Finare egendom som ger en titel

Titlar samt titulerande inom landet förr

Inledning

Titel existerar en mening likt indikerar ett persons arbete, sociala position samt ställning eller tillstånd. Titlar handlade förr många angående positionering samt detta plats viktigt hur man titulerade varandra. Titlarna påminde ständigt ifall vem likt ägde auktoritet, ställning eller tillstånd samt riktig för att avgöra samt vem såsom ej ägde detta. Den såsom ägde kraft för att besluta ovan andra ägde således den rätten markerad tillsammans med enstaka titel. en modell vid enstaka många tidig sådan titel existerar fornsvenskans jarl, vilket fanns kungens högste ämbetsman.Det fanns ej direkt enkel för att hålla reda vid allas titlar samt hur dem skulle tituleras.Den stora titelsjukan mer alternativt mindre exploderade vid 1820-talet då den spred sig mot medelklassen. Medelklassen plats visserligen beneath ståndsklassen dock tillsammans den framväxande arbetarklassen ville man avgränsa sin personlig klass ifrån den.

Medeltiden

I fornsvenskan fanns ni (þu) detta enda samt naturliga tilltalet mot ett individ, samt ni användes även inom lagtexter. beneath 1100- samt 1200-talen duar samt niar man ifall vart annat. detta existerar ursprunglig vid 1300-talet såsom detta formella tilltalsbruket etablerade sig.1200-talet räknas likt den svenska adelns uppkomst, frälset, samt inom Alsnö stadga kalenderår 1280 stadfästes frälset. dem liksom tillhörde frälset fick senare riktig för att utöva särskilt massiv myndighet vid sina egendomar.Det ursprungliga svenska ”I” (från tyskans Ihr), blev därför småningom ni, samt började vid 1200-talet användas vilket ett hövlighet gentemot kungligheter, adel samt präster. unge tilltalade även föräldrar samt äldre tillsammans inom. dem svarade inom sin tur tillsammans ni. Därmed kom tilltalsorden för att uttrycka en hierarkiskt förhållande. inom detta medeltida högreståndssamhället tilltog användandet från titlar, vilka framhävde enstaka mer omfattande rangordning.

1500- samt 1600-talen

Under 1500- samt 1600-talen fanns detta konungen vilket rangordnade ståndspersoner samt högre ämbetsmän. detta plats födelsebörden liksom plats kritisk till vem såsom fick dem maximalt prestigefyllda ämbetena. Denna rangordning ägde inom sin tur innebörd på grund av tilltalsskicket.Under 1500-talet minskade nödvändigheten från adelns rusttjänst. Istället kom adeln idag för att bli en ämbetsmannastånd. ifrån start fanns vilket sagt börden detta kritisk till innehavarens rangordning, dock ifrån 1672 plats detta ämbetenas inbördes ordning liksom graderades samt meriter samt kompetens kom allt mer för att ligga ner mot bas nära tillsättningar från mot statliga ämbetena. Adeln ägde visserligen ensamrätt mot samtliga högre ämbeten dock detta kunde dock lösning genom en adlande, angående detta fanns enstaka ofrälse liksom fanns den maximalt lämpliga kandidaten mot ett viss position.Erik XIV ville producera en svenskt hov efter utländsk förebild samt införde inom samband tillsammans kröningen 1561 adliga titlar, greve samt friherre, var greve existerar den högsta svenska titeln.En friherre tituleras muntligt baron, dock hans fru ständigt friherrinna. ett fru mot ett greve tituleras grevinna.Grevar samt friherrar besitter riktig mot titeln Högvälborne, modell Högvälborne Herr Greve Adam Ludwig Lewenhaupt. Ogift kvinna från grevlig alternativt friherrlig ätt benämns fröken. aristokrat likt ej existerar greve alternativt friherre benämns herr. Adliga kvinnornas titlar existerar fru respektive fröken.År 1617 tilldelades adeln nya privilegier från Gustav II Adolf tillsammans preciserade förmåner såsom ensamrätt mot samtliga rikets högre ämbetenoch ytterligare skattefrihet. Denna ensamrätt gällde även högre officerspositioner inom krigsmakten.

1700-talet

Under 1700-talet växer enstaka vurm till detta franska språket fram inom landet samt bland bildade personer fanns man idag vous samt ni tillsammans med varandra. Detta gällde speciellt nära Gustav III:s hov dock redan inom slutet från århundradet tappar niandet mark.

1800-talet

Under 1800-talet sprids titulerandet samt omfattar mot slut mer alternativt mindre all samhället. Adelns ensamrätt mot statliga ämbeten avskaffades inom 1809-års grundlag. Detta fanns något liksom gynnade borgerskapet, medelklassen. träning samt kunskap blev viktigt samt synen vid köp samt affärer ändrades mot förmån till borgerskapet. en modell vid ett team tillsammans ställning eller tillstånd likt idag växer fram existerar grosshandlarna.Detta innebar även för att titulerandet tog hastighet inom denna klass samt detta existerar för tillfället den stora titelsjukan får fotfäste. Medelklassen tar idag efter adelns gamla traditioner samt manér på grund av för att tillsammans med titlar liksom statusmarkörer märka sin position inom samhället, framförallt gentemot dem lägre samhällsskikten.

Tilltal tillsammans ni

Under 1800-talet gick ni gick ifrån för att uttrycka respekt nära tilltal mot detta motsatta samt för tillfället användes ni enbart uppifrån ner – herrskapet niade tjänstefolket, likt inom sin tur titulerade herrskapet. Ni blev därmed en nedlåtande tilltal samt kom ej vid fråga nära tilltal mot någon tillsammans med identisk alternativt högre samhällsklass.Ordet ni förlorade därmed sitt värde då detta användes ensidigt inom tilltal mot underordnade alternativt socialt lägrestående personer, medan högre stående personer tilltalades tillsammans sin titel såsom adelstitel, militärgrad alternativt yrkestitel. Tilltal inom tredjeplats individ mot enstaka underordnad tillsammans med denne alternativt denna uttryckte faktiskt mer hövlighet än ni. detta uppfattades såsom grovt oartigt för att tilltala ett högre stående tillsammans ni. Detta tilltalssystem speglade självklart den sociala ojämlikheten.Brukandet från tilltal inom tredjeplats individ respektive tillsammans med titel förekom ända fram mot 1950- samt 60-talen inom land, dvs fram mot du-reformen inom slutet från 1960-talet.Både beneath 1800-talet samt vid 1920- samt 1930-talen förekom försök för att införa ni likt allmän tilltalsform. Dessa ni-reformer fick inte någonsin brett genomslag, mestadels vid bas från ordets nedlåtande karaktär samt för att ni redan börjat användas alltmer, exempelvis inom arbetarklassen.Även inom medelklassen fanns helt olika världar såsom den akademiska världen samt ämbetsmanna-världen. fanns samt enstaka från dem ägde sin personlig hierarki samt såsom bestod från en flertal nivåer. Positioneringen vilket man egen stod fanns betydelsefull liksom för att hävda sin ställning eller tillstånd gentemot andra. Inom varenda assemblage visste dem hur man skulle bete sig gentemot varandra. Detta fanns en komplicerat spel samt detta plats ej enkel på grund av någon utifrån för att ta sig in. detta plats höga trösklar för att ta sig ovan till för att komma in inom finrummet. till nyrika uppkomlingar, parvenyer, såsom ville in plats detta svårt för att tyda spelets regler ifall man ej kände mot dem.

Gå vid “visit”

Det plats även viktigt för att hålla titta väl tillsammans varenda genom för att vandra vid så-kallad visit. för att vandra vid visit tog många tidsperiod inom krav. fanns personen man ämnade besöka ej hemma lämnades en visitkort till för att prata angående för att man varit var inom personlig upphöjd individ. Visitkorten plats även viktiga till för att hålla reda vid varandras titlar. Visitkorten plats inom start från 1800-talet färgglada samt handmålande dock vid 1830-talet blev detta högsta mode tillsammans med tryckta visitkort.Att tilltala någon tillsammans med fel titel kunde bli riktigt pinsamt således detta fanns viktigt för att äga full övervakning vid detta. Man kunde dock välja för att lägga försvunnen titlarna tillsammans varandra dock då fanns detta ständigt den tillsammans högre rang likt skulle föreslå detta. Man drack då, vilket enstaka ritual, enstaka ”du-skål” alternativt ”brorskål”. Man fick sen ej glömma försvunnen vem man lagt försvunnen titlarna tillsammans till då ägde man verkligen gjort försvunnen sig. för att äga en stort nätverk plats viktigt.Visitkortet äger tillhört Arthur Bäckström (1861-1941), ägare från Julita gård samt löjtnant nära Södermanlands regemente. Nordiska Museet vid DigitaltMuseum. ID: NM.0507676+.Det fanns ej heller ständigt enkel för att känna till vem liksom stod högst inom rang samt detta kunde ställa mot bekymmer inom umgänget. nära knytandet från förbindelse, exempelvis mellan numeriskt värde familjer, fanns detta nämligen den tillsammans med längre rang vilket skulle ta initiativet mot kontakten. Genomgående på grund av medelklassens olika statusklasser vilket avser position samt rangordning, till för att anses tillräckligt härlig, fanns för att äga en arbete var man ej kroppsarbetande. Vidare fanns detta kutym för att man åtminstone ägde minimalt en hembiträde.Titlarna plats viktiga såsom statusmarkörer till männen, dock männens sociala ställning eller tillstånd avspeglades även vid deras hustrur liksom ofta fick enstaka feminin form eller gestalt från sina mäns titlar. modell vid liknande existerar plats professorn - professorskan, direktören – direktörskan, konsuln – konsulinnan, Ingenjören – ingenjörskan, översten – överstinnan, majorn – majorskan, kaptenen – kaptenskan etc.Under slutet från 1800-talet kom enstaka information såsom revolutionerade bota systemet tillsammans för att vandra vid visit, nämligen telefonen. Den gjorde detta enkelt samt effektivt för att kommunicera tillsammans varandra samt telefonkatalogen ersatte idag visitkorten liksom detta medium man använde till för att titta vilken titel enstaka individ innehade.Visitkortet besitter tillhört Demoiselle Caroline Edman. Nordiska museet vid Digitalt Museum. ID: NM.0218257. titta vidare Caroline Edman.Under den period då sedvänjan tillsammans med för att vandra vid visit samt visitkorten fanns inom bruk handlade detta främst angående medelklassens sätt för att positionera sig inom social ranking. dock tillsammans tiden började titulerande även för att användas inom dem lägre samhällsskikten. Bönderna ägde tidigare ej använt sig från sociala titlar dock självägande bönder (skattebönder) började idag kalla sig hemmansägare till för att märka ett högre ställning eller tillstånd vid samhällsstegen än andra vilket arbetade tillsammans jordbruk såsom arrendatorer, torpare, drängar samt statare. ifall man tittar vid äldre gravar vid landsortskyrkogårdar ser man flera gravstenar tillsammans med just titeln hemmansägare.Även bland person som arbetar började bruket från titlar för att bli vanligt beneath 1800-talets slut, dock då rör detta sig främst ifall rena yrkestitlar. Dessa arbetsyrkestitlar markerade ej ställning eller tillstånd vid identisk sätt vilket medelklassens titlar utan fanns mer en sätt för att särskilja yrkespersoner ifrån varandra, då detta kvar fanns vanligt tillsammans patronymikon bland dessa yrken. Man kunde därmed särskilja snickaren Anders Karlsson ifrån muraren Anders Karlsson.

Visitkortsporträtt

I start från 1860-talet blev detta högsta mode inom landet tillsammans sk. visitkortsporträtt. Seden kom ifrån land i västeuropa. Visitkortsporträtten plats små fotografier gjorda inom storlek liksom en visitkort. en tunt fotografi monterades vid ett grövre papp. Kortets mått fanns, då fotografiet monterats vid en pappkort, 2,5 × 4 tum (6,4 x 10,4 cm).Sådana fotografier många populära samt byttes mellan vänner samt besökare.Bilden visar en visitkortsporträtt från källarmästare Gustaf Ferdinand Knaust. Fotografering 1860 - 1880. Fotograf okänd. Sundsvalls museum vid DigitaltMuseum. ID: SuM-foto019536. Gustav F. Knaust fanns född 1835-02-04 inom Helsingborg, död 1883-05-15 inom Sundsvall. han gifte sig 1863 tillsammans med Carolina Josefina Andersson, född 1839-08-14 inom Halmstad. Paret fick flera unge. G. F. Knaust kom mot Sundsvall tid 1856, var han etablerade ett källarrörelse samt logi Knaust. inom Knausts hotell- samt restaurangrörelse arbetade även hans brorson Adolf Fredrik Knaust (1856–1907). tid 1881 fick G.F. Knaust arrendera detta inom Sundsvalls stadshus inrymda hotell- samt restaurangföretaget, varvid han måste överlåta sitt logi Knaust mot ett ytterligare individ. Efter Gustav Ferdinands död identisk tid drev brorssonen detta vidare åt Gustav Ferdinands änka mellan 1883-1885. Gamla logi Knaust nedsänkt på grund av övrigt vid Strandgatan nära hamnen samt förstördes inom den stora stadsbranden tid 1888, liksom Adolf Fredriks eget logi, logi Nord, liksom nedsänkt inom hörnet från Storgatan samt Nygränd samt vilket han övertog året innan branden. detta kända klassiska logi Knaust tillsammans med sin pampiga vita carraramarmortrappa öppnades ursprunglig den 9 oktober 1891, dvs efter stadsbranden 1888, från Adolf Fredrik Knaust. Hotell- samt restaurangrörelsen drevs efter Adolf Fredriks död 1907 vidare från hans son Oscar Knaust (1886–1943).I start från 1870-talet tillkom dem därför kallade kabinettskorten, såsom plats större, monterade vid pappskivor inom storleken 4,5 × 6,5 tum. Kabinettskorten behöll sin popularitet fram mot tidigt 1900-tal.

Tilltal

Hur gick då tilltalen till? ifall man ej kände mot namnet dock väl titeln därför återkomma den varenda gång man tilltalade personen. Då detta kunde uppfattas vilket oförskämt för att yttra ni titulerades alla; ”hovmästaren”, ”direktörn”, ”ingenjörn” etc. Visste man både titel samt namn användes både dessa nära tilltal, exempelvis ”Direktör Lundmark”, ”Ingenjör Pettersson”, ”Doktor Lindberg” m.fl. ifall man ej kände mot vare sig titel alternativt namn därför plats detta Herrn, Frun, Fröken etc. likt användes nära tilltal, inte någonsin ni. små människor tilltalade äldre tillsammans onkel alternativt tant.För personer tillsammans adlig titel (greve alternativt friherre) rankades deras adliga titlar högre än deras yrkestitlar.I detta militära titulerades mot modell greve Samuel August Sandels generallöjtnant inom sin arbete eller position inom en organisation vid sitt regemente, dock greve utanför detta. enstaka friherrlig general kallas baron från sina tjänare, dock general från tjänsteunderordnade. titta nedan.Benämningarna herr samt fru fanns förbehållet människor högt upp inom samhället. Bönder samt torpare inom landet ägde inga titlar, dem tilltalades tillsammans sina förnamn samt patronymikon.

Föregående sida

xxxxxxxx Hist xxxxxxxxx

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

Relaterade länkar

•Gamla yrkestitlar•Adel samt adelsbegreppet•Det gamla bondesamhället•Svenska militära ordnar samt tapperhetsmedaljer•Riksdagens historia

Referenslitteratur

•När titelsjukan skadade, produkt från Kekke Stadin, professor inom saga, Södertörns akademi, inom Släkthistoriskt Forum, Nr 1 2018.•Bland fröknar, pigor, jungfrur samt mamseller, produkt från Eva Johansson inom Släkthistoriskt Forum, Nr 1 2018.•Du alternativt ni? produkt från Karin Håkanson inom Populär bakgrund, 1 månad 2003.•Från samt tillsammans ni – samt igen igen, nyhet från Wivan Nygård-Fagerudd inom Språktidningen 7/2016.•Tilltalsformer samt personbeteckningar inom litterära verk översättningar mellan svenska samt tyska, masteruppsats från Mareike Zoege, avdelningen till nordiska tungomål, Uppsala högskola, VT2015.•Generalmönsterrullor - Södermanlands regemente (D) 169 (1879-1883) foto 710.•Wikipedia Överst vid sidan

Tilltal från kvinnor

Fru samt Fröken

Under 1500- samt 1600-talen användes Fru respektive Fröken inom kungahuset dock dessa benämningar blev beneath 1800-talet förbehållna adeln. Döttrar bland allmogen, dvs döttrar mot bönder samt torpare m.fl., kallades däremot ej Fröken. Tittar dock inom vigselböckerna inom landsortsförsamlingar vid 1800-talet benämns dem allmogekvinnor likt gifter sig vanligen bonddotter, torpardotter etc.Först nära mitten från 1900-talet blir Fru beteckningen vid ett gift kvinna inom allmänhet, dvs även inom dem lägre samhällsklasserna. Efter ståndsriksdagens avskaffande 1866 genomdrevs ett Frökenreform (Aftonbladsreformen) såsom innebar för att varenda ogifta kvinnor från ”bättre samhällsklass” kunde kalla sig Fröken. Fröken alternativt Fröken plus namn användes därefter nära tilltal från ogifta kvinnor beneath större delen från 1900-talet, istället på grund av ni alternativt ni. vid motsvarande sätt benämndes gifta kvinnor Fru. vid en konditori kunde låta ”Önskar Fru Karlsson mer kaffe.” alternativt vid en kontor ”Vill fröken Andersson renskriva brevet mot inom eftermiddag.” Även ”hon” kunde användas nära tilltal mot enstaka kvinna inom lägre position, exempelvis en hembiträde, ”Hon kunna servera maten nu”. Tilltal mot ett underordnad inom tredjeplats individ tillsammans denna alternativt han uttryckte faktiskt mer hövlighet än ni.Fröken användes även nära tilltal från kvinnor inom vissa yrken såsom inom skolan (lärarinnor), servitriser vid restauranger, expediter inom finare affärer etc. vid enstaka matställe kunde detta låta: ”Fröken, är kapabel jag ett fåtal notan tack.”

Mamsell (Mademoiselle/Demoiselle) samt Madam

Döttrar mot rika borgare samt präster benämndes mamsell såsom ogifta beneath 1700- samt 1800-talen. Varianter likt mademoiselle samt demoiselle fanns även. Mamsell användes däremot ej till döttrarna inom adliga familjer; dem kallades fröken. ej heller användes mamsell från allmogens döttrar.I start användes dock demoiselle enbart vilket beteckning vid ogifta kvinnor inom präst- samt högre borgarståndet. då termen senare blir mamsell således företar detta ett utflykt neråt inom hierarkin.Först angående ogifta kvinnor inom nedre borgarståndet samt därefter många snabbt även ifall kvinnor inom kvinnliga yrken, samt då oavsett ifall den man tilltalade faktiskt fanns gift alternativt. Bilden visar Demoiselle Efva Rodhe (1836-1919). Visitkortsporträtt. Bohusläns Museum vid DigitaltMuseum. ID: UMFA53691:0019. Fotograf Axel Theodor Lindahl (1841 - 1906).Efva Sophia Rodhe plats född 1836-09-18 inom Harplinge (N), död 1919-05-06 inom relaterat till göteborg dkf (O). denna fanns dotter mot bataljonspredikanten Herr Magister Magnus Rodhe samt hans fru Fru Ejda Catharina Rodhe, född Norman. Efva Rodhe fanns skolföreståndarinna, ogift. inom kyrkböckerna står denna ursprunglig såsom mamsell samt senare inom existensen såsom skolföreståndarinna. denna bor vid 1870-talet inom Uddevalla samt sen inom Göreborg. Seden tillsammans visitkortsporträtt kom mot land inom start från 1860-talet.Mamsell användes även nära tilltal från anställda inom hushållen vid frakt samt herresäten, exempelvis vid guvernanter samt sällskapsdamer. beneath 1800-talets andra hälft ser enstaka förskjutning mot fröken liksom tidigare enbart använts på grund av ogifta adliga döttrar.Madam användes inledningsvis på grund av gifta kvinnor inom borgarfamiljer. dock ganska snart försvann emellertid madam inom denna innebörd. Istället kom madam för att användas till gifta kvinnor/änkor vilket bedrev enklare affärsrörelser inom personlig regi, exempelvis torgmadammer, roddarmadammer, skurmadammer samt mursmäckor, dvs vanligtvis typiska okvinnliga yrken. Madam kunde även beteckna ett änka mot enstaka bonde vid ruralt område såsom drev gården vidare inom personlig regi. Jämför Madam älv inom Strindbergs Hemsöborna.

Pigor samt jungfrur

Jungfru plats tidigt enstaka benämning vid ogifta högreståndskvinnor samt borgardöttrar. ifrån kalenderår 1733 tycks dock samtliga adliga ogifta kvinnor kallas fröknar, medan borgerliga ogifta kvinnor kom för att kallas mamsell. tillsammans tiden kom jungfru för att beteckna enstaka finare sorts piga (tjänstekvinna) vars primära arbetsuppgifter plats inuti samt liksom vid 1920-talet blev hembiträde.Piga betecknade egentligen enstaka ogift allmogedotter (hemmadotter ifall denna bodde kvar vid gården), främst inom södra landet. Piga kom även för att bli beteckningen vid kvinnliga anställda vid gårdar, dvs tjänstepigor. Titeln piga kom för att användas fram mot 1920-talet.De allra flesta unga kvinnor vid ruralt område arbetade liksom pigor (tjänstepigor) innan dem gifte sig. Pigorna jobba tillsammans med diverse hushållssysslor vid gården både inuti samt utomhus, bland annat tillsammans djuren samt mjölkning. termen piga fick tillsammans tiden ett nedsänkt ställning eller tillstånd. Pigor fanns motsvarigheten mot gårdens manliga anställda drängar.Bilden visar numeriskt värde pigor/hembiträden nära Billsjö Herrgård 1936-1937. Tekniska museet vid DigitaltMuseum. Fotograf okänd. ID: TEKA0158339.Jungfrun däremot arbetade innesluten, inom regel vid frakt hos högreståndsfamiljer samt rika borgarfamiljer. denna kallades även tjänarinna. vid adliga frakt fanns detta vedertagen sedvänja för att både pigor samt jungfrur fick sina bröllop bekostade från arbetsgivarna.Jungfrur plats vanligen underställda enstaka arbetare husföreståndarinna, husmor alternativt husfru, alternativt även direkt underställda familjen, då ofta beneath hustruns direktiv.Bilden visar tjänstefolk vid Tynnelsö gård, Ytterselö (D) cirka 1914. oss ser kuskar, betjänt, pigor/jungfrur, husor m.fl. inom eleganta tjänstekläder. Foto Martin Söderholm.

För personer tillsammans adlig titel samt yrkestitel kunde detta även finnas ordenstitlar för att hålla reda vid. modell vid sådan orden existerar Svärdsorden.Officerare kunde militärt bli belönad till tapperhet inom fält samt mot sjöss tillsammans med Kungl. Svärdsorden vilket finns inom 3 kommendörsgrader samt numeriskt värde riddargrader. Riddare från Svärdsorden förkortas RSO samt kommendör KSO. Artighetsfraser mot officerares kunder därför bli många långa.Varje regemente ägde ett så-kallad generalmönstring vart 3:e tid samt fanns enstaka genomgående inspektion från regementet båda vilket avser anställda, uniformer samt ytterligare utrustning. Utgången från generalmönstringen rullfördes inom speciella liggare kallad generalmönsterrullor. Dessa mönstringar kallades på grund av generalmönstringar beroende vid för att dem utfördes från enstaka general (mönsterherre). inom start från generalmönsterrullan presenteras mönsterherren tillsammans samtliga titlar samt denna redovisning kunde ta upp ett halv blad angående mönsterherren ägde flera titlar.Nedanstående uppvisning från enstaka mönsterherre existerar ifrån Södermanlands regementes generalmönstring vid Malma hed nära regementets generalmönstring den 18 juni 1879. Mönsterherre existerar generallöjtnant Samuel August Sandels. sålunda denna plats presenteras denne inom rullan:Generalmönsterrulla till staben af No: 10 Kongl. Södermanlands Regemente nära Generalmönstringen den 18 juni 1879, såsom förrättades af Generalbefälhavaren inom Fjärde militärdistriktet, Generallöjtnanten, Överkommendanten till Stockholms Garnison, mötesledare inom Kongl. Krigsrätten, Förste Hovmarskalken, Riddaren samt befälhavare från Kongl. Majt:s Orden, Storkors af Kongl. Norska St. Olofs Orden, Storkors från Kongl. Bayerska St, Michaël Orden, Storkors af Kongl. Belgiska Leopolds Orden samt från Hertliga Sachsiska Ernesteiner Orden samt befälhavare af Nassauska Adolphs Ordens inledande Klass Herr Greve Samuel August Sandels, biträdd af den därtill förordnad Generalmönstrings Kommissarie t.f. Kanslisten hos Kongl. Arméförvaltningen, vice Häradshövdingen Henning Theodor Björklund.Källa: Generalmönsterrullor - Södermanlands regemente (D) 169 (1879-1883) foto 710.

Du-reformen

Runt 1970 etablerade sig en allmänt ni inom land. Den således kallade du-reformen fanns dock inget politiskt beslut utan enstaka resultat från förändringar inom samhället. broder Rexed, den dåvarande generaldirektören på grund av Medicinalstyrelsen meddelade tid 1967 för att denne ville bli duad från samtliga samt han plats enstaka från flera bidragande orsaker mot för att duandet slog igenom.I land används idag tilltal tillsammans med ni mot varenda förutom kungafamiljen. Ni däremot används mer sällan, detta existerar lite gammaldags samt opersonligt samt ofta – inom äldre personers öron – nedlåtande. Däremot finns idag en nytt niande liksom förekommer bland yngre personer, ofta inom serviceyrken, samt används från dessa på grund av för att visa sig artiga, framförallt gentemot äldre personer. Detta görs inom tron för att ni uppfattas såsom mer oartigt än ni. Ni skulle då märka både distans samt utföra en gott intryck vid andra samt används gentemot personer såsom man ej känner. detta möjligen ej ständigt uppskattas från äldre personer liksom varit tillsammans angående detta gamla niandet.

Demoiselle Caroline Edman

Jag blev nyfiken vid vem personen på baksidan namnteckningen vid visitkortet plats, dvs Demoiselle Caroline Edman samt beslöt för att försöka spåra henne.Enligt Nordiska Museets skrivelse mot visitkortet skulle brukaren från kortet äga ett knytning mot Staby gård, Giresta socken.Giresta socken inom ligger inom Lagunda härad, svensk region, nordost angående Enköpings. Staby existerar en frälsesäteri inom Giresta socken angående 1 ½ mantal.Eftersom Caroline Edman kallas demoiselle, dvs fröken, sålunda bör Edman existera hennes flicknamn. Jag äger försökt spåra hon inom kyrkböckerna dock många från Girestas kyrkböcker förstördes inom ett brand inom kyrkan tid 1911. dock vissa skrivna verk finns kvar samt jag besitter bl.a. tittat inom Girestas Hfl på grund av 1856 - 1860 samt var hittat flera Edman, dock ej Caroline. nära denna tidsperiod fanns nära herrgård enstaka Direktör Johan Joachim Edman (Saltsjuderidirektör), född 1798 inom Malax socken, Wasa, land i norden, död 1864 inom Giresta. Fyra unge finns tillsammans inom denna husförhörslängd (Hfl) dock ingen fru. vid gården finns även enstaka brorson, Wilhelm Theodor Edman (f. 1838 inom Stockholm), samt ett brorsdotter, Demoiselle Mathilda Maria Edman (f. 1830 inom Stockholm).Men, Johan Joachim Edman ägde enstaka broder, Fredrik Theodor Edman, samt detta visade sig för att Fredrik ägde enstaka dotter tillsammans med namnet Carolina Elisabeth.Carolina Elisabeth Edman, född 1847-08-06 Altuna (C), död 1868-11-20 inom Hjorten No 10, Uppsala domkyrkoförsamling (maginflammation). denna dog nära 21-års ålder samt plats ogift.Carolina plats dotter mot direktör Fredrik Theodor Edman (f. 1806 inom Wasa, Finland) samt hans fru Anna Mossberg (f. 1812 inom Ärla, död 1892 inom Hedvig Eleonora (AB)). Fredrik plats understyresman nära Salpetersjuderistaten.Med största sannolikhet existerar Carolina Elisabeth Edman den demoiselle Caroline Edman liksom skrivit sitt namn vid visitkortet.Jag äger även hittat några fotografier vid Carolina Elisabeth samt hennes familj.

Carolina Elisabeth Edman tid 1864, Uppsala. Fotograf: Karl Ågren. Carolina fanns född 1847 samt bör då artikel cirka 17 tid vid fotografiet.Porträttfynd, Rötter.

Direktör Fredrik Theodor Edman tid 1867, Uppsala. Fotograf Hans geolog. Porträttfynd, Rötter.

Direktör Fredrik Theodor Edman tillsammans hustrun Anna samt dem numeriskt värde yngsta barnen Carl Wilhelm Joakim samt johanna Lovisa, tid 1864, Uppsala. Fotograf Henri Osti. Porträttfynd, Rötter.

Utdrag ur Sveriges samt Norges stats-kalender kalenderår 1866. arbete Runeberg.Här ser oss bl.a. Understyresman nära Salpetersjuderistaten Fredrik Theodor Edman.