Jätten finn i lunds domkyrka
Lunds domkyrka
Lunds domkyrka existerar enstaka kyrkobyggnad söder angående parken Lundagård inom centrala skogsdunge. Den existerar domkyrka inom Lunds stift samt församlingskyrka på grund av Lunds domkyrkoförsamling.
Byggnaden
[redigera | redigera wikitext]Domkyrkan byggdes, mot ett start från helsingborgssandsten samt senare samt mot större delen från höörsandsten, inom romansk stil från stenhuggare ifrån Rhen samt Italien. Lunds domkyrka anses existera Nordens främsta person som följer efter någon annan mot kejsardomen inom Speyer.
Det existerar oklart då domkyrkobygget påbörjades. inom monark Knut den heliges gåvobrev, daterat mot 21 femte månaden i året 1085, talas angående enstaka domkyrka byggd beneath 1080-talet. många tyder dock vid för att detta rör sig angående enstaka tidigare kyrka, samt för att den nuvarande domkyrkan började byggas beneath tidigt 1100-tal, efter detta för att skogsdunge blivit ärkebiskopssäte på grund av Norden.
Kryptanshögaltare invigdes 1123. Den 1 september 1145 invigdes domkyrkans högaltare samt all kyrkan, helgad åt Sankt Laurentius, kunde tas inom bruk.
År 1234 skadade enstaka många grundlig brand kyrkan. då kyrkan byggdes upp igen tillkom ett färsk lektoriemur, nya valv samt fräsch fasad inom väst. beneath identisk århundrade införskaffas numeriskt värde bronsstoder liksom idag finns inom mittskeppet.
Viktigare inventarier likt tillkom beneath detta kommande 1300-talet existerar officiantsstolen, korstolarna samt altarskåpet (1398). detta astronomiska uret kom mot ungefär tid 1380.[1]
Mellan år 1510 samt 1527 restaurerades kyrkan från Adam van Düren. Tillbyggnader liksom noteras ifrån denna tidsperiod existerar bland annat den norra korsflygeln, strävpelare tillsammans med spännbågar, påbyggnad från tornen samt en brunnskar inom kryptan.
År 1592 uppfördes predikstolen.
Lunds högskola invigdes den 28 januari 1668 inom domkyrkan. Kyrkan utgjorde universitetets primära undervisnings- samt sammanträdeslokal fram mot dess för att lärosätet inom slutet från 1600-talet erhöll Kungshuset såsom sin inledande egna byggnad.
Åren 1759–1778 utfördes stora restaureringsarbeten vid domkyrkan. grundlig yttre fasadpartier fick fräsch sandstensbeklädnad.
Merparten från byggnadsstenen mot Lunds domkyrka existerar höörsandsten. inom start från byggnadsarbetet användes dock helsingborgssandsten. Höörsandsten existerar ett typ från sandstensbildning, liksom hör mot äldre jura samt liksom förekommer inom Skåne. Den vilar direkt vid urberggrunden samt den existerar bildad från vittringsprodukten kvarts, tillsammans med en delvis kaoliniskt bindemedel. Höörsandstenen innehåller växtfossil, vilket redan inom start från 1800-talet väckte uppmärksamhet samt blev vetenskapligt behandlat. inom höörsandsten besitter man även funnit djurfossil, främst skalade djur, bland annat från släktet Cardinia, liksom besitter anknytning mot faunan inom motsvarande bildningar inom nordvästra Skåne.
År 1779 fanns församlings absid inom sålunda uselt skick för att den höll vid för att störta ner. Kaptenen nära fortifikationen Hans Christian Dehn tillkallades dock hans förslag innebar total förstörelse från absiden genom ersättandet från denna tillsammans med ett linjär korvägg. Landshövdingen samt biskopen förkastade därför planen. inom stället beslöt man sig, tillsammans med monark Gustav III:s samtycke, till för att montera ner bota absiden tillsammans absidvalv samt föra upp den vid nytt. Detta skedde år 1780 mot 1785. samtliga ornamentstenar numrerades därför för att dem åter kunde placeras upp vid sina rätta platser. All ytterligare berg blev emellertid antingen nyanskaffad alternativt omhuggen nära nedmonteringen. i enlighet med Carl Georg Brunius skedde detta även nära återuppförandet ett hel sektion avvikelser nära nyuppmurningen jämfört tillsammans detta ursprungliga utseendet. Kungen besökte kyrkan 1785. denne fann då kryptan inom svårt förfall samt beordrade för att även denna skulle iordningställas.
År 1812 revs S:t Dionysii kapell strax väster ifall koret samt Peder Lykkes kapell norr angående detta tidigare nämnda kapellet. detta förstnämnda kapellet stod färdigt vid 1330-talet medan detta senare stod uppenbart sålunda sent vilket 1425.
År 1833 påbörjades genomgripande förändringsarbeten från domkyrkan, vilka beneath ledning från Brunius skulle komma för att pågå beneath flera decennier. Fram mot 1836 koncentrerade man sig inom huvudsak vid förändring från interiörerna. Orgeln ifrån 1626 borttogs, altaret ifrån 1577 nedtogs samt dem medeltida korstolarna flyttades. ett bred stentrappa mellan långhuset samt koret uppfördes. många innermurar inom tvärskeppet samt koret försågs tillsammans färsk sandstensbeklädnad. Gravstenar upptogs samt släta kalkstensgolv inlades istället.
Åren 1845–1846 genomgick kryptan ett grundlig restaurering. tillsammans en speciellt uppfunnet hävverktyg lyckades man rätta dem svåra sättningarna inom väggar samt valv. Successivt nedtogs samtliga pelare, grunderna förbättrades samt pelarna återinsattes.
Vid den fortsatta ombyggnaden från domkyrkan fick Carl Georg Brunius förnyat tillit såsom byggnadsledare. han efterträddes senare från Helgo Zettervall.[2] dem viktigaste förändringarna såsom dessa numeriskt värde idag genomförde fanns enstaka många grundlig förnyelse från kurera västpartiet. dem medeltida tornen revs samt ersattes från nya tillsammans med spetsigare en hög byggnad eller struktur. Avsikten tillsammans med restaureringen fanns för att domkyrkan skulle erhålla enstaka mer konsekvent, idealiserad, romansk stil.
2022 lyftes tornspirorna ifrån 1860-talet från ifrån domkyrkan på grund av renovering, då taken från bly bör ersättas tillsammans med rostfri plåt tillsammans med beläggning från tenn.[3] Den 6 mars 2023 lyftes dem båda renoverade torntaken vid område.
Tornen
[redigera | redigera wikitext]Domkyrkans en hög byggnad eller struktur, ibland kallade "Lunna pågar", existerar 55 meter höga. dem tillkom nära Helgo Zettervalls grundlig restaurering, då man helt nedrev dem medeltida tornen. Tornen, tillsammans sina pyramidformade överbyggnad, utgör en kännemärke inom Lunds stadssiluett samt existerar klart synliga ifrån öppet land vida kring. Den äldsta kyrkklockan göts 1513. Tornen existerar ej öppna till allmänheten.
Kyrkklockor
[redigera | redigera wikitext]I domkyrkans en hög byggnad eller struktur hänger totalt fem kyrkklockor samt en klockspel. Klockornas toner existerar h0-diss1-fiss1-a1-(ciss2).
Norra tornet
[redigera | redigera wikitext]I detta norra tornet hänger tre kyrkklockor. Samtliga tre tidsangivare besitter kläppfångare. Storklockan (klocka 1) existerar omgjuten kalenderår 1926 från Ohlssons klockgjuteri inom Ystad. Klockans diameter existerar 170 cm samt den balanserar 3200 kg. vid klockan finns enstaka foto från Jungfru Maria tillsammans med Jesusbarnet. Inskrift ifrån Psaltaren 145. Denna Storklocka blev tidigare omgjuten från Änkan Maria Wetterholtz Klockgjuteri, malm, kalenderår 1774.[4] Mellanklockan (klocka 2) existerar gjuten tid 1926 från Ohlssons klockgjuteri inom Ystad. Klockans vikt existerar 1500 kg. Den tidigare klockan vid platsen fanns inledningsvis gjuten från Petrus Engrerjni samt omgjuten 1706 från Lars Wetterholtz, malm. samt sedan ännu ett gång omgjuten från Änkan Maria Wetterholtz Klockgjuteri, malm, tid 1774. Lillklockan "Birgers klocka" (klocka 3) existerar gjuten tid 1513 inom Köpenhamn. Klockan balanserar 1000 kg. inom norra tornet hänger även en klockspel, bestående från 26 tidsangivare. Klockspelet göts tid 2014 inom Nederländerna. detta agerar dagligen kl. 9 samt 15. detta besitter ersatt enstaka tidigare ur såsom fanns gjuten 1585. dem tidigare inskriptionerna vid Storklockan samt gamla Mellanklockan samt borttagna Minsteklockan, finns upptecknade samt bevarade inom professorn samt bibliotekarien Sommelii disputation 1755. dem Templ. Cath. Lundens. förra Capitl. §:§. XXI, XXII.[5]
Södra tornet
[redigera | redigera wikitext]I detta södra tornet hänger numeriskt värde kyrkklockor. Knutsklockan (klocka 4) existerar gjuten tid 1559 från Iacob Holst inom skogsdunge. Klockans diameter existerar 109 cm samt den balanserar 700 kg. Traditionsenligt ringer klockan varenda solens tid kl.8 vid morgonen samt kl.21 vid kvällstid. "Klinkan" (klocka 5) hänger högst uppe inom tornet. Klinkan existerar gjuten kalenderår 1739 inom malm från Andreas Wetterholtz. Klockan balanserar 179 kg. Den används ej. [6]
Entrén
[redigera | redigera wikitext]Som dörrar mot huvudentrén finns numeriskt värde bronsdörrar skapade från Carl Johan Dyfverman. dem innehåller sammanlagt 24 reliefer tillsammans motiv hämtade ifrån Bibeln, främst Gamla testamentet. Ovanför dörren finns enstaka gjuten tympanon från betong tillsammans tre män såsom motiv: Jesus Kristus, Knut den helige samt Sankt Laurentius.
Mittskeppet
[redigera | redigera wikitext]Det existerar inom mittskeppet likt domkyrkans huvudgudstjänst vid söndagar firas. Mittskeppet omsluts från åtta pelare vid vardera blad liksom avgränsar mittskeppet ifrån sidoskeppen. Taket ovan mittskeppet plats ursprungligen från virke. vid 1200-talet slogs sexkappiga valv vilket vid 1800-talet byttes ut mot fyrkappiga.
Kortrappan
[redigera | redigera wikitext]Förr delades kyrkan upp inom numeriskt värde delar från enstaka fem meter upphöjd mur kallad lektoriemur. Den skilde kyrkan inom enstaka sektion på grund av prästerna samt enstaka till allmänheten. vid 1800-talet revs denna mur samt den nuvarande trappan byggdes. nära kortrappan står numeriskt värde bronsänglar likt tillverkades vid 1200-talet inom Tyskland. dem existerar därmed domkyrkans äldsta inventarier. dem avbildade änglarna existerar Mikael samt Gabriel samt dem sitter vid toppen från numeriskt värde höga pelare tillsammans läka lejon likt fötter.
Altaret
[redigera | redigera wikitext]Förr fanns altaret på grund av dem allmänna gudstjänsterna framför lektoriemuren. då denna revs saknade mittskeppet altare ända fram mot 1990 då dagens altare, ritat från professor Janne Ahlin samt utfört från långnovell Sokolowski, invigdes.
Predikstolen
[redigera | redigera wikitext]Predikstolen finns inom församlings mittskepp. Den tillverkades 1592 inom sandsten, kalksten, marmor samt alabaster. Bildhuggare fanns tysken Johannes Ganssog. vid korgen finns reliefer föreställande fem olika scener ur bibeln. vid den undre delen syns en förgyllt lejonhuvud tillsammans med tillhörande klor.
Sittplatser
[redigera | redigera wikitext]Mittskeppets stolar eller bänkar består dels från permanenta träbänkar nära huvudingången längre ner, dels från flyttbara stolar närmare altaret.
Högkoret
[redigera | redigera wikitext]Domkyrkans högaltare invigdes 1145. Altarskåpet donerades mot kyrkan 1398.
Högkorets överdel domineras från enstaka sex meter upphöjd absidmosaik föreställande Jesu återkomst, inom gestalt från ett Kristus Pantokrator. Den utfördes från Joakim Skovgaard 1925–1927. såsom ämne mot mosaiken besitter man använt kopp ifrån Venedig samt natursten. beneath mosaiken finns tre glasruta tillsammans med glasmålningar tillsammans motiv ur skapelseberättelsen utförda 1930 från Emanuel Vigeland.
Längs kurera högkorets sidor står 78 korstolar likt härstammar ifrån 1370-talet samt används än idag mot mindre gudstjänster. Dessa plats ursprungligen avsedda på grund av prästerna samt ägde då enstaka ytterligare placering inom prästernas kyrkodel. Stolarna existerar rikt dekorerade tillsammans snidade bilder ifrån bland annat Gamla testamentet.
Dopkapellet
[redigera | redigera wikitext]Dopkapellet ligger inom detta norra tvärskeppet. Detta kapell används till mindre samt mer privata andakter. Därför får man ej utföra rundvandringar inom detta kapell. Förr plats dopkapellet ärkebiskopens eget kapell. Kapellets altare invigdes den 1 september 1146. Ovanför detta hänger ett baldakin. ett Mariaskulptur ifrån 1300-talets äldre hälft finns placerad nära kapellets östra skiljevägg. Dopfunten härstammar ifrån 1200-talet samt existerar huggen från kalksten ifrån Gotland. vid kapellets väggar inom norr samt öster finns målade glasruta utförda 1930 från Emanuel Vigeland. vid den östra väggen äger fönstren doprelaterade motiv, medan den norra besitter motiv ifrån Jesu gravfästelse samt återuppståndelse. tidigare ärkebiskopen Andreas Sunesenssarkofag finns placerad nära den norra väggen.
Domkyrkans nattvardssilver tillverkades 1995 från Magnus G:son Liedholm samt förvaras inom en förvaring inom dopkapellet.
Den sjuarmade ljusstakens kapell
[redigera | redigera wikitext]Domkyrkans södra tvärskeppskapell domineras från enstaka 3,5 meter upphöjd sjuarmad ljusstake från brons. Ljusstaken bör påminna ifall templet inom Jerusalem var enstaka dylik ljusstake fanns. Den tillverkades nära 1400-talets slut från Harmen Bonstede inom Hamburg. mot skogsdunge skickades den inom delar. Man kunna ännu titta märken efter monteringsanvisningarna. nära foten finns fyra lejon. Mellan ljusarmarna samt foten finns evangelisternas symboler. Ljusstaken plats tidigare placerad inom högkoret, liksom en sakramentskåp samt ett officiantstol. Sakramentsskåpet existerar fem meter högt samt äger använts till förvaring från nattvardsbrödet. Officiantstolen existerar samtida tillsammans med samt besitter enstaka utformning liknande korstolarna inom högkoret samt användes från prästerna.
På kapellets södra skiljevägg finns enstaka relief från berg föreställande domkyrkans tre beskyddare. Den dateras mot ungefär 1510 samt tillskrivs Adam van Düren. beneath denna finns montrar tillsammans med bland annat äldre biblar mot allmän beskådan. Inmurad inom den södra tvärskeppsmuren finns på baksidan en stenblock kvarlevorna efter ärkebiskop Jacob Erlandsen vilket blev dödad vid Rügen 1274 genom armborstskott genom huvudet. Hans grav påträffades vid 1970-talet vid platsen till den forna franciskanerklostret samt flyttades mot domkyrkan. ett textplatta inom virke markerar den nuvarande gravplatsen.
Kryptan
[redigera | redigera wikitext]Lunds domkyrkas krypta äger, arkitektoniskt sett, inom stort sett förblivit ren sedan 1123 (men används regelbundet på grund av gudstjänster). Kryptan kännetecknas från sina flera samt tätt ställda pelare; dem skiljer sig många ifrån varandra stilmässigt. Mannen på baksidan utförandet anses existera församlings förste arkitekt, Donatus.
Den maximalt kända pelaren existerar den såsom Jätten finne på huden klamrar sig fast nära, i enlighet med ett sägen. enstaka sektion menar dock för att kolonnen bör föreställa bibelns Simson då han fattar ifall ett pelare inom guden Dagons tempel. Längre söderut finns ännu ett gestalt nära enstaka spalte samt dessutom ett små figur ovanför. Vilka personer dessa föreställer existerar ovisst. ett sektion brukar kalla dessa gestalter till "Finns fru samt barn" (delvis skämtsamt).
Kryptans huvudaltare existerar detta äldsta altaret inom bota kyrkan. detta invigdes den 30 juni 1123 från ärkebiskopen Ascer. inom kryptan finns flera sarkofager, kistor samt gravhällar. Stenhuggaren Adam van Düren står på baksidan numeriskt värde verk inom kryptan. en från dessa existerar enstaka sarkofag mot den siste ärkebiskopen Birger Gunnersen vilket står nära den tidigare altarplatsen. detta andra existerar en brunnsfat nära enstaka vattenkälla inom kryptans norra sektion. vid brunnskaret finns satyriska bilder samt texter vid plattyska.
Det astronomiska uret
[redigera | redigera wikitext]I Lunds domkyrka finns en astronomiskt ur, Horologium Mirabile Lundense, liksom både dendrokronologiskt, stilhistoriskt samt arkivaliskt förmå dateras mot 1422–25, dvs då drottning Filippa plats riksföreståndare inom landet, land samt Norge. detta finns ett omfattande detaljer från uret ifrån 1580-talet då detta kvar fungerade, dock beneath 1600-talet gick detta inom stå samt ersattes från andra mer tidsenliga ur, medan detta fortsatt fick stå kvar samt betraktades tillsammans med viss respekt. Slutligen revs detta ned 1837. beneath 1900-talets numeriskt värde inledande decennier rekonstruerades uret från Julius Bertram-Larsen samt Theodor Wåhlin, då den ursprungliga urtavlan åter kom inom bruk liksom numeriskt värde från dem tre viktiga kugghjulen inom visarverket (kugghjulen på grund av ekliptikavisaren samt solvisaren). dem ursprungliga delarna från mittpartiet liksom ramen omkring den nedre urtavlan tillsammans kalendariet liksom finns vid domkyrkomuseet kopierades omsorgsfullt från Malmöskulptören Anders Olson.
Uret ingår inom ett assemblage senmedeltida astronomiska praktur likt förekommer inom Hansastäderna inom norra Tyskland samt Polen, samt likt grundlig besitter studerats samt beskrivits från den tyska forskaren Manfred Schukowski. denne äger inom dem bevarade hjulen inom visarverket funnit ett mekanisk finess såsom sålunda för att yttra existerar Rostockurmakaren Nicolaus Lilienvelds signatur. Förutom dessa numeriskt värde kugghjul finns även en ursprungligt kronhjul mot kalendertavlan samt varenda tre visare mot den ursprungliga urtavlan bevarade. detta nuvarande urverket existerar ifrån 1706, hopmonterat från Bertram-Larsen liksom även bytte ut vissa skadade delar samt dessutom skapade geniala lösningar till kalenderverket samt vissa monteringar.
När uret agerar är kapabel man lyssna In dulci jubilo ifrån kyrklig minsta orgel samtidigt likt sju träfigurer, föreställande stjärntydarna samt dessas respektive tjänare, passerar domkyrkans en skyddshelgon Maria tillsammans med Jesusbarnet. Uret agerar numeriskt värde gånger ifall dagen, klockan 12.00 samt 15.00 varenda dygn, förutom vilodag då den tidigare spelningen sker 13.00 på grund av för att ej störa högmässan. Orgeln inom uret existerar byggd 1923 från Imanuel Starup inom Köpenhamn. Orgeln äger numeriskt värde stämmor likt agerar varsin stämma inom detta tvåstämmiga arrangemanget vid In dulci jubilo. Diskantstämman existerar Oboe 8’ samt besitter piporna a0, h0, c1, d1, e1, f1, g1 samt a1. Basstämman existerar Clarinette 8’ samt äger piporna c0, d0, e0, f0, f#0, g0, a0, h0, c1, d1. Totalt 18 pipor.
Överst vid uret finns numeriskt värde riddare, likt markerar timslagen. Den övre urtavlan existerar detta astronomiska uret. Den fungerar såsom ett vanlig ur, tillsammans med solvisaren likt timvisare. Dock besitter urtavlan 24 timmar, dvs den period detta tar till solen för att skenbart företa en varv runt jorden. på denna plats framträda även kvartstimmar, månens position vid sky ovan skogsdunge samt dess olika faser; solens position samt därför även då denna går upp respektive ner samt fanns någonstans längs tillsammans med Lunds horisont detta sker. Den tredjeplats visaren existerar ekliptikavisaren, vilket visar fanns vid ekliptikan (solbanan inom Djurkretsen) solen respektive månen just för tillfället befinner sig, dvs ej bara inom vilket indikator utan även fanns någonstans inom tecknet, tillsammans enstaka sådan noggrannhet för att detta tillsammans med litet övning existerar möjligt för att även ungefärligt avläsa dagens datum.[7]
Den undre urtavlan existerar ett almanacka. Den visar då fastan inleds, samt då påsk samt pingst infaller. tillsammans hjälp från tabellen förmå man räkna ut den speciella veckodagen till en vilket liksom helst datum mellan 1923 samt 2123. Mitt inom kalendern står Sankt Laurentius domkyrkans andra skyddshelgon samt nära sidorna finns dem fyra evangelisternas symboler. Nuvarande urtavla räcker alltså mot tid 2123, sedan måste den uppdateras.
Hösten 2009 samt vintern 2010 genomgick uret ett grundlig renovering.[8] Återinvigningen ägde plats den 27 april 2010. (ref Lone Mogensen red: detta underbara uret inom skogsdunge. Historiska Media 2008)
Södra sidoskeppet
[redigera | redigera wikitext]I domkyrkans södra sidoskepp finns ett informationsdisk, ett ljusglob samt diverse utställningar.
Orglar
[redigera | redigera wikitext]I Lunds domkyrka finns fem orglar. Den största existerar läktarorgeln likt byggdes 1932–1934 från detta danska företaget Marcussen & Søn. Läktarorgeln äger 102 stämmor fördelat vid fyra manualer samt fotspak. Tillsammans blir detta 7 074 pipor. Den minsta orgeln finns inom detta astronomiska uret. Den agerar In dulci jubilo dagligen. dem tre andra orglarna finns inom kryptan, dopkapellet samt koret.
| Manual I | Bröstpositiv II | Pedal | Övrigt |
| Principal 16' | Gedackt 8' | Untersats 16' | Två Cymbelstjärnor |
| Oktava 8' | Oktava 4' | Oktava 8' | Sex bälgar |
| Gedackt 8' | Gedackt 4' | Oktava 4' | |
| Oktava 4' | Gemshorn 2' | Cornettin II | |
| Blockflöjt 4' | Sesquialtera II | Basun 16' | |
| Kvinta 3' | Scharf II | Trumpet 8' | |
| Superoktava 2' | Mixtur III | ||
| Mixtur IV | Krumhorn 8' | ||
| Trumpet 8' | Tremulant | ||
| Skalmeja 4' |
| Manual inom (C-f³) | Manual II (C-f³) | Manual III (C-f³) | Manual IV (C-f³) | Pedal inom (C-d¹) | Pedal II (C-d¹) | Koppel |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Principal 16' | Principal 16' | Borduna 16' | Principal 8' | Principal 16' | Untersatz 32' | I/P |
| Borduna 16' | Fugara 16' | Principal 8' | Viola 8' | Subbas 16' | Violon 16' | II/I |
| Oktava 8' | Borduna 16' | Violin 8' | Harmonika 8' | Oktava 8' | Bordunqvint 10 2/3' | III/I |
| Vox Retusa 8' | Oktava 8' | Vox vinolata 8' | Dubbelflöjt 8' | Violoncell 8' | Salicet 8' | IV/I |
| Spetsflöjt 8' | Flauta cuspida 8' | Fugara 8' | Voix céleste 8' | Dubbelflöjt 8' | Oktava 4' | III/II |
| Oktava 4' | Viola di gamba 8' | Oktava 4' | Oktava 4' | Oktava 4' | Kontrabasun 32' | IV/III |
| Spetsflöjt 4' | Kvintadena 8' | Flûte harmonique 4' | Rörflöjt 4' | Basun 16' | I 4'/I | |
| Täckt kvint 5 1/3' | Oktava 4' | Flauto di Pan 2' | Valtflöjt 2' | Trumpet 8' | ||
| Oktava 2' | Gambetta 4' | Mixtur III | Eufon 8' | Trumpet 4' | ||
| Sesquialtera II | Rörflöjt 4' | Trumpet 8' | Fagott-Oboe 8' | |||
| Mixtur IV | Kornett III | Valthorn 8' B | Crescendosvällare | |||
| Trumpet 16' | Korno 8' | Klarinett 8' D | ||||
| Trumpet 8' | Crescendosvällare |
- Den nuvarande orgeln byggdes 1932-1934 från Marcussen & Søn, Aabenraa, land, var Poul-Gerhard Andersen (1904-1980) såsom firmans chef på grund av Köpenhamnsavdelningen sedan 1931, ledde arbetet, samt existerar ett elektrisk orgeln tillsammans med slejflådor. Orgeln äger fria samt fasta kombinationer. Fasaden existerar ifrån 1876 års orgel. 1992 renoverades den från identisk firma. då den fick en nytt spelbord samt nytt elektriskt överföringssystem.
| Manual I | Manual II | Manual III | Manual IV | Pedal | Koppel |
| Principal 16´ | Principal 8´ | Quintadena 16´ | Spetsgedackt 16' | Principal 32' | I/P |
| Borduna 16' | Fugara 16' | Principal 8' | Principal 8' | Principal 16' | II/P |
| Principal 8' | Principal 8' | Flauto cuspido 8' | Nachthorn 8' | Subbas 16' | III/P |
| Octava 8' | Spetsflöjt 8' | Gedackt 8' | Flöjt 8' | Gedacktbas 16' | IV/P |
| Gemshorn 8' | Gedackt 8' | Salicional 8' | Quintadena 8' | Violin 16' | II/I |
| Rörflöjt 8' | Vox vinolata 8' | Viola di Gamba 8' | Viola 8' | Salicetbas 16' | III/I |
| Gedacktpommer 8' | Octava 4' | Octava 4' | Celeste 8' | Quinta 10 2/3' | IV/I |
| Gamba 8' | Flûte octaviante 4' | Gemshorn 4' | Octava 4' | Octava 8' | III/II |
| Quinta 5 1/3' | Quintadena 4' | Gambetta 4' | Rörflöjt 4' | Dubbelflöjt 8' | IV/II |
| Octava 4' | Spetsquint 2 2/3' | Rörquint 2 2/3' | Octava 2' | Gedackt 8' | IV/III |
| Spetsflöjt 4' | Gemshorn 2' | Octava 2' | Blockflöjt 2' | Violoncello 8' | |
| Gedacktflöjt 4' | Quartian 2 2/3' + 2' | Rörflöjt 2' | Quinta 1 1/3' | Quinta 5 1/3' | |
| Quinta 2 2/3' | Terzian 1 3/5' + 1 1/3' | Terz 1 3/5' | Octava 1' | Octava 4' | |
| Octava 2' | Scharf 4-6 chor | Hålquint 1 1/3' | Sesquialtera 2 chor | Rörflöjt 4' | |
| Cornett 4 chor | Dulcian 16' | Septima 1 1/7' | Scharf 4 chor | Nachthorn 2' | |
| Mixtur 5-8 chor | Corno 8' | Sifflöjt 1' | Rankett 16' | Flûte octaviante 1' | |
| Quintcymbel 3 chor | Clarino 4' | Mixtur 5 chor | Oboe 8' | Cornett 4 chor | |
| Trumpet 16' | Terzcymbel 3 chor | Vox humana 8' | Mixtur 6-10 chor | ||
| Trumpet 8' | Fagott 16' | Regal 4' | Contrabasun 32' | ||
| Trumpet 8' | Tremulant | Basun 16' | |||
| Krumhorn 8' | Crescendosvällare | Regal 16' | |||
| Skalmeja 4' | Trumpet 8' | ||||
| Tremulant | Trumpet 4' | ||||
| Crescendosvällare | Cornett 2' |
Kororgel
[redigera | redigera wikitext]| Huvudverk I | Bröstverk II | Pedal | Koppel |
| Principal 8' | Gedakt 8´ | Subbas 16´ | I/P |
| Blokfløjte 8' | Spidsgamba 8' | Oktav 8' | II/P |
| Oktav 4' | Kobbelfløjte 4' | Gedakt 8' | II/I |
| Italiensk Fløjte 4' | Gemshorn 2' | Quint 5 1/3' | |
| Nasat 2 2/3' | Fløjte 4' | ||
| Oktav 2' | Scharf II | Quartian II | |
| Tertz 1 3/5' | Pegal 8' | Fagot 16' | |
| Mixtur V | Tremulant | ||
| Trompet 8' | Crescendosvällare |
Flyttbart positiv
[redigera | redigera wikitext]| Manual |
| Gedakt 8' |
| Rørfløjte 4' |
| Principal 2' |
| Quint 1 1/3' |
Kryptan
[redigera | redigera wikitext]| Manual F-g3 |
| Rørgedakt 8' |
| Rørfløjte 4' |
| Principal 2' |
| Oktav 1' |
Diskografi
[redigera | redigera wikitext]Inspelningar från toner framförd vid religiös orglar.
Funktioner
[redigera | redigera wikitext]Förutom kyrkliga funktioner existerar domkyrkan även platsen på grund av den högtidliga doktorspromotionen. även Lunds kommuns officiella firande från Sveriges nationaldag äger nära en antal tillfällen ägt boende inom domkyrkan.
Domkyrkoforum
[redigera | redigera wikitext]I kvarteret söder ifall domkyrkan tillkom 2011 Domkyrkoforum, en besökscenter tillsammans med handelsställe samt lokaler till konserter, konferenser samt ledning.
Statyer
[redigera | redigera wikitext]Prästen samt väckelsepredikanten Henric Schartau står staty nära Lunds domkyrka. Statyn, gjord från Peter Linde, fanns enstaka gåva mot domkyrkorådet vilket blev tagna emot från Christina Odenberg samt avtäcktes inom slutet från oktober 2003 från K G Hammar. Planerna vid ett staty ägde dock funnits beneath större delen från 1900-talet.
Domkyrkoarkitekter (i urval)
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Cinthio, Erik: Lunds domkyrka beneath romansk tid. Diss. Acta archaeologica Lundensia: Series altera, 1. Lund: C. W. K. Gleerups förlag, 1957.
- Economou, Michael: Lunds domkyrka inom mening samt bild.Nova Förlag 2015.
- Mogensen, Lone (red.): Det underbara uret inom Lund. Historiska Media 2008.
- Rydbeck, Otto: Bidrag mot Lunds domkyrkas byggnadshistoria. 1915.
- Rydbeck, Otto: Lunds domkyrkas byggnadshistoria. 1923.
- Lunds domkyrkas saga 1145–1945. grupp 1. 1145–1536. grupp 2. 1536–1945. huvudstaden 1946.
- Wåhlin, Theodor: Horologium mirabile Lundense. 1923.
- Tore Johansson, red (1988). Inventarium ovan svenska orglar: 1988:I, Lunds stift. Tostared: Förlag Svenska orglar. Libris4108784
- Bodin, Anders (2017). Helgo Zettervalls arkitektur : vol. 2 Kyrkor. Stockholm: Carlsson. sid. 120-199. Libris20846731
- Cinthio, Maria; Mogensen, Lone; Sivhed, Ulf; Ödman, Anders (2018). Vägar mot Lund. Historiska Media. ISBN 9789175456409