Vilket djur är sveriges största hjortdjur
Hjortdjur
Hjortdjur (Cervidae) existerar enstaka släkt inom underordningen idisslande (Ruminantia) likt tillhör ordningenpartåiga hovdjur (Artiodactyla). detta finns omkring 40 olika arter samt mot dem vanligaste hör älg, kronhjort, ren, rådjur samt dovhjort.
En älghona kallas ko samt enstaka kronhjorts- alternativt dovhjortshona kallas på grund av hind. Älghanen kallas tjur alternativt oxe, medan ett kronhjorts- alternativt dovhjortshane kallas hjort. Hos rådjur heter hanen bock samt honan get. Avkomman hos älg, kronhjort samt dovhjort kallas kalv, hos rådjuret kid. till renar kallas honan vaja samt hanen sarv.
Kännetecken
[redigera | redigera wikitext]Allmänt
[redigera | redigera wikitext]Hjortdjuren varierar inom storlek ifrån ett hares mot större än enstaka hästs. dem besitter enstaka längd mellan 70 samt 290 centimeter, enstaka mankhöjd mellan 30 samt okänt centimeter samt ett vikt mellan 7 samt 800 enhet för massa. Den största arten existerar älgen samt den minsta existerar sydlig pudu (Pudu puda). Hos dem flesta arter finns enstaka utpräglad könsdimorfism liksom visar sig genom för att hanar existerar betydligt större än honor.[1]
Angående kroppsform finns skillnader mellan dem olika arterna. detta förekommer kraftigt byggda hjortdjur samt smärta exemplar. Å andra sidan existerar extremiteterna ständigt ganska slanka. Svansen existerar allmänt enstaka små stump. Typiskt på grund av huvudet existerar stora ögonen vid sidorna samt öron högt uppe vid hjässan.[2] Pälsen existerar vanligtvis brun alternativt grå samt några arter äger prickar vid kroppen, liksom ungdjuren hos dem flesta arterna.
Hjortdjurens mage existerar liksom hos dem flesta idisslande indelad inom fyra kamrar. vid således sätt besitter dem chans för att nedbryta cellulosa. Vanligen besitter honor fyra spenar.[1]
Hos hjortdjur existerar den tredjeplats samt den fjärde tån förstorade samt bara dem når marken. Den inledande tån saknas helt samt den andra tån existerar liksom den femte förminskad.
Horn
[redigera | redigera wikitext]Hjortdjuren kännetecknas från för att hanarna små frukter från växter horn. Renen existerar den enda art var även honorna små frukter från växter horn, dock mindre än hanens. Den enda arten inom familjen liksom helt saknar horn existerar vattenrådjuret.[3]
Hornen består från benvävnad, mot skillnad ifrån slidhornsdjurens horn såsom består från keratin.[2]
Hornen används från hannarna till för att imponera vid motståndare samt beneath strider till rätten för att para sig. varenda hornbärande vilt kunna även nyttja hornen på grund av för att försvara sig mot predator. Hornen sitter vid en tappliknande benutskott, rosenstocken, vid pannbenet samt består från benvävnad. Hornens struktur existerar avhängiga från arten samt djurets ålder. detta förekommer enkla stänger samt komplexa former tillsammans avdelningar samt skovlar.
Första året existerar hornet ogrenat. andra året tillkommer vanligen enstaka tagg liksom kallas på grund av ögontagg. då hornet får fler grenar kallas den andra inom ordningen, ifrån rosenstocken räknat, på grund av istagg samt den tredjeplats mellantagg. Antalet grenar ökar beneath djurets levnad dock ej nödvändigtvis tillsammans med ett angående året.[4]
När hornen växer får dem varenda näringsämnen via en hårigt hudskikt, basthuden, vid utsidan. då hornen besitter nått sin slutgiltiga storlek skrapas huden försvunnen samt djuret äger ej längre någon beröring inom hornen. Efter parningstiden fälls [förtydliga] hornen innan dem blir nybildade ett tidsperiod senare. Hos arter tillsammans fastlagda parningstider existerar även tidpunkten till hornens bortkastning[förtydliga] bestämd (hos rådjuret samt hos ren från hankön vid senhösten, hos ren från honkön samt andra europeiska arter beneath senvintern alternativt våren). Hos arter inom tropiska områden finns ingen speciell tidpunkt.
Tänder
[redigera | redigera wikitext]Alla hjortdjur saknar framtänder inom överkäken. inom underkäken finns tre framtänder inom varenda käkhalva. dem övre hörntänderna existerar förstorade samt synliga utanför munnen hos arter vilket saknar horn alternativt äger små horn (vattenrådjur, muntjak, tofshjort). Hos dem andra arterna existerar denna hörntand förminskad alternativt obefintlig. dem undre hörntänderna liknar framtänderna. inom varenda käkhalva finns tre premolarer samt tre molarer. vid sålunda sätt existerar tandformeln 0/3 0-1/3 3/3 3/3, sammanräknad alltså 32 mot 34 tänder.[1]
Kroppsbehåring
[redigera | redigera wikitext]I kyliga klimat skiftar hjortdjurens kroppsbehåring (fäll) efter årstiden. Vinterfällen existerar allmänt mörkare än sommarfällen.[1] Vinterfällens hårstrån existerar ihåliga samt kraftigare än sommarfällens, dock dem existerar samtidigt skörare. Övergången ifrån sommarfäll mot vinterfäll sker inom Norden successiv beneath september/oktober. inom maj/juni fälls vinterfällen. Detta sker vanligen fläckvis samt hjortdjuren förmå beneath denna period ge en luggslitet intryck.
Utbredning samt habitat
[redigera | redigera wikitext]Familjen förekommer inom Eurasien samt inom Nord- samt Sydamerika. inom Afrika finns hjortdjur bara norr angående Sahara. Dessutom existerar hjortdjur inplanterade inom Australien, Nya Zeeland[5], Nya Guinea samt några småöar inom Karibien. inom land förekommer arterna dovhjort, kronhjort, ren, rådjur samt älg. Vitsvanshjorten likt härstammar ifrån Nordamerika blev 1934 införd inom land i norden samt förekommer för tillfället även inom Sveriges i nordost delar. inom land finns förvildade sikahjortar.
Hjortdjur lever inom flera olika regioner samt biotoper. dem förekommer inom öken, stäpper, träskmarker, skogar, buskskogar samt inom den arktiska tundran.[1]
Levnadssätt
[redigera | redigera wikitext]Socialt beteende samt fortplantning
[redigera | redigera wikitext]Individerna hos några arter lever utan sällskap dock dem flesta arter lever inom grupper alternativt hjordar. Gruppernas storlek varierar efter art samt levnadsområde. Oftast består dessa grupper från enstaka hane liksom lever tillsammans med flera honor samt deras ungar samt såsom ej tillåter andra vuxna hanar inom närheten. Därför äger dessa arter en polygynt parningsbeteende var enstaka hane parar sig tillsammans med flera honor. Före parningstiden förekommer ofta strider mellan hanarna på grund av rätten för att para sig. beneath striden används dem förstorade hörntänderna alternativt hornen. på grund av kommunikationen mellan artfränderna samt till för att märka reviren används körtelvätskor såsom bildas nära huvudet alternativt nära fötterna.[förtydliga] Ibland indikeras även tillsammans urin.
I tropiska regioner finns inga särskilda parningstider. inom tempererade områden infaller dessa oftast vid hösten alternativt vintern. Dräktigheten varar vanligtvis inom 6 mot 9 månader samt enstaka alternativt numeriskt värde (ibland tre mot fyra) ungar föds. Hos rådjuret vilar ägget efter befruktningen ett period innan den egentliga dräktigheten börjar.[1] Ungarna förmå vandra direkt efter födelsen.
Försvaret mot fiender sker beroende vid artens storlek samt kroppsbyggnad. Små familjemedlemmar söker snabb skydd inom en gömställe, större arter når stora hastigheter beneath flykten samt ägarna är kapabel försvara sig genom motangrepp.[2]
Födan
[redigera | redigera wikitext]Hjortdjur existerar växtätare samt livnär sig från olika växtdelar vilket växtdel, växttäcke, bark, unga växtskott samt kvistar.[1] Jämfört tillsammans slidhornsdjuren föredrar dem mjukare växtdelar såsom nya växtskott, ungt växttäcke, mjuka ark, alger samt frukter.[2]
Hjortdjur samt människor
[redigera | redigera wikitext]Jakt samt domesticering
[redigera | redigera wikitext]Människan började tidigt för att jaga hjortdjur till deras animalisk föda samt deras päls. Idag sker jakten även såsom idrott samt till för att erhålla hanarnas horn såsom trofé. enstaka art, renen, blev domesticerad samt existerar ej bara ett källa till animalisk föda samt päls utan även på grund av mejeriprodukt samt används samtidigt vilket lastdjur. på grund av jakten samt liksom prydnad på grund av olika parkerar infördes inom olika världsdelar främmande hjortdjur. sålunda finns mot modell dovhjort inom Nord- samt Centraleuropa, vattenrådjur inom västra europa samt kronhjort inom Australien samt Nya Zeeland.
På således sätt ökade beståndet från några arter dock andra arter blev hotade vid bas från jakten samt förstöringen från deras levnadsområde. enstaka thailändsk art, Rucervus schomburgki, dog ut 1938.[6] ett ytterligare art, davidshjort, räddades bara genom avel inom europeiska inhängningar, dock beståndet existerar ännu hotat. IUCN listar fyra arter likt starkt hotade (endangered) samt sex andra arter likt känsliga (vulnerable), på grund av några arter saknas data.
Hjortdjur samt trafik
[redigera | redigera wikitext]Att fordon kolliderar tillsammans med hjortdjur vilket kommit ut vid vägar samt järnvägar existerar relativt vanligt. 1983 dödades inom landet 4 900 älgar vid vägarna [7]. Olycksrisken existerar störst beneath gryning, tidig kväll samt morgon då hjortdjuren rör sig mycket.[8] beneath snörika vintrar ökar även risken då hjortdjuren medvetet söker sig mot dem snöfria vägarna. dem vanligaste åtgärderna till för att minska dessa viltolyckor existerar för att sätta ut varningsmärken samt för att sätta upp viltstängsel längs vägarna. till för att hejda hjortdjur bör en viltstängsel artikel minimalt numeriskt värde meter högt.
Hjortdjur inom kulturen
[redigera | redigera wikitext]I mytologin samt kulturen förekommer ofta hjortdjur. flera teckningar inom grottor ifrån äldre stenåldern (paleolitikum) visar både personer samt vilt tillsammans med horn. inom keltisk sagor existerar Cernunnos enstaka figur liksom tolkas likt "hjortgud", ett gestalt vilket förekommer även inom andra religioner. inom den grekiska antiken fanns varenda hjortdjur vilket tillhörde jaktgudinnan Artemis helgade. då Agamemnon dödade ett från Artemis hjortar blev detta vindstilla samt den grekiska flottan vilket skulle avsegla mot Troja fick vänta inom hamn tills detta för att Agamemnon offrat sin dotter Ifigenia mot jaktgudinnan. en annat helgat hjortdjur fanns den kerynitiska hinden tillsammans gyllene horn vilket levde inom Arkadien. Herakles tredjeplats övning fanns för att fånga djuret levande. Även inom skandinavisk sagor förekommer hjortdjur, mot modell betar fyra hjortdjur vid knoppar samt växtdel ifrån världsträdet Yggdrasil.
I bibliska kontext förekommer hjortdjur inom psaltaren 42:2 – "som hjorten trängtar efter färskt vätska, sålunda trängtar min själ efter dig, min Gud". inom olika berättelser ifall helgon existerar hjortar tillsammans krucifix bland hornen, mot modell inom texter angående Eustachius (en från dem fjorton nödhjälparna) samt ifall Sankt Hubertus.
Utanför Europa uppträder hjortar bland annat inom Shinto, var dem existerar gudomliga budbärare. Därför hölls hjortar nära Shintotemplen Kasuga-Taisha. inom indianernas sagor förekommer huvudsakligen vapiti likt tecken på grund av saktmod samt tacksamhet.
Systematik
[redigera | redigera wikitext]Extern systematik
[redigera | redigera wikitext]Hjortdjur existerar ett från dem 6 familjer liksom finns inom underordningen idisslande (Ruminantia). detta råder inga tvivel angående för att idisslande utgör enstaka monofyletisk lag (en assemblage likt besitter utvecklats ifrån identisk stamfader) dock förhållanden inom underordningen existerar omstridda. till bara några tid sen räknades hjortdjuren tillsammans tillsammans med myskhjortar (Moschidae) samt gaffelantilopen (Antilocapridae) mot överfamiljen Cervoidea. Yngre molekylärgenetiska undersökningar motsäger denna indelning. i enlighet med dessa utgör hjortdjur systergruppen mot en taxon likt bildas från myskhjortar tillsammans tillsammans med slidhornsdjur.[9] Även denna indelning existerar kontroversiell bland forskarna.
Intern systematik
[redigera | redigera wikitext]Hjortdjur indelas vanligtvis inom fyra underfamiljer efter skillnader inom tårnas, skallens samt hornens uppbyggnad.
Evolution
[redigera | redigera wikitext]De inledande fossilen från hjortdjur härstammar ifrån individer vilket levde beneath oligocen inom Asien. Sedan vandrade dem beneath tidigt miocen mot Europa samt Nordamerika. beneath mellersta miocen fanns mot modell släktet Dicrocerus inom Europa. Sydamerika nådde familjen inom jordhistorisk nyare period på grund av 3 miljoner kalenderår sedan efter för att Panamanäset ägde bildats. beneath pleistocen fanns inom Europa hjortdjur tillsammans särskilt stora horn, mot modell Eucladoceros samt "jättehjorten" (Megaloceros), likt plats något större än ett älg dock ägde klart bredare horn än samtliga hjortdjur likt lever idag.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Den denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån tyskspråkiga Wikipedia.
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Don E. efternamn, DeeAnn M. Reeder (Hrsg.): Mammal Species of the World. 3 utgåva. The Johns Hopkins University Press, Baltimore 2005, ISBN 0-8018-8221-4.
- Hubert Hendrichs und Roland Frey: Cervidae, Hirsche. in: Wilfried Westheide, Reinhard Rieger (Hrsg.): Spezielle Zoologie. Teil 2: Wirbel- oder Schädeltiere. Spektrum Akademischer Verlag, Heidelberg – Berlin 2004, ISBN 3-8274-0307-3, S. 628-630.
- Ronald M. Nowak: Walker's Mammals of the World. The Johns Hopkins University Press, Baltimore 1999, ISBN 0-8018-5789-9.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [abcdefg] Nowak, R. M. (1999) sid.1091−1093, Deer.
- ^ [abcd] Goodwin & Handley (red.) (2004). ”Deer”. The Encyclopedia of Animals. University of California Press. sid. 190−195
- ^Carwardine, Mark (2008). ”Deer”. Natural History Museum: djur Records. Sterling Publishing Company. sid. 15
- ^Thyselius Erik, Söderberg Verner, Lorents Yngve, red (1923-1937). Nordisk familjebok: encyklopedi samt konversationslexikon. "9 Gullberg–Hopliter" (3., något som är viktigt eller nödvändigt omarb. samt koncentrerad uppl.). Stockholm: skandinavisk familjebok. sid. 1081. Libris1440270
- ^Deer An uppslagsverk of New Zealand 1966
- ^Rucervus schomburgki vid IUCN:s rödlista (2008)
- ^Svenska Jägarförbundet, 1981 Högviltvård samt högviltjakt, ISBN 91-970275-0-2
- ^”Älgskadefondsföreningen - Undvik olyckan”. Arkiverad ifrån originalet den 27 juli 2007. https://web.archive.org/web/20070727181104/http://www.aelgen.se/display_sub2.asp?apid=64.
- ^A. Hassanin und E. J. P. Douzery: Molecular and morphological phylogenies of ruminants, and the alternative position of the Moschidae. Systematic Biology 52 : 206-228 (2003).
- ^The phylogenetic position of the 'giant deer' Megaloceros giganteus. inom Nature 438, 850–853 (8 månad 2005)