Lag om vissa internationella brott
Brott mot mänskligheten
Brott mot mänskligheten existerar en förbrytelse vilket definierats inom skrivelse 7 inom Romstadgan till Internationella brottmålsdomstolen. Brottet existerar sedan 2014 även direkt reglerat inom svensk team genom lagen (2014:406) ifall straff till vissa internationella brott[1]. förbrytelse mot mänskligheten liksom skall lagföras inom land utreds från gruppen på grund av Krigsbrott nära Polismyndighetens Nationella Operativa sektion, beneath ledning från åklagare nära Riksenheten mot internationell samt organiserad brottslighet[2].
Begreppets inledande användning: inledande världskriget
[redigera | redigera wikitext]Begreppet "brott mot mänskligheten" användes på grund av inledande gången inom internationellt kontext den 24 femte månaden i året 1915 inom en ultimatum ställt mot den osmanska regeringen. Varningen, såsom utfärdades från Ententemakterna (Storbritannien, land i västeuropa samt Ryssland) liksom svar vid nyheterna angående storskaliga massakrer från armenier inom bota Osmanska imperiet, löd "Med avseende vid detta nya förbrytelse mot mänskligheten samt civilisationen, kungör dem allierade regeringarna öppet mot Höga Porten för att dem kommer för att hålla samtliga medlemmar inom den turkiska regeringen, såväl dem likt besitter deltagit inom dessa massakrer, personligen ansvariga".[3]
Användningen från begreppet likt precedensfall mot Nürnberg- samt Tokyo-rättegångarna efter andra världskriget påtalas från enstaka FN-rapport daterat mot 15 femte månaden i året 1948.[4] Rapporten vid 384 sidor presenterades från FN:s ekonomiska samt sociala råd samt ägde författats från FN:s Krigsbrottskommission likt ägde satts upp inom London (1943) till för att sammanställa resultat ifall krigsbrott samt krigsförbrytare.[5]:129 Rapporten fanns inom enlighet tillsammans med begäran ifrån FN:s generalsekreterare angående för att redogöra på grund av ett "insamling samt offentliggörande från upplysning ifall mänskliga rättigheter liksom härrör ifrån rättegångar mot krigsförbrytare, quislingar samt förrädare, särskilt ifrån Nürnberg- samt Tokyo-rättegångarna." Rapporten ägde utarbetats från medlemmar från kommissionens juridiska anställda. Rapporten pekade vid armeniska massakrerna beneath inledande världskriget såsom en prejudikat på grund av artiklarna 6 c samt 5 c inom Nürnberg- samt Tokyo-rättegångarna samt därmed även såsom enstaka föregångare mot den då nyligen framlagda förslaget mot FN:s folkmordskonvention, var man skiljer mellan "krigsförbrytelser" samt "brott mot mänskligheten". Genom för att leda mot dem information såsom samlats in beneath inledande världskriget från den så-kallade Ansvarskommissionen 1919, nämnde man rapporten tillsammans med titel "Information berörande mänskliga rättigheter likt härleds ifrån rättegångarna mot krigsförbrytare" samt använde detta armeniska fallet liksom en klart modell vid ett stats förbrytelse mot den egna befolkningen. Rapporten noterade för att medan fredsfördragen inom Paris tillsammans Tyskland, Österrike, Ungern samt Bulgarien ej innehöll någon hänvisning mot "mänsklighetens lagar", baserade man inom stället beskyllningar vid kränkningar från "krigslagar", medan Sèvres-avtalet tillsammans med Turkiet gjorde detta. Förutom artiklarna 226-228 rörande krigslagar (motsvarande artiklarna 228-230 inom Versaillesfördraget) innehöll Sèvres-fördraget även enstaka ytterligare produkt 230, uppenbarligen inom överensstämmelse tillsammans med detta allierade ultimatumet den 24 femte månaden i året 1915 inom hänsyn mot begångna "brott mot mänskligheten samt civilisationen".[5]
Nürnbergstadgan
[redigera | redigera wikitext]Ytterligare kodifiering från förbrytelse mot mänskligheten skedde ej förrän segrarmakterna inom andra världskriget antog stadgan på grund av Nürnbergrättegångarna1945. Året därpå fastslog FN:s generalförsamling dem principer vilket fanns inom Nürnbergstadgan.
Nürnbergstadgans definition
[redigera | redigera wikitext]Nürnbergstadgan definierar förbrytelse mot mänskligheten såsom mord, utrotning, slaveri, deportation samt dylika handlingar mot civilbefolkning. Vidare inräknas detta vilket begicks inom koncentrationsläger samt förintelseläger samt förföljelser inom politiskt, rasligt samt religiöst avsikt. Enskilda mordaktioner, massavrättningar verkställda från SS-trupper samt Einsatzgruppen, räknas även hit; förintandet från dem numeriskt värde tjeckiska byarna Lidice samt Ležáky inom juni 1942 samt den franska staden Oradour-sur-Glane inom juni 1944.
Romstadgans bestämmelser
[redigera | redigera wikitext]Brott mot mänskligheten, folkmord samt krigsbrott existerar numera förbrytelse mot den huvudsakliga folkrätten, vilket innebär för att dem ger upphov mot allomfattande jurisdiktion, detta önskar yttra man är kapabel dömas till brottet inom varenda stater oavsett ifall någon överenskommelse existerar ratificerad alternativt ej. samtliga stater äger alltså korrekt för att ställa dem mot svars liksom existerar misstänkta till dessa förbrytelse oavsett plats dem äger begåtts samt oavsett förövarens alternativt offrens nationalitet.
Enligt produkt 7 existerar envar från nästa gärningar då dem begås liksom enstaka sektion inom en vidsträckt alternativt systematiskt angrepp riktat mot civilbefolkning brott mot mänskligheten.
- Mord
- Utrotning
- Förslavning
- Deportation
- Fängslande inom strid tillsammans primär folkrättsliga regler.
- Tortyr
- Våldtäkt, påtvingat sexuellt slaveri, tvångssterilisering, påtvingad prostitution, påtvingat havandeskap tillsammans flera liknande brott.
- Förföljelse från identifierbar folkgrupp tillsammans med flera liknande brott.
- Påtvingat försvinnande från personer.
- Brottet apartheid, definierat liksom institutionellt förtryck samt dominans från enstaka rasgrupp ovan ett alternativt flera andra rasgrupper.
- andra liknande handlingar vilket uppsåtligen förorsakar svårt lidande, svår kroppslig skada alternativt svårt själsligt alternativt fysiskt men.[6]
Tribunaler
[redigera | redigera wikitext]Följande domstolar (tribunaler) besitter jurisdiktion ovan förbrytelse mot mänskligheten.
Ytterligare försök besitter gjorts för att att anklaga någon formellt för ett brott samt genomföra rättegångar beträffande förbrytelse mot mänskligheten dock utan större succé.
Ett modell vid detta existerar försöket såsom enstaka spansk undersökningsdomare gjorde på grund av för att ställa tidigare diktatornAugusto Pinochet inför rätta inom Spanien, sedan Pinochet gripits inom Storbritannien.
Belgien besitter länge haft enstaka kontroversiell lagstiftning var samtliga såsom begått förbrytelse mot mänskligheten (oavsett medborgarskap) förmå ställas inför rätta ifall dem sätter sin tramp vid belgisk mark. Detta gjorde för att den israeliske premiärministern Ariel Sharon blev anmäld till förbrytelse mot mänskligheten inom landet tillsammans anledning från massakern inom dem palestinska flyktinglägren Sabra samt Shatila. Förundersökningen blev dock senare nedlagd.
Ibland används begreppet förbrytelse mot mänskligheten vid en alltför allmänt sätt. Man bör emellertid skilja mellan folkmord, förbrytelse mot mänskligheten samt krigsbrott.
Den svenska lagstiftningen
[redigera | redigera wikitext]Den svenska lagstiftningen ifall förbrytelse mot mänskligheten tillkom 2014 dock existerar relativt okänd. i enlighet med den svenska lagregleringen, inom 2 § lagen ifall straff på grund av vissa internationella brott[1], kunna brotten lagföras direkt inom svensk domstol. förbrytelse mot mänskligheten likt begås inom landet behöver då ej tas mot Internationella brottmålsdomstolen inom Haag ifall detta svenska rättsväsendet förmår för att stävja brotten, såsom alltså förmå begås även inom fredstid. detta gäller bland annat strukturerad förföljelse vilket riktas mot ett lag civila vid politiska, religiösa, könsmässiga alternativt andra i enlighet med folkrätten otillåtna grundläggande principer eller fundament.
Lagföring från förbrytelse mot mänskligheten förmå anlända för att aktualiseras inom landet utifrån hur vissa politiska, etniska samt religiösa grupper känner sig systematiskt förföljda samt negativt särbehandlade från svenska myndigheter samt från detta svenska rättsväsendet.
Enligt 2 § Lagen (2014:406) ifall straff på grund av vissa internationella brott[1], döms på grund av förbrytelse mot mänskligheten, angående brotten är kapabel sägas utgöra, alternativt ingå liksom en led inom, en grundlig alternativt systematiskt angrepp riktat mot ett samling civila, den vilket (utvalt här):
1. dödar ett individ såsom ingår inom gruppen,
2. tillfogar enstaka individ såsom ingår inom gruppen seriös smärta alternativt skada alternativt utsätter denne på grund av svårt lidande genom tortyr alternativt ytterligare omänsklig behandling,
/.../
7. inom strid tillsammans med allmän folkrätt frihetsberövar någon liksom ingår inom gruppen,
8. utsätter personer vilket ingår inom gruppen till förföljelse genom för att inom strid tillsammans allmän folkrätt beröva dem primär rättigheter vid bas från politiska, rasmässiga, nationella, etniska, kulturella, religiösa, könsmässiga alternativt andra i enlighet med allmän folkrätt otillåtna motiv
Den lägsta påföljden existerar i enlighet med den svenska lagen 4 års fängelse, medan den strängaste påföljden existerar fängelse inom 18 tid, alternativt livstid (2 §, sista stycket).
Utvidgat gärningsmannaskap
[redigera | redigera wikitext]i enlighet med den svenska lagen, liksom inom Romstadgan, gäller sk utvidgat gärningsmannaskap på grund av förbrytelse mot mänskligheten, vid identisk sätt såsom på grund av dem övriga krigsbrotten. detta innebär för att samtliga överordnade chefer, officer alternativt andra beslutsfattare, såsom skulle kunnat ingripa, dock ej gjort detta, kunna dömas vilket gärningsmän. detta regleras inom den svenska lagen i enlighet med följande:
13 § ett armé alternativt civil förman likt underlåter för att vidta dem på grund av honom alternativt hon tänkbara åtgärder såsom existerar nödvändiga samt skäliga till för att förhindra för att /…/ förbrytelse mot mänskligheten /…/ begås från ett underlydande såsom står beneath förmannens lydnad samt verksamma övervakning bör anses såsom gärningsman.
Noter
[redigera | redigera wikitext]Litteratur
[redigera | redigera wikitext]- Raoul Muhm: Germania: La rinascita sektion diritto naturale e inom crimini contro l'umanità. Deutschland: Die Renaissance des Naturrechts und die Verbrechen gegen die Menschlichkeit. Germany: The renaissance of natural lag and crimes against humanity. Vecchiarelli Editore Manziana (Roma) 2004 ISBN 88-8247-153-5
- Raoul Muhm: La natura giuridica dei crimini contro l'umanità e le attuali critiche in Germania , in: Rivista di Diritto e Procedura Penale, grupp 1/1997.Milano ,Roma https://web.archive.org/web/20060108232340/http://www.larchivio.org/xoom/muhm-crimini.htm