Tid till vård ger vård i tid

Läs mer angående publikationen Skriv ut

International Health Policy Survey (IHP)

Förord

Sverige deltar sedan inom ett årlig internationell jämförande rapport från hälso- samt sjukvården, till för att öka utbildning mellan länder samt ge underlag mot förbättrat beslutsfattande inom sektorn. granskning – the International Health Policy Survey (IHP) – leds från den amerikanska stiftelsen The Commonwealth Fund samt genomförs inom 10 länder. Myndigheten på grund av vård- samt omsorgsanalys (Vård- samt omsorgsanalys) besitter sedan inom uppgift från regeringen för att genomföra samt redovisa den svenska delen från IHP-studien.

I den på denna plats rapporten redovisar oss effekt samt analyser från års analys, var Australien, land i västeuropa, Kanada, Nederländerna, Nya Zeeland, Schweiz, Storbritannien, land, Tyskland samt USA deltog. IHP-undersökningen på grund av undersöker vuxnas äventyr från hälso- samt sjukvården.

Arbetet nära Vård- samt omsorgsanalys äger gjorts från projektledaren Peter Nilsson, analytikern Agnes Lindvall, utredaren Cecilia Dahlgren samt praktikanten Julia Belcastro. inom arbetet besitter även projektdirektören ortnamn Ljungvall deltagit.

På uppgift från The Commonwealth Fund besitter företaget SSRS ansvarat på grund av den internationella samordningen från granskning. Statistiska centralbyrån (SCB) besitter vid uppgift från Vård- samt omsorgsanalys avslutat den svenska datainsamlingen.

Vård- samt omsorgsanalys önskar rikta en varmt tackar mot varenda vilket besitter besvarat enkäten. Vår förhoppning existerar för att rapporten är kapabel fungera vilket en underlag på grund av för att utveckla svensk hälso- samt sjukvård.

Stockholm
Jean-Luc af Geijerstam, generaldirektör

Resultat inom korthet

Vi besitter undersökt hur vuxna svenskar upplever för att vården fungerar jämfört tillsammans med nio andra OECD-länder. Studien International Health Policy Survey (IHP) genomförs varenda kalenderår inom samarbete tillsammans den amerikanska stiftelsen The Commonwealth Fund. oss besitter även slutfört enstaka fördjupad granskning från detta svenska resultatet.

Vi kommer fram mot nästa utfall samt slutsatser.

Sverige jämfört tillsammans andra länder

• Inom områdena kontinuitet, personcentrering samt tillgänglighet besitter land fortsatt svagare utfall än andra länder. Dessa kvarstående brister tyder vid för att inriktningsmålen inom omställningen mot ett god samt nära vård ännu ej avspeglas inom befolkningens upplevelser.
• Årets studie inkluderar nya problem att diskutera ifall för att bli orättvist behandlad samt ej tagen vid allvar inom hälso- samt sjukvården. var äger land sämst utfall inom all undersökningen.
• Det finns några områden var landet besitter förbättrad utfall än genomsnittet. Svenska patienter äger ett jämförelsevis upphöjd användning från digitala verktyg samt tjänster, erhålla vilket avstår vård vid bas från kostnaden samt upphöjd användning från hälsofrämjande samtal.
• Trots enstaka upphöjd användning från digitala verktyg samt tjänster, existerar både patienter samt medicinsk expert inom landet mindre nöjda tillsammans distansbesök än inom andra länder.
• Nederländerna utmärker sig såsom detta nation tillsammans med bäst effekt till flera problem att diskutera inom granskning. detta gäller särskilt personcentrering, kontinuitet samt tillgänglighet var dem svenska resultaten visar störst brister.

Utveckling ovan period från dem svenska resultaten

• Allt fler använder digitala verktyg samt tjänster inom hälso- samt sjukvården samt hälsofrämjande konversation äger blivit vanligare.
• Personcentrering samt vård mot personer tillsammans med kroniska sjukdomar äger försämrats.
• Väntetiderna mot den inriktade vården besitter blivit mindre, dock tillgängligheten mot vård vid kvällar samt helger samt chansen mot svar identisk solens tid nära förbindelse tillsammans med vårdcentralen äger försämrats.
• Informationsöverföringen ifrån primär- mot specialistvård besitter förbättrats, dock överföringen ifrån specialistvård mot primärvård äger försämrats.

Skillnader mellan olika grupper inom befolkningen inom dem svenska resultaten

• Personer tillsammans med kroniska sjukdomar samt sämre självskattad välmående besitter sämre erfarenheter från vården. Mer insikt behövs angående primärvårdens förutsättningar för att ge vård mot dessa grupper, ej minimalt eftersom patientsäkerheten kunna påverkas.
• Yngre samt personer tillsammans med utländsk bakgrund samt lägre utbildningsnivå existerar andra grupper liksom besitter mer negativa erfarenheter från vården än befolkningen inom stort.
• Personer tillsammans med fast läkarkontakt äger förbättrad erfarenheter från vården än dem tillsammans ordinarie mottagning.

Sammanfattning

Den på denna plats rapporten redovisar effekt samt analyser från den internationella enkätundersökningen International Health Policy Survey (IHP) på grund av granskning kartlägger hur befolkningen inom land samt nio andra länder upplever hälso- samt sjukvården inom sina respektive länder.

Målet tillsammans med granskning existerar för att, utifrån befolkningens samt patienternas perspektiv, känna igen områden var den svenska hälso- samt sjukvården kunna förbättras samt bidra mot internationellt utbildning. Syftet existerar även för att producera förbättrad medvetande på grund av styrkor samt svagheter inom svensk vård samt för att bidra mot fördjupade analyser samt diskussioner likt kunna leda mot dess utveckling.

Rapporten utgår ifrån nästa frågor:

• Hur förhåller sig Sveriges utfall till olika frågeområden mot övriga länders resultat?
• Hur äger Sveriges konsekvens förändrats sedan förra granskning ?
• Vilka samband besitter dem svenska resultaten tillsammans olika bakgrundsfaktorer samt förhållanden liksom går för att koppla mot individen?

Även angående granskning omfattar flera relevanta frågeområden ger den ej ett allomfattande foto från hälso- samt sjukvården. granskning fångar patientrapporterade erfarenheter, samt detta existerar möjligt för att dessa ibland skiljer sig ifrån medicinska utfall likt mäts tillsammans med kliniska mått.

Cirka 2  slumpmässigt utvalda personer inom åldern 18 kalenderår samt äldre svarade vid års enkätundersökning inom landet, vilket innebär enstaka svarsfrekvens vid 28 andel. eftersom bortfallet existerar större inom vissa grupper justerar oss till skillnader inom svarsbenägenhet tillsammans hjälp från därför kallad viktning, således för att resultaten bör existera representativa på grund av den svenska befolkningen.

Rapporten innehåller ett massiv mängd effekt samt berör flera olika frågeområden. Tabell 1 ger enstaka sammanfattande foto från resultaten inom årets analys – hur befolkningen inom land svarade vid respektive fråga samt hur detta utfall avviker ifrån dem övriga länderna samt hur detta äger förändrats sedan granskning Dessutom framgår vilket nation likt ägde detta bästa resultatet inom respektive fråga.

Efter tabellen sammanfattar oss våra viktigaste påverkan samt slutsatser utifrån rapportens tre frågor.

Tabell 1. Sveriges effekt jämfört tillsammans med övriga länder samt förändring sedan

Svensk vård inom internationell jämförelse

Styrkan tillsammans IHP-undersökningen ligger inom dess unika tillfälle för att tillämpa identisk ämnen vid en urval från befolkningen inom tio OECD-länder, oberoende från deras hälso- samt sjukvårdssystem. Internationella jämförelser äger dock sina begränsningar, vilket existerar viktigt för att bära tillsammans med sig inom tolkningen från resultaten. mot modell finns detta skillnader inom befolkningens sammansättning samt enkätmetodiken vilket är kapabel påverka jämförbarheten. Trots utmaningarna visar granskning ändå vid flera områden var svensk hälso- samt medicinsk vård är kapabel förbättras samt var landet presterar positivt jämfört tillsammans med andra länder.

Resultaten visar för att svensk hälso- samt medicinsk vård besitter styrkor inom form eller gestalt från enstaka upphöjd användning från digitala verktyg samt tjänster inom sina kontakter tillsammans med hälso- samt sjukvården, erhålla likt avstår vård vid bas från kostnader samt ett jämförelsevis upphöjd användning från hälsofrämjande diskussion. Samtidigt finns detta brister inom kontinuitet, personcentrering samt tillgänglighet, var land presterar sämre än genomsnittet bland dem tio deltagande länderna. Nederländerna utmärker sig positivt vid flera från områdena, möjligen tackar vare deras starka primärvård.

Digitala verktyg, ett fåtal vilket avstår vård vid bas från kostnaden samt flera hälsofrämjande diskussion – tre svenska styrkor

Det finns några områden var landet äger förbättrad påverkan än genomsnittet bland dem tio deltagande länderna. Resultaten visar för att svenska patienter besitter ett jämförelsevis upphöjd användning från digitala verktyg samt tjänster, erhålla vilket avstår vård vid bas från kostnaden samt upphöjd användning från hälsofrämjande samtal.

Jämfört tillsammans övriga länder använder flera svenskar verktyg till för att kommunicera digitalt tillsammans med sin vårdcentral samt till för att studera journaler samt andra hälsouppgifter digitalt. detta ligger inom linje tillsammans med visionen för att land bör artikel bäst inom världen vid för att nyttja digitaliseringen samt e-hälsans möjligheter mot inom samtliga länder inom IHP-undersökningen äger användningen från digitala tjänster samt verktyg ökat kraftigt mellan 0ch , dock dem svenska resultaten förblir bland dem högsta inom undersökningen.

En ytterligare positiv avvikelse existerar för att detta existerar förhållandevis ett fåtal inom landet vilket avstår vård vid bas från kostnaderna. Dessutom äger fler svenska patienter haft en hälsofrämjande konversation ifall kroppslig handling respektive alkoholkonsumtion än inom andra länder. ett förklaring är kapabel existera för att flera regioner inom närtid besitter gjort satsningar på grund av för att öka antalet hälsosamtal vid vårdcentralerna.

Resultaten tyder sammantaget vid för att land äger relativt väl utvecklade e-hälsoresurser, för att dem ekonomiska barriärerna på grund av ingång mot vård existerar låga samt för att detta hälsofrämjande arbetet existerar förhållandevis framträdande inom svensk hälso- samt sjukvård.

Trots upphöjd användning från digitala verktyg samt tjänster existerar svenska patienter samt medicinsk expert mindre nöjda tillsammans med distansbesök

Att svenska patienter besitter god resurser mot olika digitala verktyg framkommer även från IHP-undersökningen såsom riktades mot primärvårdsläkare. en klart konsekvens från granskning plats för att land fanns inom framkant tillsammans med för att införa digitala verktyg på grund av patienter samt doktor inom primärvården, samt för att detta ägde skett enstaka förbättring sedan Däremot fanns svenska doktor mindre positivt inställda mot för att utföra vård vid distans än inom andra länder. inom årets utredning ser oss vid motsvarande sätt för att dem svenska patienterna existerar mindre nöjda tillsammans med sina digitala vårdbesök inom primärvården än inom andra länder. Digitalisering från hälso- samt sjukvården bör ske tillsammans med ambitionen för att underlätta till människor för att nå enstaka god samt jämlik välbefinnande, samt för att ge verksamheterna stöd inom arbetet tillsammans detta. Vår slutsats existerar därmed för att utvecklingen från digitala verktyg samt tjänster går vidare, dock för att detta existerar viktigt för att säkerställa för att även vård vid distans utgår ifrån individens behov samt förutsättningar.

Kontinuitet, personcentrering samt tillgänglighet brister

IHP-undersökningen visar även brister inom detta svenska hälso- samt sjukvårdssystemet, framför allt gäller bristerna kontinuitet, personcentrering samt tillgänglighet. Även inom tidigare IHP-undersökningar äger landet demonstrerat svagare påverkan inom dem områdena än andra länder.

Frågorna angående kontinuitet handlar mot modell ifall ingång mot enstaka fast läkarkontakt inom primärvården. var existerar andelen inom landet uppenbart lägst inom bota granskning. Bara 32 andel inom landet anger för att dem äger enstaka fast läkarkontakt inom primärvården, medan genomsnittet inom all granskning existerar 81 procent.

Frågorna inom granskning såsom rör personcentrering handlar mot modell angående för att vårdpersonalen känner mot ens sjukdomshistoria, ägnar enstaka tillräckligt tillsammans med period samt inkluderar ett inom beslut. Även denna plats besitter land sämre konsekvens än andra länder. detta existerar även färre patienter inom landet tillsammans med kroniska sjukdomar likt svarar för att dem besitter samtalat om uppgift tillsammans med behandlingen på grund av sin sjukdom samt olika behandlingsalternativ samt fått enstaka strategi till egenvård.

Även då detta gäller väntetider samt tillgänglighet besitter landet sämre effekt än övriga länder. detta gäller både mottagning inom primärvården samt specialiserad vård. detta existerar även fler inom landet än inom andra länder från dem liksom besitter besökt enstaka akutmottagning vilket svarar för att deras bekymmer ägde kunnat behandlas vid deras ordinarie reception angående personalen ägde varit tillgänglig.

De kvarstående bristerna inom kontinuitet, tillgänglighet samt personcentrering tyder vid för att inriktningsmålen inom omställningen mot enstaka god samt nära vård ännu ej avspeglas inom befolkningens upplevelser

Omställningen mot enstaka god samt nära vård besitter tre inriktningsmål: ökad kontinuitet inom primärvården, mer delaktiga patienter samt ett personcentrerad vård samt ökad tillgänglighet. för att landet fortsatt äger svaga utfall inom dessa områden tyder vid för att omställningens inriktningsmål ej avspeglas inom befolkningens erfarenheter.

Att behärska välja samt erhålla passage mot enstaka fast medicinsk expert inom primärvården existerar förankrat både inom lagstiftning samt undersökning, vilket visar för att kontinuitet inom primärvården små frukter från växter tillsammans sig fördelar både på grund av patienter samt hälso- samt sjukvårdssystemet inom stort. Nyttan från fast läkarkontakt verifieras både från årets IHP-undersökning samt IHP-undersökningen mot primärvårdsläkare Trots dem tydliga patientfördelarna äger landet fortsatt lägst andel tillsammans fast läkarkontakt.

Bristen vid fasta medicinsk expert inom primärvården förmå förklara för att Sveriges påverkan vid frågorna angående personcentrering även existerar svaga. ett ytterligare delförklaring är kapabel existera den pressade arbetssituation såsom primärvårdsläkarna vittnade ifall inom IHP-undersökningen Vår slutsats ifrån den rapporten kvarstår angående för att vårdcentralernas, regionernas samt regeringens jobb till för att utveckla arbetsmiljön vid vårdcentralerna behöver intensifieras.

Viktigt för att utreda varför därför flera upplever för att dem blir orättvist behandlade samt ej tagna vid allvar

Nytt inom årets utredning existerar problem att diskutera angående man besitter blivit orättvist behandlad samt ej tagen vid allvar inom hälso- samt sjukvården. Resultaten visar för att land presterar sämre än dem andra länderna. erfarenheter från för att ej äga blivit tagen vid allvar alternativt för att äga blivit orättvist behandlad existerar särskilt vanligt bland yngre, kvinnor samt personer tillsammans sämre välbefinnande. detta finns även en samband tillsammans med för att uppleva för att vårdpersonalen ej ägnat ett tillräckligt tillsammans tidsperiod. detta existerar angeläget för att känna igen förbättringsmöjligheter denna plats, på grund av för att behärska säkerställa enstaka god vård vid lika villkor på grund av läka befolkningen.

Nederländerna rankas högst inom flera områden

Nederländerna existerar detta nation vilket utmärker sig inom granskning tillsammans med för att ett fåtal bäst påverkan till flera från frågorna. dem områden var Nederländerna inom synnerhet utmärker sig existerar personcentrering, kontinuitet samt tillgänglighet – identisk områden var landet äger tydligast brister. Flera från Nederländernas starka utfall kunna sannolikt förklaras från deras väl utbyggda primärvård:

• En relativt massiv andel från läkarna inom Nederländerna existerar verksamma inom primärvården.
• Det behövs ett remiss ifrån primärvården på grund av för att erhålla passage mot specialiserad vård.
• Patienterna betalar ingen patientavgift på grund av läkarbesök samt sjuksköterskebesök inom primärvården.

Utveckling ovan tidsperiod från dem svenska resultaten

Många från frågorna inom års studie existerar identiska tillsammans med frågorna inom granskning detta finns därmed goda möjligheter för att följa utvecklingen ovan tidsperiod. till flera från frågorna ligger nivåerna förhållandevis stabila, dock till vissa ämnen ser oss tydliga förändringar. detta gäller mot modell användandet från digitala verktyg samt tjänster, likt besitter ökat, samt upplevelserna från personcentrering, var resultaten besitter försämrats. till tillgänglighet samt informationsöverföring mellan vårdnivåer ser oss förbättringar på grund av vissa problem att diskutera samt försämringar på grund av andra.

Fler använder digitala verktyg samt hälsofrämjande samtal

Digitala verktyg samt hälsofrämjande konversation existerar numeriskt värde områden var land äger förbättrad konsekvens än andra länder. Resultatet besitter även förbättrats sedan Fler tar sektion från sin journal samt andra hälsouppgifter digitalt samt fler besitter kommunicerat digitalt tillsammans med sin vårdcentral. detta äger även blivit vanligare tillsammans hälsofrämjande konversation angående kost samt kroppslig aktivitet.

Sämre personcentrering samt vård mot personer tillsammans kroniska sjukdomar

Resultaten äger försämrats vid flera från dem områden var landet redan ägde svaga påverkan detta gäller inom synnerhet personcentrering samt vård till personer tillsammans med kroniska sjukdomar.

Färre upplever för att dem existerar således involverade dem önskar inom besluten ifall sin vård samt färre upplever för att vårdpersonalen ägnar dem tillräckligt tillsammans med tidsperiod, känner mot deras sjukdomshistoria samt redogör vid en sätt liksom existerar enkel för att förstå inom förbindelse tillsammans sin ordinarie medicinsk expert alternativt mottagning.

För personer tillsammans kroniska sjukdomar samtalar om färre uppgift alternativt prioriteringar tillsammans behandlingen samt tänkbara behandlingsalternativ samt biverkningar. detta existerar även färre såsom besitter fått ett översyn från sina medicin än , något såsom kunna försämra patientsäkerheten.

Tillgänglighet samt informationsöverföring mellan vårdnivåer visar både positiva samt negativa resultat

Väntetider samt tillgänglighet visar både förbättringar samt försämringar inom dem svenska resultaten mellan samt Resultatet äger förbättrats på grund av väntetider mot specialistläkarbesök samt operation. Samtidigt ser oss försämringar från tillgängligheten mot vård vid kvällar samt helger samt chansen mot svar identisk solens tid nära förbindelse tillsammans med vårdcentralen. Dessutom uppger fler från dem vilket besökt ett akutmottagning för att deras bekymmer ägde kunnat behandlas vid deras ordinarie reception ifall personalen ägde varit tillgänglig. Trots den positiva utvecklingen på grund av väntetider inom specialistvården existerar land kvar beneath detta internationella snittet inom dessa frågor.

Informationsöverföringen mellan vårdnivåer äger både försämrats samt förbättrats. Fler svarar för att den ordinarie vårdcentralen saknar kunskap ifrån den inriktade vården, vilket innebär ett försämring. Samtidigt svarar färre för att specialistvården saknar kunskap ifrån primärvården, vilket existerar enstaka förbättring.

Hur besitter olika grupper från befolkningen svarat?

För för att fördjupa förståelsen från detta svenska resultatet undersöker oss angående svaren besitter samband tillsammans med olika individuella förhållanden, då oss tar hänsyn mot flera faktorer samtidigt. oss undersöker exempelvis ifall svaren skiljer sig utifrån individens demografi (kön, ålder samt utländsk bakgrund), socioekonomi (utbildningsnivå) samt välbefinnande (självskattad välmående samt angiven förekomst från kronisk sjukdom) samt olika kontextuella faktorer, såsom boendeort samt ifall man besitter ett fast vårdkontakt alternativt inte.

Resultaten visar för att detta finns flera skillnader inom svarsmönster mellan olika grupper inom befolkningen. Faktorer vilket existerar förknippade tillsammans med mer negativa erfarenheter från vården existerar yngre ålder, utländsk bakgrund, lägre utbildningsnivå samt sämre hälsotillstånd. Samtidigt visar resultaten för att personer tillsammans med ett fast läkarkontakt inom flera fall äger förbättrad erfarenheter ifrån hälso- samt sjukvården än personer vilket ej äger ett fast läkarkontakt.

Även angående granskning täcker in flera relevanta förklaringsfaktorer finns detta sannolikt även andra utestående faktorer likt förmå påverka sambanden. Exempelvis äger oss ej resultat ifall tidigare vårdkonsumtion alternativt registrerade diagnoser, utan vårt underlag bygger uteslutande vid vilket deltagarna inom granskning själva besitter uppgett. oss önskar även betona för att dem eventuella samband likt framkommer inom analyserna påvisar samvariation mellan olika faktorer, dock detta betyder ej för att detta finns en orsakssamband mellan dem.

Yngre ålder, utländsk bakgrund samt lägre utbildningsnivå existerar faktorer såsom existerar förknippade tillsammans mer negativa erfarenheter från vården

Ålder påverkar ofta upplevelsen från vården. Yngre personer, särskilt inom åldern 18–34 kalenderår, existerar allmänt mer negativa mot vården. dem avstår oftare ifrån för att söka vård vid bas från kostnaden samt upplever oftare för att deras hälsoproblem ej tas vid allvar. Dessutom existerar detta mindre vanligt för att dem besitter ett fast vårdkontakt. Å andra sidan använder dem oftare digitala tjänster.

Det finns flera signifikanta skillnader mellan kvinnor samt män inom deras erfarenheter från hälso- samt sjukvården. Kvinnor svarar något oftare än män för att dem använt digitala tjänster till för att studera sin journal samt förnya anvisning. detta existerar ingen skillnad mellan könen inom hur vanligt detta existerar för att äga ett fast vårdkontakt, dock detta existerar vanligare för att män varken äger ett fast vårdkontakt alternativt ett fast reception. Trots detta svarar kvinnor oftare än män för att deras besvär ej tagits vid allvar alternativt för att dem blivit orättvist behandlade från vården.

Personer tillsammans utländsk bakgrund äger oftare negativa erfarenheter från vården än personer tillsammans svensk bakgrund. Personer tillsammans utländsk bakgrund svarar mot modell oftare för att dem avstått vård vid bas från kostnaden samt för att dem äger fått vänta längre vid vård än personer tillsammans med svensk bakgrund. Personer tillsammans med utländsk bakgrund likt vårdats vid vårdinrättning svarar även mindre ofta för att dem bemötts tillsammans med vänlighet samt respekt vid sjukhuset, samt mindre ofta för att dem besitter fått skriftlig resultat ifall symtom för att bevaka efter utskrivning.

Även då detta gäller utbildningsbakgrund framkommer skillnader inom resultaten. Personer tillsammans med upphöjd kurs avstår mindre ofta ifrån vård vid bas från kostnaden än personer tillsammans lägre träning. Personer tillsammans upphöjd kurs använder även oftare digitala verktyg samt äger mer positiva erfarenheter från personcentrering samt informationsutbyte mellan olika vårdformer än personer tillsammans med enbart grundskoleutbildning.

Personer tillsammans med sämre välmående existerar oftare missnöjda tillsammans vården

Personer tillsammans sämre hälsotillstånd äger oftare än andra ett fast vårdkontakt. Trots detta upplever patienter tillsammans självskattad dålig välmående samt patienter tillsammans diagnosticerad psykisk ohälsa mindre ofta än andra för att vårdpersonalen känner mot deras sjukdomshistoria, ägnar dem tillräckligt tillsammans tidsperiod, inkluderar dem inom beslut samt redogör saker vid en sätt såsom dem förstår.

Personer tillsammans sämre självskattad dålig välbefinnande, diagnosticerad psykisk ohälsa och/eller minimalt ett kronisk sjukdom svarar även oftare än andra för att dem avstått vård vid bas från kostnaden, för att dem varit tillsammans med ifall för att deras hälsoproblem ej tagits vid allvar samt för att dem äger blivit orättvist behandlade inom vården.

Mer förståelse behövs angående hur primärvården är kapabel ge förbättrad vård mot personer tillsammans med kroniska sjukdomar

Årets utredning visar för att svenskar tillsammans med kroniska sjukdomar allmänt besitter sämre effekt än inom andra länder då detta gäller för att erhålla vård på grund av sitt hälsotillstånd. Andelen inom land liksom upplever för att dem fått tillräckligt tillsammans stöd på grund av egenvård, fått enstaka läkemedelsgenomgång, alternativt samtalat om syfte samt prioriteringar tillsammans behandlingen, alternativt alternativ mot behandlingen besitter dessutom minskat något sedan

I IHP-undersökningen riktad mot primärvårdsläkare såg oss för att dem svenska läkarna mindre ofta än medicinsk expert inom andra länder ansåg för att vårdpersonalen vid deras vårdcentral plats förberedda för att ge vård mot personer tillsammans med kroniska sjukdomar. dem svenska läkarna gjorde ej heller lika flera insatser på grund av för att stärka patienterna inom egenvård.

Att färre patienter tillsammans kroniska sjukdomar idag får insatser såsom skriftliga planer på grund av egenvård samt läkemedelsgenomgångar är kapabel innebära ett fara på grund av patientsäkerheten. Dessa insatser förmå även förebygga nödvändigheten från vård samt därmed bidra mot en mer effektivt resursutnyttjande.

Resultaten ifrån årets samt förra årets IHP-undersökning visar för att detta behövs mer insikt ifall vilka brister vilket finns till personer tillsammans med kroniska sjukdomar samt ifall primärvårdens förutsättningar för att ge vård mot dem.

Fast läkarkontakt vid vårdcentralen ger mer kontinuitet, delaktighet samt samordning

Personer tillsammans enstaka fast läkarkontakt besitter inom flera fall förbättrad erfarenheter ifrån hälso- samt sjukvården än personer liksom ej besitter ett fast läkarkontakt. mot modell upplever dem oftare för att vårdpersonalen känner mot deras sjukdomshistoria samt inkluderar dem inom beslut. detta existerar även mindre vanligt för att dem äger varit tillsammans angående för att primärvården saknar data ifrån specialistvården alternativt vice versa.

Personer inom tätbefolkade områden svarar oftare än personer inom glesbefolkade samt medelbefolkade områden för att dem äger ett fast läkarkontakt. Skillnaden beror sannolikt vid skillnader inom resurser mot specialistläkare inom allmänmedicin, ej vid skillnader inom patienternas behov.

1 Inledning

Sedan tid deltar land inom enstaka årlig internationell jämförande analys från hälso- samt sjukvården – the International Health Policy Survey (IHP). granskning leds från den amerikanska stiftelsen The Commonwealth Fund samt genomförs inom tio länder. Myndigheten till vård- samt omsorgsanalys (Vård- samt omsorgsanalys) äger sedan inom uppgift från regeringen för att genomföra samt redovisa den svenska delen från IHP-undersökningen. inom den denna plats rapporten redovisar oss resultaten ifrån års granskning, var Australien, land i västeuropa, Kanada, Nederländerna, Nya Zeeland, Schweiz, Storbritannien, land, Tyskland samt USA deltog.

I års IHP-undersökning undersöks befolkningen 18 kalenderår samt äldres äventyr från hälso- samt sjukvården. eftersom IHP-undersökningen följer en rullande treårsschema tillsammans med olika målgrupper på grund av varenda tid, genomfördes den tidigare granskning riktad mot vuxna tid (Vård- samt omsorgsanalys b) samt (Vård- samt omsorgsanalys ). Övriga kalenderår äger granskning riktat sig mot befolkningen 65 kalenderår samt äldre samt primärvårdsläkare.

IHP-undersökningen ger enstaka unik tillfälle för att jämföra den svenska befolkningens erfarenheter från hälso- samt sjukvården – mot modell vårdens tillgänglighet, samordning från resultat samt delaktighet – tillsammans med andra relevanta länder. IHP-undersökningen fullfölja detta vid sålunda sätt möjligt för att illuminera dem styrkor samt svagheter vilket finns inom svensk hälso- samt medicinsk vård inom en internationellt perspektiv. granskning existerar ej ett studie från attityder utan från erfarenheter samt faktiska förhållanden inom mötet tillsammans med vården, detta önskar yttra ifall vilket likt skett inom kontakten tillsammans med vårdpersonalen.

Jämfört tillsammans med andra länder äger land ingång mot relativt många statistik ovan hälso- samt sjukvården genom exempelvis nationella hälsodataregister, nationella kvalitetsregister, Öppna jämförelser samt Nationell patientenkät. Däremot existerar chansen mot internationella jämförelser begränsade. IHP-undersökningen utför detta möjligt för att jämföra Sveriges hälso- samt medicinsk vård tillsammans hälso- samt medicinsk vård inom andra länder. Jämförelserna förmå bidra mot för att känna igen områden var andra länder presterar förbättrad samt är kapabel fungera likt förebilder till svensk hälso- samt sjukvård.

IHP ger ej all bilden från vårdens kvalitet

Den denna plats IHP-undersökningen redovisar befolkningens erfarenheter från för att besöka vården, dock patienterfarenheter existerar ett sektion från vad såsom utgör hälso- samt sjukvårdens standard alternativt effektivitet. en centralt enhet liksom granskning ej belyser existerar medicinska effekt samt hälsoutfall, vilket existerar detta sektor vilket existerar viktigast till patienter inom sin förbindelse tillsammans med vården (Vård- samt omsorgsanalys a).

Svensk hälso- samt medicinsk hjälp besitter allmänt sett goda hälsoutfall. land existerar mot modell en från dem länder inom Europa såsom besitter högst canceröverlevnad samtidigt likt cancerdödligheten långsamt reducerar (Socialstyrelsen ). Den åtgärdbara dödligheten, detta önskar yttra dödlighet inom sjukdomar vilket hälso- samt sjukvården är kapabel påverka förloppet från, besitter minskat ovan tidsperiod samt existerar relativt nedsänkt inom ett internationell jämförelse (Eurostat ; Socialstyrelsen ; Vård- samt omsorgsanalys c). Den medicinska utvecklingen äger även inneburit för att allt fler operationer samt vårdinsatser förmå göras inom öppenvården (SKR ).

Det finns även kända utmaningar inom den svenska hälso- samt sjukvården såsom ej täcks från IHP-undersökningen. mot modell existerar kompetensförsörjningen ett kamp på grund av svensk hälso- samt medicinsk hjälp, både för att rekrytera samt behålla personal.

Slutligen finns detta även stora delar från hälso- samt sjukvården liksom ej berörs inom granskning. detta gäller mot modell den kommunala hälso- samt sjukvården.

Rapportens frågeställningar samt upplägg

I arbetet tillsammans med den på denna plats rapporten besitter oss utgått ifrån nästa frågor:

1. Hur förhåller sig Sveriges påverkan på grund av olika frågeområden mot övriga länders resultat?
2. Hur besitter Sveriges utfall förändrats sedan den förra granskning ?
3. Vilka samband äger dem svenska resultaten tillsammans olika bakgrundsfaktorer samt förhållanden vilket går för att koppla mot individen?

Den inledande frågan besvarar oss genom för att redovisa resultatet på grund av land samt dem övriga nio länder vilket ingick inom års IHP-undersökning riktad mot befolkningen inom åldern 18 kalenderår samt äldre. granskning samt frågorna såsom ingår bestäms från The Commonwealth Fund. Frågorna existerar indelade inom en antal områden, bland annat väntetid samt resurser mot vård, erfarenheter från primärvården, erfarenheter från specialist- samt sjukhusvård samt erfarenheter från vård från personer tillsammans kroniska sjukdomar. mot detta kommer några ämnen liksom bara äger ställts inom Sverige.

För för att besvara den andra frågan jämför oss Sveriges påverkan tillsammans resultaten ifrån granskning enstaka massiv sektion från frågorna existerar identiska inom båda undersökningarna samt detta finns därför goda förutsättningar till jämförelser ovan tid.

För för att besvara den tredjeplats frågan äger oss slutfört enstaka fördjupad utvärdering från den svenska delen från datamaterialet. Då äger oss undersökt hur patienternas erfarenheter från vården relaterar mot individuella faktorer likt ålder, kön, utbildningsnivå samt hälsa.

Sammanfattande metod

Enkäten samt den omfattande metoden på grund av granskning utformas från den oberoende sjukvårdsstiftelsen The Commonwealth Fund inom USA. dem deltagande länderna äger sedan haft tillfälle för att ge synpunkter vid frågorna samt utföra vissa anpassningar utifrån lokala förutsättningar. Vård- samt omsorgsanalys ansvarar på grund av översättningen från enkäten, samt besitter slutfört granskning tillsammans tillsammans med SCB. Enkätundersökningen genomfördes beneath våren liksom ett webbenkät.

Populationen till granskning utgjordes från samtliga folkbokförda personer inom åldern 18 tid samt uppåt. SCB gjorde en stratifierat obundet slumpmässigt urval utifrån Registret ovan totalbefolkningen, samt gjorde totalt fem utskick mot urvalspersonerna. detta fanns 2  personer liksom svarade vid granskning, vilket motsvarade ett svarsfrekvens vid 28 andel. Svarsfrekvensen existerar inom linje tillsammans andra enkätundersökningar riktade mot befolkningen, samt SCB äger viktat datamaterialet på grund av för att ta hänsyn mot olika svarsbenägenhet beroende vid kön, ålder, utländsk bakgrund, bostadsort samt utbildningsnivå.

I dem övriga länderna inom IHP-undersökningen fanns detta massiv variation inom hur flera såsom besvarade enkäten. Nya Zeeland plats landet tillsammans med minimalt antal deltagare, stycken, samt Kanada ägde flest svar tillsammans 4  deltagare. Länderna besitter även använt sig från olika metoder till datainsamlingen. dem flesta länder besitter huvudsakligen använt sig från telefonintervjuer samt gjort slumpmässiga urval ifrån telefonregister. Bara land samt Schweiz äger utgått ifrån totalregister ovan befolkningen på grund av sina slumpmässiga urval, samt båda länderna besitter inom huvudsak använt sig från ett webbenkät på grund av för att samla in svar.

För den inledande samt andra frågan utvärderar oss skillnader mellan land samt övriga länder respektive förändringen ovan tidsperiod. inom analysen beaktar oss ej skillnader alternativt förändringar vid mindre än 2 andel, eftersom dem inom regel ej existerar statistiskt signifikanta.

För för att analysera den tredjeplats frågan angående skillnader inom hur dem svenska deltagarna äger svarat äger oss använt regressionsanalyser. Regressionsanalyserna visar sambandet mellan utfallet (svaret vid frågan) samt olika bakgrundsfaktorer tillsammans hänsyn tagit mot flera faktorer samtidigt:

Individegenskaper

• Ålder (18–24 tid, 25–34 tid, 35–49 tid, 50–64 tid, 65 kalenderår samt äldre)
• Kön (man, kvinna)
• Utländsk bakgrund (född utanför landet alternativt äger numeriskt värde föräldrar födda inom utlandet)
• Utbildning (förgymnasial prov, gymnasial avslutning, eftergymnasial prov liksom högsta avslutade utbildningsnivå)
• Självskattad välbefinnande (bedömer sin personlig välmående såsom god, bedömer sin personlig välmående såsom dålig)
• Kroniska sjukdomar (ingen kronisk sjukdom, enstaka kronisk sjukdom, fler än enstaka kronisk sjukdom)
• Psykisk ohälsa (diagnosticerad från ett läkare)

Kontextfaktorer

• Geografiskt läge (glesbefolkat region, medelbefolkat plats, tätbefolkat område)
• Tillgång mot fast läkarkontakt alternativt reception (fast läkarkontakt, fast reception dock ej fast läkarkontakt, varken fast läkarkontakt alternativt mottagning)

Vi är kapabel ej yttra ifall dem samband oss ser existerar kausala, detta önskar yttra ifall olika påverkan orsakas från skillnader inom bakgrundsfaktorerna. Däremot ger regressionsanalyserna oss ett omfattande foto från skillnader inom befolkningens erfarenheter från hälso- samt sjukvården.

För mer upplysning ifall datainsamlingen samt regressionsanalyserna, titta bilaga 1.

Goda möjligheter för att jämföra samt

IHP-undersökningen riktad mot befolkningen inom åldern 18 tid samt äldre äger tidigare genomförts samt Metoden på grund av den svenska delen från granskning besitter mot viss sektion förändrats samt utvecklats mellan undersökningarna.

År gjordes urvalet ifrån en telefonregister samt granskning genomfördes såsom telefonintervjuer. dock telefonregister existerar ej heltäckande till befolkningen samt utför detta svårare för att nå vissa grupper. Därför övergick oss mot för att nyttja oss från SCB:s lista från totalbefolkningen till urvalet samt webbenkäter mot själva granskning. detta existerar identisk teknik vilket oss besitter använt inom granskning

Många från frågorna existerar även identiska inom undersökningarna samt , samt detta finns därför goda möjligheter för att jämföra år. till några enstaka problem att diskutera kunna oss även jämföra tillsammans med till för att säkerställa jämförbarhet därför långt liksom möjligt existerar materialet viktat vid identisk sätt ovan åren.

I jämförelsen mellan samt existerar detta möjligt för att enstaka sektion från utvecklingen kunna förklaras från förändringar inom hälso- samt sjukvårdssystemet likt ett påverkan från covid pandemin. oss är kapabel ej tillsammans säkerhet yttra hur många pandemin påverkat utvecklingen, dock genomförandet från granskning bedöms ej äga påverkats, vilket innebär för att genomförandet på grund av undersökningarna existerar jämförbara.

Utmaningar inom internationella jämförelser

Hälso- samt sjukvården existerar organiserad vid olika sätt inom olika länder, vilket kunna utföra detta svårt för att jämföra sjukvårdsystem. mot modell förmå hur hälso- samt sjukvården existerar organiserad påverka patienternas erfarenheter samt förväntningar vid hälso- samt sjukvården inom sitt nation. Exempelvis är kapabel detta variera inom vilken utsträckning patienter vårdas vid vårdinrättning till olika sjukdomstillstånd samt hur primärvården existerar organiserad inom länderna. Svensk primärvård liknar visserligen andra länders primärvård inom uppdraget, dock existerar många mindre inom omfattning än övrig medicinsk vård. ett massiv sektion från hälso- samt sjukvården inom land utförs inom stället vid vårdinrättning (Vård- samt omsorgsanalys b). Medan ett massiv sektion från primärvården inom andra länder sker vid små mottagningar likt möjligen enbart består från ett alternativt en par doktor besöker patienter inom land vårdcentraler var detta utöver medicinsk expert samt sjuksköterskor ofta finns bland annat psykologer, terapeuter samt dietister.

Även befolkningssammansättningen, hälsotillståndet samt ekonomiska förutsättningar till hälso- samt sjukvården förmå variera mellan länder, vilket är kapabel påverka svaren. inom IHP-undersökningen besitter man försökt minska effekterna från organisatoriska samt strukturella skillnader mellan länderna genom för att genomföra granskning inom länder tillsammans med liknande ekonomiska förutsättningar till hälso- samt sjukvården.

Det förmå även finnas skillnader mellan terminologin inom länderna vilket förmå existera svåra för att fånga upp inom översättningen från enkäten. på grund av för att därför långt såsom möjligt motarbeta sådana skillnader rör frågorna inom IHP-undersökningar främst konkreta funktioner samt händelser snarare än värderingar från hälso- samt sjukvården.

sålunda denna plats existerar rapporten disponerad

I detta på denna plats kapitlet äger oss beskrivit bakgrunden mot IHP-studien, vilka ämnen oss utgått ifrån samt vilken teknik oss besitter använt.

Kapitel 2–5 redovisar konsekvens ifrån IHP-undersökningen samt våra analyser från dem svenska svaren. varenda avsnitt samlar problem att diskutera likt berör en gemensamt tema. avsnitt 2 undersöker väntetid samt tillgänglighet mot vård, avsnitt 3 befolkningens erfarenheter från primärvården, avsnitt 4 befolkningens kunskap från specialistvård samt sjukhusvård samt avsnitt 5 undersöker problem att diskutera ifall vård från personer tillsammans med kroniska sjukdomar alternativt psykisk ohälsa.

Slutligen summerar oss resultatet samt våra omfattande analyser inom avsnitt 6 samt redovisar våra slutsatser inom avsnitt 7.

2 Väntetid mot vård samt vårdens tillgänglighet

Tillgänglighet mot hälso- samt sjukvården existerar enstaka från flera viktiga kvalitetsaspekter ur en patientperspektiv (Vård- samt omsorgsanalys a). inom detta på denna plats kapitlet redovisar oss dem problem att diskutera ur IHP-undersökningen såsom rör väntetider mot vård samt olika tillgänglighetsbarriärer mot vården.

Långa väntetider mot mottagning samt behandling är kapabel leda mot för att enstaka sjukdom alternativt en medicinskt status förvärras. dock ur en patientperspektiv kunna korta väntetider även existera önskvärt till för att minska bekymmer samt stress. Tillgänglighetsbarriärer existerar sådant vilket utför detta svårt till befolkningen för att söka vård vid korrekt sätt, nära korrekt situation alternativt vid riktig lokal. Barriärerna kunna existera från olika stöt, exempelvis fysiska, kostnadsmässiga samt informationsmässiga.

Resultat på grund av land likt totalitet samt jämfört tillsammans andra länder:

• Väntetiderna mot vård likt ej äger boende vid akutmottagningar besitter ökat inom varenda länder utom inom land, var väntetiden minskat något.
• Andelen inom landet likt fick mottagning hos ett doktor inom specialistvården inom numeriskt värde månader äger ökat något sedan inom dem andra länderna inom granskning besitter andelen minskat. Sveriges relativa position äger därmed förbättrats sedan
• Andelen inom land likt fick ett icke-akut alternativt planerad kirurgisk operation inom ett alternativt numeriskt värde månader besitter ökat sedan , medan den minskat inom flera andra länder. Sveriges relativa position jämfört tillsammans med dem andra länderna inom granskning besitter därmed även förbättrats.
• Få inom land besitter avstått hälso- samt medicinsk vård vid bas från kostnader. Däremot existerar detta vanligare för att avstå vård av tänder vid bas från kostnader.
• Sverige besitter högst andel vilket svarar för att dem äger blivit orättvist behandlade inom vården samt även högst andel vilket känt för att vården ej äger tagit deras hälsobesvär vid allvar.

Resultat på grund av patienter inom land utifrån kontextuella samt individuella faktorer:

• Personer yngre än 65 kalenderår avstår oftare än äldre ifrån olika former från vård vid bas från kostnaden. dem svarar även oftare för att dem blivit orättvist behandlade alternativt för att deras bekymmer ej tagits vid allvar.
• Personer tillsammans utländsk bakgrund får vänta längre vid vård samt avstår oftare vård vid bas från kostnaden än personer tillsammans svensk bakgrund.
• Personer tillsammans dålig välmående, kroniska sjukdomar samt diagnosticerad psykisk ohälsa upplever oftare än personer tillsammans med god välbefinnande långa väntetider, avstår oftare vård vid bas från kostnaden samt upplever oftare för att dem blivit orättvist behandlade alternativt för att dem ej blivit tagna vid allvar inom vården.

landet besitter längre väntetider än flera andra länder, dock den relativa positionen förbättras ovan tid

Väntetiderna mot vård såsom ej äger lokal vid akutmottagningar äger ökat inom varenda länder utom inom Sverige

Figur 1. Väntetider mot vård likt ej sker vid akutmottagning vid sjukhus.

Andelen såsom fick en mottagning mot vård likt ej sker vid akutmottagning vid vårdinstitution inom numeriskt värde respektive sju dagar äger minskat inom samtliga andra länder inom granskning förutom inom land. var äger andelen vilket fick en mottagning hos ett doktor alternativt vårdpersonal inom sju dagar ökat något sedan Andelen liksom upplever för att detta existerar enkel för att ett fåtal vård vid kvällar samt helger besitter minskat inom samtliga länder sedan

I land svarade 36 andel för att dem fick mottagning hos enstaka medicinsk expert alternativt vårdpersonal inom numeriskt värde dagar senaste gången dem fanns sjuka alternativt behövde vård utan för att besöka enstaka akutmottagning vid vårdinrättning. detta existerar enstaka minskning tillsammans enstaka procentenhet sedan vid identisk fråga svarade 73 andel inom land för att dem fick mottagning inom sju dagar, vilket existerar ett ökning tillsammans med tre procentenheter sedan Sveriges relativa position jämfört tillsammans med dem övriga länderna äger förbättrats sedan eftersom väntetiderna försämrats ganska markant inom flera från länderna medan detta svenska resultatet inom princip existerar oförändrat alternativt något förbättrat.

Enligt SKR:s statistik ovan väntetider inom vården fick omkring 80 andel ett medicinsk granskning inom tre dagar inom primärvården (Vård- samt omsorgsanalys c). eftersom antalet dagar ej existerar identisk samt detta existerar viss skillnad inom vilka besöka liksom räknas inom dem båda måtten går detta ej utföra ett detaljerad jämförelse, dock detta verkar ändå såsom för att detta finns ett viss skillnad mellan den egenrapporterade väntetiden samt den likt framgår från SKR:s statistik.

18 andel svarade för att detta existerar ganska alternativt många enkel för att erhålla vård vid aftonen, vid helgen alternativt enstaka helgdag utan besöka ett akutmottagning (här ingår även mottagning via mobil alternativt video). detta existerar ett minskning tillsammans med 6 procentenheter sedan Andelen vilket upplever detta liksom ganska alternativt många enkel för att erhålla vård vid kvällar alternativt helger besitter minskat inom varenda länder inom granskning samt land äger liksom fortsatt lägst andel inom jämförelsen.

utvärdering från detta svenska resultatet utifrån individuella samt kontextuella faktorer

Individfaktorer

Vi ser för att personer tillsammans med utländsk bakgrund mindre ofta än personer tillsammans med svensk bakgrund svarar för att dem fått en mottagning inom primärvården inom numeriskt värde respektive inom sju dagar. Detta trots för att regressionsanalyserna kontrollerar på grund av flera olika former från dålig välmående. Utifrån den på denna plats granskning kunna oss ej svara vid vad skillnaderna beror på.

Personer tillsammans olika former från ohälsa svarar även mindre ofta för att dem besitter fått vård inom numeriskt värde respektive inom sju dagar. detta existerar oroväckande, eftersom resurser mot vård bör existera behovsbaserad, dock samtidigt vet oss ej detaljerad till vilka hälsoproblem dessa personer sökt vård.

Kontextfaktorer

Personer såsom säger för att dem besitter ett fast vårdkontakt svarar oftare än andra för att dem får vård inom sju dagar.

Sveriges relativa position på grund av väntetider mot medicinsk expert inom specialistvården äger förbättrats

Figur 2. Väntetid mot doktor inom specialistvården.

Andelen inom landet likt fick mottagning inom numeriskt värde månader hos ett medicinsk expert inom specialistvården besitter ökat något sedan , medan andelen liksom fått mottagning inom enstaka kalendermånad inom princip legat stilla. inom samtliga övriga länder inom granskning besitter väntetiderna försämrats. Sveriges äger därmed förbättrat sin position jämfört tillsammans andra länder sedan

I land svarade 41 andel för att dem fick vänta mindre än enstaka tidsperiod till för att erhålla ett period på grund av mottagning efter för att dem blev hänvisade mot alternativt bestämde sig på grund av för att träffa ett medicinsk expert inom specialistvården. detta existerar enstaka minskning tillsammans enstaka procentenhet sedan

På identisk fråga svarade 62 andel för att dem fick vänta mindre än numeriskt värde månader vid ett period till mottagning. detta existerar enstaka ökning tillsammans med fyra procentenheter sedan land besitter förbättrat sin position jämfört tillsammans övriga länder inom samt tillsammans med för att samtliga andra länder äger försämrat sitt effekt sedan detta existerar dessvärre ej längre möjligt för att redovisa andelen såsom fick ett period inom tre månader, vilket existerar den period såsom existerar reglerad från vårdgarantin inom landet (6 kap. 1 § 3 hälso- samt sjukvårdsförordning []), eftersom svarsalternativen mot frågan äger ändrats sedan tid fanns detta cirka sju från tio patienter såsom fick en nybesök inom 90 dagar i enlighet med SKR:s väntetidsdatabas (Vård- samt omsorgsanalys c).

Allt större andel inom land får ett icke-akut alternativt planerad kirurgisk operation inom enstaka alternativt numeriskt värde månader

Figur 3. Väntetid mot icke-akut alternativt planerad operation.

Sedan besitter ett allt större andel inom landet fått ett icke-akut alternativt planerad kirurgisk operation inom ett alternativt numeriskt värde månader. Sveriges position jämfört tillsammans med dem andra länderna inom granskning besitter även förbättrats något sedan , eftersom Sveriges påverkan förbättrats samtidigt likt väntetiderna inom flera andra länder försämrats.

I landet svarade 29 andel för att dem fick vänta mindre än ett kalendermånad efter för att dem blev rekommenderade enstaka icke-akut alternativt planerad kirurgisk operation. detta existerar ett ökning tillsammans sex procentenheter sedan

På identisk fråga svarade 49 andel för att dem fick vänta mindre än numeriskt värde månader vid operationen. detta existerar enstaka ökning tillsammans sju procentenheter sedan Dessvärre existerar detta ej längre möjligt för att redovisa andelen liksom fick ett operation inom tre månader, vilket existerar den tidsperiod såsom existerar reglerad från vårdgarantin inom landet (6 kap. 1 § 4 hälso- samt sjukvårdsförordning []), eftersom svarsalternativen mot frågan äger ändrats sedan i enlighet med SKR:s väntetidsdatabas fick cirka fem från tio svenska patienter beneath enstaka operation alternativt behandling inom 90 dagar (Vård- samt omsorgsanalys c).

utvärdering från detta svenska resultatet utifrån individuella samt kontextuella faktorer

Individfaktorer

Personer vilket existerar 25–64 tid verkar mindre ofta än äldre erhålla en mottagning inom specialistvården inom numeriskt värde månader, trots för att oss besitter kontrollerat på grund av flera former från ohälsa. Samtidigt existerar detta vanligare för att äldre behöver specialistvård. tillsammans med största sannolikhet fångar ej den denna plats analysen aspekter från ohälsa alternativt riskfaktorer på grund av äldre såsom leder mot för att personer 65 kalenderår samt äldre får specialistvård snabbare än yngre.

Personer tillsammans med ett alternativt flera kroniska sjukdomar svarar mindre ofta än personer utan kroniska sjukdomar för att dem besitter fått vård inom specialistvården inom ett samt numeriskt värde månader.

Kontextfaktorer

Personer vilket bor inom medeltätbefolkade områden får mindre ofta specialistvård alternativt en sjukhusbesök inom numeriskt värde månader än personer såsom bor inom mer tätbefolkade områden.

Undvikbara mottagning vid akutmottagning blir vanligare

Figur 4. Erfarenheter från mottagning vid akutmottagning vid en sjukhus.

Sverige tillhör dem länder var högst andel, 40 andel, svarade för att detta bekymmer såsom dem ägde då dem senast besökte enstaka akutmottagning vid en vårdinstitution inom stället ägde kunnat behandlas vid deras ordinarie reception angående personalen ägde varit tillgänglig. detta existerar ett ökning tillsammans fyra procentenheter sedan , samt ett ökning tillsammans sex procentenheter sedan

granskning från detta svenska resultatet utifrån individuella samt kontextuella faktorer

Individfaktor

Personer yngre än 65 kalenderår samt personer tillsammans utländsk bakgrund svarar oftare än äldre respektive personer tillsammans med svensk bakgrund för att dem besökt ett akutmottagning vid bas från för att primärvården ej plats tillgänglig då dem ägde en hälsoproblem.

Låga ekonomiska barriärer på grund av resurs mot vård

Avstår vård vid bas från kostnader

Figur 5. Andel vilket avstår vård vid bas från kostnader.

Få inom land besitter avstått ifrån hälso- samt medicinsk hjälp vid bas från kostnader, däremot existerar detta vanligare för att avstå ifrån vård av tänder vid bas från kostnader. landet tillhör dem länder tillsammans med lägst andel vilket avstår ifrån en mottagning inom hälso- samt medicinsk vård, medan detta existerar mot modell vanligare inom USA, Schweiz alternativt Nya Zeeland. Sveriges utfall besitter ej förändrats nämnvärt sedan

I landet svarade 6 andel för att dem någon gång haft en medicinskt bekymmer dock avstått ifrån för att besöka ett medicinsk expert vid bas från kostnaden. detta äger ej förändrats sedan

Lika flera, 6 andel, äger från kostnadsskäl avstått ifrån enstaka medicinsk testning, behandling alternativt uppföljning likt rekommenderats från enstaka läkare.

7 andel äger från kostnadsskäl låtit bli för att plocka upp eller ta ut alternativt ta läkemedel liksom förskrivits. detta besitter ej förändrats sedan

8 andel äger från kostnadsskäl avstått ifrån vård samt behandling likt dem behövde till sin psykiska välbefinnande. detta existerar enstaka fräsch fråga till samt existerar därmed ej möjlig för att jämföra tillsammans tidigare undersökningar.

Det existerar vanligare för att från kostnadsskäl äga avstått vård av tänder alternativt tandläkarundersökning inom land. plats fjärde individ, 25 andel, svarar för att dem äger gjort detta. detta existerar ett ökning tillsammans med 2 procentenheter sedan Sveriges påverkan ligger på denna plats strax beneath genomsnittet från samtliga länders resultat.

utvärdering från detta svenska resultatet utifrån individuella samt kontextuella faktorer

Individfaktorer

Ett genomgående påverkan på grund av samtliga problem att diskutera existerar för att personer yngre än 65 tid oftare än äldre avstår ifrån olika former från vård samt behandling vid bas från kostnaden. ett sektion från förklaringen kunna existera för att personer likt existerar äldre oftare når upp mot högkostnadsskyddet än yngre, eftersom dem inom regel besitter ett högre vårdkonsumtion. Personer såsom äger fyllt 85 tid alternativt existerar äldre betalar heller ej någon betalning inom öppenvården. Dessutom får personer vilket existerar 65 kalenderår alternativt äldre högre tandvårdbidrag än dem likt existerar 30–64 år.

Undersökningen visar även för att personer tillsammans utländsk bakgrund oftare än personer tillsammans svensk bakgrund besitter avstått vård vid bas från kostnaden.

Personer tillsammans eftergymnasial träning besitter mindre ofta än personer tillsammans grundskoleutbildning avstått ifrån behandlingar, läkemedel, alternativt vård av tänder vid bas från kostnaden.

Personer tillsammans med dålig välmående, enstaka alternativt flera kroniska sjukdomar, alternativt diagnosticerad psykisk ohälsa svarar även oftare än andra för att dem avstår samtliga former från vård samt behandling likt dem tillfrågats ifall vid bas från kostnaden. Även denna plats är kapabel detta finnas socioekonomiska aspekter likt ej fångas från vår analys.

Kontextfaktorer

Personer vilket äger ett fast vårdkontakt alternativt reception svarar mindre ofta än dem utan någon struktur från förbindelse för att dem avstått ifrån för att besöka enstaka doktor alternativt avstått enstaka testning, behandling alternativt återbesök vid bas från kostnaden. Personer utan någon struktur från förbindelse inom vården besitter även oftare avstått vård alternativt behandling på grund av psykisk ohälsa vid bas från kostnaden.

Orättvis behandling alternativt för att ej bli tagen vid allvar kunna artikel tillgänglighetsbarriärer

landet besitter högst andel liksom svarar för att dem besitter blivit orättvist behandlade alternativt för att hälsobesvär ej tagits vid allvar

Figur 6. Andel såsom svarar för att dem äger blivit orättvist behandlade alternativt för att hälsoproblem ej tagits vid allvar.

En ytterligare aspekt vid tillgänglighet existerar för att patienterna upplever för att deras hälsobesvär blir tagna vid allvar samt för att dem upplever enstaka rättvis behandling. oss kunna dock titta för att land står inför utmaningar vid detta området. Jämfört tillsammans med andra länder besitter landet högst andel vilket svarar för att dem äger blivit orättvist behandlade inom vården samt även högst andel såsom känt för att hälsobesvär ej äger tagits vid allvar från vården.

I land svarar 19 andel för att dem någon gång blivit orättvist behandlade då dem besökt vården. detta existerar högst andel bland samtliga länder inom granskning. Lägst andel äger Nederländerna tillsammans med 7 andel. Frågan existerar färsk på grund av samt därmed finns ingen jämförelse tillsammans tidigare år.

En högre andel, 38 andel, inom land svarar för att dem någon gång då dem besökt vården känt för att deras hälsobesvär ej tagits vid allvar. Även på denna plats besitter land högst andel, samt därefter kommer USA tillsammans ett andel vid 27 andel. Lägst andel besitter Nederländerna tillsammans med 16 andel. Frågan existerar färsk till samt därmed finns ingen jämförelse tillsammans tidigare år.

granskning från detta svenska resultatet utifrån individuella samt kontextuella faktorer

Individfaktorer

Personer yngre än 65 tid svarar oftare än dem likt existerar äldre än 65 tid för att dem blivit orättvist behandlade inom vården, alternativt för att deras hälsobesvär ej tagits vid allvar.

Kvinnor svarar oftare än män för att dem äger blivit orättvist behandlade inom vården, alternativt för att deras hälsoproblem ej tagits vid allvar.

Personer tillsammans dålig välbefinnande, kroniska sjukdomar samt diagnosticerad psykisk ohälsa svarar oftare än personer tillsammans förbättrad välmående för att dem äger blivit orättvist behandlade inom vården, alternativt känt för att deras hälsobesvär ej tagits vid allvar.

Kontextfaktorer

Patienter såsom besitter haft förbindelse tillsammans med både specialist- samt primärvården verkar oftare uppleva för att deras hälsobesvär ej tas vid allvar. Patienter likt varit tillsammans med ifall för att specialistvården ej varit informerade angående orsaken mot deras mottagning, alternativt för att primärvårdsläkaren saknade upplysning ifall deras mottagning inom specialistvården svarar oftare för att deras hälsobesvär ej tagits vid allvar än personer vilket ej upplevt dem problemen.

Patienter vilket svarar för att dem deras ordinarie doktor känner mot deras sjukdomshistoria samt inkluderar dem inom beslut svarar mindre ofta än andra för att deras hälsoproblem ej tas vid allvar.

3 Erfarenheter från primärvården

I detta denna plats kapitlet redovisar oss resultaten på grund av ämnen angående erfarenheter från den reception alternativt vårdpersonal vilket man vanligen besöker. till dem flesta innebär detta mottagningar samt vårdkontakter inom primärvården.

Historiskt sett äger hälso- samt sjukvården inom landet varit centrerad kring den inriktade sjukhussektorn, samt primärvården rankas ofta lägre än den inriktade vården då detta gäller mot modell patientupplevd standard samt tillit. Försök för att stärka primärvårdens roll samt dess tillgångar äger funnits vid agendan sedan tidigt anförande, dock ofta utan tydliga effekter (Janlöv et al. ).

Regeringen tog beneath initiativ mot ett reform på grund av enstaka omställning inom hälso- samt sjukvården mot enstaka god samt nära vård, var primärvården bör artikel navet inom vården. likt inriktningsmål till reformen besitter regeringen angett ökad tillgänglighet, mer delaktiga patienter samt ett personcentrerad vård, samt ökad kontinuitet inom primärvården (prop. / ). Flera från dessa aspekter förekommer liksom ämnen inom IHP-undersökningen.

Resultat till land liksom totalitet samt jämfört tillsammans andra länder:

• I landet existerar detta vanligt för att äga enstaka ordinarie reception likt man vanligtvis går mot på grund av sin vård. dock detta existerar fortsatt ett fåtal vilket äger ett ordinarie doktor alternativt vårdpersonal jämfört tillsammans andra länder.
• Sveriges effekt till personcentrering inom primärvården ligger allmänt lägre än inom övriga länder. Resultaten besitter dessutom försämrats sedan den förra mätningen , trots för att ökad personcentrering existerar enstaka huvud sektion inom den pågående omställningen mot ett god samt nära vård.
• Användningen från digitala tjänster inom hälso- samt sjukvården ökar inom samtliga länder inom granskning. land äger fortsatt bland dem högsta resultaten både då detta gäller digital överföring samt för att studera journalen elektroniskt.

Resultat på grund av patienter inom land utifrån kontextuella samt individuella faktorer:

• Ålder samt hälsotillstånd existerar faktorer vilket påverkar flera från resultaten inom granskning. Äldre personer samt personer tillsammans sämre hälsotillstånd äger oftare enstaka ordinarie medicinsk expert alternativt vårdpersonal. Äldre personer upplever även oftare än yngre för att vårdpersonalen känner mot deras sjukdomshistoria, ägnar dem tillräckligt tillsammans tidsperiod beneath vårdbesöket, inkluderar dem inom beslut samt redogör saker vid en sätt liksom existerar enkel för att förstå.
• Personer tillsammans med upphöjd kurs svarar oftare än personer tillsammans med lägre kurs för att vårdpersonalen ägnar dem tillräckligt tillsammans period, utför dem delaktiga inom beslut samt redogör saker vid en sätt såsom existerar enkel för att förstå.
• Personer likt bedömer sin välbefinnande likt dålig samt personer tillsammans diagnosticerad psykisk ohälsa upplever mindre ofta än personer tillsammans med förbättrad välbefinnande för att personalen ägnar dem tillräckligt tillsammans tid.
• Personer tillsammans ett ordinarie läkarkontakt svarar oftare än dem utan för att vårdpersonalen ägnar dem tillräckligt tillsammans med tidsperiod, inkluderar dem inom beslut, känner mot deras sjukdomshistoria samt redogör saker vid en sätt liksom existerar enkel för att förstå.

Få besitter enstaka fast läkarkontakt vid vårdcentralen

Figur 7. Andel vilket äger ett fast läkarkontakt respektive fast reception inom primärvården.

Enligt patientlagen samt hälso- samt lagar om sjukvård bör patienter äga tillfälle för att behärska välja samt erhålla passage mot enstaka fast läkarkontakt inom primärvården (7 kap. 3 § hälso- samt lagar om sjukvård (), HSL samt 6 kap. 3§ PL). IHP-undersökningen visar däremot för att andelen tillsammans med ett fast läkarkontakt inom primärvården fortsatt existerar nedsänkt inom landet jämfört tillsammans med andra länder.

Figur 7 visar andelen inom befolkningen såsom svarar för att dem besitter enstaka fast doktor vid den vårdcentral liksom dem vanligtvis går mot på grund av sin vård. inom land svarar 32 andel för att dem äger ett fast läkarkontakt, samt nivån besitter ej förändrats sedan IHP-undersökningen Nivån existerar inom linje tillsammans med andra undersökningar från förekomsten från fast läkarkontakt inom primärvården inom land (Vård- samt omsorgsanalys a, b, a), dock den skiljer sig ifrån hur regionerna besitter rapporterat andelen tillsammans med fast läkarkontakt ifrån sin verksamhetsstatistik. var nedsänkt andelen tillsammans med fast läkarkontakt inom medelvärde ovan 60 andel inom april (Vård- samt omsorgsanalys a).

I övriga länder existerar andelen tillsammans med enstaka fast doktor betydligt högre samt ligger mellan 80 samt 90 andel. Högst utfall besitter Nederländerna, var 97 andel svarar för att dem äger enstaka fast läkare.

I tre från länderna inom granskning, bland annat landet, fanns även chansen för att ange angående för att man besitter ett fast sjuksköterskekontakt vid vårdcentralen. dock detta svarsalternativet påverkade bara andelen tillsammans med fast vårdkontakt marginellt: 34 andel svarar för att dem antingen besitter enstaka fast läkarkontakt alternativt fast sjuksköterskekontakt vid sin vårdcentral.

Det existerar förhållandevis vanligt för att äga enstaka ordinarie reception inom landet. Fyra från fem (82 procent) från dem liksom svarar för att dem ej besitter ordinarie medicinsk expert alternativt vårdpersonal svarar för att dem äger enstaka ordinarie reception likt dem vanligtvis går mot. Andelen existerar förhållandevis upphöjd inom landet jämfört tillsammans andra länder samt äger ökat tillsammans 2 procentenheter sedan mätningen

En förklaring mot för att detta existerar relativt vanligt för att äga ett ordinarie reception inom land kunna artikel hur primärvården existerar organiserad. Vården vilket bedrivs utgår inom upphöjd utsträckning ifrån multiprofessionella vårdcentraler alternativt hälsocentraler var specialistläkare inom allmänmedicin, sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor, kuratorer, fysioterapeuter samt arbetsterapeuter samtliga existerar involverade inom vården. Den traditionen redogör varför formella omröstning till patienter samt ersättningen mot vårdgivare fokuserar vid den organisatoriska enheten snarare än enskilda medicinsk expert, vilket existerar vanligare inom andra länder (Janlöv et al. ).

Om man summerar för att antingen äga enstaka fast medicinsk expert, vårdpersonal alternativt reception existerar andelen inom landet 88 andel, vilket existerar inom nivå tillsammans dem andra länderna inom undersökningen.

bedömning från detta svenska resultatet utifrån individuella samt kontextuella faktorer

Individfaktorer

Både ålder samt hälsotillstånd påverkar sannolikheten för att äga ett ordinarie medicinsk expert alternativt vårdpersonal vid sin vårdcentral. Äldre personer samt personer tillsammans med självskattad sämre välmående, kroniska sjukdomar samt diagnosticerad psykisk ohälsa svarar oftare än yngre samt personer tillsammans med förbättrad hälsotillstånd för att detta besitter enstaka ordinarie vårdkontakt. detta tyder vid för att tilldelningen från ordinarie vårdkontakter inom viss utsträckning baseras vid behov, dock oss äger inom andra undersökningar sett för att detta bara existerar hälften från dem liksom äger en behov från enstaka fast läkarkontakt likt även äger resurs mot detta (Vård- samt omsorgsanalys a).

Bland personer såsom ej besitter ett ordinarie doktor alternativt vårdpersonal besitter dem allra flesta inom stället ett fast reception dem besöker. för att varken äga enstaka fast vårdkontakt alternativt reception existerar vanligare bland personer yngre än 65 tid samt personer tillsammans utländsk bakgrund.

Kontextfaktorer

Det existerar mindre vanligt för att personer bosatta utanför tätbefolkade områden besitter enstaka ordinarie vårdkontakt inom primärvården jämfört tillsammans med personer inom tätbefolkade områden. detta speglar även hur resurser mot specialistläkare inom allmänmedicin ser ut. Vårdcentraler inom storstadskommuner besitter fler specialistläkare inom allmänmedicin inom förhållande mot antalet invånare än vårdcentraler inom landsbygdskommuner samt inom blandade kommuner (Vård- samt omsorgsanalys b).

något som har blivit sämre eller försämrats påverkan till personcentrering

Flera från frågorna inom IHP-enkäten rör området personcentrering. Frågorna handlar ifall ifall ens fasta doktor alternativt personalen vid ens fasta reception känner mot ens sjukdomshistoria, ägnar ett tillräckligt tillsammans period, inkluderar ett inom beslut, redogör vid en sätt såsom existerar enkel för att förstå samt bemöter ett tillsammans med vänlighet samt respekt. på grund av dessa problem att diskutera ligger Sveriges utfall allmänt lägre än övriga länder.

Resultaten besitter dessutom försämrats sedan den förra mätningen , trots för att ökad personcentrering existerar enstaka huvud sektion inom den pågående omställningen mot enstaka god samt nära vård. Personer tillsammans med enstaka fast läkarkontakt svarar mer positivt vid frågorna angående personcentrering än andra, dock även på grund av den gruppen ser oss enstaka försämring från resultaten jämfört tillsammans med

Figur 8 visar andelen likt instämmer inom för att deras fasta doktor, vårdpersonal alternativt ytterligare vårdpersonal vid deras vårdcentral känner mot deras medicinska saga, ägnar dem tillräckligt tillsammans tidsperiod, inkluderar dem inom beslut, redogör vid en sätt såsom existerar enkel för att förstå respektive bemöter dem tillsammans med vänlighet samt respekt.

Figur 8. Erfarenheter från mottagning hos fast doktor alternativt vårdpersonal alternativt nära fast mottagning.

I land svarar mindre än hälften (48 procent) för att sjukvårdspersonalen vid vårdcentralen känner mot deras sjukdomshistoria. detta svenska resultatet äger minskat fem procentenheter ifrån förra mätningen Nivån existerar betydligt lägre än inom övriga länder inom granskning, var andelarna ligger mellan 65 samt 90 andel. Högst effekt bland dem deltagande länderna äger Tyskland.

Det existerar även färre inom land liksom svarar för att vårdpersonalen ägnar tillräckligt tillsammans tidsperiod åt besöket. Sex från tio (61 procent) instämmer inom detta påståendet, vilket existerar detta näst lägsta resultatet inom granskning. Bara Storbritannien äger enstaka lägre nivå tillsammans med 59 andel. Högst existerar andelen inom Nederländerna, var nästan nio från tio (89 procent) instämmer inom påståendet. Resultatet speglar resultaten ifrån IHP-undersökningen liksom visar för att flera primärvårdsläkare existerar missnöjda tillsammans med tiden dem äger mot direkt patientarbete. Mindre än hälften, 44 andel, bland dem svenska läkarna svarade för att dem existerar nöjda tillsammans den tidsperiod dem är kapabel lägga vid varenda patient. Resultatet fanns beneath genomsnittet bland dem deltagande länderna (Vård- samt omsorgsanalys c).

När detta gäller frågan ifall ifall personalen vid vårdcentralen inkluderar patienten inom beslut äger även landet detta lägsta resultatet bland jämförelseländerna tillsammans med 64 andel. Resultatet äger minskat tillsammans 5 procentenheter sedan granskning Bland övriga länder ligger andelarna mellan 72 samt 88 andel, tillsammans med högst andel inom Nederländerna.

För frågorna ifall vårdpersonalen redogör vid en sätt likt existerar enkel för att förstå samt bemöter tillsammans med vänlighet samt respekt existerar andelarna höga inom varenda länder inom granskning. inom land svarar tre från fyra (76 procent) andel för att den ordinarie läkaren alternativt sjuksköterskan alternativt ytterligare anställda vid vårdcentralen redogör vid en sätt likt existerar enkel för att förstå, samt nästan nio från tio (88 procent) för att dem blir bemötta tillsammans med vänlighet samt respekt. Även angående nivåerna existerar höga existerar detta svenska resultatet detta lägsta bland jämförelseländerna till båda frågorna. Frågan existerar fräsch på grund av underökningen , således detta finns ingen jämförelsepunkt ifrån

Personer tillsammans med fast läkarkontakt upplever mer personcentrering

Figur 9 visar enbart hur dem personer likt besitter ett fast läkarkontakt äger svarat vid frågorna inom figur 8 ifall personcentrering. till Sveriges sektion innebär detta alltså cirka enstaka tredjedel från dem svarande (32 procent), jämfört tillsammans med nästan nio från tio (87 procent) inom dem övriga nio länderna.

Figur 9. Erfarenheter från mottagning hos fast läkare.

Andelen tillsammans ett fast läkarkontakt liksom svarar för att sjukvårdspersonalen känner mot deras sjukdomshistoria existerar 70 andel inom landet. detta existerar betydligt högre än dem 48 andel liksom instämmer inom påståendet då även dem likt äger ett fast vårdpersonal alternativt bara äger enstaka fast reception ingår inom urvalet. Nivån existerar kvar beneath genomsnittet inom övriga länder vid 80 andel, dock skillnaden existerar mindre än inom jämförelsen inom figur 8.

Personer tillsammans med fast läkarkontakt upplever även oftare för att vårdpersonalen ägnar tillräckligt tillsammans period mot besöket. detta svarar 74 andel inom gruppen tillsammans fast läkarkontakt jämfört tillsammans med 61 andel då även personer utan fast läkarkontakt ingår.

Det existerar även vanligare för att personer tillsammans fast läkarkontakt svarar för att dem blir involverade inom beslut, för att vårdpersonalen redogör vid en sätt såsom existerar enkel för att förstå samt för att dem blir bemötta tillsammans med vänlighet samt respekt. Bland dem liksom äger enstaka fast läkarkontakt svarar 77 andel för att dem blir involverade inom beslut, vilket förmå jämföras tillsammans 64 andel inom figur 8. till frågan ifall vårdpersonalen redogör vid en sätt liksom existerar enkel för att förstå instämmer 83 andel inom påståendet: Motsvarande andel inom figur 8 existerar 76 andel. till frågan angående dem blir bemötta mer vänlighet samt respekt instämmer 93 bland personerna tillsammans med fast läkarkontakt, vilket existerar 5 procentenheter mer än inom figur 8.

Även angående personer tillsammans fast läkarkontakt svarar mer positivt än andra vid frågorna såsom rör personcentrering, sålunda försämras resultaten ovan tidsperiod även till den gruppen. Resultaten på grund av frågorna besitter minskat tillsammans med mellan 3 samt 6 procentenheter (med undantag på grund av frågan angående bemötande tillsammans vänlighet samt respekt vilket existerar färsk till årets undersökning). Störst existerar minskningen på grund av frågan ifall vårdpersonalen redogör vid en sätt likt existerar enkel för att förstå.

undersökning från detta svenska resultatet utifrån individuella samt kontextuella faktorer

Individfaktorer

Äldre personer upplever oftare än yngre för att vårdpersonalen känner mot deras sjukdomshistoria, ägnar dem tillräckligt tillsammans med tidsperiod beneath vårdbesöket, inkluderar dem inom beslut samt redogör saker vid en sätt vilket existerar enkel för att förstå.

Män samt personer tillsammans utländsk bakgrund svarar oftare än kvinnor samt personer tillsammans med svensk bakgrund för att vårdpersonalen känner mot deras sjukdomshistoria.

Personer tillsammans eftergymnasial kurs svarar oftare än personer tillsammans enstaka förgymnasial träning för att vårdpersonalen ägnar dem tillräckligt tillsammans med tidsperiod, utför dem delaktiga inom beslut samt redogör saker vid en sätt likt existerar enkel för att förstå.

Personer likt bedömer sin välmående likt dålig samt personer tillsammans diagnosticerad psykisk ohälsa upplever mindre ofta än personer tillsammans förbättrad välmående för att personalen ägnar dem tillräckligt tillsammans tidsperiod. Personer tillsammans självskattad dålig välmående svarar dessutom mindre ofta för att vårdpersonalen fullfölja dem delaktiga inom beslut samt redogör saker vid en sätt såsom existerar enkel för att förstå.

Kontextfaktorer

Personer tillsammans med enstaka fast doktor alternativt vårdpersonal svarar genomgående mer positivt vid frågorna än personer liksom bara besitter enstaka fast mottagning.

Färre får svar identisk solens tid då dem kontaktar ordinarie vårdcentral

Figur 10. Andel vilket får svar identisk dygn då dem kontaktar ordinarie vårdcentral.

Ökad tillgänglighet existerar även en från dem syfte vilket regeringen äger ställt upp på grund av omställningen mot enstaka god samt nära vård (prop. /). Trots detta reducerar andelen inom land liksom svarar för att dem får svar identisk solens tid då dem kontaktar sin ordinarie reception, titta figur Andelen reducerar även inom dem övriga länderna inom granskning. inom land svarar tre från fyra (72 procent) för att dem får svar identisk ljus nära förbindelse tillsammans med vårdcentralen. detta existerar ett minskning tillsammans med 6 procentenheter ifrån inom övriga länder ligger resultatet mellan 60 samt 87 procent.

utvärdering från detta svenska resultatet utifrån individuella samt kontextuella faktorer

Individfaktorer

Personer 25–49 kalenderår svarar mindre ofta än personer 65 kalenderår samt äldre för att dem äger fått svar identisk dygn likt dem kontaktade sin vårdcentral. Även personer tillsammans utländsk bakgrund samt personer tillsammans med självskattad dålig välmående svarar mindre ofta för att dem får svar identisk dygn än personer tillsammans med svensk bakgrund respektive tillsammans god hälsa.

Kontextfaktorer

Personer såsom besitter ett fast vårdkontakt svarar oftare än dem vilket besitter ett fast reception för att dem får svar identisk ljus då dem kontaktar sin vårdcentral tillsammans med enstaka fråga.

Mindre andel nöjda inom landet tillsammans distansbesök

Vård vid distans genom exempelvis chatt alternativt videokonsultationer blir allt vanligare inom hälso- samt sjukvården (Vård- samt omsorgsanalys a). Figur 11 visar hur massiv andel såsom besitter haft distansbesök mot ett doktor inom primärvården respektive mot vårdpersonal liksom ger vård på grund av psykisk ohälsa. Figuren visar även hur massiv andel liksom existerar nöjda tillsammans med besöket.

En från fyra (23 procent) inom landet svarar för att dem beneath detta senaste 12 månaderna äger fått vård vid distans från doktor vid enstaka vårdcentral. Resultatet existerar inom nivå tillsammans genomsnittet på grund av samtliga länder inom granskning. numeriskt värde från tre svenskar (67 procent) svarar för att dem existerar nöjda tillsammans kontakten, dock andelen nöjda existerar lägre än genomsnittet inom bota undersökningen.

Det existerar mindre vanligt för att äga fått vård vid distans från vårdpersonal vilket ger vård på grund av psykisk ohälsa än från ett medicinsk expert vid vårdcentral. inom landet svarar 7 andel från befolkningen för att dem äger fått vård vid distans till psykisk ohälsa. från dem existerar 65 andel nöjda tillsammans vårdkontakten. Även på denna plats existerar Sveriges utfall inom nivå tillsammans med genomsnittet på grund av kurera granskning då detta gäller andelen likt äger haft ett distanskontakt, dock andelen såsom existerar nöjda ligger beneath genomsnittet.

Figur 11. Erfarenheter från distansbesök.

bedömning från detta svenska resultatet utifrån individuella samt kontextuella faktorer

Individfaktorer

Personer yngre än 65 tid besitter inom större utsträckning än äldre haft distanskontakter tillsammans med primärvården alternativt tillsammans vårdpersonal ifall sin psykiska hälsa.

Personer tillsammans enstaka alternativt flera kroniska sjukdomar, inklusive diagnosticerad psykisk ohälsa, besitter oftare varit inom förbindelse tillsammans primärvården vid distans än personer utan kroniska sjukdomar. detta existerar vanligare bland personer tillsammans diagnosticerad psykisk ohälsa alternativt dålig välbefinnande allmänt för att kontakta vårdpersonal till psykisk ohälsa vid distans än bland personer tillsammans med förbättrad hälsa.

Personer 18–24 tid existerar oftare nöjda tillsammans med sin distanskontakt tillsammans primärvården än personer 65 kalenderår samt äldre. Även personer tillsammans svensk bakgrund samt personer tillsammans allmänt god välmående existerar mer nöjda än personer tillsammans med utländsk bakgrund samt personer tillsammans dålig hälsa.

Kontextfaktorer

Personer tillsammans enstaka fast läkarkontakt existerar oftare nöjda tillsammans med sin distanskontakt tillsammans med primärvården än personer utan.

Fler använder digitala tjänster inom vården

Allt fler använder digitala tjänster inom samtliga länder inom granskning. landet äger fortsatt bland dem högsta resultaten både då detta gäller digital överföring samt andelen vilket läser journalen elektroniskt.

Andelen inom landet såsom äger kommunicerat tillsammans sin ordinarie reception digitalt besitter ökat ifrån 24 andel mot 42 andel (figur 12). Bland övriga jämförelseländer existerar detta bara USA likt besitter enstaka högre andel tillsammans med 55 andel. då detta gäller frågan ifall man äger tagit sektion från sin journal alternativt testresultat elektroniskt beneath dem senaste numeriskt värde år svarar 72 andel för att dem äger gjort detta , vilket existerar enstaka ökning tillsammans 30 procentenheter ifrån samt tillsammans 62 procentenheter sedan Andelen ligger vid identisk nivå såsom USA samt existerar den högsta inom undersökningen.

För land, Kanada samt Tyskland finns detta även problem att diskutera inom granskning ifall man äger förnyat anvisning digitalt respektive sökt efter enstaka ledig tidsperiod på grund av mottagning digitalt. Andelen såsom svarar ja vid dessa ämnen inom landet existerar 49 respektive 43 andel, vilket existerar betydligt högre än motsvarande andelar inom Tyskland samt Kanada.

Figur 12. Användning från digitala verktyg.

granskning från detta svenska resultatet utifrån individuella samt kontextuella faktorer

Individfaktorer

Personer yngre än 65 kalenderår besitter oftare än äldre kommunicerat digitalt tillsammans sin vårdcentral. dem äger även oftare läst sin journal alternativt bokad ett period digitalt än äldre.

Personer tillsammans med träning högre än enstaka förgymnasial träning besitter oftare kommunicerat tillsammans med sin vårdcentral samt läst sin journal digitalt än personer tillsammans grundskoleexamen såsom högsta utbildning.

Personer tillsammans reducerad hälsotillstånd besitter oftare än personer tillsammans med god välmående kommunicerat digitalt tillsammans med sin vårdcentral, läst sin journal samt förnyat sina läkemedel.

Kontextfaktorer

Personer bosatta utanför tätorter besitter mindre ofta kommunicerat digitalt tillsammans med vårdcentraler än personer bosatta inom tätorter.

Personer tillsammans med fast doktor besitter oftare än personer tillsammans bara ett fast reception förnyat sina medicin samt sökt efter lediga tider digitalt.

Vanligare tillsammans med hälsofrämjande samtal

I primärvårdens grunduppdrag ingår för att tillhandahålla förebyggande insatser utifrån både befolkningens samt patientens individuella behov samt förutsättningar. inom landet, samt inom flera andra länder inom granskning, ökar andelen likt äger haft en hälsofrämjande konversation ifall kost respektive kroppslig handling. inom landet svarar ett från fyra (25 procent) för att dem äger haft en hälsofrämjande diskussion ifall kost. detta existerar ett ökning tillsammans 5 procentenheter sedan granskning till frågan angående kroppslig handling svarar nästan hälften (46 procent) för att dem äger haft en sådant diskussion. detta existerar ett ökning tillsammans med 8 andel sedan samt nivån ligger något ovan genomsnittet inom kurera undersökningen.

Frågorna ifall konversation angående alkoholkonsumtion samt stress existerar nya på grund av års utredning. inom landet svarar 26 andel för att dem besitter haft en hälsofrämjande diskussion angående alkohol samt 28 andel för att dem äger haft en diskussion ifall stress.

Figur 13. Andel såsom besitter haft hälsofrämjande diskussion tillsammans med vården.

granskning från detta svenska resultatet utifrån individuella samt kontextuella faktorer

Frågorna ifall hälsofrämjande diskussion skiljer sig lite åt ifrån flera andra ämnen inom granskning genom för att dem besitter ett tydligare behovskoppling. varenda äger ej behov från hälsofrämjande diskussion, samt nödvändigheten är kapabel titta olika ut mellan olika grupper. detta existerar viktigt för att anlända minnas då oss utvärderar skillnaderna inom förekomsten från diskussion mellan olika grupper. oss besitter begränsad förståelse inom patienternas behov från hälsofrämjande konversation, samt resultaten från regressionsanalyserna bör därför tolkas tillsammans viss försiktighet.

Individfaktorer

Kvinnor svarar genomgående mindre ofta än män för att dem besitter haft hälsofrämjande diskussion tillsammans ett medicinsk expert beneath detta senaste året. Undantaget existerar diskussion angående saker inom tillvaron likt oroar alternativt orsakar stress, var oss ej är kapabel titta enstaka statistiskt signifikant skillnad.

Personer yngre än 65 kalenderår äger oftare haft en hälsofrämjande konversation än personer äldre än 65 kalenderår. Särskilt ser oss skillnader inom hur vanligt detta existerar för att äga haft konversation angående hälsosam kost respektive ifall stress. inom båda fallen existerar detta vanligare för att personer beneath 65 tid äger haft en sådant diskussion beneath detta senaste året, dock oss är kapabel ej att fatta beslut eller bestämma något hur ofta detta orsakas från olika behov.

Personer tillsammans ett alternativt flera kroniska sjukdomar alternativt tillsammans diagnosticerad psykisk ohälsa äger oftare haft en hälsofrämjande konversation än personer tillsammans god välbefinnande. detta gäller till samtliga former från hälsofrämjande samtal.

Kontextfaktorer

Vi kunna titta för att personer såsom besitter enstaka fast vårdkontakt oftare besitter haft en hälsofrämjande diskussion än personer såsom saknar ett fast vårdkontakt.

4 Erfarenheter från specialist- samt sjukhusvård

I detta denna plats kapitlet redovisar oss resultaten samt analysen från dem problem att diskutera såsom ställdes mot personer likt besitter besökt ett doktor inom specialistvården, varit inlagda vid vårdinstitution alternativt besökt enstaka akutmottagning.

Resultat på grund av land såsom totalitet samt inom jämförelse tillsammans andra länder:

• Patienter vilket blivit inlagda vid vårdinrättning upplever ofta för att dem varit delaktiga inom beslut ifall sin vård samt bemötts tillsammans respekt från vårdgivare.
• Relativt erhålla personer inom landet upplever enstaka avsaknad från kunskap ifrån den ordinarie mottagningen nära mottagning hos ett medicinsk expert inom specialistvården. Däremot svarar ett betydligt högre andel för att den ordinarie mottagningen saknat data ifrån en mottagning inom specialistvården.

Resultat till patienter inom land utifrån kontextuella samt individuella faktorer:

• Det existerar mindre vanligt för att personer tillsammans diagnosticerad psykisk ohälsa upplever för att dem varit sålunda delaktiga dem önskar inom beslut ifall sin vård. Även personer tillsammans med utländsk bakgrund svarar mindre ofta än personer tillsammans svensk bakgrund för att dem får existera delaktiga.
• Personer tillsammans utländsk bakgrund svarar mindre ofta för att dem besitter fått skriftlig upplysning angående symtom för att hålla reda vid, samt för att dem besitter fått ett återbesökstid reserverad innan dem lämnade sjukhuset. Även personer tillsammans med dålig välmående samt tillsammans med diagnosticerad psykisk ohälsa svarar mindre ofta för att dem äger fått dessa insatser, jämfört tillsammans personer tillsammans med förbättrad hälsa.
• Personer tillsammans med enstaka fast vårdkontakt besitter mindre ofta än personer utan enstaka fast vårdkontakt varit tillsammans angående för att deras ordinarie reception alternativt specialistvården ej besitter passage mot den data liksom dem behöver.

dem flesta existerar positiva mot bemötandet inom sjukhusvården

Figur 14. Erfarenheter från sjukhusbesök.

I samtliga länder upplever patienter liksom blivit inlagda vid vårdinrättning ofta för att dem varit delaktiga inom beslut ifall sin vård samt bemötts tillsammans respekt från sin vårdgivare.

I land uppger 90 andel för att dem varit sålunda delaktiga liksom dem önskade inom besluten ifall sin vård samt behandling nära den senaste sjukhusvistelsen. Resultatet existerar ett minskning tillsammans med 2 procentenheter sedan , dock samtidigt befinner sig landet ovan genomsnittsnivån bland jämförelseländerna (79 procent).

Sverige besitter en högt effekt även vid frågan hur ofta patienter bemöts tillsammans med respekt samt vänlighet från sjuksköterskorna beneath sin sjukhusvistelse. 90 andel svarar för att dem oftast alternativt ständigt bemöts tillsammans med respekt, vilket existerar inom nivå tillsammans med dem andra länderna. detta existerar samtidigt ett minskning tillsammans 6 procentenheter sedan Högst utfall finner oss inom land i västeuropa var 97 andel svarar för att dem bemöts tillsammans med respekt samt vänlighet från sjuksköterskorna.

undersökning från detta svenska resultatet utifrån individuella samt kontextuella faktorer

Individfaktorer

Det existerar vanligare för att personer 65 kalenderår samt äldre än yngre personer besitter varit sålunda delaktiga likt dem önskade inom besluten angående deras sjukhusbesök.

Personer tillsammans diagnosticerad psykisk ohälsa besitter mindre ofta än personer utan psykisk ohälsa fått artikel därför delaktiga dem önskar inom beslut ifall sin vård. dem svarar även mindre ofta för att dem besitter fått en utmärkt bemötande ifrån sjuksköterskorna vid sjukhuset. Även personer tillsammans utländsk bakgrund svarar mindre ofta än personer tillsammans med svensk bakgrund för att dem äger fått artikel således delaktiga likt dem önskat.

Kontextfaktorer

Det existerar vanligare för att personer tillsammans med enstaka fast vårdkontakt svarar för att dem äger fått artikel därför delaktiga vilket dem önskar inom besluten ifall sin vård, jämfört tillsammans personer utan enstaka fast vårdkontakt.

flera saknar data ifall symtom efter utskrivning

Figur 15. Erfarenheter inom samband tillsammans utskrivning ifrån sjukhus.

Relativt flera patienter inom land upplever för att dem ej fått resultat angående symtom för att hålla uppsikt ovan efter sin utskrivning. Bara 69 andel inom landet uppger för att dem äger fått skriftig upplysning ifall symtom alternativt hälsoproblem för att bevaka efter sin sjukhusvistelse. Resultatet existerar lägst bland jämförelseländerna. detta existerar samtidigt ett ökning tillsammans med 7 procentenheter sedan USA besitter högst konsekvens, var 90 andel uppger för att dem äger fått information.

Något fler, 74 andel, besitter fått ett översyn från dem medicin vilket används beneath samt efter sjukhusvistelsen inom landet. Andelen existerar förhållandevis nedsänkt jämfört tillsammans med dem andra länderna, liksom besitter ett genomsnittsnivå vid 79 andel. detta lägsta resultatet bland jämförelseländerna existerar inom Tyskland, var 65 andel svarar för att dem äger fått enstaka översyn från sina medicin. Nederländerna äger högst effekt tillsammans med 90 procent.

Liknande siffror finner oss på grund av frågan ifall patienten äger fått en inbokat återbesök från sin medicinsk expert alternativt ytterligare vårdpersonal efter sin sjukhusvistelse, 76 andel. detta ligger nära genomsnittet på grund av övriga länder (74 procent). Andelen äger minskat tillsammans numeriskt värde procentenheter sedan enstaka generell minskning äger även skett inom övriga länder sedan

Individfaktorer

Vilka insatser man får inom samband tillsammans med utskrivning ifrån vårdinrättning verkar skilja sig åt mellan personer tillsammans svensk samt utländsk bakgrund. Personer tillsammans utländsk bakgrund svarar mindre ofta för att dem äger fått skriftlig resultat ifall symtom för att hålla reda vid, samt för att dem äger fått enstaka återbesökstid reserverad innan dem lämnade sjukhuset. Även personer tillsammans med dålig välmående samt tillsammans diagnosticerad psykisk ohälsa svarar mindre ofta för att dem äger fått dessa insatser än personer tillsammans med förbättrad välbefinnande respektive utan psykisk ohälsa.

Informationsöverföringen mellan vårdgivare utvecklas åt olika håll

Figur 16. Erfarenheter från informationsöverföring mellan olika vårdgivare.

I land svarar bara 14 andel för att läkarna inom specialistvården saknat primär medicinsk upplysning alternativt provresultat ifrån ordinarie reception. detta tyder vid enstaka fortsatt förbättring sedan tidigare undersökningar, tillsammans enstaka minskning tillsammans med 5 procentenheter sedan samt ett total minskning vid 7 procentenheter sedan Lägst effekt äger Nederländerna tillsammans 10 procent.

Däremot uppger enstaka betydligt högre andel inom land för att deras ordinarie reception saknat upplysning ifrån doktor inom specialistvården. denna plats svarar 35 andel för att deras reception saknat kunskap, vilket existerar näst högst påverkan efter Storbritannien, 36 andel. till landet innebär detta ett ökning tillsammans med 5 procentenheter sedan

I land ställdes även frågan angående personalen vid den ordinarie mottagningen verkade informerade samt uppdaterade angående vården personen ägde fått vid sjukhuset efter sjukhusvistelsen. 60 andel svarade för att personalen vid den ordinarie mottagningen plats informerad. detta existerar enstaka minskning tillsammans med 19 andel sedan den senaste IHP-undersökningen mot befolkningen Då plats andelen liksom svarade ja vid frågan 79 procent.

Dessa siffror återspeglar även resultatet ifrån den senaste IHP-undersökningen riktad mot primärvårdsläkare medicinsk expert inom ordinarie reception fick problem att diskutera ifall informationsöverföringen mellan primärvården samt specialistvården. Relativt erhålla från dem svenska läkarna, 36 andel, svarade för att dem vanligtvis alternativt ofta fått resultat ifall resultatet ifrån patientens mottagning inom specialisade vården efter för att dem remitterat enstaka patient. Samtidigt svarar 94 andel från läkarna för att dem vanligtvis alternativt ofta skickar tillsammans patienthistorik samt orsaken till remitteringen mot den inriktade vården (Vård- samt omsorgsanalys c).

undersökning från detta svenska resultatet utifrån individuella samt kontextuella faktorer

Individfaktorer

Personer 25–49 tid svarar oftare än personer 65 tid samt äldre för att deras ordinarie reception alternativt specialistvården saknade kunskap ifall deras mottagning vid den andra vårdnivån.

Personer tillsammans enstaka grundskoleexamen vilket högsta kurs äger oftare än personer tillsammans med ett eftergymnasial certifikat varit tillsammans med ifall för att deras ordinarie reception alternativt specialistvården saknade information.

Kontextfaktorer

Personer tillsammans med ett fast vårdkontakt äger mindre ofta än personer utan ett fast förbindelse varit tillsammans ifall för att deras ordinarie reception alternativt specialistvården ej besitter resurser mot den data vilket dem behöver.

5 Vård från personer tillsammans med kroniska sjukdomar samt psykisk ohälsa

I detta på denna plats kapitlet redovisar oss utfall samt analyser från dem erfarenheter liksom personer tillsammans med kronisk sjukdom alternativt psykisk ohälsa äger från vården. flera inom landet lever tillsammans med ett alternativt flera kroniska sjukdomar, inklusive psykisk ohälsa, samt på grund av dem innebär sjukdomen ett långvarig förbindelse tillsammans med vården. flera besitter förbindelse tillsammans olika delar från sjukvården samt tar ofta ansvar på grund av delar från sin vård vid personlig grabb, således kallad egenvård.

Resultat till land såsom totalitet samt jämfört tillsammans med andra länder:

• De flesta personer likt besitter enstaka kronisk sjukdom upplever för att dem fått tillräckligt tillsammans med stöd till för att hantera sin egenvård, även angående andelen inom landet äger minskat något sedan Däremot existerar detta mindre vanligt för att dem besitter fått ett skriftlig strategi till egenvård, samtalat om olika behandlingsalternativ alternativt syfte samt prioriteringar till behandlingen på grund av sin sjukdom.
• Det existerar ungefär lika vanligt inom varenda länder för att äga haft en samtal för stöd alternativt behandling relaterad mot sin psykiska hälsa.
• Av dem personer såsom regelbundet tar minimalt numeriskt värde medicin besitter land lägst andel liksom äger haft enstaka läkemedelsgenomgång detta senaste året jämfört tillsammans med övriga länder, 44 andel. Andelen äger minskat tillsammans med 7 procentenheter sedan

Resultat på grund av patienter inom landet utifrån kontextuella samt individuella faktorer:

• Kvinnor äger mindre ofta än män fått olika former från stöd på grund av för att behandla sina kroniska sjukdomar.
• Personer tillsammans med enstaka fast doktor svarar oftare än andra för att dem samtalat om prioriteringar, behandlingsalternativ samt bieffekter samt fått ett skriftlig program samt stöd till egenvård.

således vanliga existerar kroniska sjukdomar

Förekomsten från kroniska sjukdomar inom en nation påverkas bland annat från ålderssammansättning, folkhälsa samt livsstilsvanor. Figur 17 visar andelen patienter inom varenda nation tillsammans respektive kronisk sjukdom liksom IHP-undersökningen frågar angående. Förekomsten från kroniska sjukdomar inom landet existerar inom linje tillsammans dem andra länderna inom granskning, samt existerar stadig sedan års undersökning.

I land ställdes även frågan ifall förekomsten från andra kroniska sjukdomar än dem likt redovisas inom figur ett andel vid 17 andel svarade för att dem ägde ett ytterligare kronisk sjukdom, samt resultatet visade ingen förändring sedan

Figur 17. Andel liksom svarar för att dem äger någon från nästa kroniska sjukdomar.

dem tillsammans kroniska sjukdomar äger sämre erfarenheter från vård

Vården från personer tillsammans kroniska sjukdomar äger försämrats något sedan , alternativt varit oförändrad. Något färre äger samtalat om uppgift samt prioriteringar tillsammans med behandlingen, behandlingsalternativ alternativt egenvård tillsammans vårdpersonal än , samt andelen vilket fått enstaka skriftlig program på grund av egenvård existerar oförändrad. oss vet ej hur utvecklingen såg ut mellan samt , dock inom IHP-undersökningen riktad mot den äldre befolkningen såsom genomfördes samt såg oss enstaka kraftig förbättring mellan dessa år.

Figur 18. Erfarenheter från vård likt ges till kronisk sjukdom

De flesta personer såsom äger enstaka kronisk sjukdom upplever för att dem fått tillräckligt tillsammans med stöd till för att hantera sin egenvård, även angående andelen inom land äger minskat något sedan Däremot existerar detta mindre vanligt för att dem äger fått ett skriftlig program på grund av egenvård, samtalat om olika behandlingsalternativ alternativt syfte samt prioriteringar till sin sjukdom.

I landet svarade 54 andel för att dem någon gång detta senaste året tillsammans med vårdpersonal samtalat om vilka primära uppgift alternativt prioriteringar såsom finns på grund av behandlingen till deras kroniska sjukdom. detta existerar ett minskning tillsammans med 3 procentenheter sedan Sveriges äger tillsammans tillsammans Nya Zeeland lägst andel såsom svarar för att dem haft enstaka sådan samtal tillsammans med vårdpersonal.

41 andel besitter någon gång detta senaste året samtalat om tänkbara behandlingsalternativ samt eventuella biverkningar tillsammans vårdpersonal. detta existerar enstaka minskning tillsammans 5 procentenheter sedan land besitter lägst andel från samtliga länder inom jämförelsen liksom svarar för att dem haft ett sådan samtal tillsammans vårdpersonal.

20 andel svarade för att dem fått ett skriftlig program på grund av egenvård, resultatet existerar oförändrat sedan land samt Nederländerna äger lägst andel liksom uppger för att dem besitter fått ett skriftlig program på grund av egenvård.

34 andel svarade för att dem fått data ifall nästa steg inom behandlingen. Den frågan ställdes enbart inom land samt redovisas därmed ej inom figur Resultatet existerar oförändrat sedan

Slutligen svarade 82 andel för att dem äger fått tillräckligt tillsammans med stöd ifrån vårdpersonalen till för att egen behärska ta grabb ifall sin ohälsa. detta existerar ett minskning tillsammans med 4 procentenheter sedan landet äger ett lägre andel såsom svarar för att dem fått tillräckligt tillsammans med stöd än dem flesta andra länder inom granskning. Bara Storbritannien äger ett lägre andel.

undersökning från detta svenska resultatet utifrån individuella samt kontextuella faktorer

Individfaktorer

Det existerar mindre vanligt för att kvinnor äger samtalat om syfte, prioriteringar samt behandlingsalternativ alternativt fått ett skriftlig program alternativt annat stöd på grund av egenvård än män.

Det finns vissa skillnader mellan åldersgrupper. Den omfattande bilden existerar för att personer liksom existerar 65 kalenderår samt äldre får stöd till för att behandla sin kroniska sjukdom mindre ofta.

Personer tillsammans utländsk bakgrund svarar oftare än personer tillsammans svensk bakgrund för att dem äger fått ett skriftlig program till egenvård.

Det existerar vanligare för att personer tillsammans flera kroniska sjukdomar än personer tillsammans med ett kronisk sjukdom äger samtalat om behandlingsalternativ samt tänkbara bieffekter samt fått enstaka skriftlig strategi till egenvård.

Kontextfaktorer

Personer såsom äger ett fast medicinsk expert svarar oftare än andra för att dem samtalat om prioriteringar, behandlingsalternativ samt bieffekter samt fått ett skriftlig program samt stöd på grund av egenvård. Personer vilket besitter enstaka fast reception besitter oftare fått ett skriftlig program samt stöd på grund av egenvård än personer likt ej äger någon struktur från vårdkontakt.

fanns tionde tillsammans med psykisk ohälsa äger ej fått hjälp

Figur 19. Erfarenheter från vård liksom ges till psykisk ohälsa.

Det existerar ungefär lika vanligt inom varenda länder för att äga haft en samtal för stöd alternativt behandling från sin psykiska välmående. Den frågan existerar ställd mot samtliga liksom besvarat enkäten, oavsett angående man uppgett för att man äger diagnosticerad psykisk ohälsa alternativt ej. detta existerar enstaka större variation mellan länderna sett mot hur flera liksom besitter haft en behov från vård på grund av sin psykiska ohälsa dock vilket ej fått hjälp. Sveriges effekt ligger runt genomsnittet från länderna inom undersökningen.

I landet svarade 10 andel för att dem någon gång dem senaste tolv månaderna haft en samtal för stöd alternativt behandling på grund av bekymmer relaterade mot deras psykiska välbefinnande (oavsett ifall dem äger haft behov från detta alternativt inte). Frågan existerar modifierad sedan samt därmed ej jämförbar tillsammans med tidigare effekt. detta existerar ungefär lika vanligt inom varenda länder tillsammans med samtal för stöd alternativt behandling, dock detta existerar något vanligare inom USA, Nederländerna samt Australien.

Av dem svenskar såsom svarat för att dem någon gång beneath dem senaste tolv månaderna äger haft behov från vård till sin psykiska ohälsa svarar 10 andel för att dem ej fått hjälp. Även den frågan existerar modifierad ifrån samt därmed ej jämförbar. detta existerar större skillnader mellan länderna vid den på denna plats frågan, samt Sveriges konsekvens ligger runt genomsnittet från länderna inom granskning. Även på denna plats besitter USA, Nederländerna samt Australien enstaka högre andel.

Utöver dem ämnen likt redovisas inom figur 19, ställdes även numeriskt värde ytterligare problem att diskutera bara inom land mot dem personer vilket svarat för att dem haft en samtal för stöd alternativt fått behandling på grund av bekymmer relaterade mot deras psykiska välbefinnande dem senaste tolv månaderna. dem allra flesta, 93 andel, svarade för att vårdpersonalen besitter behandlat dem professionellt samt tillsammans respekt. Andelen existerar oförändrad jämfört tillsammans med 78 andel svarar för att dem fick den behandling samt stöd såsom dem behövde, även den andelen existerar oförändrad ifrån

undersökning från detta svenska resultatet utifrån individuella samt kontextuella faktorer

Individfaktorer

Det existerar vanligare för att personer inom åldern 18–49 tid än personer 65 tid samt äldre svarar för att dem ej fått vård till sin psykiska ohälsa, trots behov. Även personer tillsammans utländsk bakgrund svarar mindre ofta än dem tillsammans med svensk bakgrund för att dem ej besitter fått vård.

Även personer liksom bedömer sin välmående likt dålig alternativt såsom äger diagnosticerad psykisk ohälsa svarar mindre ofta än personer tillsammans med förbättrad välmående för att dem ej besitter fått vård trots behov.

Färre besitter fått enstaka läkemedelsgenomgång

Figur 20. Läkemedelsgenomgång.

Sverige existerar detta nation inom jämförelsen vilket besitter lägst andel, 44 andel, såsom besitter haft enstaka läkemedelsgenomgång detta senaste året. Andelen avser enstaka läkemedelsgenomgång tillsammans vårdpersonal någon gång dem senaste 12 månaderna bland dem liksom äger minimalt numeriskt värde läkemedel.

Andelen besitter minskat tillsammans med 7 procentenheter sedan Sveriges andel ligger betydligt beneath genomsnittet på grund av dem övriga länderna inom jämförelsen, likt existerar ungefär 70 andel. Högst andel besitter USA, var 86 andel svarade för att dem äger haft enstaka läkemedelsgenomgång.

undersökning från detta svenska resultatet utifrån individuella samt kontextuella faktorer

Individfaktorer

Personer liksom beskriver sin välmående såsom dålig svarar oftare än personer tillsammans god välmående för att dem fått enstaka läkemedelsgenomgång. Utöver detta ser oss inga samband tillsammans dem bakgrundsvariabler likt oss undersöker.

Färre existerar stressade på grund av vård från anhöriga

Figur 21. Stöd mot anhöriga.

Det existerar ungefär lika vanligt inom samtliga länder för att äga hjälpt ett familjemedlem tillsammans vård liksom dem ej klarar själva. inom land svarar 23 andel för att dem äger hjälpt enstaka familjemedlem. Genomsnittet bland samtliga länder inom jämförelsen existerar 25 andel. Däremot varierar detta ganska många inom hur stressigt man upplever för att detta existerar. landet existerar en från dem länder inom jämförelsen var lägst andel, 52 andel, upplever för att detta existerar stressigt för att hjälpa sin familjemedlem. Båda frågorna existerar nya samt existerar därmed ej tänkbara för att jämföra tillsammans med tidigare år.

granskning från detta svenska resultatet utifrån individuella samt kontextuella faktorer

Individfaktorer

Kvinnor hjälper oftare enstaka familjemedlem tillsammans med vård än vilket män utför. detta existerar även vanligare bland personer inom åldern 35–64 kalenderår jämfört tillsammans personer 65 tid samt äldre. maximalt stressigt bland dem liksom hjälper ett familjemedlem tillsammans vård äger dem inom åldern 50–64 tid samt personer vilket äger någon struktur från diagnosticerad psykisk ohälsa.

6 omfattande bedömning från resultaten

I detta denna plats kapitlet fullfölja oss ett omfattande granskning från dem svenska resultaten jämfört tillsammans med dem genomsnittliga resulten till samtliga länder inom granskning samt från förändringen inom påverkan sedan oss summerar även vilka samband oss äger sett mellan dem svenska resultaten samt olika faktorer vilket går för att koppla mot den enskilda individen.

Tabell 2 ger enstaka sammanfattande foto från resultaten inom årets granskning. Efter tabellen beskriver oss våra viktigaste konsekvens samt slutsatser utifrån rapportens tre frågor.

Tabell 2. Sveriges konsekvens jämfört tillsammans övriga länder, samt förändring sedan

Sveriges konsekvens internationellt – upphöjd digitaliseringsgrad dock nedsänkt tillgänglighet samt personcentrering

Som framgår från tabell 2 finns detta flera förbättringsområden på grund av svensk hälso- samt medicinsk hjälp. detta finns samtidigt områden var landet visar positiva påverkan jämfört tillsammans med övriga länder.

Områden var landet visar positiva resultat:

• Sverige existerar detta nation var flest använder digitala verktyg. Svenska patienter besitter ofta tillfälle för att ta sektion från sin journal alternativt andra hälsouppgifter digitalt samt kommunicerar ofta digitalt tillsammans sin vårdcentral.
• Det existerar fortsatt ett fåtal inom land liksom besitter avstått ifrån vård vid bas från kostnaderna (patientavgifter).
• Många svenska patienter besitter haft en hälsofrämjande diskussion ifall kroppslig handling respektive alkoholkonsumtion jämfört tillsammans andra länder.
• Det existerar ungefär lika vanligt inom samtliga länder för att äga hjälpt enstaka familjemedlem tillsammans vård såsom den ej klarar egen. dock land existerar en från dem länder inom jämförelsen var lägst andel, 52 andel, upplever detta vilket stressigt för att hjälpa sin familjemedlem.

Områden var landet visar negativa resultat:

• Sverige äger allmänt sämre utfall än övriga länder då detta gäller väntetider samt tillgänglighet. detta gäller både till frågorna angående mottagning inom primärvård samt specialiserad vård. Fler inom landet än inom andra länder svarar för att detta bekymmer likt dem ägde då dem senast besökte ett akutmottagning vid en vårdinrättning inom stället ägde kunnat behandlas vid deras ordinarie reception angående personalen ägde varit tillgänglig.
• Sverige avviker kraftigt ifrån dem andra länderna genom för att ett fåtal besitter ett fast läkarkontakt inom primärvården. Däremot svarar dem flesta för att dem äger ett ordinarie reception. då oss träffar ihop för att äga enstaka fast doktor, ett fast vårdpersonal alternativt enstaka fast reception, således hamnar landet inom nivå tillsammans övriga länders resultat.
• Sverige besitter sämre effekt på grund av personcentreringsfrågorna än övriga länder. detta existerar färre patienter inom landet jämfört tillsammans övriga länder likt säger för att vårdpersonalen känner mot deras sjukdomshistoria, ägnar dem tillräckligt tillsammans period samt inkluderar dem inom beslut, redogör vid en sätt likt existerar enkel för att förstå samt för att dem blir bemötta tillsammans med vänlighet samt respekt då dem besöker sin ordinarie doktor alternativt reception. Även nära distansbesök existerar svenska patienter mindre nöjda än genomsnittet.
• Färre svenskar tillsammans med kroniska sjukdomar svarar för att dem besitter samtalat om uppgift tillsammans med behandlingen till sin sjukdom samt olika behandlingsalternativ samt fått enstaka program till egenvård samt tillräckligt tillsammans med stöd.
• Sverige existerar detta nation var högst andel svarar för att dem äger blivit orättvist behandlade inom vården samt för att vården ej tagit deras hälsobesvär vid allvar. Dessa ämnen existerar nya på grund av årets undersökning.

Nederländerna utmärker sig tillsammans med goda resultat

Nederländerna existerar detta nation såsom utmärker sig inom granskning tillsammans bäst utfall till flera från frågorna. dem områden var Nederländerna inom synnerhet utmärker sig existerar personcentrering, kontinuitet, tillgänglighet samt för att ej avstå vård vid bas från ekonomiska skäl.

Många från frågorna inom IHP-undersökningen rör primärvården samt flera från Nederländernas starka utfall förmå sannolikt förklaras från för att dem besitter ett väl utbyggd primärvård. dem nederländska hälso- samt sjukvårdssystemet bygger vid en universellt försäkringssystem tillsammans med primärvården såsom ryggraden inom systemet. Befolkningen är kapabel sedan utdragen tidsperiod igen välja doktor samt reception (Anell ) samt enstaka förhållandevis massiv andel, 24 andel, från detta totala antalet medicinsk expert inom Nederländerna existerar verksamma inom primärvården. Motsvarande andel inom bota EU existerar 21 andel (OECD samt WHO ).

Primärvårdens ställning förstärks även från för att detta behövs enstaka remiss ifrån primärvården till för att ett fåtal ingång mot specialiserad vård. Dessutom betalar patienterna ej någon patientavgift till läkarbesök samt sjuksköterskebesök inom primärvården, vilket reducerar dem ekonomiska barriärerna till för att söka vård (Anell ; OECD samt WHO ).

tillväxt från dem svenska resultaten ovan period – förstärkta styrkor samt svagheter

Många från frågorna inom års analys existerar identiska tillsammans frågorna såsom fanns tillsammans inom års studie. detta finns därmed goda möjligheter för att följa utvecklingen ovan period. till flera från frågorna ligger nivåerna förhållandevis stabila, dock på grund av vissa ämnen ser oss tydliga förändringar. detta gäller mot modell detta ökade användandet från digitala verktyg samt tjänster, samt detta något som har blivit sämre eller försämrats resultatet till personcentrering.

Områden var dem svenska resultaten förbättrats sedan

• Fler använder digitala verktyg. Fler tar sektion från sin journal alternativt andra hälsouppgifter digitalt jämfört tillsammans samt fler besitter kommunicerat digitalt tillsammans sin vårdcentral.
• Det äger blivit vanligare tillsammans hälsofrämjande diskussion ifall kost samt kroppslig aktivitet.

Områden var dem svenska resultaten försämrats sedan

• Resultatet besitter försämrats till flera från frågorna mot personer tillsammans kroniska sjukdomar. Färre äger samtalat om syfte alternativt prioriteringar tillsammans behandlingen samt tänkbara behandlingsalternativ samt biverkningar. Färre äger även fått ett översyn från sina medicin jämfört tillsammans med
• Resultaten på grund av personcentrering äger försämrats. Färre upplever för att dem existerar således involverade dem önskar inom besluten ifall sin vård samt färre upplever för att vårdpersonalen ägnar dem tillräckligt tillsammans med tidsperiod, känner mot deras sjukdomshistoria samt redogör vid en sätt såsom existerar enkel för att förstå inom förbindelse tillsammans sin ordinarie doktor alternativt mottagning.

Områden var oss både ser enstaka positiv samt negativ tillväxt sedan

• För ämnen angående väntetid samt tillgänglighet ser oss både förbättringar samt försämringar inom dem svenska resultaten. Sveriges påverkan besitter förbättrats till flera ämnen angående väntetid, mot modell andelen likt fått tidsperiod mot primärvården inom sju dagar samt väntetider mot specialistläkarbesök samt operation. Å andra sidan finns detta ämnen ifall väntetider samt tillgänglighet var resultaten äger försämrats. detta gäller tillgängligheten mot vård vid kvällar samt helger samt chansen mot svar identisk ljus nära förbindelse tillsammans med vårdcentralen. Dessutom uppger fler från dem liksom besitter gjort en mottagning vid enstaka akutmottagning för att besöket ägde kunnat undvikas tillsammans ett mer tillgänglig primärvård.
• Informationsöverföringen mellan vårdnivåer utvecklas även både negativt samt positivt. Fler svarar för att den ordinarie vårdcentralen saknar resultat ifrån den inriktade vården. Samtidigt svarar färre för att specialistvården saknar upplysning ifrån primärvården, vilket existerar ett positiv utveckling.

Skillnader mellan olika grupper inom befolkningen

Vi besitter avslutat ett fördjupad utvärdering från den svenska delen från datamaterialet. inom analysen äger oss undersökt hur erfarenheterna inom dem olika frågeområdena kopplar mot individuella samt kontextuella faktorer. dem individuella faktorerna oss undersöker existerar ålder, kön, utländsk bakgrund, utbildningsnivå, självskattad välmående samt förekomst från kronisk sjukdom. dem kontextuella faktorerna existerar geografiskt läge samt passage mot fast läkarkontakt alternativt reception. oss beskriver hur variablerna existerar kategoriserade inom avsnitt 1.

I detta denna plats avsnittet redovisar oss den sammantagna bilden från resultaten. inom bilaga 1 redovisar oss hur oss äger gått mot väga till för att erhålla ett samlad bild.

Äldre existerar ofta mer positiva mot vården

Ålder existerar enstaka faktor såsom ofta påverkar upplevelsen från vården, samt personer såsom existerar 65 kalenderår samt äldre besitter allmänt sett ett mer positiv ögonkontakt vid vården. Den åldersgruppen avstår mindre ofta ifrån för att söka vård vid bas från kostnaden samt upplever sällan för att deras hälsoproblem ej tas vid allvar. Dessutom existerar detta vanligare för att dem äger enstaka fast vårdkontakt. Samtidigt använder äldre mindre ofta digitala tjänster än yngre.

Kvinnor svarar oftare för att deras besvär ej tas vid allvar

Det finns flera signifikanta skillnader mellan kvinnor samt män inom deras erfarenheter från hälso- samt sjukvården. Kvinnor svarar oftare än män för att deras besvär ej tagits vid allvar alternativt för att dem blivit orättvist behandlade från vården. Kvinnor tillsammans kroniska sjukdomar upplever även mindre ofta än männen för att dem äger fått olika former från stöd till sin kroniska sjukdom.

Samtidigt svarar kvinnor något oftare än män för att dem använt digitala tjänster till för att studera sin journal samt förnya anvisning. detta existerar ingen skillnad mellan könen inom hur vanligt detta existerar för att äga ett fast vårdkontakt, dock detta existerar vanligare för att män varken besitter ett fast vårdkontakt alternativt ett fast mottagning.

Personer tillsammans utländsk bakgrund avstår oftare ifrån vård vid bas från kostnaden

Personer tillsammans med utländsk bakgrund besitter inom flera fall mer negativa erfarenheter från vården. dem svarar oftare än personer tillsammans med svensk bakgrund för att dem avstått vård vid bas från kostnaden. dem svarar även mindre ofta för att dem besitter fått tidsperiod vid vårdcentralen inom 2 respektive inom 7 dagar. angående dem äger vårdats vid vårdinstitution svarar dem även mindre ofta än patienter tillsammans svensk bakgrund för att dem bemötts tillsammans vänlighet samt respekt vid sjukhuset, samt mindre ofta för att dem besitter fått skriftlig kunskap ifall symtom för att bevaka efter utskrivning.

Samtidigt existerar detta ingen skillnad mellan personer tillsammans samt utan utländsk bakgrund inom hur vanligt detta existerar för att äga ett fast vårdkontakt, dock detta existerar vanligare för att personer tillsammans med utländsk bakgrund varken äger ett fast vårdkontakt alternativt enstaka fast reception. Bland dem liksom besitter ett fast läkarkontakt alternativt fast reception existerar detta vanligare för att personer tillsammans utländsk bakgrund svarar för att vårdpersonalen känner mot deras sjukdomshistoria samt för att dem äger fått hjälp tillsammans samordning från vården.

Personer tillsammans upphöjd kurs använder oftare digitala verktyg

Personer tillsammans med upphöjd träning avstår vård vid bas från höga kostnader mindre ofta än personer tillsammans med lägre utbildningsnivåer. Personer tillsammans upphöjd kurs använder även oftare digitala verktyg samt äger även mer positiva erfarenheter från personcentrering samt informationsutbyte mellan olika vårdformer än personer tillsammans med enbart grundskoleutbildning.

Personer tillsammans sämre välbefinnande existerar oftare missnöjda tillsammans med vården

Personer tillsammans med sämre välmående besitter oftare än andra ett fast vårdkontakt. Trots detta upplever patienter tillsammans med självskattad dålig välmående samt patienter tillsammans med diagnosticerad psykisk ohälsa mindre ofta än andra för att vårdpersonalen känner mot deras sjukdomshistoria, ägnar dem tillräckligt tillsammans period, inkluderar dem inom beslut samt redogör saker vid en sätt vilket dem förstår.

Personer tillsammans sämre hälsotillstånd svarar även oftare än andra för att dem avstått vård vid bas från kostnaden, för att dem varit tillsammans ifall för att deras hälsoproblem ej tagits vid allvar samt för att dem besitter blivit orättvist behandlade inom vården.

Personer tillsammans med ett fast läkarkontakt upplever oftare kontinuitet, delaktighet samt samordning

Personer tillsammans enstaka fast läkarkontakt besitter inom flera fall förbättrad erfarenheter ifrån hälso- samt sjukvården än personer likt ej äger enstaka fast läkarkontakt. mot modell upplever dem oftare för att vårdpersonalen känner mot deras sjukdomshistoria samt inkluderar dem inom beslut. detta existerar även mindre vanligt för att dem besitter varit tillsammans ifall för att primärvården saknar upplysning ifrån specialistvården alternativt vice versa.

inom tätbefolkade områden äger fler fast läkarkontakt

Personer inom tätbefolkade områden svarar oftare än personer inom glesbefolkade samt medeltätbefolkade områden för att dem äger enstaka fast läkarkontakt. Skillnaden beror sannolikt vid för att resurser mot specialistläkare inom allmänmedicin existerar olika (Vård- samt omsorgsanalys b), ej vid för att personerna besitter olika behov från vård (Vård- samt omsorgsanalys a).

7 Slutsatser

I den denna plats rapporten besitter oss presenterat ett massiv mängd konsekvens vilket berör flera olika frågeområden. inom detta denna plats kapitlet sammanfattar oss våra slutsatser.

Hög digitalisering, erhålla vilket avstår vård vid bas från kostnaden samt upphöjd användning från hälsofrämjande konversation existerar styrkor inom dem svenska resultaten

Det finns några områden var landet avviker inom positiv riktning ifrån genomsnittet bland dem tio deltagande länderna. Resultaten visar för att svenska patienter besitter enstaka jämförelsevis upphöjd användning från digitala verktyg samt tjänster, ett fåtal såsom avstår vård vid bas från kostnaden samt flera vilket använder hälsofrämjande konversation. Även inom IHP-undersökningen ägde land goda effekt vid dessa områden samt utvecklingen äger överlag varit positiv sedan

Jämfört tillsammans dem andra nio länderna liksom deltar inom granskning ser oss för att flera inom land använder digitala verktyg samt tjänster, likt bland annat utför detta möjligt för att kommunicera digitalt tillsammans sin vårdcentral samt för att studera sin journal alternativt andra hälsouppgifter digitalt. Den höga förekomsten samt användningen från olika digitala verktyg ligger inom linje tillsammans med visionen angående för att landet bör artikel bäst inom världen vid för att nyttja digitaliseringen samt e-hälsans möjligheter mot (Socialdepartementet samt SKR ).

I samtliga länder inom IHP-undersökningen besitter användningen från digitala tjänster samt verktyg ökat kraftigt mellan 0ch , dock dem svenska resultaten förblir bland dem högsta inom granskning. Samtidigt finns detta flera länder såsom ej existerar tillsammans med inom IHP-undersökningen såsom även besitter kommit långt tillsammans digitaliseringen inom hälso- samt sjukvården. i enlighet med Statskontoret finns detta mot modell indikator vid för att länder liksom Belgien, land, land i norden samt land i baltikum äger kommit längre än landet inom e-hälsa vid vissa områden (Statskontoret ).

När detta gäller ekonomiska barriärer mot vård ser för att detta existerar förhållandevis erhålla inom land såsom avstår vård vid bas från kostnaderna jämfört tillsammans andra länder. detta gäller både mottagning inom hälso- samt sjukvården, medicinsk behandling samt vård av tänder. detta existerar däremot enstaka betydligt högre andel vilket avstår vård av tänder vid bas från kostnader än övrig vård. detta gäller både inom land samt övriga länder.

En förklaring mot för att förhållandevis flera svenska patienter äger haft en hälsofrämjande diskussion kunna artikel för att flera regioner inom närtid äger gjort satsningar på grund av för att öka antalet hälsosamtal vid vårdcentralerna. Frågorna ifall hälsofrämjande konversation skiljer sig dock lite åt ifrån flera andra problem att diskutera inom granskning genom för att dem besitter ett tydligare behovskoppling. varenda äger ej behov från hälsofrämjande konversation samt nödvändigheten är kapabel titta olika ut mellan olika grupper, vilket existerar viktigt för att bära tillsammans sig inom tolkningen från resultaten.

Sammantaget tyder resultaten vid för att landet besitter relativt väl utvecklade e-hälsoresurser, för att dem ekonomiska barriärerna på grund av ingång mot vård existerar låga samt för att detta hälsofrämjande arbetet existerar förhållandevis framträdande inom svensk hälso- samt sjukvård.

Trots upphöjd användning från digitala verktyg samt tjänster existerar svenska patienter samt medicinsk expert mindre nöjda tillsammans med vård vid distans

Att svenska patienter besitter god resurser mot olika digitala verktyg framkommer även från IHP-undersökningen likt riktades mot primärvårdsläkare. en klart konsekvens från granskning plats för att landet fanns inom framkant tillsammans för att införa digitala verktyg till patienter samt doktor inom primärvården, samt för att detta ägde skett enstaka förbättring sedan Däremot plats svenska medicinsk expert mindre nöjda tillsammans med för att utföra vård vid distans än dem andra ländernas primärvårdsläkare samt tyckte mindre ofta för att vård vid distans äger förbättrat chansen för att ge vård inom tidsperiod (Vård- samt omsorgsanalys c).

I årets analys ser oss vid motsvarande sätt för att dem svenska patienterna existerar mindre nöjda tillsammans sina digitala vårdbesök inom primärvården än patienter inom andra länder. Visionen angående för att landet bör existera bäst inom världen vid för att nyttja digitaliseringens möjligheter handlar ifall för att underlätta till människor för att att nå ett mål eller resultat enstaka god samt jämlik välmående, samt för att ge ändamålsenligt stöd mot verksamheterna till för att säkra ett hälso- samt medicinsk hjälp från god standard (Socialdepartementet samt SKR ). IHP-undersökningen tyder vid för att utvecklingen inom detta region ej går lika snabbt vilket utvecklingen från användningen från digitala verktyg. Vår slutsats existerar därmed för att utvecklingen från digitala verktyg samt tjänster går vidare, dock för att detta existerar viktigt för att säkerställa för att även vård vid distans utgår ifrån individens behov samt förutsättningar. Utvecklingen från den digitala infrastrukturen måste ske vid en sådant sätt för att detta främjar individens möjligheter för att att nå ett mål eller resultat ett god samt jämlik välmående, samt bidrar mot för att åtgärda dem utmaningar såsom ses inom hälso- samt sjukvården.

Svensk hälso- samt medicinsk hjälp brister inom kontinuitet, personcentrering samt tillgänglighet

IHP-undersökningen visar även vid brister inom detta svenska hälso- samt sjukvårdssystemet. landet presterar svagare än dem andra länderna inom årets utredning vid problem att diskutera angående kontinuitet, personcentrering samt tillgänglighet.

Sverige besitter inom flera IHP-undersökningar, riktade mot både befolkningen 18 tid samt uppåt samt 65 kalenderår samt uppåt, haft svagare utfall inom dem områdena (Vård- samt omsorgsanalys b, d). inom års granskning besitter landet ännu svaga prestationer var. detta innebär för att land ovan ett längre tidsperiod presterat svagt samt ej lyckats vända utvecklingen. inom dem flesta fall besitter utvecklingen snarare gått åt fel håll.

Frågorna angående kontinuitet handlar mot modell ifall passage mot ett fast läkarkontakt inom primärvården. var existerar andelen inom landet uppenbart lägst inom bota granskning. Bara 32 andel från dem svarande inom land anger för att dem äger enstaka fast läkarkontakt inom primärvården, medan genomsnittet inom övriga länder existerar 81 andel. Andelen äger ej heller ökat ovan tid.

Frågorna angående personcentrering handlar mot modell ifall för att vårdpersonalen känner mot ens sjukdomshistoria, ägnar ett tillräckligt tillsammans tidsperiod samt inkluderar ett inom beslut. Även på grund av dem frågorna äger landet sämre konsekvens än andra länder samt resultaten äger försämrats jämfört tillsammans granskning detta existerar även färre patienter tillsammans kroniska sjukdomar inom landet vilket svarar för att dem äger samtalat om syfte tillsammans behandlingen till sin sjukdom samt olika behandlingsalternativ samt fått enstaka strategi till egenvård än inom andra länder.

Även då detta gäller väntetider samt tillgänglighet äger land sämre utfall än övriga länder. detta gäller både till frågorna ifall mottagning inom primärvården samt specialiserad vård. detta existerar även fler inom landet än inom andra länder liksom äger besökt enstaka akutmottagning samt svarar för att deras bekymmer ägde kunnat behandlas vid deras ordinarie reception ifall personalen ägde varit tillgänglig.

När detta gäller väntetider samt tillgänglighet ser oss både förbättringar samt försämringar inom dem svenska resultaten. Sveriges effekt äger förbättrats då detta gäller andelen vilket fått period mot primärvården inom sju dagar samt väntetider mot specialistläkarbesök samt operation. Sämre påverkan besitter tillgängligheten mot vård vid kvällar samt helger samt chansen mot svar identisk ljus nära förbindelse tillsammans med vårdcentralen. Andelen såsom uppger för att deras akutmottagningsbesök ägde kunnat undvikas ökar även. Trots den positiva utvecklingen på grund av vissa från väntetidsfrågorna existerar land kvar beneath detta internationella snittet inom dessa frågor.

De kvarstående bristerna inom kontinuitet, tillgänglighet samt personcentrering tyder vid för att inriktningsmålen inom omställningen mot enstaka god samt nära vård ännu ej avspeglas inom befolkningens upplevelser

Omställningen mot enstaka god samt nära vård äger tre inriktningsmål: ökad kontinuitet inom primärvården, ökad tillgänglighet samt mer delaktiga patienter samt enstaka personcentrerad vård (prop. /). för att land fortsatt äger svaga effekt inom varenda tre områden tyder vid för att omställningens inriktningsmål ännu ej avspeglas inom befolkningens erfarenheter.

Att behärska välja samt erhålla resurser mot ett fast medicinsk expert inom primärvården existerar förankrat inom lagstiftningen (7 kap. 3 § hälso- samt lagar om sjukvård () samt 6 kap. 3 § patientlagen ()). undersökning visar för att kontinuitet inom primärvården små frukter från växter tillsammans sig fördelar både på grund av patienter samt hälso- samt sjukvårdssystemet inom stort (Engström, Borgquist, Nordvall, Albinsson, & Arvidsson ; Sabety, Jena, & Barnett ; Starfield, Shi, & Macinko ).

Nyttan från fast läkarkontakt verifieras både från årets IHP-undersökning samt IHP-undersökningen mot primärvårdsläkare Årets studie visar för att personer tillsammans med ett fast läkarkontakt vid sin vårdcentral besitter förbättrad äventyr från kontinuitet, delaktighet samt samordning. IHP-undersökningen visade för att doktor likt besitter ett personlig inventering tillsammans med invånare dem existerar fast vårdkontakt på grund av oftare anser för att den vårdcentral dem arbetar vid existerar väl förberedd vid för att tillhandahålla vård mot patienter tillsammans med kroniska sjukdomar samt tillsammans psykisk ohälsa.

I överenskommelserna ifall ett god samt nära vård mellan regeringen samt Sveriges Kommuner samt Regioner (SKR) , samt framgår målet angående för att minimalt 55 andel från befolkningen bör äga ett fast läkarkontakt inom primärvården (Socialdepartementet samt SKR , , ). Trots detta tydliga målet samt dem tydliga patientfördelarna besitter landet fortsatt lägst andel tillsammans med ett fast läkarkontakt, samt andelen ökar inte.

Bristen vid fasta doktor inom primärvården förmå existera enstaka förklarande faktor mot för att Sveriges konsekvens vid frågorna ifall personcentrering även existerar svaga. ett ytterligare delförklaring förmå existera den pressade arbetssituation liksom primärvårdsläkarna vittnade angående inom IHP-undersökningen (Vård- samt omsorgsanalys c). Vår slutsats ifrån den rapporten kvarstår: Vårdcentralernas, regionernas samt regeringens jobb till för att utveckla arbetsmiljön vid vårdcentralerna behöver intensifieras.

Viktigt för att utreda varför således flera upplever för att dem blivit orättvist behandlade samt ej tagna vid allvar

Ett nytt plats till årets IHP-undersökning existerar problem att diskutera angående för att äga blivit orättvist behandlad alternativt ej tagen vid allvar. detta existerar störst andel inom befolkningen inom landet vilket upplever för att dem blivit orättvist behandlade samt för att dem ej blir tagna vid allvar jämfört tillsammans med inom andra länder. detta existerar särskilt vanligt bland yngre, kvinnor samt bland personer tillsammans med sämre hälsa.

En svaghet tillsammans granskning existerar för att oss ej äger någon resultat angående inom vilka situationer alternativt på grund av vilka hälsoproblem dem svarande känner för att dem blivit orättvist behandlade alternativt ej tagna vid allvar. dock oss är kapabel titta en samband mellan för att uppleva för att vårdpersonalen ej ägnat ett tillräckligt tillsammans med tidsperiod beneath vårdbesöket samt för att svara för att ens hälsoproblem ej tagits vid allvar. detta existerar en angeläget sektor för att fortsatt undersöka samt känna igen förbättringsmöjligheter inom till för att behärska säkerställa enstaka god vård vid lika villkor på grund av kurera befolkningen.

Finns lärdomar för att plocka upp eller ta ifrån andra länder

Ett från syftena tillsammans IHP-undersökningen existerar för att känna igen styrkor tillsammans olika länders hälso- samt medicinsk hjälp till för att behärska känna igen goda modell. Årets analys äger demonstrerat för att Nederländerna besitter goda påverkan vid flera från dem områden var land äger tydligast brister. Flera från Nederländernas starka påverkan kunna sannolikt förklaras från deras väl utbyggda primärvård. enstaka relativt massiv andel från läkarna inom Nederländerna existerar verksamma inom primärvården samt detta behövs ett remiss ifrån primärvården på grund av för att ett fåtal resurser mot specialiserad vård. Patienterna betalar heller ingen patientavgift på grund av läkarbesök samt sjuksköterskebesök inom primärvården (Anell ; OECD samt WHO ).

Allt fler anser för att vårdcentralen saknar resultat ifrån specialistvården

En återkommande svaghet till svensk hälso- samt medicinsk vård likt framkommer inom IHP-undersökningarna existerar brister inom informationsöverföringen mellan olika vårdnivåer. Årets granskning visar för att informationsöverföringen mellan vårdnivåer utvecklas både negativt i enlighet med vissa effekt samt positivt i enlighet med andra. Negativt existerar för att fler svarar för att den ordinarie vårdcentralen saknar data ifrån den inriktade vården. Positivt existerar för att färre svarar för att specialistvården saknar kunskap ifrån primärvården.

Resultaten speglar resultaten ifrån tidigare IHP-undersökningar, var oss besitter sett för att svenska patienter inom åldern 65 tid samt äldre minimalt ofta anser för att specialistvården äger resurs mot viktig resultat ifrån primärvården samt vice versa (Vård- samt omsorgsanalys d). oss äger även tidigare sett för att nästan samtliga primärvårdsläkare inom IHP-undersökningen svarar för att dem skickar kunskap ifall sina patienters remittering mot medicinsk expert inom den inriktade vården, dock endast tre från fyra (73 procent) svarar för att dem äger fått kunskap ifrån specialistvården, vilket fanns detta näst lägsta resultatet inom granskning (Vård- samt omsorgsanalys c).

Bristande informationskontinuitet förmå påverka vårdens standard samt upplevelsen från vården negativt. Patienter såsom varit tillsammans med ifall brister inom informationsöverföringen svarar oftare än andra för att deras hälsobesvär ej tagits vid allvar.

En operativ informationsöverföring mellan vårdnivåer existerar även många viktigt på grund av för att primärvården bör behärska axla rollen likt navet inom vården, vilket existerar en uppgift tillsammans omställningen mot enstaka god samt nära vård. Informationsöverföringen upplevs såsom förbättrad bland personer vilket besitter enstaka fast läkarkontakt. detta tyder vid för att ett personkontinuitet är kapabel underlätta informationskontinuiteten.

Yngre ålder, utländsk bakgrund samt lägre kurs ger mer negativa erfarenheter från vården

Ålder existerar enstaka faktor liksom ofta påverkar upplevelsen från vården, samt personer vilket existerar 65 kalenderår samt äldre existerar allmänt sett mer positiva mot vården. Den åldersgruppen avstår mindre ofta ifrån för att söka vård vid bas från kostnader samt upplever sällan för att deras hälsoproblem ej tas vid allvar. Dessutom existerar detta vanligare för att dem äger ett fast vårdkontakt. Samtidigt använder färre äldre digitala tjänster än yngre.

Det finns flera signifikanta skillnader mellan kvinnor samt män inom deras erfarenheter från hälso- samt sjukvården. Kvinnor svarar oftare än män för att deras besvär ej tagits vid allvar alternativt för att dem blivit orättvist behandlade från vården. Samtidigt använder kvinnor något oftare digitala tjänster på grund av för att studera sin journal samt förnya anvisning. detta existerar ingen skillnad mellan könen inom hur vanligt detta existerar för att äga ett fast vårdkontakt, dock detta existerar vanligare för att män varken äger ett fast vårdkontakt alternativt ett fast mottagning.

Personer tillsammans med utländsk bakgrund besitter inom flera fall mer negativa erfarenheter från vården än personer tillsammans med svensk bakgrund. dem svarar mot modell oftare för att dem avstått vård vid bas från kostnaden samt för att dem besitter fått vänta längre vid vård än personer tillsammans svensk bakgrund. angående dem besitter vårdats vid vårdinstitution svarar dem även mindre ofta för att dem bemötts tillsammans med vänlighet samt respekt vid sjukhuset, samt mindre ofta för att dem besitter fått skriftlig data angående symtom för att bevaka efter utskrivning.

Även då detta gäller utbildningsbakgrund framkommer skillnader inom resultaten. Personer tillsammans med upphöjd kurs avstår mindre ofta ifrån vård vid bas från höga kostnader än personer tillsammans med lägre kurs. Personer tillsammans med upphöjd träning använder även oftare digitala verktyg samt äger även mer positiva erfarenheter från personcentrering samt informationsutbyte mellan olika vårdformer än personer tillsammans med enbart grundskoleutbildning.

Personer tillsammans med sämre välmående existerar oftare missnöjda tillsammans med vården

Personer tillsammans sämre välmående besitter oftare än andra ett fast vårdkontakt. Trots detta upplever patienter tillsammans självskattad dålig välmående samt patienter tillsammans med diagnosticerad psykisk ohälsa mindre ofta än andra för att vårdpersonalen känner mot deras sjukdomshistoria, ägnar dem tillräckligt tillsammans med period, inkluderar dem inom beslut samt redogör saker vid en sätt likt dem förstår.

Personer tillsammans sämre självskattad dålig välbefinnande, diagnosticerad psykisk ohälsa alternativt minimalt ett kronisk sjukdom svarar även oftare än andra för att dem avstått vård vid bas från kostnaden, för att dem varit tillsammans angående för att deras hälsoproblem ej tagits vid allvar samt för att dem äger blivit orättvist behandlade inom vården.

Mer insikt behövs angående hur primärvården förmå ge vård mot personer tillsammans kroniska sjukdomar

Årets IHP-undersökning visar enstaka viss försämring till vilka insatser såsom patienter inom landet tillsammans med kroniska sjukdomar får. Andelen likt svarar för att dem besitter fått tillräckligt tillsammans med stöd på grund av egenvård, enstaka läkemedelsgenomgång, samt samtalat om uppgift samt prioriteringar alternativt alternativ mot sin behandling besitter minskat något sedan dem svenska resultaten på grund av identisk ämnen existerar även något svagare alternativt inom linje tillsammans resultaten inom övriga länder.

Även IHP-undersökningen riktad mot primärvårdsläkare visade vid brister inom omhändertagandet samt för att vårdcentralerna ej besitter tillräckliga förutsättningar för att ta grabb angående patienter tillsammans kroniska sjukdomar. dem svenska läkarna ansåg mindre ofta än doktor inom andra länder för att vårdpersonalen vid deras vårdcentral plats förberedda för att ge vård mot personer tillsammans med kroniska sjukdomar. dem svenska läkarna gjorde ej heller lika flera insatser till för att stärka patienterna inom egenvård. Samtidigt visade granskning för att detta finns påverkbara faktorer likt vårdcentralen förmå jobba tillsammans med till för att utveckla sin förmåga för att tillhandahålla vård mot patienter tillsammans kroniska sjukdomar, mot modell för att förbättra arbetssätt samt tillhandahålla fortbildning till för att upprätthålla samt förbättra medicinsk kompetens.

De fortsatt svaga resultaten till vård vilket gäller kroniska sjukdomar kunna vid sikt innebära ett patientsäkerhetsrisk, samt detta existerar viktigt för att motarbeta den negativa utvecklingen. Patienter såsom besitter insikt angående möjlig egenvård, vilka medicin dem tar, samt målet tillsammans deras behandling besitter förbättrad förutsättningar för att förebygga nödvändigheten från vård. Både årets IHP-undersökning samt års IHP-undersökning riktad mot primärvårdsläkare visar för att detta behövs mer förståelse angående vilka brister liksom finns inom hälso- samt sjukvården till patienter tillsammans med kroniska sjukdomar, varför resultaten försämrats ovan tidsperiod, samt vilka förutsättningar primärvården äger för att ge vård mot dem. oss besitter tidigare inom rapporten IHP rekommenderat för att detta behövs mer förståelse inom detta på denna plats området, samt resultaten ifrån årets granskning betonar detta behovet.

Referenser

Anell, A. (). Primärvårdens tillgångar, styrning samt organisation: enstaka jämförelse från villkor samt förhållanden inom land, Norge, Nederländerna samt Storbritannien. (PM ). Stockholm: Myndigheten på grund av vård- samt omsorgsanalys.

Engström, S., Borgquist, L., Nordvall, D., Albinsson, G., & Arvidsson, E. (). upphöjd personlig läkarkontinuitet inom primärvård förenad tillsammans med färre mottagning vid akutmottagning [Personal physician continuity in primary care associated with fewer emergency room visits]. Läkartidningen, .

Eurostat (). Preventable and treatable mortality statistics – Statistics Explained. ?title=Preventable_and_treatable_mortality_statistics.

Janlöv, N., Blume, S., Glenngård, A., Hanspers, K., Anell, A., & Merkur, S. (). Sweden Health struktur Review Health systems in transition, 25(4).

OECD samt WHO (). State of Health in the EU The Netherlands Country Health kontur

Sabety, A. H., Jena, A. B., & Barnett, M. L. (). Changes in health care use and outcomes after turnover in primary care. JAMA internal medicin, (2), ss.

SKR (). Fakta angående vårdplatser.

Socialdepartementet samt SKR (). Vision e-hälsa — gemensamma utgångspunkter till digitalisering inom socialtjänst samt hälso- samt medicinsk vård. https://ehalsase/wp-content/uploads//02/

Socialdepartementet samt SKR (). God samt nära vård enstaka omställning från hälso- samt sjukvården tillsammans primärvården liksom nav. Överenskommelse mellan staten samt Sveriges Kommuner samt Regioner.

Socialdepartementet samt SKR (). God samt nära vård enstaka omställning från hälso- samt sjukvården tillsammans primärvården liksom nav. Överenskommelse mellan staten samt Sveriges Kommuner samt Regioner.

Socialdepartementet samt SKR (). God samt nära vård enstaka omställning från hälso- samt sjukvården tillsammans primärvården såsom nav. Överenskommelse mellan staten samt Sveriges Kommuner samt Regioner.

Socialstyrelsen (). Tillståndet samt utvecklingen inom hälso- samt medicinsk vård samt vård av tänder – Lägesrapport . Stockholm: Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen (). Tillståndet samt utvecklingen inom hälso- samt medicinsk vård samt vård av tänder – Lägesrapport .

Starfield, B., Shi, L., & Macinko, J. (). Contribution of primary care to health systems and health. The milbank quarterly, 83(3), ss.

Statskontoret (). Vision E-hälsa — för att försöka styra genom samverkan. (). Stockholm: Statskontoret. –ett-forsok-att-styra-genom-samverkan/

Vård- samt omsorgsanalys (). Vården ur befolkningens perspektiv ett jämförelse mellan landet samt tio andra länder. (PM ). Stockholm: Myndigheten på grund av vård- samt omsorgsanalys.

Vård- samt omsorgsanalys (a). Med örat mot marken. (Rapport ). huvudstaden Myndigheten till vård- samt omsorgsanalys.

Vård- samt omsorgsanalys (b). Vården ur primärvårdsläkarnas perspektiv. Stockholm: Myndigheten på grund av vård- samt omsorgsanalys.

Vård- samt omsorgsanalys (a). Nära vård inom sikte? . (Rapport 8). Stockholm: Myndigheten till vård- samt omsorgsanalys.

Vård- samt omsorgsanalys (b). Vården ur befolkningens perspektiv ett jämförelse mellan land samt tio andra länder. (Rapport ). Stockholm: Myndigheten på grund av vård- samt omsorgsanalys.

Vård- samt omsorgsanalys (a). Besök via nätet. Resursutnyttjande samt likhet kopplat mot digitala vårdbesök. (Rapport ). Stockholm: Myndigheten på grund av vård- samt omsorgsanalys.

Vård- samt omsorgsanalys (b). Kontinuitet samt fast läkarkontakt. Kartläggning från måluppfyllelsen inom överenskommelserna angående ett god samt nära vård. (PM ). Stockholm: Myndigheten på grund av vård- samt omsorgsanalys.

Vård- samt omsorgsanalys (c). Nationell uppföljning från hälso- samt sjukvården. (PM ). Stockholm: Myndigheten till vård- samt omsorgsanalys.

Vård- samt omsorgsanalys (d). Vården ur befolkningens perspektiv, 65 kalenderår samt äldre. (Rapport ). Stockholm: Myndigheten till vård- samt omsorgsanalys.

Vård- samt omsorgsanalys (a). Kontinuitet samt fast läkarkontakt Kartläggning från måluppfyllelsen inom överenskommelserna angående enstaka god samt nära vård. (PM ). Stockholm: Myndigheten på grund av vård- samt omsorgsanalys.

Vård- samt omsorgsanalys (b). Ordnat på grund av omställning? analys från omställningen mot ett god samt nära vård: delrapport. (Rapport ). Stockholm: Myndigheten till vård- samt omsorgsanalys.

Vård- samt omsorgsanalys (c). Vården ur primärvårdsläkarnas perspektiv. International Health Policy (IHP) . (Rapport ). Stockholm: Myndigheten till vård- samt omsorgsanalys.

Beslut

Beslut angående den på denna plats promemorian besitter fattats från generaldirektören Jean-Luc af Geijerstam. Analytikern Agnes Lindvall äger varit föredragande. Analyschefen Caroline Olgart Höglund, chefsjuristen Catarina Eklundh Ahlgren samt projektdirektören ortnamn Ljungvall äger deltagit inom den slutliga handläggningen.