misbuzz.pages.dev






Hur länge lever en universitetskurs

Universitetskurs inom Sverige

En universitetskurs alternativt högskolekurs (brittisk engelska course module alternativt unit, övriga världen course) existerar nära svenska högskola samt högskolor en avgränsat utbildningsavsnitt likt specificeras inom ett formellt bestämd läroplan. Kursplanen anger kursens kurskod, nivå, antal högskolepoäng, titel, behörighetskrav, lärandemål, examinationsformer samt ofta även huvudområde, material, kursinnehåll, kurslitteratur, tillsammans med mera.

En lektion är kapabel ingå inom en utbildningsprogram (brittisk engelska course alternativt study programme) liksom obligatorisk alternativt valbar utbildning, samt räknas då vanligen upp inom utbildningsplanen. Den är kapabel även läsas liksom fristående utbildning (även kallat enstaka kurs), samt måste då sökas separat, exempelvis via Kursen kunna krävas i enlighet med lärosätets examensregler på grund av enstaka speciell examenstitel.

En utbildning förmå erbjudas nära flera tillfällen beneath året, kallade kursomgångar (i detta studieadministrativa systemet Ladok kallat kurstillfällen), ibland tillsammans inom olika studieform (campusundervisning vid olika campusorter alternativt distansundervisning tillsammans alternativt utan inneträffar, dag- alternativt kvällsundervisning, vid hel-, halv- alternativt kvartsfart). varenda fristående kursomgång äger enstaka unik ansökningskod. upplysning ifall aktuella kursomgångar brukar ges inom lärosätets utbildningskatalog. omfattande data ifall detta aktuella kurstillfället riktad mot något som har antagits eller accepterats studenter brukar ges inom papper såsom inom olika akademiska traditioner kallas kurs-pm, kursplanering, kursprogram, kursinformation, studie-/läsanvisningar, välkomstbrev, kursbrev, kurswebbplats inom lärosätets lärplattform, tillsammans mera.

Examination samt momentindelning

[redigera | redigera wikitext]

En lektion examineras genom en alternativt flera separata provmoment (i Ladok 3 även kallat modul), ofta salstentamen, inlämningsuppgifter, laboration, projektuppgift och/eller artikel. då samtliga provmoment existerar avklarade erhålles en slutbetyg, samt en på grund av kursen specificerat antal högskolepoäng. angående kursen existerar uppdelad inom flera poänggivande provmoment erhålles även bedömning till dem, dock detta betyget uppvisas sällan inom betygsutdrag.

Kursplanenslärandemål besitter funktion vilket betygskriterier på grund av godkänt bedömning. Konkreta poänggränser samt betygskriterier på grund av högre bedömning står sällan inom kursplanen utan vanligen inom provmomentets anvisningar (exempelvis inom tentamenslydelse alternativt inom labb-pm) alternativt inom kursomgångens kurs-pm alternativt motsvarande. Kursens betygskriterier är kapabel baseras vid generella betygskriterier såsom formulerats på grund av ämnet nära lärosätet.

Det givna slutbetyget samt högskolepoängen till kursen påverkas ej från resultatet nära kommande studier. nära vissa lärosäten, huvudsakligen nära vissa ingenjörsutbildningar, besitter studenter tillfälle för att utveckla betyget vid ett redan erkänd klass genom förnyad examination, s.k. plussning. nära andra lärosäten existerar detta ej möjligt.[1]

Nivåindelning

[redigera | redigera wikitext]

Universitets- samt högskolekurser existerar kurser vid akademisk nivå mot skillnad ifrån exempelvis kurser vid gymnasial- alternativt eftergymnasial nivå. Sedan Bolognaprocessen genomfördes inom juli delas kurserna in inom tre nivåer:

Till samt tillsammans med juni delades kurser vid akademisk nivå in inom grundutbildning (motsvarande dagens grundnivå samt sofistikerad nivå) samt forskarnivå.

Progressionsnivå (äldre system)

[redigera | redigera wikitext]

Enligt en äldre struktur på grund av för att ange progressionsnivå till kurser inom en avgränsat fält kunde ett klass ges vid A, B, C, D alternativt F-nivå, samt inom sällsynta fall E-nivå samt X-nivå. Systemet infördes begränsat [källa&#;behövs] samt bredare vid talet. Huvuddelen från lärosäten övergav systemet inom samband tillsammans Bolognaprocessen samt för att SUHF:s mer komplexa koder på grund av krav vid tidigare högskolestudier (se nedan) infördes. Nivå A mot C motsvarar dagens grundnivå, D dagens sofistikerad nivå, samt F dagens forskarnivå. Systemet syftar mot för att säkerställa för att studenter likt påbörjar självständigt sysselsättning (examensarbete alternativt uppsatsarbete), samt för att studenter likt erhåller ett högskoleexamen, ej enbart äger läst elementär kurser utan besitter fördjupat sig vid tillräckligt upphöjd progressionsnivå inom sitt sektor. Högre progressionsnivå innebär högre förkunskapskrav inom ämnet.

Grundnivå

[redigera | redigera wikitext]

A-nivå
[redigera | redigera wikitext]

A-nivån motsvarar då den inledande terminens (30 högskolepoäng) heltidsstudier inom ämnet, oavsett angående kurserna ges beneath enstaka termin alternativt existerar utspridda beneath flera. Kurser vid denna nivå kallas förr på grund av grundkurser samt kräver ingen tidigare universitetsutbildning.

B-nivå
[redigera | redigera wikitext]

Kurser vid B-nivå motsvarar andra terminens studier, förutsätter ofta 30 högskolepoäng avklarade kurser vid A-nivå samt kallas fortsättningskurser. Lärosäten såsom tillämpar detta struktur kräver till tvåårig högskoleexamen för att man äger läst kurser vid 60 högskolepoäng inom en huvudområde, ibland tillsammans med successiv fördjupning, inklusive 7,5 högskolepoäng B-uppsats alternativt annat självständigt sysselsättning vid B-nivå.

C-nivå
[redigera | redigera wikitext]

Motsvarande gäller på grund av dem högre nivåerna var ett lektion vid C-nivå kallas fördjupnings- alternativt påbyggnadskurs. C-nivåkurser äger ofta liksom förkunskapskrav för att man besitter läst 30 högskolepoäng vid A-nivå samt 30 vid B-nivå inom identisk alternativt en angränsande material. till kandidatexamen behövs nära detta struktur vanligen 90 högskolepoäng inom huvudområdet, varav minimalt 30 högskolepoäng vid C-nivå, inklusive ett C-uppsats alternativt annat självständigt sysselsättning vid 15 högskolepoäng.

Till samt tillsammans 31 månad fanns enstaka avslutning tillsammans C-nivåkurser likt högsta uppnådda fördjupningsnivå behörighetsgivande till forskarutbildning i enlighet med högskoleförordningen, dock inom praktiken fordrade dem flesta lärosäten ytterligare studier på grund av för att anta någon såsom doktorand. Sedan 1 januari tillhör C-nivåkurser den således kallade primär nivån.

Avancerad nivå

[redigera | redigera wikitext]

D-nivå
[redigera | redigera wikitext]

För magisterexamen krävdes förr 4 års studier, varav minimalt 30 högskolepoäng vid D-nivå inklusive enstaka D-uppsats vid 15 alternativt 30 högskolepoäng. D-nivå kunde ibland även ingå inom ett forskarutbildning, dock kunde då ge färre kurspoäng mot doktoranderna än mot magisterstudenterna angående handledaren bedömde sålunda. Begreppet D-nivå besitter idag ofta ersatts från begreppet sofistikerad nivå. till tvåårig Masterexamen (som kräver tidigare treårig kandidatexamen) är kapabel kraven variera, var vissa lärosäten kräver 75 högskolepoäng samt andra 60 högskolepoäng kurser vid sofistikerad nivå inom huvudämnet.

E-nivå
[redigera | redigera wikitext]

E-nivå besitter förekommit inom slutet från utbildningar såsom fanns längre än 4-år, exempelvis juristutbildningar.

Forskarnivå

[redigera | redigera wikitext]

Begreppet F-nivå avsåg kurser vid forskarnivå.

X-nivå

[redigera | redigera wikitext]

En X-nivåkurs existerar ett lektion liksom ges från enstaka akademi alternativt en högskola dock ej förmå klassificeras i enlighet med ovan, utan vanligen motsvarar gymnasienivå. enstaka X-nivåkurs är kapabel ej ingå inom enstaka test, dock kunna artikel studiemedelsgrundande samt förkunskapsgivande. modell existerar preparandkurser inom matematik (repetition från gymnasiematematik såsom brukar ges strax innan terminsstarten på grund av blivande ingenjörsstudenter) samt tekniskt basår.

Kurs alternativt bedömning (äldre system)

[redigera | redigera wikitext]

Innan talet omfattade enstaka utbildning ofta enstaka termins heltidsstudier, samt gav resulterade inom en akademiskt bedömning inom ämnet. Förr benämndes nivån efter antal mottagna akademiska bedömning inom ämnet.

Idag finns ingen formell reglering från omfattningen från enstaka lektion. inom princip är kapabel ett utbildning omfatta mindre än en högskolepoäng alternativt mer än enstaka termin, detta önskar yttra mer än 30 högskolepoäng.

Fler typer från kurser

[redigera | redigera wikitext]

Breddkurs

[redigera | redigera wikitext]

En breddkurs existerar enstaka lektion såsom ej kunna ersätta huvudområdets ordinarie kurser, dock liksom förmå ingå inom enstaka avslutning liksom breddning.[2] enstaka breddkurs förmå således ingå inom detta totala poängantal vilket behövs till prov (exempelvis högskolepoäng på grund av kandidatexamen), dock kunna ej ingå inom detta poängantal såsom fordras inom huvudämnet (exempelvis 90 högskolepoäng sociologi likt vanligen behövs på grund av kandidatexamen inom sociologi) även angående kursen ges inom detta ämnet.

En breddkurs ger vanligtvis ej behörighet mot nästa nivå inom huvudområdet.[3] Exempelvis kunna ej ett breddkurs inom sociologi ingå inom dem 30 högskolepoäng sociologi vid A-nivå såsom ofta fordras på grund av för att erhålla inträde mot sociologikurser vid B-nivå.

Uppdragsutbildning

[redigera | redigera wikitext]

En uppdragsutbildning existerar ett utbildning alternativt en kurspaket likt ett organisation köper från lärosätet. Vissa uppdragsutbildningar existerar poänggivande samt besitter läroplan, dock behöver ändå ej kräva högskolebehörighet.

Behörighetskrav till kurser samt program

[redigera | redigera wikitext]

Gymnasiala förkunskaper samt meritpoäng

[redigera | redigera wikitext]

Kurser samt utbildningsprogram vid högskolenivå såsom endast kräver gymnasiala förkunskaper kunna äga någon från nästa områdesbehörigheter:[4]

  • Områdesbehörighet A1, A2, samt därför vidare upp mot A15 – ifall den söka äger läst i enlighet med gy s ämnesplaner vilket gäller ifrån samt tillsammans med den 1 juli , samt på grund av ämnesplaner vid komvux vid gymnasial nivå liksom gäller ifrån 1 juli
  • Områdesbehörighet 1, 2, samt därför vidare upp mot 17 – till äldre gymnasie- samt komvuxkurser.

Områdesbehörigheten avgör även vilka kurser ifrån gymnasieskolan såsom existerar meritkurser samt således förmå ge meritpoäng.

Tidigare högskolestudier

[redigera | redigera wikitext]

År kom Sveriges universitets- samt högskoleförbund (SUHF) överens angående nästa kursfördjupningskoder på grund av högskolekurser till för att ange krav vid tidigare högskolestudier samt underlätta antagningsprocessen samt rörligheten mellan lärosäten inom Sverige:

  • G – Grundnivå (betecknas även GR, motsvarar A-, B- samt C-nivå inom en äldre struktur på grund av progressionsnivåer liksom kvar tillämpas från vissa lärosäten)
  • A – sofistikerad nivå (betecknas även från, motsvarar ungefär detta såsom tidigare kallades progressionsnivå D-nivå samt ibland E-nivå).

Nedan framträda fullständig register vid kursfördjupningskoder tillsammans förklaringar.[5]

  • Grundnivå
    • G1N – lektion tillsammans med endast gymnasiala förkunskapskrav. Motsvarar ungefär A-nivå inom en äldre system.
    • G1F – klass tillsammans med mindre än 60&#;hp kurs/kurser vid grundnivå liksom förkunskapskrav. (Motsvarar ungefär A-nivå samt B-nivå inom en äldre system.)
    • G1E – utbildning såsom innehåller särskilt designat examensarbete på grund av högskoleexamen. (Jämförbart tillsammans med B-uppsats.)
    • G2F – lektion tillsammans med minimalt 60&#;hp kurs/kurser vid grundnivå likt förkunskapskrav. (Motsvarar ungefär C-nivå inom en äldre system.)
    • G2E – utbildning tillsammans minimalt 60&#;hp kurs/kurser vid grundnivå liksom förkunskapskrav samt liksom innehåller examensarbete på grund av kandidatexamen. (Betecknas C-uppsats alternativt C-examensarbete inom äldre system.)
    • GXX – lektion liksom ej kunna klassificeras i enlighet med ovanstående modell. (Motsvarar X-nivå inom en äldre system.)
  • Avancerad nivå
    • A1N – utbildning tillsammans med endast kurs/kurser vid grundnivå liksom förkunskapskrav. (Ungefär D-nivå inom en äldre system.)
    • A1F – klass tillsammans kurs/kurser vid sofistikerad nivå vilket förkunskapskrav. (Ungefär D-nivå inom en äldre system.)
    • A1E – klass likt innehåller examensarbete till magisterexamen. (Tidigare betecknad D-uppsats alternativt D-examensarbete.)
    • A2E – utbildning liksom innehåller examensarbete på grund av masterexamen. (Tidigare betecknad D-uppsats alternativt D-examensarbete.)
    • AXX – lektion såsom ej kunna klassificeras i enlighet med ovanstående modell.

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]