misbuzz.pages.dev






Vem startade kriget i irak

Irakkriget

Den denna plats artikeln handlar angående detta konflikt liksom pågick ifrån mot För kriget , titta Kuwaitkriget. För den nuvarande konflikten, titta Irakiska inbördeskriget.
Irakkriget
Del från USA:s konflikt mot terrorism

Ägde&#;rum 20 mars — 18 månad
(Sista soldaterna ute ur Irak)
8 tid samt dagar
Plats Irak
Utfall Avgörande seger på grund av koalitionen.
  • Störtande från Baathpartiets statsmakt samt avrättning från Saddam Hussein
  • Ockupation från koalitionsstyrkor samt ett fräsch konstitution
  • Omfattande våld samt påtagliga civila offer
  • Omfattande skador från irakiska infrastrukturen[1][2]
  • Privatisering från irakiska tjänster
  • Fortsatt väpnad konflikt, titta Irakiska inbördeskriget
Stridande
Irak ()
Ba'ath-anhängare()

Al-Qaida inom Irak


Upprorsrörelsen()


Mahdimilisen()

Multinationella styrka inom Irak
&#;USA
&#;Storbritannien
&#;Frankrike
och andra

KurdistanPeshmerge-styrkor


Mahdimilisen ()

Befälhavare samt chef
Saddam Hussein (tillfångatagen, avrättad)
Qusay Hussein (död, stupad inom strid)
Uday Hussein (död, stupad inom strid)

Abu Musab al-Zarqawi (död, stupad inom strid)
Abu Hamza al-Muhajir (död, stupad inom strid)


Izzat Ibrahim ad-Douri


Moqtada al-Sadr

Nouri al-Maliki
Jalal Talabani
George W. Bush
Barack Obama
Robert Gates
Donald Rumsfeld
Tommy Franks
George Casey
David Petraeus
Raymond Odierno
Tony Blair
Gordon Brown
Brian Burridge
Peter Wall

Kosrat Rasul Ali

Masoud Barzani


Moqtada al-Sadr
Hadi Al-Amiri

Styrka
Irakiska armén
&#;+ reguljära trupper (tillfångatagna alternativt dödade, upplösta)
Sunnirebeller:
70 [3]()
Mahdimilisen:
60 [4]()
al-Qaida/andra
1 +[5]
Koalition
&#; nära invasion ()
~&#; nära ockupation ()
Privatkontrakterade soldater
~6 [6]
Kurder
- &#;(som högst)
Nya irakiska armén
&#;
Irakiska polisen
79&#;–&#;

Mahdimilisen
25&#; (inte längre aktiva mot koalitionen) [7]
Badr-organisationen
Okänt antal

Förluster
Irakiska militära döda (Saddam-tiden):
7 - 10 [8][9]
Rebeller döda:
~24 [10]()
Irakiska säkerhetsstyrkor döda (efter Saddam-tiden): 15 [10]()

Koalition döda (ink. 4&#; amerikaner, britter, andra): 4&#; [11][12]

Koalition saknade alternativt tillfångatagna (US ): 4

Koalition skadade(ink. 30&#; U.S., + UK, 3&#;+ kontrakterade): 27&#; [13][14][15][16]

Kontrakterade döda:

**Totalt döda (irakier) Johns Hopkins (från krigets start mot samt tillsammans med juni ):
&#;–&#; [17][18]

Krigsrelaterade samt kriminella dödsfall (irakier) Iraq Health Minister (från samt tillsammans med start från mot samt tillsammans november tidsperiod ):
&#;–&#; [19]

*Kontrakterade (USA:s regering) = "före detta elitsoldater, chaufför, kockar, mekaniker, rörmokare, tolkar, elektriker, tvättpersonal samt ytterligare trosspersonal."
**Totala antalet döda inkluderar samtliga ytterligare dödsfall vid bas från ökad laglöshet, nedgången infrastruktur, sämre medicinsk vård, etc.

Irakkriget (av koalitionen officiellt kallat Operation Iraqi Freedom) plats enstaka armé kampanj inom Irak, liksom började inom samt tillsammans med invasionen från Irak den 20 mars , vilken genomfördes från ett koalition från länder var Storbritanniens samt framförallt USA:s insatser fanns maximalt grundlig. Kriget avslutades då dem sista amerikanska soldaterna lämnade Irak den 18 månad

Bakgrunden mot kriget plats för att USA hävdade för att Irak beneath Saddam Hussein utgjorde enstaka fara samt dem uppmanade FN för att avrusta landet. Iraks oljefyndigheter tros även äga haft massiv innebörd inom konflikten.[20][21][22] Kravet stöddes från den brittiska underrättelsetjänsten medan Ryssland, land i västeuropa samt Tyskland motsatte sig detta krav.[23][24][25] Meningsskiljaktigheterna resulterade inom ett diplomatisk kris samt FN skickade vapeninspektörer mot Irak. Några spår efter massförstörelsevapen hittades dock ej. USA avgjorde sig då på grund av för att producera enstaka koalition samt genomföra enstaka invasion utan FN:s stöd.[26]

Tre veckor efter invasionen den 9 april ägde Iraks huvudstad Bagdad intagits samt Saddam Husseins regim störtats. Stridigheter kom dock för att gå vidare tillsammans grupperingar såsom motsatte sig den nyinrättade samhällsordningen. kalenderår ägde koalitionen ännu kvar merparten från dem utländska trupperna inom landet.

Irakkriget slutade officiellt den 1 femte månaden i året dock då stridigheterna fortgick ansågs kriget ännu pågå. Den 19 augusti lämnade dem sista utländska stridande trupperna Irak. 50&#; soldater pausade dock på grund av rådgivning samt kurs från irakiska militärer inom enstaka fas kallad "Operation New Dawn" (operation fräsch gryning) såsom avslutades inom månad [27] Konflikterna inom Irak skulle anlända för att gå vidare inom detta Irakiska inbördeskriget.

Bakgrund

[redigera | redigera wikitext]

Fientligheten mellan USA samt Irak sträckte sig tillbaka mot Gulfkriget – var dem numeriskt värde länderna befann sig vid motsatta sidor. inom april hävdade FBI för att Saddam Hussein försökt för att erhålla den dåvarande presidenten George H.W. Bush mördad beneath en mottagning inom Kuwait.[28] Irak ägde varit objekt på grund av många strikta FN-sanktioner ända sedan invasionen från Kuwait Sanktionerna ägde inom praktiken utblottat staten fullständigt samt försatt befolkningen inom extrem fattigdom samtidigt såsom kryssningsrobotar ifrån amerikanska krigsfartyg inom Persiska viken regelbundet slog ut vårdinstitution samt ytterligare infrastruktur.[29] Levnandsstandarden inom Irak efter för att sanktionerna trädde inom kraft störtdök inom internationella mätningar jämfört tillsammans med innan.[30] beneath talet bröt många uppror ut inom landet, bland annat från kurderna inom norr samt shiamuslimerna inom söder, samt genom för att åberopa skydd från dessa folkgrupper ifrån regeringens övergrepp likt anledning upprättades flygförbudszoner var amerikanskt samt brittiskt stridsflyg patrullerade irakiskt luftrum samt regelbundet bombade landets luftvärn samt flygbaser.[31][32] kalenderår omvandlades flygförbudszonerna mot en rent offensivt luftherravälde ovan Irak.

År godkände Bill Clinton samt Kongressen en papper såsom sade för att detta plats USA:s presidents skyldighet för att jobba på grund av för att erhålla försvunnen Saddam Hussein ifrån makten.[33] inom månad identisk kalenderår genomfördes beneath fyra dagar en massivt bombardemang mot irakiska uppgift (Operation Desert Fox) liksom decimerade resterna från Iraks försvarsmakt samt även tillintetgjorde många från den redan förstörda civila infrastrukturen.[34] Operationen fördömdes internationellt samt kritiserades inom Säkerhetsrådet även från bland annat land i västeuropa, Ryssland samt Kina liksom vände sig mot USA:s samt Storbritanniens konstanta angrepp vid Irak beneath dem ifrån amerikanskt håll återkommande förevändningarna från för att landet skulle äga hindrat FN:s vapeninspektörer.[35][36] Chefen till FN:s vapeninspektion Unscom sade för att detta faktiskt fanns USA såsom fordrade för att inspektörerna skulle lämna Irak [37] Irak ägde då låtit FN-inspektörerna erhålla besöka varenda militärbaser dem ville dock ej Baathpartiets högkvarter, då man menade för att USA underminerade inspektörernas trovärdighet genom för att stationera agenter bland dem.[38] Detta räckte på grund av för att Clintonadministrationen skulle godkänna detta massiva anfall likt plats Operation Desert Fox. Senare visade detta sig för att anklagelserna angående amerikanska agenter bland vapeninspektörerna stämde samt FN:s generalsekreterareKofi ytterligare bad ifall ursäkt till för att inspektionerna oavsiktligt ägde fungerat såsom täckmantel på grund av amerikansk underrättelseverksamhet.[39][40][41] vilket en utfall från detta ersattes UNSCOM från UNMOVIC vars ordförande fanns Hans Blix.

USA:s konflikt mot terrorismen

[redigera | redigera wikitext]

Kort efter 11 september-attackerna förklarade USA:s president George W Bush en internationellt "krig mot terrorismen". USA:s försvarsministerDonald Rumsfeld samt biträdande försvarsministerPaul Wolfowitz ville äga ett omedelbar attack mot Irak till påstådd inblandning inom terrordåden. President Bush samt utrikesministerColin Powell motsatte sig detta eftersom detta ej fanns några bevis på grund av Iraks inblandning. Bush kom dock för att ändra sig efter för att äga sett CIA-rapporter var detta hävdades för att Saddam Hussein försökt införskaffa ämne till skildring från kärnvapen, ej redovisat hur han förstört vapnen samt ägde missiler tillsammans till utdragen täckning. Saddam Hussein ägde tidigare använt kemiska vapen mot kurderna inom Halabja dock hävdade för att han förstört varenda kemiska samt biologiska vapen efter Gulfkriget.

bildades beneath USA:s försvarsdepartement den särskilda myndigheten Office of Special Plans, likt fick inom uppgift för att presentera all data såsom antydde för att Irak ägde massförstörelsevapen, fanns allierad tillsammans al-Qaida, samt utgjorde en hot mot USA samt världsfreden. Office of Special Plans kritiserades senare hårt på grund av för att presentera vilseledande upplysning likt inte någonsin kontrollerades från underrättelseexperter samt till för att drivas från krigshetsande ideologer inom Bushadministrationen.[42][43][44]

Upptakten mot invasionen

[redigera | redigera wikitext]

Bushadministrationen uppmanade Förenta nationerna för att stärka mandaten på grund av för att avrusta Irak då dem hävdade för att Saddam Hussein kunde förse terrorister tillsammans massförstörelsevapen. Kravet stöddes från brittiska underrättelsetjänsten medan detta motsattes från bland annat Ryssland, land i västeuropa samt Tyskland vilket kom för att leda till inom ett diplomatisk kris.[45] Den 13 november påbörjade FN vapeninspektioner inom Irak beneath ledning från Hans Blix samt IAEA:s generaldirektör Mohamed ElBaradei inom enlighet tillsammans Säkerhetsrådets upplösning Några spår efter massförstörelsevapen fanns dock ej. USA hävdade för att irakiernas samarbete tillsammans med vapeninspektörerna ej ständigt plats tillfredsställande, vilket ledde mot för att inspektörernas effektivitet ifrågasattes ifrån främst amerikanskt håll.[46]

USA:s dåvarande utrikesminister Colin Powell avrådde kollegorna inom Bushadministrationen ifrån för att starta en väpnat angrepp mot Irak utan en klart godkännande från FN. USA ville för att FN:s säkerhetsråd skulle godkänna enstaka upplösning såsom gav dem korrekt för att nyttja våld mot Irak i enlighet med FN-stadganskapitel VII. Förslagen träffade starkt motstånd inom världen samt land i västeuropa hotade för att lägga in sitt veto. Detta gjorde för att man drog åter resolutionen samt förberedde sig vid konflikt genom för att producera the coalition of the willing, utan FN:s samtycke.[47] Bushadministrationen hävdade dock för att kriget ägde stöd från gamla FN-resolutioner: "Under resolutionerna samt - båda giltiga - besitter oss samt våra allierade riktig för att nyttja våld mot Irak till för att avlägsna landets massförstörelsevapen. detta existerar ingen fråga angående status, detta existerar ett fråga angående vilja." Merparten från länderna inom FN motsatte sig dock denna tolkning.

Enligt George Tenet, direktör på grund av CIA fram mot , pressade element inom Bushadministrationen beneath ledning från vicepresident Dick Cheney hårt till ett omedelbar attack mot Irak utan för att låta enstaka skötsam argumentation ifall om Irak egentligen utgjorde en hot mot USA äga rum.[48]

Invasionen

[redigera | redigera wikitext]

Den 20 mars omkring UTC ( plats tid), 90 minuter efter för att tidsfristen gått ut till Saddam Hussein samt dennes söner för att lämna Irak, hördes explosioner inom Bagdad samt specialstyrkor ifrån detta australiska flygvapnet gick ovan gränsen inom södra Irak. Klockan UTC meddelade USA:s president George W. Bush för att han givit beställning ifall attack mot syfte inom Irak.

Före invasionen ägde flera bedömare räknat tillsammans enstaka längre flygbombningskampanj före insättandet från landstyrkor, såsom nära Kuwaitkriget alternativt invasionen från Afghanistan inom stället gick USA:s plan ut vid plötsliga, överväldigande koordinerade flyg- samt landattacker till för att splittra dem irakiska styrkorna således snabbt vilket möjligt, i enlighet med mönstret chock and awe.

Invasionen från Irak ökade missnöjet mot USA samt människor runt angående inom världen protesterade. ett massiv mängd politiker ovan all världen, däribland FN:s dåvarande generalsekreterare Kofi ytterligare ifrågasatte krigets legitimitet. Demonstrationer hölls mot kriget samt Bushadministrationens utrikespolitik samt dessa fanns inom vissa fall lika stora likt dem såsom utspelade sig beneath Vietnamkriget. Media ägde enstaka betydelsefull roll beneath kriget samt efterfrågan vid nyheter plats massiv.

Bagdads fall

[redigera | redigera wikitext]

Tre veckor efter invasionen gick dem amerikanska styrkorna in inom Bagdad. dem ursprungliga planerna gick ut vid för att låta pansarfordon omringa staden samt strida väg ifrån väg tillsammans med hjälp från luftstyrkor. Den 5 april skickades enstaka mindre pansarstyrka till för att testa detta irakiska försvaret samt försöka inta Bagdads landningsplats. Denna styrka träffade hårt motstånd, tillsammans med bland annat flera självmordsattacker, dock lyckades ändå nå flygplatsen. numeriskt värde dagar senare skickades enstaka fräsch styrka ut till för att inta Saddam Husseins stor byggnad för kungligheter, var man etablerade enstaka bas. Inom några timmar efter intagandet från palatset ägde detta irakiska motståndet börjat falla sönder. Irakiska regeringsrepresentanter ägde antingen försvunnit alternativt kapitulerat. Den 9 april fanns Bagdad formellt intaget från dem amerikanska styrkorna samt Saddam Husseins styre utropades existera ovan. Saddam Hussein egen ägde försvunnit samt fanns vid okänd ställe.

En scen arrangerad från USA:s armé samt pressen kom för att symbolisera regimens fall: ett massiv Saddamstaty inom centrala Bagdad revs beneath publikens glädjerop. detta visade sig senare för att torget varit avspärrat tillsammans med pansarfordon samt detta jublande människor en hundratal personer, åtminstone delvis exilirakier influgna från amerikanerna.[49][50][51]

Den 1 femte månaden i året förklarade president Bush inom en berömt anförande ombord vid USS Abraham Lincoln för att dem militära operationerna idag fanns avslutade. Detta anförande kom för att kritiseras då USA samt dem allierade stod inför en något som ökar i storlek eller antal bekymmer tillsammans med motståndsrörelser inom Irak.

Koalitionsstyrkorna påbörjade snabbt letandet efter nyckelpersoner inom Saddam Husseins styre. mot hjälp ägde man bland annat tillverkat enstaka kortlek tillsammans bilder dem efterspanade ledarna. Den 22 juli dödades Saddams söner, Qusay samt Uday Hussein, inom enstaka eldstrid efter en råd ifall deras gömställe.

Saddam Hussein egen infångades från amerikanska styrkor den 13 månad nära ett bondgård utanför hans hemstad Tikrit. denne ägde gömt sig tillsammans med numeriskt värde vakter. denne befann sig inom enstaka små underjordisk håla utan hygienartiklar tillsammans med bland annat numeriskt värde oladdade vapen. han avrättades 30 månad , dömd från Tribunalen inom Irak på grund av folkmord vid shiamuslimer inom Dujail

Utvecklingen inom Irak efter invasionen

[redigera | redigera wikitext]

Ockupation samt uppror ()

[redigera | redigera wikitext]

Efter för att äga besegrat den irakiska försvarsmakten samt ockuperat landet genomfördes ett ordnad utrensning från samtliga sympatisörer mot Baathpartiet samt Saddam Hussein inom statsapparaten samt enstaka ockupationsförvaltning, Provisoriska koalitionsmyndigheten, övertog samtliga verkställande samt lagstiftande befogenheter inom landet. 23 femte månaden i året beordrade den amerikanska ockupationsadministratören Paul Bremer för att varenda irakiska militära enheter, underrättelsetjänsten samt övriga säkerhetsinstitutioner skulle upplösas.[52] Beslutet kom för att kritiseras på grund av för att leda till inom en säkerhetsvakuum inom landet likt gav upphov mot detta explosionsartade kaoset vilket skulle utmynna inom detta långvariga upproret mot ockupationen, samt på grund av för att spä vid missnöjet tillsammans med ockupationen genom för att skicka hundratusentals irakiska soldater samt ytterligare säkerhetspersonal inom arbetslöshet.[53][54] Den politiska situationen inom Irak efter invasionen plats många komplicerad vid bas från spänningar mellan etniska grupperingar (kurder samt araber) samt religiösa grupperingar (sunni- samt shiamuslimer). Den ledande politiska gruppen blev den shiamuslimska koalitionen Högsta islamiska rådet inom Irak tillsammans nära anknytning mot Iran. Snart träffade USA samt dess allierade allt intensivare motstånd ifrån diverse rebellgrupper inkluderande från allt religiösa miliser mot etniskt betonade grupper mot sympatisörer tillsammans detta gamla styret. Upproret yttrade sig bland annat inom terrorattacker mot civila irakier samt angrepp mot soldater samt ockupationsmakten svarade tillsammans med kraftigt ökad armé förstärkning inom landet. Antalet rebellattacker (allt ifrån självmordsbombningar mot sabotage från broar samt liknande) plats inom juli cirka inom veckan samt ökade fast mot inom veckan inom femte månaden i året [55] Flera bedömare, inklusive ministrar inom den irakiska regeringen,[56] talade angående för att landet befann sig inom inbördeskrig. Inom den amerikanska militären diskuterades detta öppet angående för att Irak mot samt tillsammans med borde delas inom tre delar,[57] eventuellt efter ett omdaning från kurera främre Asien.[58]

En övergångsregering tillträdde efter folkliga omröstning inom januari dock led från bristande tillit hos bland annat landets sunnimuslimska befolkning samt begränsad suveränitet vid bas från den utländska militära närvaron. Den folkvalda församlingen fick inom uppgift för att notera enstaka färsk författning liksom sedan godkändes inom enstaka folkomröstning. Ordinarie parlamentsval hölls inom slutet från varefter Jalal Talabani tillträdde likt Iraks president[59] samt Nouri al-Maliki ifrån Dawapartiet vilket premiärminister. inom den nya regeringen fanns detta tillsammans med representanter ifrån varenda folkgrupper.[60]

Truppförstärkningar samt inbördeskrig ()

[redigera | redigera wikitext]

Den 10 månad höll Bush en direktsänt TV-sänt anförande var enstaka "ny strategi" tillkännagavs för att ytterligare 21 soldater skulle skickas mot Irak, varav 17 skulle stationeras inom Bagdad.[61] Samtidigt plats målet för att dem amerikanska styrkorna inom större utsträckning skulle samverka tillsammans irakiska styrkor på grund av för att inom inledande grabb säkra Bagdad. Planen fick omgående bedömning ifrån höga demokratiska politiker såsom ansåg för att Bushs "nya strategi" egentligen bara innebär enstaka upptrappning från konflikten. Även vissa republikaner plats negativa samt instämde inom kritiken.[62] andra fanns mer positiva samt menade för att kritikerna saknade konstruktiva förslag. inom juli fanns dem 21 soldaterna vid ställe, den stora offensiven på grund av för att säkra Bagdad pågick sen sedan mitten från månad identisk tid. Bush gav beställning ifall ytterligare truppförstärkningar. Våren försökte den demokratiska majoriteten inom kongressen tvinga fram enstaka tidtabell till en amerikanskt tillbakadragande. President Bush svarade tillsammans med för att lägga in sitt veto. Motiveringen mot vetot fanns för att ifall USA:s armé kallas bostad idag kommer Irak för att förvandlas mot en helvete samt detta fanns detta upprorsrörelsen ville.[63] beneath hösten samt våren minskade våldet samt inom femte månaden i året ägde antalet angrepp minskat mot inom veckan.[64] liksom en påverkan från den ökade stabiliteten inom Irak gav Bush inom juli beskedet för att vissa styrkor skulle behärska dras tillbaka.[65]

I slutet från signerades detta sålunda kallade ställning eller tillstånd of Forces Agreement mellan Irak samt USA liksom fastslog för att samtliga amerikanska styrkor skulle lämna större städer inom landet innan 30 juni samt samtliga amerikanska styrkor skulle lämna irakiskt territorium innan 31 månad [66] Avtalet införde krav vid för att fångar skulle häktas inom 24 timmar samt krav vid beslut ifall husrannsakan på grund av för att vandra in inom byggnad utan militärt avsikt. Avtalet möttes tillsammans tystnad inom USA:s försvarsetablissemang var man menade för att detta fanns tolkningsutrymme på grund av dem begränsningar vid amerikanska militära förehavanden inom Irak liksom fastslogs.[67] Försvarsminister Robert Gates talade ifall enstaka permanent närvaro vid tiotusentals man efter [68] inom Irak möttes avtalet inom huvudsak tillsammans med bedömning samt protester likt ett förlängning från ockupationen.[69] dem flesta andra länder likt deltog inom den multinationella styrka drog dock åter samtliga sina trupper inom slutet från ett massiv fråga fanns den kring åtalsimmunitet till dem legosoldater likt jobbade på grund av den amerikanska militären, främst Blackwater Worldwide liksom nedsänkt på baksidan massakrar vid civila.[70]

Nedtrappning från dem amerikanska insatserna ()

[redigera | redigera wikitext]

USA:s nya president Barack Obama avgjorde inom månad för att dra tillbaka samtliga aktivt stridande trupper ifrån Irak dock tillsammans med utrymme på grund av fortsatt armé närvaro på grund av träning samt kurs från den irakiska armén.[71] 29 juni drog sig amerikanska trupper ut ur Bagdad, dagen innan tidsfristen till USA för att lämna varenda irakiska städer. Huvuddelen från dem amerikanska soldaterna inom Irak lämnade landet innan augusti Mellan 30 samt 50 man pausade kvar till för att utbilda irakisk armé samt polis.[72] vid bas från oförmågan för att komma överens tillsammans den irakiska regeringen ifall för att ge amerikansk armé anställda åtalsimmunitet ifrån detta irakiska rättsväsendet valde Obamaadministrationen inom oktober för att dra tillbaka samtliga amerikanska trupper ifrån landet.[73]

USA:s sista trupper lämnade Irak den 18 månad [74] Upproret mot landets statsmakt besitter dock fortsatt, titta Upproret inom Irak (efter ).

Effekter från konflikten

[redigera | redigera wikitext]

Flyktingar

[redigera | redigera wikitext]

År , åtta kalenderår efter invasionen från landet, fanns uppemot tre miljoner irakier flyktingar varav cirka 1,3 miljoner internt samt resten utomlands, inom huvudsak inom grannländerna Syrien samt Jordanien.[75] Mer än hälften från Iraks kristna minoritet vid totalt 1,5 miljoner flydde utomlands beneath laglösheten samt dem eskalerande stridigheterna vilket följde vid störtandet från Saddam Husseins statsmakt [76][77] tid , fyra tid efter invasionen, ägde USA tagit emot mindre än irakiska flyktingar.[78]

Infrastruktur samt hälsa

[redigera | redigera wikitext]

Irak äger beneath kriget haft stora infrastrukturproblem samt den redan beneath talet förfallna infrastrukturen skadades ännu mer efter års invasion. Problemen besitter framför allt drabbat vården, försörjning från el samt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt polisväsendet. Bagdadborna ägde inom månad inom snitt resurser mot elektricitet åtta timmar per solens tid, jämfört tillsammans med 16–24 timmar före invasionen. inom augusti angav 71 andel från irakierna för att dem ägde bekymmer tillsammans med försörjning från rent vätska samt 70 andel tillsammans med avloppet.[55] ovan hälften från varenda irakiska medicinsk expert flydde landet efter invasionen.[79]

Andelen undernärda ökade ifrån 19% tid mot 28% kalenderår [80] i enlighet med källor citerade från Världslivsmedelsprogrammet minskade andelen irakier såsom ägde akut bristande vid föda ifrån 7% mot 6% [81] Samtidigt finns stora skillnader mellan olika regioner inom landet samt ett majoritet från irakierna (57%) berodde vid matransoner ifrån staten vid bas från fattigdom samt allmän matbrist. inom mitten från plats samtliga Iraks vårdinrättning öppna (sjukvårdsbudgeten kalenderår fanns 16 miljoner dollar, för tillfället existerar den miljoner dollar; innan blockaden plats sjukvården inom Irak imponerande)[82]. Nästan varenda skolor samt högskola besitter öppnats. Iraks BNP äger vuxit tillsammans med 52&#;% efter kriget. Arbetslösheten tros äga gått ner ifrån 50–60 andel inom juni mot 25–40 andel inom mars [55]

Media

[redigera | redigera wikitext]

Iraks medier existerar ej längre censurerade vid identisk sätt likt dem fanns vid Saddams period. dem existerar dock tätt knutna mot olika politiska partier, religiösa grupper samt etniska minoriteter. Situationen till journalister existerar dock svår, samt Irak hamnade vid ställe vid den rankinglista ovan länders pressfrihet vilket publiceras från Reportrar utan gränser.[83]

Regional påverkan

[redigera | redigera wikitext]

Det iranska inflytandet inom Irak äger ökat kraftigt likt resultat från invasionen samt parlamentsvalen, samt mannen såsom kallats Iraks mäktigaste man — ayatollan Ali al-Sistani — existerar född inom Iran samt besitter iranskt nationalitet. eftersom invasionen avlägsnade Irans farligaste hot utan för att landet behövde behöva offra militära medel äger Iran från politiska bedömare pekats ut likt stora vinnaren inom Irakkonflikten. Iran äger dock uttryckt massiv bekymmer ovan den explosiva samt svårförutsägbara etniska situationen. inom slutet från november uttryckte Nawaf Obaid, rådgivare mot saudiska regeringen, för att ett från dem inledande konsekvenserna från en amerikanskt trupptillbakadragande skulle bli ett större saudisk intervention på grund av för att skydda Iraks sunniter "från iranskstödda shiiter".[84]

Antalet döda vid bas från kriget

[redigera | redigera wikitext]

Det existerar svårt för att uppskatta antalet civila dödsoffer samt dem undersökningar likt besitter gjorts besitter nått konsekvens tillsammans stora variationer. i enlighet med enstaka statistisk studie publicerad inom den medicinska tidskriften The Lancet beräknades ockupationen äga lett mot enstaka överdödlighet vid cirka &#; irakier.[85] i enlighet med Iraq Body Count äger 86&#;–94&#; civila dödsfall vid bas från våldet rapporterats inom medierna.[86] från koalitionens soldater besitter i enlighet med koalitionen ovan 4&#; amerikanska, brittiska samt från övriga inom koalitionen stupat sedan krigsutbrottet.

Opinion

[redigera | redigera wikitext]

USA

[redigera | redigera wikitext]

När Irakkriget inleddes inom mars ägde president George W Bush stöd hos den amerikanska befolkningen till sitt beslut för att invadera Irak tillsammans med målet för att störta Saddam Hussein.[87][88] inom takt tillsammans för att motståndet ifrån upprorsgrupperna blivit allt större samt dem amerikanska förlusterna fast ökat besitter kriget blivit alltmer impopulärt inom USA. Stora demonstrationer mot Irakkriget äger hållits inom USA beneath Irakkriget tillsammans med enstaka omfattning liksom ej setts sedan Vietnamkriget.[89] Avslöjandena angående tortyren samt förnedringen från krigsfångar inom Abu Ghraib-fängelset ledde mot för att flera amerikanska tidningar fordrade Donald Rumsfelds avgång,[90][91] dock vissa neokonservativa kommentatorer menade å andra sidan för att amerikanska soldater borde äga varit ännu brutalare inom behandlingen från krigsfångar.[92][93][94]

I valrörelsen inför kongressvalet spelade Irakkonflikten ett huvud roll samt valet sågs från flera bedömare liksom ett slags folkomröstning angående Bushs krigspolitik.[95] Valet resulterade inom succé på grund av Demokraterna liksom skaffade sig majoritet inom båda Kongressens kammare vilket gjorde detta svårare till presidenten för att driva sin politik. Försvarsministern Donald Rumsfeld, vilket ansågs äga varit något från huvudarkitekten på baksidan Irakkriget, avgick inom månad identisk kalenderår.

Irak

[redigera | redigera wikitext]

Motståndet mot den utländska truppnärvaron existerar starkt inom Irak i enlighet med enstaka hemlig opinionsundersökning gjord vid uppgift från detta brittiska försvarsdepartementet. inom granskning fann man för att 82 andel från landets befolkning existerar starkt emot den utländska truppnärvaron, 45 andel ansåg för att väpnat motstånd existerar berättigat.[96]

Rapporter

[redigera | redigera wikitext]

Iraks massförstörelsevapen

[redigera | redigera wikitext]

Den multinationella undersökningskommissionen Iraq Survey Group bekräftade inom september för att Irak ej ägde haft något aktivt schema på grund av kemisk krigföring vid ovan en årtionde samt konstaterade för att dem ett fåtal, obrukbara kvarlevor liksom fanns kvar inom landet ej utgjorde något militärt hot.[97] inom mars presenterade den från George Bush tillsatta Irakkommissionen sin redovisning tillsammans slutsatsen för att underrättelsetjänsterna inom princip ägde fel inom samtliga bedömningar angående Iraks massförstörelsevapen inför invasionen [98] Rapporten sade vidare: "Vi hittade inga bevis likt visar för att Saddam Hussein ägde massförstörelsevapen , dock tillgängligt bevis ifrån utredningen — inklusive intervjuer från fångar samt granskandet från papper — visar för att Irak är kapabel äga haft en fåtal vapen, dock inget från armé betydelse."[99] inom 11 septemberkommissionens sammanfattning framkom heller inga bevis på grund av för att Irak ägde massförstörelsevapen. Bushadministrationen hävdade dock för att Iraks statsmakt aktivt försökte för att skaffa teknik till för att producera liknande vapen således fort FN-sanktionerna lyftes.[] Amerikanska soldater ägde förvisso hittat tusentals raketer samt granater laddade tillsammans med kemiska stridsmedel inom Irak dock detta tystades ner eftersom granaterna fanns övergivna, rostiga samt obrukbara kvarlevor från den gamla irakiska kemvapenarsenalen ifrån talets konflikt mot Iran; en konflikt var västmakter ägde stött just Irak.[97] Den absoluta merparten från landets kemiska vapen liksom samtliga produktionsanläggningar ägde deklarerats samt avvecklats inom enlighet tillsammans FN:s krav mellan samt [] Hundraprocentig verifiering från för att samtliga kemiska vapen ägde avvecklats omöjliggjordes främst från för att stora kvantiteter ägde satts in inom kriget mot Iran.[] Fynden likt senare gjordes passade ej alls in inom den enorma hotbild såsom målades upp från företrädare på grund av Bushadministrationen till för att legitimera invasionen inför världssamfundet samt hemlighölls inom flera kalenderår senare. samtliga upptäckta kemiska vapen härstammade ifrån tiden före den FN-övervakade avvecklingen inleddes samt flera från vapnen ägde tillverkats inom Europa samt USA, vissa från raketerna ägde mot samt tillsammans producerats inom USA beneath kalla kriget tillsammans med explicit avsikt för att bära kemiska stridsmedel.[97]

Bushadministrationen påstod, såsom sektion från sin kampanj mot Irak inför invasionen, för att den irakiska staten försökte anskaffa uran samt köpa aluminiumrör på grund av centrifuger inom avsikt för att bygga kärnvapen. Dessa påståenden äger efter kriget avfärdats, särskilt teorin ifall dem misstänkta aluminiumrören avfärdades därför tidigt likt kalenderår tillsammans med förklaringen för att detta snarare fanns materiel avsett till konventionella raketer samt ej på grund av urancentrifuger inom någon kärnreaktor.[][] George Bush ägde inom januari inom en anförande inom kongressen påstått för att Saddam Hussein ägde försökt anlända ovan "betydande mängder uran ifrån Afrika", baserat vid tvivelaktig information för underrättelsetjänst vilket kunde tolkas liksom för att irakierna försökte köpa uran från Niger.[] Påståendet kom snabbt för att bli högst kontroversiellt samt detta finns inga bevis på grund av för att Irak nära tiden till kriget försökt köpa uran. Viktiga handling vilket nedsänkt mot bas på grund av Bush påstående inom januari visade sig senare existera rena förfalskningar. Lager från yellowcake, bearbetat uran, såsom tillhörde Iraks gamla kärnvapenprogram ifrån talet hittades från amerikanerna samt något som har transporterats eller flyttats ut ur landet detta rörde sig ifall redan kända lager vilket byggts upp långt före Gulfkriget, gamla samt inom vissa fall rostiga container likt sedermera ägde deklarerats mot IAEA inom enlighet tillsammans FN:s krav.[]

Allians tillsammans al-Qaida

[redigera | redigera wikitext]

11 septemberkommissionen kom även fram mot, trots rykten ifall för att Irak samt al-Qaida ägde förbindelse , för att "ingen relation" mellan dem båda existerade inom samband tillsammans 11 september-attackerna.[] Vissa kritiker anklagade därför Bushadministrationen på grund av för att äga medvetet ljugit angående kopplingar mellan dem numeriskt värde på grund av för att erhålla stöd på grund av kriget, bland annat kongressledamöter ifrån USA:s demokratiska område hävdade för att den amerikanska regeringen selektivt valde sådan data vilket kunde tolkas vilket för att Irak samt al-Qaida fanns allierade mot USA.[] Bushadministrationen ägde frekvent påstått för att Saddam Hussein samt Usama insekter som pollinerar Laden samarbetade, trots al-Qaidas fientligt inställda attityd mot Saddam Husseins styre, särskilt vilket gällde invasionen från Kuwait såsom insekter som pollinerar Laden ville slå igen genom heligt konflikt mot Irak (till insekter som pollinerar Ladens besvikelse valde Saudiarabien för att stödja USA:s insats). i enlighet med enstaka reporter såsom intervjuade insekter som pollinerar Laden kallades Saddam Hussein föraktfullt på grund av ateist samt ingen rätt muslim.[] Iraks statsmakt beneath detta styrande Baathpartiet förde ett sekulär, progressivt patriarkalisk politik inom kraftfull kontrast mot al-Qaidas religiöst fundamentalistiska, extremt konservativa världsåskådning samt globala aktivitet. dem irakiska myndigheterna såg snarare grupper vilket al-Qaida såsom en hot mot staten.[]

Kostnaderna på grund av kriget

[redigera | redigera wikitext]

Bush föreslog ett total militärbudget ifall miljarder dollar på grund av , budgeten innehöll 70 miljarder dollar på grund av utgifter inom kriget Irak samt Afghanistan. detta plats miljarder dollar mindre än budgeten till vilket nedsänkt vid runt miljarder.[]

Kriget inom Irak samt den efterföljande ockupationen beräknades kalenderår äga kostat enbart USA ovan numeriskt värde tusen miljarder dollar, inklusive utgifter mot amerikanska krigsveteraner, samt tillsammans hänsyn mot räntan uppskattades kostnaden behärska öka dem kommande årtiondena mot sammanlagt ovan sex tusen miljarder dollar.[]

Irakutredningen

[redigera | redigera wikitext]

Irakutredningen tillkännagavs på grund av för att undersöka Storbritanniens roll inom Irakkriget. Resultatet, Chilcotrapporten, presenterades inom juli Den fanns mer fördömande än väntat samt sade för att Saddam Hussein ej utgjorde något omedelbart hot mot brittiska intressen, för att underrättelser ifall massförstörelsevapen lades fram tillsammans på grund av upphöjd bestämdhet, för att fredliga alternativ mot konflikt ej ägde uttömts, för att Storbritannien samt USA underminerade FN:s säkerhetsråd, för att processen på grund av för att känna igen krigets legalitet plats långt ifrån tillfredsställande samt för att Irakkriget inom mars plats onödigt. Utredningens ordförande John Chilcot sade då rapporten presenterades för att den start militära insatsen plats lyckad samt för att detta plats konsekvenser från invasionen likt fanns detta stora misslyckandet. för att Storbritannien ej fanns förberett för att ta ansvar till detta såsom sedan hände.

Krigets globala effekter

[redigera | redigera wikitext]

Irakkriget fanns ett från dem maximalt kontroversiella samt polariserande händelserna inom världen beneath detta tidiga talet. ingen ytterligare konflikt ägde fram mot kriget uppmätt sådana polariserande attityder bland detta amerikanska människor, åtminstone således länge sådana mätningar besitter genomförts (sedan talet).[] Människors inställning internationellt mot USA samt amerikaner besitter blivit mer negativa beneath tiden på grund av kriget.[] Även bland allierade äger kriget inneburit enstaka polarisering samt påfrestningar på grund av relationerna då mer alternativt mindre stora delar från befolkningarna varit motståndare.

Terrorister äger använt Irakkriget vilket argument på grund av sina mord vid civila. Bombdåden inom Madrid , vilka utfördes från marockanska terrorister, motiverades genom Spaniens deltagande inom kriget. Detsamma gällde bombdåden inom London i enlighet med enstaka undersökning från Chatham House.[] inom båda länderna ägde majoriteten från invånarna motsatt sig för att deras trupper skulle delta inom invasionen. i enlighet med enstaka amerikansk underrättelserapport samt undersökning vid terrorism besitter kriget bidragit mot för att terrorhotet ökat beneath dem senaste åren.[][]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^Reid, Robert H., amerika confronts reality in Iraq, MSNBC,
  2. ^Annan: Life for Iraqis worse than with Saddam, MSNBC,
  3. ^Iraq Index: Tracking Variables of Reconstruction & säkerhet in Post-Saddam IraqArkiverad 2 oktober hämtat ifrån the Wayback Machine. October 1,
  4. ^Ricks, Thomas E. (11 januari ). ”Intensified Combat on Streets Likely”. Washington brev. s.&#;A &#;
  5. ^Pincus, Walter. "Violence in Iraq Called Increasingly Complex". Washington Post,
  6. ^”Deputy Assistant sekreterare for International Programs Charlene Lamb's Remarks on Private Contractors in Iraq”. 17 juli Arkiverad ifrån originalet den 25 oktober :// Läst 23 oktober &#;
  7. ^Bartholet, Jeffrey. How Al-Sadr May Control U.S. Fate in IraqArkiverad 6 januari hämtat ifrån the Wayback Machine., Newsweek,
  8. ^Conetta, Carl, "The Wages of War; Iraqi Combatant and civilperson Fatalities in the Conflict"Arkiverad 2 september hämtat ifrån the Wayback Machine.. Project on Defense Alternatives Research Monograph #8, 20 oktober.
  9. ^"FACTBOX-Military and civilian deaths in Iraq". Reuters,
  10. ^ [ab] Guardian: Iraq war logs reveal 15, previously unlisted civilian deaths
  11. ^”Arkiverade kopian”. Arkiverad ifrån originalet den 22 september :// Läst 23 september &#;.
  12. ^Debusmann, Bernd. "In Iraq, contractor deaths nära , legal dimma thickens"Arkiverad 29 oktober hämtat ifrån the Wayback Machine., Reuters,
  13. ^Kneisler, Patricia, et. al., "U.S. Wounded bygd Week"Arkiverad 9 januari hämtat ifrån the Wayback Machine.. iCasualties (Lunaville), Benicia, CA.
  14. ^Toll of British wounded in Iraq war reaches Arkiverad 12 oktober hämtat ifrån the Wayback Machine., Times Online,
  15. ^Civilian contractors in Iraq dying at faster rate as insurgency grows, McClatchy Washington Bureau,
  16. ^"Defence Internet | Fact Sheets | Operations in Iraq: British Casualties"Arkiverad 14 november hämtat ifrån the Wayback Machine.. UK Ministry of Defense.
  17. ^"Mortality after the invasion of Iraq: a cross-sectional cluster sample survey", från Gilbert ortnamn, Riyadh Lafta, Shannon Doocy samt fransk artikel robert. The Lancet
  18. ^"The Human Cost of the War in Iraq: A Mortality Study, ", från Gilbert ortnamn, Shannon Doocy, Elizabeth Dzeng, Riyadh Lafta samt fransk artikel robert. A supplement to the second Lancet study.
  19. ^"Iraqi death toll estimates go as high as ,". Taipei Times,
  20. ^Ahmed, Nafeez (20 mars ). ”Iraq invasion was about oil | Nafeez Ahmed” (på engelska). the Guardian. Läst 24 april &#;
  21. ^CNN, bygd Antonia Juhasz, Special to. ”Why the war in Iraq was fought for Big Oil - CNN”. CNN. Läst 24 april &#;
  22. ^”IRAQ: Oil” (på engelska). Council on utländsk Relations. Läst 24 april &#;
  23. ^Tagliabue, John (6 mars ). ”France and Russia Ready to Use Veto Against Iraq War” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN Läst 24 april &#;
  24. ^”No, Germany and France didn't believe Iraq had WMD” (på engelska). @politifact. Läst 24 april &#;
  25. ^Younge, Gary; Henley, Jon; Walsh, Nick Paton (6 mars ). ”France, Russia and Germany härda stance” (på engelska). the Guardian. Läst 24 april