misbuzz.pages.dev






Vad har magtarmkanalens sfinktrar för uppgift

Mag- samt tarmkanalen

Mag- samt tarmkanalen existerar en struktur var att födas existerar exponerad på grund av mekanisk- samt kemisk sönderdelning inom avsikt för att sönderdela födan mot näringsämnen likt tarmen sedermera är kapabel absorbera, samt på grund av för att utsöndra dem icke nedbrytningsbara slaggprodukter likt ej kunna tas upp eller sugs in. inom systemet inräknas kanalen ifrån munhåla mot anus samt dem assisterande organen (lever samt bukspottkörtel).

I ett myndig manlig människa kommer mag- samt tarmkanalen för att mäta uppskattningsvis fem meter inom levande status, samt upp mot nio meter utan muskeltonus (till modell då individen besitter avlidit).

Magtarmkanalen utsöndrar hormoner, gastrointestinala hormoner, mot sin hjälp på grund av för att reglera matspjälkningsprocessen. modell vid liknande hormoner existerar gastrin, sekretin, cholecystokinin samt ghrelin. flera från hormonerna sprids ej bara via blodbanan, utan förmå även spridas direkt ifrån cellen likt frisätter dem mot något som ligger nära eller är i närheten målceller, således kallad parakrin signalering. Mag- samt tarmkanalen hos människa delas ofta in inom ett övre samt enstaka nedre sektion.

Den kallas ofta inom folkmun till matsmältningskanalen, vilket rent biologiskt existerar felaktigt eftersom maten ej smälter utan spjälkas. Den korrekta termen existerar istället matspjälkningskanalen.

Övre mag- samt tarmkanalen

[redigera | redigera wikitext]

Övre mag- samt tarmkanalen består från munnen, munhålan, spottkörtlarna, svalget, matstrupen, diafragman, magsäckens, gallblåsan, gallgången samt levern.

I munhålan, liksom innehåller tunga samt tänder, mynnar gångarna mot spottkörtlarna. Tunga samt tänder används till för att mekaniskt sönderdela födan, samt inom spottet finns bland annat α-amylas såsom börjar avbryta ner stärkelse samt glykogen inom maten.

Bakom munhålan ligger svalget liksom leder födan ner mot matstrupen. Väl inom matstrupen kommer peristaltiken för att genom kontraktion från matstrupens muskler föra maten förbi diafragman samt ner mot magsäckens. Peristaltiken medför för att även angående födan intas upp samt ned kommer den ändå för att transporteras mot magsäckens.

Nedre mag- samt tarmkanalen

[redigera | redigera wikitext]

Den nedre mag- samt tarmkanalen består mot den större delen från tarmarna.

Accessoriska organ

[redigera | redigera wikitext]

Accessoriska kroppsdel mot mag- samt tarmkanalen inkluderar levern, gallblåsan samt bukspottkörteln. Levern bildar galla såsom utsöndras mot tolvfingertarmen via gallgången. Galla hjälper mot nära nedbrytande process från fett, genom för att fungera liksom en emulgeringsmedel. då inget fett behöver brytas ned ansamlas gallan istället inom gallblåsan. Bukspottkörteln utsöndrar alkalisktbukspott innehållande bikarbonat såsom neutraliserar den något som är surt i smak eller att vara på dåligt humör födoblandningen ifrån magsäckens. Bukspottet innehåller även enzymerna trypsin, kymotrypsin, lipas, amylas, deoxyribonukleas samt ribonukleas vilket samtliga hjälper mot tillsammans nedbrytningen från födan.

Både galla samt bukspott utsöndras mot tolvfingertarmen via den gemensamma gallgången.

Passagetid

[redigera | redigera wikitext]

Tiden detta tar på grund av föda för att passera genom mag- samt tarmkanalen existerar beroende från en flertal faktorer, dock grovt skattat kommer efter 2,5 mot 3 timmar efter enstaka måltid ungefär 50% från maginnehållet för att äga tömts mot tunntarmen samt efter 4 mot 5 timmar existerar buk helt tom. Detta innebär för att detta tar lika utdragen tidsperiod på grund av tunntarmen för att tömmas, 50% vid 2,5 mot 3 timmar. Passagen genom tjocktarmen är kapabel ta sålunda utdragen period likt 30 mot 40 timmar.[1]

Sjukdomar

[redigera | redigera wikitext]

Det finns en flertal sjukdomar associerade tillsammans mag- samt tarmkanalen, bland annat:

Immunologisk funktion

[redigera | redigera wikitext]

Mag- samt tarmkanalen innehåller även ett avgörande sektion från immunförsvaret.[2]

Man uppskattar för att mag- samt tarmkanalen äger identisk yta såsom ett fotbollsplan. detta beror vid för att framför allt tarmslemhinnan existerar väldigt kraftigt veckad. Genom den stora exponeringsyta mot omgivningen (tarminnehållet befinner sig rent tekniskt vid utsidan från kroppen) arbetar immunförsvaret hårt till för att förhindra för att smittämnen kunna ta sig mot blod samt lymfa.[3]

Magsäckens låga pH-värde (mellan 1 samt 4) existerar dödligt på grund av flera mikroorganismer även ifall vissa, vilket mot modell den magsårsorsakande bakterien Helicobacter pylori, förmå överleva inom magsäckens. Slem vilket innehåller IgA-antikroppar är kapabel även neutralisera flera från dessa mikroorganismer. Enzymer inom saliv samt galla är kapabel även dem hjälpa mot inom immunförsvaret. Mikroorganismerna hålls även inom schack genom en immunsystem bestående från tarm-associerad lymfatisk vävnad (GALT)[4].

I mag- samt tarmkanalen finns även naturliga tarmbakterier vilket bland annat äger mot övning för att förhindra ett överväxt från potentiellt skadliga bakterier. Dessa tävlar sedermera ifall utrymme samt näringsämnen.

Histologi

[redigera | redigera wikitext]

Mag- samt tarmkanalen besitter ett generell histologisk uppbyggnad tillsammans med endast ett mindre antal specialiseringar likt reflekterar dem olika sektionernas funktionella anatomi. Detta ger allmänt nästa lager: [5]

Mucosa

[redigera | redigera wikitext]

Det innersta lagret inom mag- samt tarmkanalen vilket vetter mot lumen existerar mucosa. Detta existerar lagret vilket kommer inom direktkontakt tillsammans med födan, samt existerar således delaktig inom absorptionen samt sekretionen. Mucosan oftast kraftigt veckad inom ett ytförstorande funktion (ex. villi, mikrovilli samt Plicae circulares), detta på grund av för att ett större yta bör behärska absorbera näringsämnena inom lumen.

Mucosan kunna delas upp i:

Submucosa

[redigera | redigera wikitext]

Submucosan består från bindväv inom vilket detta går större blodkärl, lymfkärl samt nerver såsom grenas från in inom mucosaen samt muscularis mucosa. Lagret innehåller även Meissners plexa, ett sektion från detta enteriska nervsystemet, samt ligger noggrann beneath muscularis mucosa.

Tunica muscularis

[redigera | redigera wikitext]

Tunica muscularis består från en inre cirkulärt lager (stratum circulare) samt en yttre longitudinellt lager (stratum longitunale). Genom för att koordinera kontraktionerna från dessa muskellager fås tarmens peristaltik, likt till tarminnehållet mot analöppningen. Mellan dessa numeriskt värde muskellager ligger Auerbachs plexa (myenteriska plexat) vilket tillhör detta enteriska nervsystemet.

I kolon existerar stratum longitunale uppdelad inom tre distinkta muskelstråk, taenia coli.

Adventitia/Serosa

[redigera | redigera wikitext]

Det yttersta lagret från tarmen kallas adventitia då detta ligger på baksidan peritoneum (retroperitonalt) samt består från bindväv. Alternativt kunna detta yttersta lagret kallas serosa då detta omges från peritoneum (intraperitonalt), samt omsluts på det sättet från en seröst membran (bukhinnan). Detta serösa membran existerar veckat således för att en hålrum uppstår mellan membranbladen, inom detta hålrum utsöndras ett vätska inom friktionsreducerande avsikt.

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Den på denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån talar engelska Wikipedia, Gastrointestinal, 25 januari 2010.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]

v • r

Bröstkorgensanatomi: mag- samt tarmkanalen
Övre mag- samt tarmkanalen
Nedre mag- samt tarmkanalen

Tunntarm

Tolvfingertarmen (Papilla Vateri, Papilla duodeni minor, Bulbus duodeni) · Flexura duodenojejunalis · Jejunum · Ileum (Terminala ileum) · Ileocecalvalvet · fortsättning (Villi, Mikrovilli, Lieberkühnska kryptor, Plicae circulares)

Tjocktarm

Maskformiga bihanget · Blindtarm · Colon (Colon ascendens, motsats till vänster colonflexur, Colon transversum, Vänster colonflexur, Colon descendens, Colon sigmoideum) · fortsättning (Taenia coli, Haustra, Appendices epiploicae)

Ändtarm

Lymfoid vävnad

GALT: Solitärfollikel, Peyerska plaque (M celler)