horssten, Gillöga samt Svenska Högarna. Prästerna ifrån dem närmaste kyrkorna ägde skyldighet för att infinna sig beneath fisketiden samt ”sacra ibidem peragere” samt fiskelagen måste infinna sig mot dem gudstjänster såsom hölls. vid Horssten fanns detta även enstaka krog. vid vissa småöar anlades även kyrkogårdar genom för att dem plats alltför långt till för att ro inom nation dem avlidna. Avsaknaden från tillräckligt tillsammans med mark vid dem kala klipporna gjorde för att man byggde enstaka nedsänkt stenmur omkring grav såsom fylldes tillsammans med mark. kvarlevor från liknande kyrkogårdar finns bland annat vid Horssten samt Svenska Högarna.
Längst ut inom ögrupp tillsammans tunna jordlager såsom bara räckte mot mindre trädgård till exempelvis potatisodling samt en fåtal betesdjur, svarade fisket samt jaktverksamhet vid säl samt havsfågel på grund av dem primära inkomstkällorna. kvarlevor från gömslen till fågeljakt inom struktur från stenrösen är kapabel ännu påträffas vid flera från öarna inom den yttre skärgård. Innan man började nyttja skjutvapen, ofta inom kombination tillsammans vettar (fågelattrapper), till jaktverksamhet vid havsfågel, använde man stora nät liksom spändes upp mellan höga stolpar var man visste för att dem lågtflygande fågelsträcken drog fram, likt exempelvis ejder. Man skördade även fågelägg ute vid öarna vilket dock, liksom fångst tillsammans fågelnät, ganska snart förbjöds genom för att detta utvecklades mot en allvarligt hot mot bota fågelbeståndet inom skärgård.
De såsom saknade jordbruksmark fanns oftast inriktade vid enbart fiske alternativt olika typ från hantverk liksom båt- alternativt husbyggnation. Obebodda småöar tillsammans med utmärkt ängsmarker längre in inom ögrupp såsom ingick inom ägorna, användes ofta liksom betesöar till boskap liksom man transporterade ut tillsammans med båtar samt åkte ut samt mjölkade vid område. Man slog även ofta detta höga gräset vid småöar liksom ej betades samt fraktade bostad detta inom båtar mot gården såsom foder åt djuren. flera från dem småöar inom skärgård liksom kallas "Ängsholmen" alternativt "Ängsholmarna" äger sitt ursprung inom användning såsom betesöar alternativt småöar dit man rodde ut, slog gräset samt höll efter sly.
Hushållen inom skärgård fanns ofta helt självförsörjande samt detta mesta tillverkades vid den egna gården alternativt lokalt vid någon från dem närmaste större öarna. Besöken in mot närmaste större ort vid fastlandet plats sällsynta var detta oftast handlade ifall för att sälja insaltad vattendjur, sälskinn samt hantverksvaror liksom man ägde tillverkat beneath dem mörka vintermånaderna samt innehåll vid sina förråd från basvaror liksom ej kunde införskaffas ute vid öarna. Isoleringen mot fastlandslivet blev speciellt påtaglig beneath vintermånaderna var detta främst handlade angående för att överleva samt spara vid dem förråd man ägde bunkrat upp. Isbildningen inom ögrupp vintertid, liksom beneath århundraden äger varierat kraftigt, ägde förr inom tiden enstaka helt kritisk innebörd på grund av chansen för att överleva samt förflytta sig mellan småöar samt in mot fastlandet. Vintermånader, höst samt vår tillsammans dålig fryst vatten vilket varken dryckesställe alternativt brast då man ej ägde resurser mot isbrytande båtar, plats speciellt svåra samt skapade enkel kritiska situationer nära behov från för att tillkalla ett doktor.
Den regelbundna mötesplatsen blev ofta kyrkan vid söndagarna till dem såsom kunde ta sig dit beroende från atmosfärförhållanden samt isförhållanden. Kyrkan användes även till sockenstämmorna ifall detta ej fanns enstaka speciell bygdegård, var man diskuterade allt såsom hänt samt planerade på grund av avgjorde åtgärder inom socknen.
Skolan inom skärgården
[redigera | redigera wikitext]Genom den allmänna skolplikten, införd inom landet 1842 vilket belöning till den från kyrkan tidigare bedrivna primär läsundervisningen, kom flera mindre skolor inom slutet vid 1800-talet för att inom ett 5–10-årsperiod byggas vid dem större öarna ute inom skärgård. Ofta svarade enstaka alternativt högst numeriskt värde pedagog på grund av undervisningen inom samtliga ämnen inom den primär 4-åriga skolan samt ifrån 1882 den 6-åriga obligatoriska folkskolan. Skolbyggnaden uppfördes på grund av detta mesta liksom ett sammansatt utbildningsinstitution samt bostad till lärarens släkt vilket oftast kom ifrån fastlandet samt inom dem flesta fall ej ägde ett familjebakgrund liksom person som bor i skärgården.
Läraren, prästen samt distriktsläkaren plats dem tre instanser vilket långt in vid 1800-talet inom praktiken svarade på grund av många från den primär vardagliga ordningen inom skärgårdssamhället samt löste flera mindre tvister genom för att dem oftast ägde den bästa utbildningen samt god kontakter tillsammans samhällets centrala funktioner samt olika myndigheter. Polisväsendet inom struktur från länsman (från 1675, kronolänsman) tillgreps bara nära större tvister samt rena förbrytelser genom för att resevägen ut inom skärgård handlade angående dagslånga resor. på grund av den lokala gemensamma inriktningen från samhällets tillväxt svarade sockenstämmorna vilket beslutande kroppsdel samt hölls ofta inom kyrkan tillsammans med kyrkoherden liksom ordförande. Innan tidningsutgivningen blev allmänt spridd samt läskunnigheten mer utbredd, proklamerades ofta viktiga aviseringar samt kungörelser ifrån myndigheter inom muntlig form eller gestalt från prästen ifrån predikstolen då man ägde samlats mot gudstjänsten vid söndagarna.
Genom för att antalet studenter inom flera skolor ute inom ögrupp fanns lågt, liksom ofta plats fallet vid 1800-talet inom den glesbefolkade ruralt område inom landet, samt enstaka alternativt högst numeriskt värde pedagog undervisade ifrån inledande mot sjätte årskurs inom samtliga läroämnen inklusive hantverk, delades eleverna ofta upp inom åldersgrupper, var läraren bedrev utbildning sidled inom flera olika årsklasser genom för att skifta material beneath lektionstimmarna. på grund av studenter vid dem maximalt avlägsna öarna plats man inom vissa fall tvungen för att tillgripa inkvartering inom anslutning mot skolan genom svårigheten för att ta sig mot skolan nära uselt klimat. Undervisningen inom skolorna plats mot massiv sektion kontrollerad från kravet vid för att samtliga arbetsföra familjemedlemmar behövdes vid gården på grund av familjens försörjningen, speciellt beneath skördetider samt nära andra viktiga säsongsgöromål. Skolgången sågs därför från flera skärgårdsbor länge såsom "ett nödvändigt ont" var detta främst handlade ifall för att ett fåtal eleverna för att lära sig dem primär ämnena läsning, skrivning samt räkning. detta fanns sällan någon chans för att analysera vidare vid fastlandet efter den primär 6-åriga skolgången, från både praktiska samt ekonomiska skäl, förhållanden såsom ofta gällde ända in vid 1950-talet, vilket kom för att skjuta upp den allmänna teoretiska utbildningsnivån jämfört tillsammans förhållandena till fastlandsboende. till skärgårdsborna nedsänkt detta stora nödvändigheten främst inom praktiska kunskaper inom jordbruk, maskinskötsel, djurskötsel, fiske, sjövana samt hantverksskicklighet genom för att dessa färdigheter fanns helt kritisk till för att behärska försörja sig samt behärska överta familjegården. Antalet arbetstillfällen såsom erbjöds inom fabriksmässig aktivitet inom ögrupp plats erhålla mot skillnad mot inom dem tidiga industrisamhällena vid fastlandet, vilket medförde för att jordbruk samt fiske fanns dem näringar likt inom huvudsak stod mot buds till dem liksom valde för att bo kvar inom skärgård.
Segel, ångmaskinen, tändkulemotorn samt dieselmotorn
[redigera | redigera wikitext]Innan förbränningsmotorn kom mot användning till mindre båtar skedde varenda mindre transporter tillsammans med enkla kombinerade rodd- samt segelbåtar utan fock[a] var den ostagade alternativt på grund av större båtar stagade masten samt seglet från typen sprisegel enkelt kunde fällas samt lyftas ur båten då detta ej användes. Fanns detta ingen luftström plats detta enda alternativet för att ro båten. Den större roslagsskutan[7] från typ sandkil, vedjakt även kallad "rospigg" alternativt "storbåt", en ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig tillsammans ett mast samt massiv segelyta inom form eller gestalt från en gaffelsegel samt även fock blev som tillhör skärgården vanligaste fraktfartyg på grund av tyngre samt skrymmande gods likt ved samt timmer. Båttypen, likt avbildas inom Österåkers kommunvapen fanns inom storleksklassen 15 meter utdragen samt relativt bred inom förhållande mot längden vilket gav enstaka god lastförmåga tillsammans med litet intensiv. detta skulle dröja mot 1910-talet innan tändkulemotorn kom inom allmänt bruk på grund av båtar likt vid en radikalt sätt förändrade transportmöjligheterna mot sjöss samt man blev mindre beroende från meteorologi samt bris.
Ångmaskinen, tändkulemotorn samt den senare dieselmotorn fanns dem enskilt viktigaste faktorerna på baksidan den totala förändringen från samhället inom slutet vid 1800-talet samt inom start vid 1900-talet, både vid fastlandssidan samt inom ögrupp. Den mindre cirka 6 meter långa kraftigt byggda "högsjöbåten" inom virke, oftast helt öppen, tillsammans den tillförlitliga samt enkelt konstruerade tändkulemotorn likt kunde startas genom för att värma upp tändkulan tillsammans enstaka blåslampa samt dras igång tillsammans med handkraft utan krav vid el-system, blev plats mans "lastbil" mot sjöss tillsammans med enstaka massiv kapacitet på grund av både transporter samt fiske långt ut inom skärgård. Båttypen fanns många vanlig långt in vid 1960-talet. flera från dessa äldre högsjöbåtar inom virke finns bevarade samt används än idag, dock var man ofta ersatt tändkulemotorn dock enstaka encylindrig bränslesnål dieselmotor såsom ger identisk karakteristiska motorljud vilket hörts inom ögrupp sen mer än 100 år. dem större fiskebåtarna byggda inom virke till fiske utomskärs tillsammans med trål, vilket fanns vanliga vid västkusten användes även vid ostkusten ända fram mot 1960-talet, dock dessa båtar besitter haft betydligt större en-, två- mot trecylindriga lågvarviga tändkulemotorer.
I slutet från 1800-talet tillkom flera mindre rederier inom huvudstaden såsom tillsammans med koleldade ångmaskinsdrivna[b] större skärgårdsbåtar tillsammans skrov från hopnitade stålplåtar, på grund av inom huvudsak personbefordran, började trafikera samtliga större småöar inom skärgård tillsammans reguljära turlistor, vilket medförde avgörande förbättringar inom kommunikationerna mellan ögrupp samt fastlandet. Den inledande reguljära ångbåtsförbindelsen inom ögrupp plats traden mellan huvudstaden samt Norrtälje, såsom öppnades 1846. kalenderår 1862 ägde dem reguljära tilläggsplatserna till ångmaskinsdrivna ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig utökats mot orterna Vaxholm, Östanå, Furusund, Väddö samt Dalarö. detta plats beneath denna period vilket fastlandsboende började söka sig ut mot ögrupp beneath sommarmånaderna. Flera skärgårdsbåtar fanns även isgående vilket möjliggjorde reguljär trafik vid vissa rutter även vintertid. således småningom ersattes ångmaskinen från den betydligt effektivare samt mer lättmanövrerade dieselmotorn vilket kunde fjärrmanövreras ifrån kommandobryggan. Merparten från dem därför kallade ångbåtarna[c] likt kvar trafikerar Stockholms ögrupp från kulturella skäl, äger oljeeldade ångpannor var brännaren fungerar efter identisk princip vilket ett oljebrännare mot en vattenburet värmesystem inom ett fastighet. Båttypen erfordrar utbildade ångmaskinsmaskinister.
Industriell aktivitet inom skärgården
[redigera | redigera wikitext]I Ytterby gruva vid Resarö upptäcktes mellan 1843 samt 1879 ej mindre än sju nya grundämnen, varav samtliga fått namn såsom kunna härledas mot Ytterby, huvudstaden alternativt Skandinavien.[8]
Militär närvaro från främmande makter
[redigera | redigera wikitext]Den 1–13 oktober 1982 genomfördes den maximalt kända ubåtsjakten inom Stockholms ögrupp inom Horsfjärden, då svenska marinen sprängde 44 sjunkbomber samt 4 minor. Inledningsvis utgår man ifrån för att Marinen lyckats för att blockera eller hindra in enstaka främmande undervattensbåt inom Hårsfjärds-området. detta visar sig dock senare för att således ej existerar fallet.[9]
Marinarkeologi
[redigera | redigera wikitext]Århundraden från stark sjöfart inom kombination tillsammans med Östersjöns frånvaro från skeppsmask, äger lett mot en stort antal välbevarade skeppsvrak inom området. en från dem äldsta kända existerar Kravellen nära Franska Stenarna inom Nämdöfjärden ifrån tidigt 1500-tal. andra kända övergivet skepp existerar Regalskeppet Riksäpplet, förliste utanför Dalarö 1676 samt detta utomordentligt välbevarade Dalarövraket, en 20 meter långt ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig ifrån identisk epok vilket regalskeppet Vasa samt likt står kölrätt vid 30 meter djup inom farleden invid Edesön.
Skärgården likt boplats
[redigera | redigera wikitext]De sämre levnadsvillkoren ekonomiskt samt detta kärva klimatet, speciellt beneath höst samt vinter samt detta starka beroendet från havet beneath varenda väderleksförhållanden till både försörjning samt försändelse, äger satt sin speciella prägel vid dem bofasta skärgårdsborna ända in vår tidsperiod. en förhållande liksom dock alltmer beneath år besitter utraderas genom för att dem relativt sett ett fåtal kvarvarande bofasta skärgårdsbor, ofta kombinerar jobb ute inom ögrupp tillsammans sysselsättning inom den närmaste större fastlandsorten till för att behärska försörja sig. Moderna IT-lösningar besitter även möjliggjort för att delvis behärska jobba vid distans ifrån hemorten ute vid öarna till dem likt arbetar inom tjänstesektorn. Även ifall närmandet mellan levnadsvillkoren mellan tätort samt ögrupp äger utjämnats successivt underhålls ofta skillnaderna inom levnadssätt genom för att flera skärgårdsbor sen århundraden tillbaka innehar ärvda stora landarealer samt fiskevatten vilket bara förmå utnyttjas från den enskilde fastighetsägaren på grund av småskaligt skogsbruk, tillverkning från ved samt nätfiske mot hushållsbehov. flera skärgårdsbor såsom ärvt samt behållit sina förfäders lantbruksfastigheter lever stadsliv beneath arbetsveckorna samt mot viss sektion skärgårdsliv inom klassisk fras vid ledig period. odlad mark utarrenderas oftast mot närmast större lantbruksgård vid fastlandet vid dem större öarna likt besitter fasta förbindelser mot fastlandet tillsammans bro alternativt vägverksfärja. Försök för att etablera större företag ute vid öarna till för att tillhandahålla fler arbetstillfällen besitter haft vissa framgångar beneath 2000-talet dock maximalt handlar detta ifall mindre serviceföretag, livsmedelsbutiker, restauranger, byggföretag, hantverksföretag samt båtvarv tillsammans mellan 1 samt 5 anställda alternativt tjänsteföretag vid fastlandet såsom äger anställda likt arbetar vid distans ute inom ögrupp, vilket exempelvis vid Möja samt Ingmarsö.
Geografi
[redigera | redigera wikitext]Landhöjningen, såsom idag inom Stockholmstrakten ligger vid cirka 3–3,5 mm per kalenderår, detta önskar yttra 30–35 cm per 100 år såsom existerar en påverkan från den senaste istiden, fullfölja för att som tillhör skärgården geografi kontinuerligt förändras även ifall den inom praktiken ej äger någon innebörd på grund av innevarande generationer samt existerar knappt märkbar beneath ett hel livstid. Effekterna från sedimenteringen ifrån döda växter vid botten av havet inom grunda områden tillsammans stillastående en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig existerar betydligt större än effekterna från den reguljära landhöjningen från botten av havet. till för att påvisa avgörande förändringar från vattenlinjen såsom för att separata småöar förenats tillsammans med fast mark måste man vandra igen mot mitten alternativt slutet vid 1800-talet. Farleder samt sund likt inom start från 1900-talet kunde användas till sjötrafik besitter inom flera fall blivit till grunda alternativt behöver muddras. Nya skär samt bas liksom stiger ur vattnet kräver enstaka uppdatering från sjökorten tillsammans med minimalt cirka 25-årsintervaller på grund av för att behärska avvisa erforderlig noggrannhet inom vattendjup. Vattendjupet påverkas även inom upphöjd grad från rådande lufttryck ovan Östersjön inom förhållande mot lufttrycket inom Nordsjön, kraftiga vindar liksom pressar in alternativt ut vätska ur Östersjön samt den genomsnittliga havsnivån inom världshaven likt kontinuerligt varierar. Sammantaget ger detta ett variation vid cirka ±0,5 meter inom förhållande mot medelhavsnivån beneath en kalenderår. Vattendjupet inom Stockholms ögrupp ut mot inom höjd tillsammans med Svenska Högarna ligger inom medelvärde inom maximalt 20–35 meter tillsammans med enstaka djupsänkor vid 50–80 meter upp mot maximalt 100–110 meter inom mot modell Uddjupet samt Möja västerfjärd. dem största djupen återfinns inom Landsortsdjupet, en snävt zon cirka 15 nautiska mil rakt österut ifrån Landsort, såsom även utgör detta djupaste området inom Östersjön, tillsammans djup vid mellan 440 samt 460 meter. Den norra delen från detta plats användes vid tidigt 1900-tal vilket tipplats till uttjänt ammunition.
Avgränsning
[redigera | redigera wikitext]Allmänt betecknas ett ögrupp vilket enstaka session småöar utan fast förbindelse tillsammans med fastlandet. Stockholms skärgårds avgränsning existerar ej entydig, samt flera olika definitioner samt avgränsningar förekommer.
I nord-sydlig riktning går den klassiska avgränsningen ifrån Arholma inom norr mot Landsort inom söder.[1][10] ett bredare definition inkluderar läka Stockholms läns ögrupp, ifrån platsnamn samt Märket inom norr mot Tullgarns slott inom syd.[11] Ibland räknas all landskapen Upplands samt Södermanlands grupp av öar mot begreppet Stockholms ögrupp, detta önskar yttra ifrån trakterna från Gräsö mot söder ifall Oxelösund.
Den sektion från Stockholms ögrupp likt ligger norr angående Vaxholm går även beneath beteckningen Roslagens skärgård[12] samt avser ögrupp utanför den sektion från fastlandskusten vilket kallas Roslagen (motsvarande landområdet Södertörn söder angående Stockholm), var Bergshamra samt Rådmansö tillhör dem centrala delarna tillsammans ett massiv koncentration från fritidsfastigheter.
Även inom ost-västlig riktning varierar definitionerna, var den bredaste delen sträcker sig ända ifrån Stockholms hamn samt ut mot dem yttersta skären, detta önskar yttra inklusive småöar inom centrala huvudstaden såsom Lidingö samt Djurgården.[11] enstaka mer allmän perception existerar för att skärgård inom höjd tillsammans med huvudstaden börjar nära Fjäderholmarna. Några från dem största öarna såsom Värmdö samt Ingarö besitter centrala delar tillsammans ett karaktär från fastland samt förorter mot Stockholms ort samt räknas därför liksom enstaka sektion från den allmänt glesbefolkade samt naturnära ögrupp. Samtidigt finns vid fastlandet orter från skärgårdskaraktär vilket uppfattas likt delar från skärgård, vilket exempelvis Dalarö. Lidingön anses tillhöra fastlandet inom Storstockholm genom dem fasta broförbindelserna mot Stockholms ort även angående omkringliggande småöar samt vattenområden tillhörande Lidingö samhälle existerar för att betrakta liksom ett sektion från skärgård närmast huvudstaden.
Som modell vid avstånden österut inom den norra delen från mellanskärgården mot den yttersta skärgård existerar avståndet ifrån Vaxholm förbi Möja, Stora Nassa samt Gillöga ögrupp ut mot Svenska Högarna lågt räknat cirka 65 kilometer (35 nautiska mil). på grund av ett farkost såsom framförs tillsammans 12 knop tar färden minimalt cirka 3 timmar.
Indelning
[redigera | redigera wikitext]Stockholms ögrupp brukar indelas inom dem norra, mellersta samt södra delarna[13][14][15], var avgränsningar går ungefär mellan Ängsö samt Ljusterö respektive mellan Nämdö samt Dalarö[13]. Dock saknas tydliga gränser däremellan. Även indelning inom endast enstaka nordlig samt enstaka sydlig sektion förekommer, tillsammans med gräns längs flöda kanal samt södra Kanholmsfjärden ut mot Sandhamn.[10]
En mer entydig indelning utgörs från dem ordinarie sjökorten samt båtsportkorten ovan Stockholms ögrupp vilket bland annat utges från Sjöfartsverket.[14][16]
Ytterligare enstaka nord-sydlig indelning görs från SMHI inom dess sjöväderrapporter; inom dem numeriskt värde områdena Söderarm–Sandhamn samt Sandhamn–Landsort. Därtill görs ofta enstaka distinktion mellan ytterskärgården liksom domineras från stora öppna fjärdar samt små, karga samt sparsamt bevuxna klippöar, den mer skyddade samt lummiga mellanskärgården tillsammans sin hällmarkstallskog samt innerskärgården likt domineras från en fåtal stora småöar tillsammans fastlandskaraktär.[1] Dock existerar även dessa områden utan precisa alternativt formella avgränsningar.
Öar
[redigera | redigera wikitext]Orter
[redigera | redigera wikitext]Fjärdar
[redigera | redigera wikitext]Bland dem mer kända fjärdarna inom Stockholms ögrupp märks[17]:
Demografi
[redigera | redigera wikitext]Beroende vid dem varierande definitionerna från som tillhör skärgården utbredning existerar detta ogörligt för att vid en entydigt sätt redogöra på grund av hur flera människor likt bor inom Stockholms ögrupp. i enlighet med landstingets regionalplane- samt trafikkontor (RTK) bodde detta 14 212 personer vid öarna inom Stockholms ögrupp nära slutet från 2005.[18] Större delen från skärgårdsbefolkningen bor vid större småöar liksom Möja, Ingarö samt Utö.
Bebyggelse
[redigera | redigera wikitext]Den ursprungliga bebyggelsen inom skärgård präglas från den traditionell svenska landsbygdsarkitekturen tillsammans med rödmålade trähus samt till skärgårdslivet anpassade byggnader såsom bondgårdar, båthus samt fiskestugor.
Sommarvillor
[redigera | redigera wikitext]Efter 1860-talet samt ett bit in vid 1900-talet uppstod ett färsk typ från byggnader inom Stockholms innerskärgård. detta fanns dem stora sommarvillorna liksom uppfördes främst från den rika borgarklassen likt började köpa alternativt arrendera mark inom inre skärgård (Nacka, Lidingö, Värmdö, Gustavsberg).[19] en modell existerar Erikslund vid Norra Lagnö likt uppfördes omkring 1884 från byggmästaren O.J. Haglund på grund av skomakarföretagaren Johan Petter Lagerborg. han ägde släkt tillsammans tre små människor, verkstad på grund av skotillverkning vid Östermalm samt salubod vid Holländargatan.[20] detta plats regel för att den rika ägaren tog tillsammans med sig tjänstefolket ifrån stan ut mot sommarhuset, vilket plats ett orsak mot för att husen byggdes väl tilltagna sålunda för att tjänstefolket skulle erhålla ordentligt tillsammans med utrymme inom huset på grund av en stort hushåll samt även behärska inkvarteras inom separata boende inom huset. Perioden inom slutet från 1800-talet sammanföll inom konsten tillsammans med övergången ifrån ateljémåleri mot naturmåleri. Bland dem konstnärer samt författare likt nära tiden arbetade alternativt ägde ateljéer inom Stockholms ögrupp förmå nämnas August strindberg, Bruno Liljefors samt Gustaf Fröding.
Orsaken mot sommarutflyttningen plats flera. ett anledning vilket besitter anförts fanns dåliga sanitära förhållandena, bristande vid rent dricksvatten samt ett allmänt dålig doft vid Stockholms gator samt torg sommartid då detta blev varmt samt solen gassade, vid bas från undermåliga avloppssystem.[21] enstaka ytterligare anledning plats detta allt ökande intresset ifrån mitten från 1800-talet på grund av en hälsosammare liv inom allmänhet än vad staden kunde tillhandahålla vid sommaren, nära naturen då klimatet fanns liksom bäst samt vattentemperaturen inom innerskärgården gjorde detta möjligt tillsammans med bad inom havet, var Carl Curman (1833–1913), badläkare inom Lysekil anses artikel enstaka från föregångarna vid friskvårdsområdet inom landet. dem bofasta inom ögrupp besitter inom egentlig fras inte någonsin använt havsvattnet på grund av nöjesbad, utan enbart till frakt, fiske samt inom sällsynta fall på grund av för att tvätta sig då temperaturen sålunda tillät, varför stadsbornas tilltag tillsammans med för att kasta sig inom havet till rent nöjes skull fanns något helt nytt på grund av ortsbefolkningen. ett samt ytterligare grosshandlare fanns tillsammans med bland dem likt uppförde dessa sommarvillor; därav den inom folkmun utbredda benämningen grosshandlarvillor på grund av påkostade sommarvillor inom virke, ofta tillsammans med ett rik utsmyckning från sirliga snickerier. detta skulle titta propert ut samt ge enstaka framtidsperspektiv från för att ägaren tillhörde den mer förmögna borgarklassen. i enlighet med enstaka katalog ifrån 1888 ovan antal villor/egendomar samt sommargäster fanns 1 280 villor/egendomar samt 2 093 sommargäster inom skärgården.[d][22]
Många från villorna ritades från kända arkitekter vilket Fredrik Wilhelm Scholander, Charles Emil Löfvenskiöld, Carl Westman samt Adolf W. Edelsvärd. Sommarvillan plats inom regel ett påkostad träbyggnad, ibland inom fornnordisk, nationalromantisk stil såsom Eva Bonniers hus vid Dalarö, ritad från Ragnar Östberg. dock oftast plats husen gestaltade inom schweizerstil alternativt ett kombination från olika stilar. Schweizerstilen stod till en sunt liv nära naturen. Sommarvillan fanns oftast helt oisolerad, genom för att den bara skulle tjänstgöra likt ett något som är kortvarigt eller inte permanent sommarbostad. Viktigt plats enstaka massiv inglasad veranda tillsammans sjöutsikt, vilket hängde ihop tillsammans detta innanför liggande rummet. Denna verandatyp kallades sedermera inom folkmun på grund av punschveranda alternativt groggveranda var man inbjöd in gäster samt umgicks vid sommarkvällarna.
Många från som tillhör skärgården sommarvillor besitter bevarats samt genom strandskyddet besitter en fåtal nya byggnader tillkommit längs stränderna. Numera existerar dem forna sommarvillorna ofta vinterbonade samt används på grund av året-runt-bruk. Merparten från dem större sommarvillorna byggda runt sekelskiftet 1900 samt inom start vid 1900-talet ägs idag från företag samt institutioner.
Sommarstugor & sommargäster
[redigera | redigera wikitext]In vid 1940-talet samt efter andra världskriget växte ett färsk typ från sommarhus fram vilket fanns betydligt mindre än den klassiska sålunda kallade sommarvillan, oftast inom storleksklassen 20–50 m². Husen plats oftast helt oisolerade utan indraget vätska samt tillsammans med utedass, anpassade till den normala inkomsttagaren. Samhällsutvecklingen beneath samt efter andra världskriget samt införandet från semesterlagen 1938 tillsammans mer ledighet medförde för att även familjer tillsammans med normala inkomster började köpa tomter samt bygga mindre fritidshus inom närheten från havet inom den inre ögrupp utefter landremsa vid havet samt nära större insjöar utanför städerna. Bilen vilket började bli vanlig inledningsvis efter andra världskriget ägde även en kritisk effekt vid utvecklingen, genom för att tillhandahålla betydligt större rörlighet. Husen vilket ofta uppfördes från tomtköparen egen fanns många enkelt byggda, avsedda enbart till för att användas beneath sommarsäsongen. Man såg en stort värde inom för att anlända ut inom naturen mot en eget byggnad, den friska luften samt närheten mot bad.
Under identisk tidsskede uppfördes även flera barnkolonier ute inom skärgård till för att yngre unge, speciellt inom familjer tillsammans knappa ekonomiska förhållanden, skulle ett fåtal tillfälle för att anlända ut inom naturen beneath sommaren då den övriga familjen arbetade. Planerade större områden tillsammans med ren fritidshusbebyggelse började även växa fram beneath denna period var dem enkla sommarstugorna samt campingstugorna nära Årsta havsbad, likt uppfördes inom HSB:s regi vid 1930- samt 1940-talen existerar en utmärkt modell vid detta. Planerade fritidshusområden fick fortsättning även långt senare, var olika byggbolag nedsänkt på baksidan projekten, liksom exempelvis Bergshamra-Envikens fritidshusområde ute nära landremsa vid havet söder angående Norrtälje.
Skärgården invaderas från sommargäster
[redigera | redigera wikitext]Den stora utflyttningen ifrån städerna beneath semesterperioderna vid 1940–1960 talen inleddes dock ej genom byggandet från egna sommarstugor utan inom huvudsak genom för att ortsbefolkningen inom dem kustnära områdena samt ute inom skärgård hyrde ut utrymme inom den egna bostaden tillsammans anslutande mindre provisorisk köksdel alternativt separata mindre stugor liksom tidigare ägde använts likt drängstugor, magasin- samt förrådshus, liksom man inredde samt försåg tillsammans enklaste typen verktyg och apparater för köket samt inom bästa fall indraget vatten på grund av för att behärska användas såsom bostad beneath sommaren. beneath 1950- samt 1960-talen utvecklades uthyrningsverksamheten många starkt utefter all den svenska ostkusten samt även längre ut inom skärgård, vilket gav enstaka dramatisk ökning från befolkningen beneath sommarmånaderna samt enstaka mottagen extrainkomst till den bofasta befolkningen inom form eller gestalt från hyresinkomster (oftast skattefria) samt ett ökad affär. dem stora dagstidningarna plats att vara berusad eller övermättad från radannonser vid våren angående plats samt stugor likt hyrdes ut från ortsbefolkningen. Snart sagt vartenda beboeligt sjönära uthus samt bod hyrdes ut, var hyrestiden oftast avsåg all sommaren motsvarande skolornas sommaruppehåll, mot en fast kostnad, ospecificerat inom antalet veckor. Begreppet "sommargäster" härrör ifrån denna tidsperiod, detta önskar yttra människor såsom fanns hyresgäster vid sommaren inom ortsbefolkningens egna egendomar. Den nära kontakten mellan stadsborna samt ortsbefolkningen gav flera nya värdefulla erfarenheter på grund av både stadsbor samt skärgårdsbefolkningen. Den kända TV-filmatiseringen från Astrid LindgrensVi vid Saltkråkan kunna sägas förklara urtypen till relationerna mellan "sommargäster" samt ortsbefolkning beneath denna epok. Genom för att dem flesta kommuner gjorde detta möjligt på grund av ortsbefolkningen för att stycka från mark ifrån sina lantbruksfastigheter på grund av fritidshusbebyggelse samt sälja tomter, samtidigt vilket den allmänna inkomstnivån inom landet steg kraftigt runt 1960-talet, växte således småningom intresset på grund av för att bygga sin personlig sommarstuga. Den mark likt erbjöds plats oftast kuperad samt kuperad, inom stort sett värdelös ur lantbrukssynpunkt, genom för att den ej kunde användas likt odlingsmark alternativt likt betesmark till boskap samt heller ej gav någon större utdelning inom form eller gestalt från skogstillväxt. dem flesta från dessa tidiga tomtförvärv finns ännu kvar tillsammans oförändrade tomtgränser dock existerar idag ofta bebyggda tillsammans större sommarstugor tillsammans förbättrad isolering samt utrustning. Den beläget nära stranden marken plats ofta ej styckbar till fritidshusbebyggelse genom lagen ifall strandskydd såsom tillämpades strikt från flera kommuner.
Nya tider samt utlandsresor
[redigera | redigera wikitext]Fram mot mitten från 1970-talet upphörde inom några ett fåtal kalenderår inom stort sett uthyrningsverksamheten hos ortsbefolkningen genom flera samarbetande faktorer. Ortsbefolkningen fick enstaka förbättrad vetenskapen om resurserhandel och finans samt såg ej längre uthyrning liksom någon nödvändig sidoinkomst. Den bofasta befolkningen inom skärgård liksom ägde ägnat sig åt lantbruk samt fiske inom generationer åter började minska dramatiskt. flera mindre lantbruk lades ner samt detta småskaliga fisket upphörde snabbt då den äldre generationen blev till äldre samt flyttade in mot olika typ från äldreboende. Den uppväxande efterkrigsgenerationen såg inga möjligheter för att behärska försörja enstaka släkt samt leva vid dem små jordbruksarealerna, utan ägde börjat söka sig in mot städerna vid fastlandet på grund av förbättrad utkomstmöjligheter. Föräldragården kom för att utnyttjas likt permanentbostad alternativt således byggde man nya permanentvillor vid mark vilket tillhörde gården inom dem fall avståndet in mot arbetsplatsen vid fastlandet fanns rimligt. inom flera fall utnyttjades föräldragårdens byggnad enbart såsom fritidsbostad från släkten alternativt sålunda styckade man från tomten tillsammans med boningshusen samt sålde fastigheten, dock behöll lantbruksarealen likt angående möjligt arrenderades ut mot närmast större lantgård såsom ännu plats inom drift. flera stadsbor byggde egna sommarstugor vid 1970- samt 1980-talen samt svenska människor började inom allt högre grad för att åka utomlands vid prisbilliga charterresor mot främst medelhavsområdet liksom erbjöd garanterad stjärna samt värme beneath dem svenska semesterveckorna vid sommaren. Charterresandet tog noggrann hastighet inom mitten vid 1960-talet var Simon Spies plats enstaka från dem stora pionjärerna vid området inom Skandinavien. till dem liksom tidigare ägde skaffat sig ett sommarstuga kom stugan för att utnyttjas inom mindre grad vid sommaren samt då främst beneath helger vid vår samt höst samt beneath den återstående delen från semestern. Båtcamping blev en alltmer sällsynt alternativ mot aktivitet beneath semesterveckorna. Fram mot 1990-talet vände trenden ifrån för att äga utnyttjat semesterveckor vid sommaren till utlandsvistelse mot för att man inom högre grad förlade eventuell utlandssemester mot hösten alternativt mot vinterhalvåret mot resmål tillsammans varmt klimat året runt. Ökade möjligheter på grund av flera mot mer anpassningsbar förläggning från semesterveckorna utspridda ovan året samt en ökat antal semesterdagar reglerat inom centrala arbetstidsavtal fanns även några från dem faktorer likt nedsänkt på baksidan detta nya sättet för att utnyttja semestertiden. Den hyrda alternativt egna sommarstugan blev åter en populärt alternativ på grund av flera dock liksom främst utnyttjades beneath en fåtal veckor beneath den svenska högsommaren ifrån midsommartid fram mot inom start vid augusti. Den ökade användningen från sommarstugor beneath vår samt höst bidrog mot för att flera stugägare isolerade sina bostad, byggde ut tillsammans med fler plats samt investerade inom indragning från en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt ordnat avlopp till matrum samt WC, alternativt inrättande från enstaka erkänd typ från infiltrering samt kompostering. "Sommarstugan" fick alltmer funktionen från en fullutrustat "fritidshus".
Bebyggelse inom byn en stor naturlig upphöjning av jordens yta vid Möja inom månad 2012.