Hur många år är nyköping
Nyköpings kommun
Nyköpings kommun existerar enstaka samhälle inom Södermanlands län. Centralort existerar Nyköping såsom existerar länets residensstad.
Majoriteten från Nyköpings samhälle existerar klädd tillsammans med skogsområde, dock detta finns även stora områden tillsammans med jordbruksmark. Även vid dem större öarna inom den inre ögrupp finns odlingsmark. Näringslivet står vid flera pelare liksom inkluderar tillverkningsindustri, kommunal samt regional aktivitet samt flygplatsen Stockholm-Skavsta.
Sedan kommunen fick sin nuvarande geografiska avgränsning besitter befolkningstrenden varit positiv. Socialdemokraterna besitter varit största område inom samtliga omröstning. dem äger även varit sektion från styrande koalitionen sedan åtminstone 2010.
Administrativ historik
[redigera | redigera wikitext]Kommunens region motsvarar socknarna: Bergshammar, Bogsta, Bälinge, Bärbo, Halla, Helgona, Husby-Oppunda, Kila, Lid, Ludgo, Lunda, Lästringe, Nykyrka, Ripsa, Runtuna, Råby-Rånö, Sankt Nicolai (del av), Spelvik, Stigtomta, Svärta, Sättersta, Tuna, Tunaberg, Tystberga samt Vrena. inom dessa socknar bildades nära kommunreformen 1862 landskommuner tillsammans motsvarande namn. inom området fanns även Nyköpings tätort såsom 1863 bildade ett stadskommun.
Ur Nikolai landskommun utbröts 1950 Oxelösunds tätort samt återstående enhet uppgick samtidigt inom Nyköpings tätort.
Vid kommunreformen 1952 bildades en antal storkommuner inom området: Bettna (av dem tidigare kommunerna Bettna, Blacksta, Forssa, Husby-Oppunda, Vadsbro samt Vrena), Jönåker (av Bergshammar, Kila, Lunda samt Tuna), Rönö (av Lid, Ludgo, Ripsa, Runtuna, Råby-Rönö samt Spelvik), Stigtomta (av Bärbo, Halla, Nykyrka samt Stigtomta), Svärta, (av Helgona samt Svärta) samt Tystberga (av Bogsta, Bälinge, Lästringe, Sättersta, Torsåker samt Tystberga). Samtidigt förblev Tunabergs landskommun samt Nyköpings ort opåverkade.
1967 införlivades Svärta landskommun inom staden. Nyköpings samhälle bildades nära kommunreformen 1971 från Nyköpings ort samt landskommunerna Jönåker, Rönö, Stigtomta, Tystberga samt Tunaberg samt delar ur Bettna landskommun (Vrena samt Husby-Oppunda församlingar). 1974 införlivades kommunerna Trosa, Vagnhärad, Daga samt Gnesta. Dessa områden utbröts 1992 samt bildade Trosa samhälle samt Gnesta kommun.[8]
Den 1 januari 1992 överfördes en enhet tillsammans 122 personer ifrån Nyköpings samhälle samt Lästringe samling mot Gnesta samhälle samt Frustuna-Kattnäs församling.[9]
Kommunen ingår sedan bildandet inom Nyköpings tingsrätts domsaga.[10]
Geografi
[redigera | redigera wikitext]Kommunen existerar belägen inom dem sydöstra delarna från landskapetSödermanland tillsammans med Östersjön inom öster. Nyköpings samhälle gränsar inom väster mot Katrineholms samhälle, inom nordväst mot Flens samhälle, inom norr mot Gnesta samhälle, inom öster mot Trosa samhälle samt Oxelösunds samhälle, samtliga inom Södermanlands län, samt inom väderstreck mot Norrköpings samhälle inom landskap län. Vidare äger kommunen ett maritim gräns mot Nynäshamns samhälle inom Stockholms län inom riktning.
Topografi samt hydrografi
[redigera | redigera wikitext]Flera naturtyper finns representerade inom den omväxlande natur såsom utgör Nyköpings samhälle. Urberggrunden existerar formad inom en sprickdalslandskap tillsammans varierande riktning. Majoriteten existerar övertäckt tillsammans lera vilket bildat långa sammanhängande jordbruksområden kring Runtuna, nära sjöarna Långhalsen, Hallbosjön samt Yngaren samt längs Kilaån. nära Kolmården inom väster, nära landremsa vid havet samt nära stort insjövatten Båven finns större skogsområden. Den inre delen från kommunens ögrupp äger stora småöar, klädda tillsammans med täckt område samt äldre odlingsmark. Öarna inom den yttre skärgård existerar såsom kontrast istället vindpinade samt kalspolade tillsammans med rikt fågelliv.[11]
Nedan presenteras andelen från den totala ytan 2020 inom kommunen jämfört tillsammans med riket.[12]
| Nyköpings kommun | Hela riket | ||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
|
|
Naturskydd
[redigera | redigera wikitext]År 2023 fanns 54 naturreservat inom Nyköpings kommun.[13] Bland dessa hittas Sigils bänkar likt bildades 2017. Reservatet utgörs från 96,2 hektar barrskog. var hittas 300 kalenderår gamla tallar samt cirka 300 svamparter.[14] en annat modell existerar Nävekvarns klint vilket bildades 2009. Reservatet existerar 232,3 hektar samt inkluderar ett förkastningsbrant samt barrnaturskog. ifrån 1600-talet bedrev Nävekvarns bruk järnhantering inom området samt skogen besitter betats. Numer existerar detta dock naturskog tillsammans flerhundraåriga martallar, gamla lövträd samt många döda samt döende träd.[15]
Administrativ indelning
[redigera | redigera wikitext]Fram mot 2016 plats kommunen till befolkningsrapportering indelad inom sex församlingar: Kiladalens, Nyköpings, Rönö, Stigtomta-Vrena, Tunabergs samt Tystbergabygdens.
Från 2016 indelas kommunen istället inom 16 distrikt:[16]
Tätorter
[redigera | redigera wikitext]Befolkning per 2019. Centralorten existerar inom fet stil.
Styre samt politik
[redigera | redigera wikitext]Styre
[redigera | redigera wikitext]Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen från dem rödgröna vilket samlade 32 från 61 mandat inom kommunens beslutande organ. dem rödgröna behöll makten även efter valet 2014, dock Sverigedemokraterna – vilket fördubblade sina mandat mot sex – betraktades vilket valets stora vinnare.[17] inom valet 2018 fick ingen från dem sedvänja blocken personlig majoritet. Sverigedemokraterna deklarerade för att dem skulle stödja en Alliansstyre. Centerpartiet meddelade då för att man ej ville styra tillsammans stöd från Sverigedemokraterna varför dem istället valde för att styra inom minoritet tillsammans tillsammans Miljöpartiet samt Socialdemokraterna.[18]
Mandatperioden 2022–2026 styrs kommunen från ett blocköverskridande majoritetskoalition bestående från Moderaterna samt Socialdemokraterna.[19]
Kommunfullmäktige
[redigera | redigera wikitext]Presidium
[redigera | redigera wikitext]| Presidium 2022–2026[20] | ||
|---|---|---|
| Ordförande | M | Jan Bonnier |
| Förste vice ordförande | S | Carl-Åke Andersson |
| Andre vice ordförande | SD | Marianne Sohlman Zetterström |
Mandatfördelning 1970–2022
[redigera | redigera wikitext]| Valår | V | S | MP | NAG | SD | NYD | C | L | KD | M | Grafisk föredrag, mandat samt valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1970 | 35 | 12 | 7 | 7 | 61 | 90,2 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1973 | 32 | 17 | 4 | 8 | 61 | 92,4 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1976 | 30 | 16 | 6 | 9 | 61 | 92,4 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1979 | 33 | 12 | 5 | 11 | 61 | 91,5 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1982 | 33 | 11 | 3 | 14 | 61 | 91,8 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1985 | 30 | 9 | 8 | 14 | 61 | 90,0 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1988 | 30 | 4 | 9 | 7 | 13 | 63 | 86,6 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1991 | 2 | 26 | 1 | 4 | 7 | 5 | 3 | 13 | 61 | 87,5 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1994 | 3 | 34 | 2 | 6 | 3 | 1 | 12 | 61 | 87,3 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1998 | 6 | 25 | 3 | 5 | 3 | 6 | 13 | 61 | 81,82 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2002 | 5 | 29 | 3 | 3 | 7 | 6 | 8 | 61 | 81,26 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2006 | 3 | 26 | 3 | 5 | 5 | 5 | 14 | 61 | 82,17 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2010 | 3 | 23 | 6 | 3 | 4 | 4 | 3 | 15 | 61 | 83,58 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2014 | 3 | 22 | 6 | 6 | 5 | 3 | 2 | 14 | 61 | 85,34 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2018 | 4 | 20 | 3 | 7 | 5 | 3 | 3 | 16 | 61 | 86,26 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2022 | 4 | 20 | 3 | 10 | 4 | 2 | 3 | 15 | 61 | 82,73 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat ifrån Statistiska centralbyrån samt Valmyndigheten. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Nämnder
[redigera | redigera wikitext]Kommunstyrelse
[redigera | redigera wikitext]Avser mandatperioden 2022-2026.[21]
| Efternamn | Förnamn | Parti | Uppdrag | Ordningsnummer |
| Granström | Urban | Socialdemokraterna | Ordförande | 1 |
| Eid | Ahmad | Moderaterna | 1:e vice ordförande | 2 |
| Karlsson | Malin | Sverigedemokraterna | 2:e vice ordförande | 3 |
| Wallin | Carina | Socialdemokraterna | Ledamot | 4 |
| Fredlund | Björn | Socialdemokraterna | Ledamot | 5 |
| Hashi | Sahro | Socialdemokraterna | Ledamot | 6 |
| Jonsson | Tommy | Moderaterna | Ledamot | 7 |
| Nilsson | Anniola | Moderaterna | Ledamot | 8 |
| Hartmann | Anki | Moderaterna | Ledamot | 9 |
| Olsson | Torbjörn | Centerpartiet | Ledamot | 10 |
| Dahlström | Helena | Vänsterpartiet | Ledamot | 11 |
| Wachtmeister | Maud | Kristdemokraterna | Ledamot | 12 |
| Johansson | Jessica | Liberalerna | Ledamot | 13 |
| Kock | Torbjörn | Socialdemokraterna | Ersättare | 14 |
| Östh | Lena | Socialdemokraterna | Ersättare | 15 |
| Pehrsson | Marcus | Socialdemokraterna | Ersättare | 16 |
| Ringberg | Rauni | Socialdemokraterna | Ersättare | 17 |
| Abdinasir | Omar | Socialdemokraterna | Ersättare | 18 |
| Sjöberg | Fredrik | Moderaterna | Ersättare | 19 |
| Dahlin | Fredrik | Moderaterna | Ersättare | 20 |
| Wachtmeister | Johan | Moderaterna | Ersättare | 21 |
| Zetterström | Thom | Sverigedemokraterna | Ersättare | 22 |
| Eriksson | Ann-Marie | Sverigedemokraterna | Ersättare | 23 |
| Jegers | Jonas | Centerpartiet | Ersättare | 24 |
| Landmark | Stefan | Kristdemokraterna | Ersättare | 25 |
| Venegas Astudillo | Marco | Miljöpartiet | Ersättare | 26 |
Totalt besitter kommunstyrelsen tretton ledamöter, varav Socialdemokraterna besitter fyra, Moderaterna besitter tre, Miljöpartiet äger numeriskt värde medan Centerpartiet, Kristdemokraterna, Vänsterpartiet samt Sverigedemokraterna besitter ett ledamot vardera.[22]
Internationella relationer
[redigera | redigera wikitext]Kommunen ägde tidigare sex vänorter, enstaka inom vardera land, land i norden, Norge, Lettland, Ryssland samt Tyskland. detta formella vänortssamarbetet avvecklades kalenderår 2008. [23]
Idag besitter Nyköping en aktivt vänortssamarbete tillsammans Ōarai, Ibarakii prefektur inom Japan.[24] Vänortsavtalet, en därför kallat Rainbow City Agreement, skrevs beneath den 23: femte månaden i året 2006 inom Ōarai samt innebär för att städerna bör äga en kunskapsutbyte ifall respektive lands tradition, en utbytesprogram på grund av skolungdomar, utbyta erfarenheter inom vård samt vård samt underlätta på grund av företag för att etablera kontakter vid respektive ort. Samarbetet mellan städerna äger sitt ursprung inom en affärsavtal mellan Studsvik Nuclear AB samt företaget JAEA (Japan Atomic Enegry Association).[25]
Kommunen medverkar inom Assembly of europeisk Regions. [26]
Ekonomi samt infrastruktur
[redigera | redigera wikitext]Näringsliv
[redigera | redigera wikitext]Det lokala näringslivet står vid flera pelare. beneath 1980- samt 90-talen minskade tillverkningsindustrin innebörd samt utgjorde inom start från 2020-talet omkring åtta andel från kommunens arbetstillfällen tillsammans arbetsgivare likt underleverantörer mot fordonsindustrin Eberspächer Exhaust Technology Sweden AB, Schneider Electric landet AB samt Studsvik AB. Sedan 1998 besitter flygplatsen utvecklats mot ett massiv kontor inom kommunen. inom start från 2020-talet plats dock kommunen själv[11] tillsammans &&&&&&&&&&&06175.&&&&&06 175 årsanställda (2022)[27] samt region dem ledande arbetsgivarna.[11]
Infrastruktur
[redigera | redigera wikitext]Transporter
[redigera | redigera wikitext]Från riktning mot väderstreck genomkorsas kommunen från E4. inom Nyköping avtar Riksväg 52 åt väster, länsväg 223 åt norr samt länsväg 219 åt riktning. Riksväg 53 genomkorsar kommunen ifrån nordväst mot sydöst.
Järnvägen Nyköpingsbanan vilket existerar enstaka bibana mot Södra stambanan genomkorsar kommunen ifrån riktning mot väderstreck. Den trafikeras från Mälartåg mellan Norrköping samt huvudstaden. Järnvägslinjen Sala–Oxelösund genomkorsar kommunen inom öst-västlig riktning. Den används endast till godstrafik vid sträckningen genom Nyköpings samhälle.
I kommunen finns även den internationella flygplatsen huvudstaden Skavsta landningsplats.
Befolkning
[redigera | redigera wikitext]Demografi
[redigera | redigera wikitext]Befolkningsutveckling
[redigera | redigera wikitext]Kommunen äger 58 315 invånare (30 juni 2024), vilket placerar den vid 42:a område avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
| Befolkningsutvecklingen inom Nyköpings samhälle 1970–2020[28] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1970 |
| 57 857 | ||
| 1975 |
| 62 561 | ||
| 1980 |
| 64 099 | ||
| 1985 |
| 64 404 | ||
| 1990 |
| 65 908 | ||
| 1995 |
| 48 737 | ||
| 2000 |
| 49 063 | ||
| 2005 |
| 49 816 | ||
| 2010 |
| 51 644 | ||
| 2015 |
| 54 262 | ||
| 2020 |
| 57 071 | ||
| Anm: De plötsliga förändringarna från folkmängden 1974 samt 1992 förklaras från sammanslagningar samt utbrytningar, likt beskrivs ovan beneath byråkratisk historik. | ||||
Kultur
[redigera | redigera wikitext]Kulturarv
[redigera | redigera wikitext]I kommunen ligger ruinerna efter detta liksom enstaka gång plats ett från Sveriges starkaste fästen, Nyköpingshus. Byggnaden förstördes efter Nyköpings gästabud, dock återuppbyggdes. Den förstördes inom ett brand 1665. Strax intill uppfördes dock en landshövdingeresidens vid 1720-talet. Detta blev senare länsfängelse samt tvångsarbetsinrättning.[29] Sedan 2020 används byggnaden återigen vilket landshövdingeresidens.[30]
Kommunvapen
[redigera | redigera wikitext]Blasonering: I fält från silver en rött borgtorn tillsammans med krenelerad väktargång samt spetsig tornhuv.
Motivet existerar känt sedan 1359 inledningsvis vilket sigill samt senare såsom vapen. detta fastställdes på grund av Nyköpings tätort från Kungl Maj:t kalenderår 1945. Efter kommunbildningen fanns ett mängd vapen (Bettna, Daga, Gnesta, Nyköping, Rönö, Stigtomta, Trosa, Tunaberg, Tystberga samt Vagnhärad), dock man beslöt för att föra detta gamla stadsvapnet vidare samt detta registrerades hos PRV tid 1974.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^läs online, www.nykoping.se .[källa ifrån Wikidata]
- ^ [abc] Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa ifrån Wikidata]
- ^ [ab] Folkmängd samt befolkningsförändringar - Kvartal 2, 2024, SCB, 20 augusti 2024, läs online.[källa ifrån Wikidata]
- ^ [abcd] Land- samt vattenareal per den 1 januari efter område samt arealtyp. tid 2012–2019, SCB, 21 månad 2019, läs online.[källa ifrån Wikidata]
- ^ [ab] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner samt Regioner, läs online, läst: 19 månad 2019.[källa ifrån Wikidata]
- ^ [ab] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa ifrån Wikidata]
- ^Folkmängd 31. 12. 1971 i enlighet med indelningen 1. 1. 1972 (SOS) sektion, 1. Kommuner samt församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa ifrån Wikidata]
- ^Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^Statistiska centralbyrån: Befolkningsstatistik 1991 sektion 1 Folkmängden samt dess förändringar inom kommuner samt församlingar m mArkiverad 2 april 2015 hämtat ifrån the Wayback Machine. Bilaga 2, sektion b, blad 185 (Läst 25 mars 2015)
- ^Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Nyköpings tingsrätt (del från Riksantikvarieämbetets Tings- samt rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ [abc] ”Nyköping - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/nyk%C3%B6ping. Läst 3 femte månaden i året 2023.
- ^”Markanvändningen inom land efter område samt markanvändningsklass. Vart 5:e kalenderår 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022.
- ^”Sök”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/sodermanland/besoksmal/sok.html. Läst 4 femte månaden i året 2023.
- ^”Sigils bänkar”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/sodermanland/besoksmal/naturreservat/sigils-bankar.html. Läst 4 femte månaden i året 2023.
- ^”Nävekvarns Klint”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/sodermanland/besoksmal/naturreservat/navekvarns-klint.html. Läst 4 femte månaden i året 2023.
- ^
- ^”Nyköping fortsatt rödgrönt - Nyköping - www.sn.se”. web.archive.org. 24 september 2015. Arkiverad ifrån originalet den 24 september 2015. https://web.archive.org/web/20150924103149/http://www.sn.se/nyheter/nykoping/1.2632765. Läst 4 femte månaden i året 2023.
- ^Ahlstrand, Love (22 oktober 2018). ”Nytt styre tydligt inom Nyköping: Centern går ovan mot dem rödgröna”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/sormland/nytt-styre-klart-i-nykoping-centern-gar-over-till-de-rodgrona. Läst 4 femte månaden i året 2023.
- ^Asplund, Fanny (26 september 2022). ”Här kommenterar S samt M detta nya styret inom Nyköping”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/sormland/s-och-m-tar-gemensamt-makten-i-nykoping. Läst 4 femte månaden i året 2023.
- ^”Kontakta oss: Kommunfullmäktige”. Nyköpings samhälle. https://www.nykoping.se/kommun--politik/politik-och-demokrati/kommunfullmaktige/. Läst 17 juni 2024.
- ^”Kommunstyrelsen - Förtroendevalda inom Nyköpings kommun”. nykoping.tromanpublik.se. https://nykoping.tromanpublik.se/organisation/9a447c2b-cef9-4ee2-88f2-94b3c2aed5c6. Läst 26 juni 2023.
- ^”Kommunstyrelsen (KS)”. Knivsta samhälle. Arkiverad ifrån originalet den 8 september 2018. https://web.archive.org/web/20180908092834/https://www.knivsta.se/sv-SE/Kommun-och-politik/Politik-namnder/Kommunstyrelsen. Läst 8 september 2018.
- ^https://nykoping.se/Global/Dokument/Kommun_o_politik/politik/Kommunstyrelsen/protokoll/2008/2008-11-03.pdf
- ^”Vänorter”. skl.se. Arkiverad ifrån originalet den 18 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180818214654/https://skl.se/demokratiledningstyrning/euinternationellt/internationellasamarbeten/vanorter.1550.html. Läst 27 september 2018.
- ^”Besök ifrån Japan”. Nyköpings kommun. https://nykoping.se/Nykopings-gymnasium/Om-skolan/Nyheter-/Nyheter1/Besok-fran-Japan-/. Läst 27 september 2018.
- ^http://nykoping.se/Kommun--politik/Internationellt/
- ^”Din samhälle inom siffror”. Ekonomifakta. https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/. Läst 3 femte månaden i året 2023.
- ^”SCB - Folkmängden efter distrikt, civilstånd, ålder samt kön. kalenderår 1968–2020”. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/.
- ^”Nyköpingshus - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/nyk%C3%B6pingshus. Läst 4 femte månaden i året 2023.
- ^”Residenset inom Nyköping”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/sodermanland/om-oss/om-lansstyrelsen-i-sodermanlands-lan/residenset-i-nykoping.html. Läst 4 femte månaden i året 2023.