Frågor om politiska sysem årskurs 8

Folket väljer vilka såsom bör sitta inom riksdagen (parlamentet). Riksdagen utser statsminister likt inom sin tur utser dem statsråd liksom bör sitta inom regeringen.

Avsnittet handlar angående den svenska statens uppbyggnad samt funktion. oss bör titta vid Sveriges grundlagar, riksdagen samt regeringen samt deras olika uppgift samt plats olika beslut saknas. Även regionerna samt kommunerna lyfts fram.

Koppling mot kurs- samt ämnesplaner hittar ni längre ner inom texten.

Vad existerar staten?

Med staten menas på denna plats den svenska riksdagen, regeringen samt myndigheterna. Den svenska staten är kapabel sägas bestå från ett rad olika personer samt instanser (enheter).

Sverige existerar enstaka monarki. detta innebär för att ett monark alternativt ett regerande drottning existerar landets statschef. Sedan 1810 existerar detta släkten Bernadotte såsom äger varit statschefer. Statschefen besitter ingen politisk inflytande. monark Carl XVI Gustav deltar ej inom regeringens sammanträden.

Kungens viktigaste arbetsuppgift existerar för att företräda land vilket dess statschef. han tar emot främmande länders sändebud samt genomför statsbesök inom andra länder.

En primär indelning ser ut sålunda här: statschef, riksdag, statsmakt samt domstolar.

Statschefen

Statschefen existerar den nuvarande monarken, Carl XVI Gustaf. han kallas statschef dock äger väldigt små auktoritet ovan staten. landet äger enstaka konstitutionell monarki, vilket betyder för att monarkin existerar inskriven inom grundlagen (konstitution = grundlag). 

Monarkin existerar ärftlig. detta betyder för att detta ungar vilket föds inledningsvis från kungen samt drottningen ärver tronen. inom land besitter monarken, likt statschefen även kallas, maximalt symboliska samt representativa information samt saknar politisk auktoritet. detta brukar därför ofta bli stora rubriker inom medierna då kungen ändå besitter ett åsikt inom politiska frågor.

Riksdagen

Riksdagen utgörs från 349 folkvalda representanter vars information existerar för att fatta beslut inom viktiga ämnen samt stifta nya lagar.

Regeringen

Regeringen består från statsministern samt dem statsråd (ministrar) likt denne alternativt denna besitter utsett. Regeringen styr landet genom för att den verkställer riksdagens beslut samt tar initiativ mot nya lagar alternativt lagändringar.

Domstolarna

Domstolarna existerar oberoende från statschefen, riksdagen samt regeringen till för att gynna rättssäkerheten. Detta existerar viktigt därför för att även dem politiska makthavarna följer lagen. Domstolarnas övning existerar för att döma den liksom begår lagbrott.

Statens viktigaste information förmå sägas artikel för att skydda medborgarna samt deras egendom samt för att försvara landet mot yttre hot. mot sin hjälp äger staten polisen, försvaret samt rättsväsendet.

Sveriges grundlagar

De viktigaste reglerna angående statsskicket äger samlats inom fyra grundlagar: regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen samt yttrandefrihetsgrundlagen.

• Regeringsformen talar ifall hur land bör styras. Lagen innehåller dem viktigaste bestämmelserna till statschefens, riksdagens, regeringens, domstolarnas samt myndigheternas roller. Denna grundlag existerar den maximalt grundlig. Regeringsformen inleds tillsammans med orden "All offentlig kraft inom landet utgår ifrån människor. Den svenska folkstyrelsen bygger vid fri åsiktsbildning samt vid allmän samt lika rösträtt. Den förverkligas genom en representativt samt parlamentariskt statsskick samt genom kommunal självstyrelse." (Regeringsformen 1 kap. 1 §)
   
• Successionsordningen existerar ifrån 1810 samt handlar angående monarkin. Förr inom tiden bestämde kungen många. Idag äger kungen alternativt drottningen ingen politisk inflytande, dock existerar enstaka tecken på grund av land. Kungen samt drottningen ärver sitt uppgift. Manliga samt kvinnliga avkomlingar inom korrekt nedstigande led mot kungen alternativt drottningen besitter riktig för att ärva tronen. Äldre bror/syster samt deras efterkommande besitter prioritet framför yngre samt yngre syskons efterkommande. detta innebär för att kronprinsessan Victoria inom framtiden kunna bli Sveriges statschef. således bör detta existera i enlighet med grundlagen successionsordningen.
   
• Tryckfrihetsförordningen samt yttrandefrihetsgrundlagen existerar numeriskt värde grundlagar såsom handlar ifall rätten för att uttrycka sig fritt. då detta gäller tidningar samt skrivna verk finns tryckfrihetsförordningen. på grund av radio, tv samt webbsändningar äger oss yttrandefrihetsgrundlagen. Chefredaktören bestämmer vilket vilket bör stå inom enstaka periodika, ej politikerna. Medierna besitter ett nödvändig övning för att undersöka människor tillsammans inflytande, mot modell politiker.

Varför existerar då grundlagarna sålunda viktiga? Jo, dem ligger mot bas på grund av andra lagar samt skapar ramverket till hur land bör styras. till för att garantera detta ramverk därför för att ingen bör behärska utföra enstaka "statskupp" efter en omröstning, är kapabel lagarna ej ändras hur vilket helst.

För för att ändra ett grundlag behövs normalt för att riksdagen fattar identisk beslut numeriskt värde gånger (det finns undantag). detta måste även behållas en allmänt riksdagsval mellan besluten. Regeln existerar mot till för att staten ej bör fatta alltför snabba beslut. Den ytterligare betänketiden ger möjligheter till samtliga - både riksdagsledamöter samt svenska människor - för att noga betänka grundlagsändringen.

Riksdagen

Vart fjärde tid äger oss omröstning mot riksdagen, regionerna samt mot kommunerna, detta önskar yttra tid 2026, 2030 samt sålunda vidare.

Valdagen infaller sedan 2013 ständigt vid den andra söndagen inom september. varenda svenska medborgare liksom fyllt 18 kalenderår får omrösta inom riksdagsvalet.

Riksdagen består från 349 personer vilket valts från människor. Platserna inom riksdagen kallas mandat samt fördelas jämnt fördelat utifrån rösterna. äger en politiskt område fått 16 andel från svenska folkets röster sålunda får dem även 16 andel från platserna inom riksdagen. Blanka samt ogiltiga röster räknas ej. varenda mandatperiod varar fyra tid. Sedan sker en nytt val.

Riksdagens arbete

Riksdagens information existerar enkelt uttryckt för att styra landet samt genomföra den politik människor äger röstat fram. Mer detaljerat förmå riksdagens information bestå inom för att stifta lagar, utse regeringen (eller avsätta den), granska regeringens sysselsättning, godkänna statens ekonomisk plan, besluta angående internationella relationer samt omrösta inom viktiga frågor.

Varje politiskt område liksom kommer in inom riksdagen bildar ett partigrupp. varenda sådan besitter sedan ett gruppledare liksom företräder grupp inom olika kontext. inom partigruppen sitter politiker tillsammans olika kompetens samt intressen. Dessa politiker ingår inom sin tur inom riksdagens utskott. dem olika utskotten arbetar tillsammans med varierande intressefrågor, likt arbetsmarknaden, bostadsmarknaden, statens finanser, rättsväsendet, kulturen, miljön samt därför vidare. Viktigast existerar finansutskottet eftersom detta sysslar tillsammans statens finanser.

Varje utskott äger en eget kansli var detta finns tjänstepersoner, sekreterare samt andra likt bistår politikerna tillsammans med hjälp. Utskottens möten existerar ej offentliga, dock detta går ändå för att erhålla viss insyn genom för att bevaka riksdagens sysselsättning. detta existerar även möjligt för att uppvakta en utskott. detta innebär för att detta går för att boka in ett tidsperiod till för att komma mot utskottet samt presentera ett koncept alternativt yttra sin fras. Denna tillfälle utnyttjas flitigt från andra politiker, intressegrupper samt lobbyister. dem sistnämnda existerar ofta särskilt anställda konsulter likt arbetar till ett viss intresseorganisation. Lobbyistens sysselsättning existerar för att påverka utskottets medlemmar sålunda för att dem lägger fram förslag likt gynnar lobbyistens uppdragsgivares intressen. Lobbyism kallas ibland även på grund av "korridorpolitik".

Förutom utskott finns även några andra arbetsgrupper. Riksdagsstyrelsen planerar riksdagens sysselsättning samt leds från talmannen. detta finns även några olika nämnder, likt utrikesnämnden samt EU-nämnden.

Då ett fråga behandlats färdigt inom en utskott läggs den fram till riksdagen. en sådant sammankomst existerar offentligt samt kallas plenarmöte.

Riksdagens jobb består inom massiv utsträckning från för att behandla skrivelser, förslag samt ämnen liksom dem fått ifrån olika utskott samt ifrån regeringen. Förslag ifrån riksdagsledamöter kallas motioner samt förslag ifrån regeringen kallas propositioner.

Ibland debatteras olika problem att diskutera var ledamöter får lägga fram sin synpunkt. Oftast återges då detta man kommit överens ifall inom sitt område. Efter för att riksdagen debatterat tydligt sker enstaka val då förslaget antingen går igenom alternativt förkastas.

Regeringen

Riksdagen utser statsminister såsom inom sin tur utser vilka statsråd (ministrar) likt bör sitta inom regeringen. detta existerar helt fritt till statsministern för att välja vem denne alternativt denna önskar, dock personen måste existera svensk medborgare.

Antalet statsråd varierar ifrån statsmakt mot statsmakt samt existerar beroende vid vilken kompetens samt vilka problem att diskutera såsom regeringen önskar lyfta fram.

Regeringen måste ej bestå från personer ifrån riksdagen. Dagens statsmakt består både från riksdagsledamöter samt personer likt inte någonsin suttit inom riksdagen.

Regeringens data existerar för att föreslå nya lagar samt ta fram förslag vid enstaka statsbudget. Regeringen bör även verkställa riksdagens beslut, leda dem statliga myndigheternas sysselsättning, sköta dem internationella relationer vilket riksdagen bestämt samt leda försvarets samt polisens arbete.

Riksdagens ledamöter förmå ställa problem att diskutera mot regeringen alternativt enskilda statsråd. Längre liknande problem att diskutera kallas interpellationer samt måste lämnas in skriftligen. Detta existerar viktigt eftersom dem faller beneath offentlighetsprincipen.

Riksdagen kontrollerar regeringens jobb. Tycker den för att regeringen äger misskött sig förmå den uppväcka ett misstroendeförklaring. angående majoriteten inom riksdagen röstar på grund av den sålunda måste regeringen avgå. Kvar finns sedan enstaka expeditionsregering liksom sköter arbetet tills ett färsk statsmakt utsetts.

Förutom för att riksdagen granskar regeringens sysselsättning finns detta även andra vilket fullfölja detta. Konstitutionsutskottet (KU) utför varenda kalenderår ett evaluering från hur regeringen samt dem enskilda statsråden besitter skött sina arbetsuppgifter. detta existerar då framförallt personer ifrån oppositionspartierna vilket sköter granskningen.

Riksdagen utser även tre stycken riksrevisorer såsom leder Riksrevisionen. detta existerar enstaka myndighet såsom granskar andra myndigheters arbeten samt rapporterar mot riksdagen. Riksrevisionen existerar enstaka från ett fåtal myndigheter vilket lyder direkt beneath riksdagen inom stället till beneath regeringen.

Riksdagen utser även Justitieombudsmannen (JO), såsom egentligen existerar flera personer. Dessa tar emot klagomål ifrån allmänheten såsom framförs vid myndigheter samt tjänstepersonernas arbete.

Olika typer från regeringar (regeringsformer)

Om en politiskt område äger personlig majoritet inom riksdagen är kapabel den forma statsmakt vid personlig grabb, dock detta existerar ganska ovanligt. enstaka sådan statsmakt kallas enparti- alternativt majoritetsregering. inom stället brukar flera partier vandra samman på grund av för att ett fåtal majoritet inom riksdagen. Då pratar man inom stället ifall ett koalitionsregering. Båda dessa regeringsformer existerar starka samt ett misstroendeförklaring ifrån oppositionspartierna leder oftast ingen vart.

I vissa fall besitter detta alternativt dem partier såsom bildar statsmakt ingen personlig majoritet inom riksdagen. dem utgör då ett s.k. minoritetsregering. detta existerar enstaka svagare statsmakt liksom inom upphöjd grad måste förlita sig vid för att skaffa samarbetspartier, s.k. stödpartier, på grund av för att ett fåtal igenom sina förslag.

Regeringens arbete

Till sin hjälp besitter regeringen en kansli liksom kallas regeringskansliet. var jobbar mellan 4 000 - 5 000 personer vid olika avdelningar. Den sektion var statsministern sitter kallas kontor som stödjer statsråd. dem andra avdelningarna kallas departement.

Statsrådsberedningens syssla existerar för att leda samt samordna arbetet inom regeringskansliet. detta betyder för att dem försöker äga koll vid vilket såsom sker inom dem olika departementen (se nedan). ett ytterligare övning existerar för att samordna den svenska EU-politiken.

Statsråden existerar ofta chefer ovan varsitt departement. Deras närmast underlydande existerar inom sin tur statssekreteraren samt pressekreteraren.

Varje departement ansvarar till en visst fackområde. Namnet vid dem olika departementen avslöjar detta: Finansdepartementet, Försvarsdepartementet, Jordbruksdepartementet, Justitiedepartementet, Miljö- samt energidepartementet, Näringsdepartementet, Socialdepartementet, Utbildningsdepartementet, Utrikesdepartementet samt sålunda vidare.

Som nämnts tidigare handlägger regeringen problem att diskutera samt förslag ifrån riksdagen samt tvärt angående. till regeringens sysselsättning gäller för att detta existerar departementen liksom behandlar samt bereder dem olika ärendena liksom sedan presenteras till regeringen. Departementen skapar alltså en beslutsunderlag åt regeringen.

Vissa problem att diskutera existerar mer jobbiga än andra för att bereda. Anledningen kunna existera för att arbetet existerar grundlig alternativt kräver speciell expertis. Då tillsätts ofta enstaka kommitté, liksom existerar enstaka arbetsgrupp tillsammans lämpliga personer. Kommittéer förmå artikel parlamentariskt tillsatta alternativt oberoende. inom dem sistnämnda sitter ej bara politiker utan även experter samt andra sakkunniga.

Utredningskommittéernas arbeten brukar redovisas inom ett skriftserie vilket heter Statens offentliga utredningar (SOU). dock självklart existerar detta ej bara inom dessa grupper såsom detta görs utredningar. Ärenden skickas ofta ut mot olika remissinstanser, vilket organisationer samt intresseföreningar, vilka inom sin tur fullfölja egna undersökningar. dem skickar sedan synpunkter vid förslaget mot kommittéerna alternativt departementen, såsom balanserar in dessa inom sina egna beslut.

Statsförvaltningen (myndigheterna) sköter staten

Statsförvaltning består från landetsmyndigheter.

Myndigheterna bör tillämpa dem lagar samt utföra den aktivitet liksom riksdagen samt regeringen äger beslutat ifall. Myndigheterna kallades tidigare till ämbetsverk alternativt bara verk samt namnen lever delvis kvar. Numera kallas myndigheterna ofta inom stället: styrelser, råd, inspektion, institut, stiftelse, museum, högre utbildning, högskola samt sålunda vidare.

Myndigheter likt benämns liksom verk sköter sig själva. Statliga verk existerar därmed självbärande alternativt affärsdrivande, vilket innebär för att dem styrs i enlighet med företagsekonomiska principer. dem upprättar årsredovisningar samt bokslut vid identisk sätt vilket stora företag. modell vid liknande verk existerar Skolverket samt Skatteverket.

Chefen på grund av ett myndighet kallas generaldirektör. Olika myndigheter äger kontor inom olika städer. andra modell vid myndigheter existerar Polisen, Migrationsverket, Kronofogden, Sjöfartsverket, Kulturrådet samt SMHI. Enkelt uttryckt därför sköter myndigheterna staten.

Under varenda departement finns ett alternativt flera myndigheter. beneath varenda myndighet finns sedan ett alternativt flera olika nämnder, distriktskontor, regionkontor, lokalkontor samt således vidare.

Om politikerna inom till upphöjd grad försöker påverka vilket enstaka myndighet utför, pratar man ibland ifall ministerstyre. detta existerar förbjudet i enlighet med svensk team. detta ingår inom riksdagens fakta för att granska för att dem enskilda ministrarna ej lägger sig inom myndigheternas jobb på grund av mycket.

Alla myndigheter existerar statliga dock samtliga arbetar ej vid statlig nivå. modell vid myndigheter vilket verkar vid regional nivå existerar länsstyrelserna.

Samtliga myndigheter finns specificerade inom myndighetsregistret såsom sköts från Statistiska centralbyrån (SCB), såsom även existerar enstaka myndighet.

LÄS MER:Politiska partier inom Sveriges riksdag

LÄS MER:Vad existerar ett regering?

LÄS MER:Demokrati

LÄS MER: Demokratiska struktur samt olika statsskick

LÄS MER:Demokratisk resultat samt demokratiska modeller

LÄS MER:Svenska skatteväsendets historia

LÄS MER:EU

PODCAST:Offentliga sektorn: Myndigheter

PODCAST:Offentliga sektorn: Regioner

PODCAST:Offentliga sektorn: Kommuner

PODCAST:Riksdag samt statsmakt inom Sverige

PODCAST:Kommuner samt regioner

PODCAST:Val inom Sverige

PODCAST:Folkomröstningar inom Sverige

PODCAST:Demokrati samt demokratins principer

Beslutsnivåer: inom land finns tre politiska beslutsnivåer. 1. kommunens beslutande organ, fattar beslut liksom gäller kommunen. 2. Regionfullmäktige, fattar beslut vilket gäller inom distrikt. 3. Riksdag, fattar beslut liksom gäller kurera Sverige.

Bidrag: för att ett fåtal valuta, t.ex. från kommunen alternativt staten.

Budget: strategi på grund av ekonomin, ofta en kalenderår framåt.

Censur: Motsats mot yttrandefrihet samt tryckfrihet kallas censur. angående detta råder censur får man ej uttrycka sig fritt inom dem områden såsom existerar censurerade. inom landet används censur till för att undersöka filmer innan dem ges ut offentligt.

Demokrati: människor bestämmer

Departement: sektion såsom existerar experter inom en visst zon samt jobbar ihop tillsammans med regeringen, t.ex. utrikesdepartementet samt jordbruksdepartementet.

Diktatur: Staten styrs från ett alternativt flera personer liksom ej existerar folkvalda. människor får ej tycka samt tänka liksom dem önskar. Läs mer angående diktatur >

Direktdemokrati: samtliga röstar vid enstaka samt identisk gång angående en beslut, t.ex. inom klassrummet. Majoriteten ”vinner”.

Export: produkter samt tjänster vilket förs ut alternativt säljs mot en annat nation. Några modell vid produkter såsom exporteras ifrån landet existerar virke, järnmalm, volvobilar samt möbler.

Folkomröstning: val var varenda röstberättigade medborgare får delta. Folkomröstningar förmå anordnas inom vissa problem att diskutera både vid plats nivå samt inom kurera landet. detta existerar riksdagen likt fattar beslut ifall enstaka folkomröstning bör behållas inom bota landet. Man skiljer mellan rådgivande folkomröstningar samt folkomröstningar inom grundlagsfrågor. Hittills äger sex rådgivande folkomröstningar ägt plats inom Sverige.

Förvaltning: Olika myndigheter likt utför detta arbete likt regeringen fått inom uppgift för att genomföra. Regeringen får dessa uppgift efter beslut inom riksdagen. modell förmå artikel Skolverket, Försvarsmakten, domstolar, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen osv.

Grundlagar: Lagar såsom visar hur landet bör styras samt fungera. enstaka grundlag existerar många svårare för att ändra än andra lagar.

Import: produkter alternativt tjänster likt köps in alternativt fraktas in ifrån en annat nation. Några modell vid produkter såsom importeras mot landet existerar olja, apelsiner, bryggdryck, Toyota samt Converse.

Inkomster: valuta såsom kommer in mot ett aktivitet, till för att bekosta detta såsom bör göras.

Inrikes: Inom landets gränser, t.ex. rn inrikesreporter rapporterar angående händelser inom landets (Sveriges) gränser. sådana nyheter brukar kallas inrikesnyheter. en lands politik inom detta egna landets gränser kallas inrikespolitik.

Internationell: ”Mellan länder”. Internationell politik handlar t.ex. angående världspolitik alternativt politik mellan olika länder. inom enstaka internationell idrottstävling deltar personer alternativt team ifrån olika länder. Fotbolls-VM samt OS existerar modell vid internationella tävlingar.

Kommun: detta närmsta området runt ett bebott område. inom land finns idag (2021) 290 kommuner. enstaka samhälle besitter ansvaret till politiska ämnen samt beslut liksom berör tätorten samt området runt omkring.

Konstitution: inom konstitutionen, alternativt författningen (landets grundlagar), fastställs dem elementär principerna till hur landet bör styras. inom Sveriges nuvarande konstitution bestäms t.ex. för att landet bör artikel enstaka demokrati.

Korruption: då någon missbrukar sin ställning samt vinner vid detta. för att ta mutor existerar en modell vid korruption.

Region: Flera kommuner inom en sektor samarbetar kring politiska problem att diskutera vilket är kapabel lösning bäst genom gemensamma satsningar, såsom t.ex. kollektivtrafik samt sjukvård.

Majoritet: dem flesta från dem såsom röstar. nära röstningar används oftast majoritetsprincipen var detta förslag likt får flest röster vinner.

Minister (eller statsråd): Medlem inom regeringen. inom landet brukar regeringen bestå från en tjugotal ministrar. Vissa ministrar leder en departement, t.ex. finansministern såsom existerar ledare till finansdepartementet alternativt jordbruksministern vilket leder jordbruksdepartementet.

Monarki: då enstaka stat besitter enstaka monark alternativt drottning vilket statschef. Kungafamiljen brukar dock ej äga någon politisk auktoritet inom dagens demokratiska länder. Den svenska statschefen äger t.ex. endast representativa funktioner.

Motion: Förslag ifrån ett enskild ledamot alternativt ett samling såsom lämnas mot kommunens beslutande organ alternativt riksdagen.

Myndig: inom landet räknas ni liksom vuxen då ni fyller år 18 kalenderår. likt vuxen betraktas ni vilket myndig samt får bl.a. omrösta samt vandra vid krogen, ta körkort samt köpa tobak inom affären.

Myndighet: enstaka sektion från statens alternativt kommunernas förvaltning. Myndigheterna utför samt ansvarar till detta såsom riksdag samt statsmakt besitter bestämt. modell vid statliga myndigheter existerar Polismyndigheten (polisen), Skatteverket samt Försäkringskassan.

Nationell: Inom en nation. Nationell politik kallas även inrikespolitik samt berör sånt likt sker inom land. Svenska nationalsången existerar Sveriges låt inom t.ex. tävlingar. ett svensk nationell tävling berör bara landet, t.ex. SM inom hästhoppning (SM = Svenska mästerskapen). Schlagerfestivalen existerar ett svensk nationell tävling, medan Eurovision existerar enstaka internationell tävling.

Offentlighetsprincipen: Möten, handling samt rapport ifrån riksdag, distrikt, samhälle samt olika myndigheter bör artikel bör artikel öppna samt tillgängliga till vem likt helst.

Opinionsbildning: för att erhålla flera för att tycka likadant inom ett politisk fråga till för att försöka påverka debatter samt beslut.

Parlamentarism: Statsskick var ett vald folkrepresentation, parlamentet (riksdagen), äger en kritisk effekt ovan regeringsmakten. Parlamentarism innebär för att ett statsmakt ej kunna bildas alternativt sitta kvar inom regeringsställning angående ett majoritet inom parlamentet existerar emot detta. Regeringen existerar därför beroende från en folkvalt parlaments stöd.

Politik: Idéer samt beslut likt berör kommunen alternativt staten alternativt relationen mellan länder samt flera från dem liksom bor där.

Politiker: Person liksom ägnar sig åt för att försöka existera tillsammans med samt påverka vid olika beslutsnivåer (se ovan).

Politisk ideologi: enstaka session politiska idéer såsom berättar varför samhället ser ut liksom detta fullfölja, hur samhället bör titta ut samt hur man bör förändra det.

Politiskt parti: Politisk assemblage tillsammans människor såsom äger liknande åsikter samt önskar styra landet vid ungefär identisk sätt. detta finns flera politiska partier inom land. dem olika partierna representerar väljarna inom riksdagen, regionfullmäktige samt kommunfullmäktige.

Propaganda: Politisk marknadsföring var man försöker ett fåtal ut en budskap på grund av för att påverka människors åsikter. Läs mer >

Proposition: en förslag mot riksdagen såsom kommer ifrån regeringen.

Public service: Massmedia såsom finansieras tillsammans med hjälp från ett speciell avgift. bör ge en brett utbud från underhållning, träning samt upplysning, t.ex. nyheter.

Regering: Förenklat gäller för att dem politiska partier vilket äger flest platser inom riksdagen (majoriteten från dem 349 platserna) bildar statsmakt. Regeringen styr landet dock granskas från riksdagen. inom land leds regeringen från enstaka statsminister. Statsministern besitter flera ministrar mot sin hjälp för att styra landet, t.ex. utrikesminister, finansminister, jordbruksminister m.fl.

Representativ demokrati: människor väljer ut vilka såsom bör företräda dem samt besluta, t.ex. inom riksdagen (inne inom riksdagen äger man däremot direkt demokrati).

Republik: Staten saknar kung/drottning samt besitter enstaka folkvald statsminister alternativt president vilket statschef.

Riksdag: var landets folkvalda samlas samt fattar beslut (diskuterar samt bestämmer olika saker, främst lagar). inom land finns 349 platser inom riksdagen. enstaka från riksdagens viktigaste fakta existerar för att granska regeringen således för att dem sköter sig samt ej utför saker likt dem ej får.

Rösta samt val: inom land besitter oss omröstning vart 4:e tid. då detta existerar politiskt omröstning inom landet är kapabel varenda såsom existerar ovan 18 kalenderår samt svenska medborgare omrösta vid vilka dem önskar bör styra landets tre beslutsnivåer: statligt (riksdagsvalet), distrikt (regionvalet) samt kommunen (kommunalvalet). inom riksdagsvalet röstar ni vid vilka likt bör företräda DIG inom riksdagen. inom regionvalet, vilka vilket bör företräda dig inom distrikt (som bl.a. sköter sjukvården samt kollektivtrafiken). inom kommunvalet röstar man vid vilka såsom bör avgöra inom kommunen.

Rösta blankt: då röstar dock väljer för att ej omrösta vid någon alls, alltså ett blank (tom) röst.

Skatt: samtliga likt tjänar valuta måste erlägga avgift vilket går mot gemensamma kostnader inom samhället. inom landet blir betald skatten mot kommunen, distrikt samt staten vilket bestämmer vad pengarna bör användas mot. Omkring 30% från lönen går mot mot avgift. Vårt samhälle existerar uppbyggt samt styrs tillsammans med hjälp från skattepengar. inom kommunerna byggs samt underhålls skolor, badhus, bokhus osv, region ser främst mot medicinsk vård samt kollektivtrafik, medan staten ansvarar till försvar, polisväsende samt varenda andra myndigheter vilket existerar mot till för att producera säkerhet samt ordning till invånarna inom landet. enstaka massiv sektion från skattepengarna går därför igen såsom löner mot landets kommunarbetare, sjuksköterskor, poliser, pedagog, personer som kör bussar, badhuspersonal osv.

Statsskick: På vilket sätt en nation styrs.

Tjänstepersoner: Personer tillsammans med expertis inom olika områden liksom jobbar tillsammans för att hjälpa kommunen alternativt staten inom deras sysselsättning. Tjänstepersoner arbetar ej politiskt - tillhör ej något parti.

Utrikes: Utanför landets gränser, t.ex. enstaka utrikesreporter rapporterar ifall händelser utanför landets (Sveriges) gränser. sådana nyheter brukar kallas utrikesnyheter. Sveriges politik gentemot andra länder kallas utrikespolitik.

Utskott: Grupper inom riksdagen såsom existerar experter inom en speciellt region, t.ex. vetenskapen om resurserhandel och finans, lagar alternativt skola.

Votera: för att rösta.

Yttrandefrihet: Yttrandefriheten existerar vår viktigaste grundlag (dvs. enstaka team dem styrande ej förmå ändra därför lätt). tillsammans yttrandefrihet menas för att samtliga inom samhället får tycka samt tänka vilket man önskar utan för att bli straffad, samt för att massmedierna övervakar samt granskar varenda dem liksom styr inom samhället (politiker, företag m.m. vilket äger många makt). till för att detta bör behärska råda yttrandefrihet måste detta även råda tryckfrihet, alltså för att man även inom text får uttrycka sig fritt.
 

Uppgifter samt frågor

Frågor mot texten:

1. Vad existerar ett stat?
    
2. Nämn några från statens viktigaste uppgifter.
    
3. Vad existerar enstaka grundlag?
    
4. Berätta kortfattat angående Sveriges fyra grundlagar.
    
5. Vilka får sitta tillsammans inom Sveriges riksdag?
    
6. Berätta lite angående hur riksdagen fungerar.
    
7. Vad existerar en utskott?
    
8. Vilka existerar riksdagens viktigaste uppgifter?
    
9. Vad existerar en politiskt parti?
    
10. Vad existerar enstaka regering?
     
11. Nämn några från regeringens viktigaste uppgifter.
     
12. Vad existerar enstaka minister?
     
13. Vad existerar en departement?
     
14. Ge modell vid vad ett samhälle måste ansvara till således för att kommuninvånarna äger detta bra.
     
15. Vad existerar kommunens beslutande organ samt kommunstyrelsen?
     
16. Vad bestämmer kommunpolitikerna? Ge några modell vid vilket på grund av saker liksom kommunen bestämmer om.
     
17. Vad existerar ett region?

Ta reda på:

1. Hur flera statsråd/ministrar består regeringen från idag? Hur flera existerar män respektive kvinnor?
    
2. Hur flera män respektive kvinnor sitter inom riksdagen?
    
3. Vilka politiska partier bestämmer inom din kommun?
    
4. Hur flera platser finns inom kommunstyrelsen inom din kommun? Hur existerar mandaten spridda (efter politiska partier)?

Diskutera:

1. Vilka fördelar samt nackdelar ser ni tillsammans för att beslut inom land saknas vid olika nivåer (kommun, distrikt samt bota Sverige)?
    

Källor:
Regeringens webbplats, Så styrs Sverige: https://www.regeringen.se/sa-styrs-sverige/
Shirin Ahlbäck Öberg m.fl., Svensk författningspolitik, SNS förlag, 2008
Olof Petersson, Statsbyggnad: den offentliga maktens organisation, SNS förlag, 2007
Henry liten flod m.fl., Den svenska politiken - Strukturer, processer samt resultat, Liber, 2011
Eivind Smith m.fl., Konstitutionell demokrati, SNS förlag, 2004
Bo Rothstein, Politik likt organisation, SNS förlag, 2010
Per Bergström, Möt A-kursen inom samhällskunskap, Studentlitteratur, 2006


FÖRFATTARE

Text: Jonas Ahlberg (statsvetare), Carsten Ryytty (författare/SO-lärare) samt Robert dem Vries (red.)
 

Koppling mot skolans styrdokument

Innehållet existerar kopplat mot grundskolans kursplaner på grund av samhällskunskap åk 4-6 samt samhällskunskap åk 7-9 samt mot gymnasiets ämnesplaner till Samhällskunskap 1a1 samt Samhällskunskap 1b.

Faktafilm (19:18 min) på grund av skolan från UR (Sveriges utbildningsradio) ifall landet inom EU. landet existerar en från medlemsländerna inom den Europeiska unionen samt därför förmå svenska medborgare utflykt, arbeta samt handla fritt inom stora delar från Europa. dock vad innebär detta mer för att artikel en EU-land, hur styrs egentligen EU samt varför tog detta sålunda utdragen period innan landet valde för att vandra med? oss redogör hur den Europeiska unionen växte fram, hur beslutsprocessen fungerar samt hur Sveriges roll inom unionen ser ut.

Om följd Samhällskunskap förklarad
inom kärnfulla segment, vilket inte någonsin existerar längre än 20 minuter, förklaras allt ifrån grunderna inom svensk politik samt internationella relationer mot samhällets uppbyggnad samt demokratiska nivåer. Innehållet existerar avstämt tillsammans med verksamma pedagog samt utbudet fylls vid löpande.

Faktafilm (12:55 min) på grund av skolan från UR (Sveriges utbildningsradio) angående svensk fördelningspolitik. Fördelningspolitik handlar angående för att omfördela valuta tillsammans med målet för att producera en mer jämlikt samhälle. dock hur många liksom bör fördelas samt vad såsom egentligen existerar rättvist - detta bråkar politikerna ifall. oss redogör skiljelinjerna inom den svenska fördelningspolitiken, ett utflykt genom vår moderna saga tillsammans allt ifrån striden angående pensionerna mot kampen angående löntagarfonderna.

Om följd Samhällskunskap förklarad
inom kärnfulla segment, såsom inte någonsin existerar längre än 20 minuter, förklaras allt ifrån grunderna inom svensk politik samt internationella relationer mot samhällets uppbyggnad samt demokratiska nivåer. Innehållet existerar avstämt tillsammans med verksamma pedagog samt utbudet fylls vid löpande.

Avsnitt (18:03 min) ifrån UR:s programserie Samhällskunskap förklarad var ni kunna lära dig mer ifall Sveriges demokratiska nivåer. Demokratin inom landet existerar ordnad inom fyra olika nivåer: stat, område, samhälle samt EU. Utifrån term vilket representativ demokrati, parlamentarism samt decentralisering redogör oss dem svenska demokratiska nivåerna: hur dem styrs, varför oss besitter dem samt vilket ansvar vilket ligger vid dem.

Om följd Samhällskunskap förklarad.
inom kärnfulla segment, liksom inte någonsin existerar längre än 20 minuter, förklaras allt ifrån grunderna inom svensk politik samt internationella relationer mot samhällets uppbyggnad samt demokratiska nivåer. Innehållet existerar avstämt tillsammans verksamma pedagog samt utbudet fylls vid löpande.