Hur påverkade antiken dagens samhälle

Motiv vid ett vas vilket föreställer en par stridande grekiska hopliter. detta fanns vanligt tillsammans med rivalitet samt konflikt mellan dem grekiska stadsstaterna. dock då dem hotades från yttre fiender, likt inom samband tillsammans med perserkrigen, höll dem vanligtvis ihop.

Det antika Greklands storhetstid är kapabel sägas börja redan beneath 700-talet f.Kr samt varade fram mot 300-talet f.Kr.

Greklands geografiska läge nära Medelhavet kom för att spela ett betydande roll på grund av handeln samt spridandet från idéer inom området. Grekerna koloniserade dessutom stora områden runt Medelhavet vilket bidrog mot för att sprida den grekiska kulturen (se karta).

En gemensam grekisk kultur

Under antiken plats Grekland politiskt splittrat samt bestod från enstaka mängd stadsstater vilka fungerade likt självstyrande småriken. dem grekiska stadsstaterna ägde emellertid ett delvis gemensam traditioner likt gav dem enstaka grekisk identitet. Den grekiska kulturen bestod från olika delar. Huvudingredienserna plats grekisk sagor, litteratur, scen, arkitektur, konstverk, idrott samt filosofi.

Hellenism: inom samband tillsammans Alexander den stores erövringar spreds den grekiska kulturen ovan stora delar från Främre Orienten var den blandades tillsammans med orientaliska traditioner samt idéer. Denna blandkultur kallas hellenism.

Koloni: en enhet alternativt bosättning vilket lyder beneath enstaka statsmakt inom moderlandet vilket vanligtvis ligger långt försvunnen. Man förmå flytta mot kolonin alternativt utnyttja området på grund av för att plocka upp eller ta bostad dyrbara ingredienser. Grekerna skaffade kolonier runt Medelhavets kust.

Stadsstat: enstaka tätort likt tillsammans sitt omgivande territorium utgör ett självständig stat.

Den viktigaste faktorn på grund av den grekiska identiteten fanns detta gemensamma grekiska språket. Grekerna förenades dessutom vissa dagar vid året nära olika kultorter. var dyrkade dem gudarna samt organiserade olika atletiska tävlingar varav de olympiska spelen är maximalt känt.

Grekland plats politiskt splittrat

De grekiska stadsstaterna enades inte någonsin inom ett gemensam stat. Greklands jobbiga geografiska förhållanden gjorde för att stadsstaterna flera gånger isolerades ifrån varandra genom naturliga barriärer liksom bergskedjor samt ocean. Dessutom förekom detta ofta rivalitet samt konflikt mellan dem olika stadsstaterna. dock då grekerna hotades från yttre fiender höll dem vanligtvis ihop.

Perserkrigen

Omkring 500 f.Kr gjorde några grekiska stadsstater, belägna nära Mindre Asiens västkust, uppror mot perserna. Upproret stöttades från Aten samt några andra stadsstater ifrån detta grekiska fastlandet. Revolten slogs dock snabbt ned från perserna, varefter perserkungen beslöt sig till för att straffa Aten samt dem grekiska stadsstaterna. Perserna skulle därmed utvidga sitt territorium västerut samt införliva Grekland inom sitt stora välde.

Kriget såsom följde mellan perserriket samt dem grekiska stadsstaterna besitter inom europeisk historieforskning blivit känt likt ”perserkrigen”. Efter för att grekerna mot slut besegrat perserna nära Marathon 490 f.Kr, Salamis 480 f.Kr samt Plataiai 479 f.Kr lyckades Grekland skydda sin självständighet.

Tiden efter försvarskriget mot perserna vid 400-talet f.Kr fick Aten enstaka inflytelserik ställning. dock efter flera långa inbördeskrig besegrades Aten slutligen kalenderår 404 f.Kr från sin främste rival bland dem grekiska stadsstaterna, Sparta (se nedan). beneath den på denna plats tiden utvecklades inom Aten en demokratiskt styrelseskick (se nedan).

Det klassiska Grekland

Perioden mellan dem persiska krigen inom start från 400-talet f.Kr samt tiden fram mot Alexander den stores död 323 f.Kr fanns full från konflikt samt konflikter, ursprunglig grekernas gemensamma kamp mot dem invaderande perserna samt därefter långa perioder från inbördes strider mellan olika grekiska stadsstater var Aten samt Sparta utgjorde dem främsta rivalerna.

Trots allt elände likt drabbade grekerna beneath dessa århundraden således existerar detta den på denna plats perioden vilket avses då oss pratar ifall det klassiska Grekland. detta plats nämligen beneath den på denna plats tiden likt detta mesta från den kultur, litteratur, tänkesätt samt arkitektur såsom oss förknippar tillsammans antikens Grekland skapades. enstaka nödvändig orsak mot denna kulturella blomstringstid fanns detta grekiska alfabetet vilket fanns enkel för att lära sig då detta bara innehöll 20 indikator. Idéer spred sig därför snabbt inom antikens Grekland.

Grekisk religion

Religionen ägde massiv innebörd till grekerna, dock detta fanns enstaka mängd olika sätt för att dyrka gudarna samt tolka den grekiska tro. Traditionellt fanns dem olympiska gudarna likt fått sitt namn eftersom man förknippade dem tillsammans berget Olympen alternativt Olympos var dem bodde. Övergud bland dessa gudar fanns Zeus. beneath honom fanns enstaka rad andra gudar samt gudinnor, varenda tillsammans sina speciella funktioner.

Därutöver fanns olika mysteriekulter. Den möjligen maximalt kända fanns oraklet inom Delfi såsom ansågs behärska förutse framtiden.

Filosofi

I Aten utvecklades beneath antiken en självständigt bedömande samt ifrågasättande tänkande. Man vågade bedöma gudarna samt naturfilosoferna ägde på grund av vana för att tänka ovan hur allt blivit mot samt hur tillvaron fungerade. Greklands maximalt kända filosofer plats Sokrates, Platon samt Aristoteles såsom plats verksamma beneath Atens storhetstid vid 400 talet f.Kr. Filosofen Aristoteles plats därtill pedagog åt den makedoniske prinsen Alexander liksom således småningom skulle bli Alexander den store.

Alexander den store infogar Grekland inom sitt välde

På 300-talet f.Kr plats Grekland försvagat samt sårbart efter årtionden från inbördeskrig mellan dem inflytelserik stadsstaterna Aten samt Sparta. Stadsstaterna underkuvades då från monark Filip II från Makedonien, en rike inom norra utkanten från den grekiska världen. denne dog snart efter invasionen samt efterträddes från sin son Alexander. Denne skapade genom erövringar inom Främre Orienten en från från dem största imperier vilket världen dittills skådat (se karta). inom den västerländska historieskrivningen besitter han därför blivit känd vilket Alexander den store.

Den grekiska kulturen sprids

Efter Alexander den stores död 323 f.Kr splittrades hans väldiga rike. Den grekiska kulturen ägde då hunnit spridas ovan stora delar från Främre Orienten var den blandades tillsammans med asiatiska influenser. Den grekiska kulturen fick därmed ett fräsch struktur likt kallas hellenism.

Den grekiska kulturen äger varit från massiv innebörd på grund av detta västerländska kulturarvet, ej minimalt genom romarna såsom övertog ett massiv sektion från den grekiska kulturen inom dess hellenistiska form.

Arvet ifrån antikens Grekland

Den antika kulturen besitter lämnat flera spår efter sig. Den äger format våra estetiska ideal, lyft fram samt samtalat om problem att diskutera vilket rör politik samt samhällsliv samt lagt grunden mot detta vetenskapliga tänkandet. Vårt samhälle präglas därför än idag från grekernas kulturella arv.

Här följer några modell vid beståndsdelar inom den grekiska kulturen vilket bidragit mot för att skapa vår västerländska kultur:

- Demokrati
- Vetenskap
- Filosofi
- Konst
- Teater
- Litteratur
- Vårt alfabet besitter sina rötter inom detta grekiska.
- Byggnadskonst
- Idrott

LÄS MER: Arvet ifrån antiken

Fakta angående Atens demokrati

Den atenska demokratin plats något unikt till sin period samt byggde vid medborgarnas direkta deltagande. Denna struktur från demokrati kallas idag på grund av direktdemokrati.

Direktdemokrati= dem involverade närvarar vid område samt fattar beslut tillsammans.

Atens direktdemokrati fanns ändå enstaka ganska exklusiv styrelseform eftersom bara ett mindre sektion från Atens befolkning räknades vilket medborgare. dock på grund av för att existera medborgare krävdes å andra sidan för att man aktiverade sig inom stadens angelägenheter. Några förutsättningar likt möjliggjorde detta fanns för att detta atenska samhället grundade sig vid slavekonomi, för att dem deltagande fick finansiell kompensation samt för att hemmet styrdes från kvinnorna. Kvinnor samt slavar fanns helt uteslutna ifrån medborgarskap.

Modellen tillsammans med direktstyre byggde vid tre institutioner var medborgarna skulle delta: folkförsamlingen vilket plats den lagstiftande makten, regeringen såsom styrde staten samt domstolen som upprätthöll ordningen.

Grundprinciperna fanns för att detta skulle råda politisk lika rättigheter samt för att samtliga skulle existera tillsammans med. Viktigt plats för att man såsom medborgare skulle äga kraft ovan andra samtidigt vilket man egen kunde bli styrd.

Direktdemokratin plats en styrelsesätt såsom endast lämpade sig till stadsstater eftersom dem ägde en begränsat invånarantal samt ganska små geografiska ytor. Detta fanns nödvändiga förutsättningar på grund av för att behärska samla medborgarna därför för att dem kunde närvara regelbundet inom folkförsamlingen.

Senare beneath antiken då stora riken började växa fram - likt beneath den hellenistiska tiden samt inom romarriket - ägde systemet tillsammans med direktdemokrati redan tappat bort eller missat sitt bruksvärde. Makten kom hädanefter för att inom inledande grabb innehas från adel alternativt kungar. Detta ledde mot för att dem demokratiska idéerna således småningom föll inom glömska beneath väldigt utdragen tid.

Atens demokrati - direktdemokrati - tilltalade ej varenda. enstaka från dess främsta kritiker fanns filosofen Platon (427-347 f.Kr) såsom levde inom Aten nära den på denna plats tiden. Platon liknade den atenska demokratin nära en skepp var alla agerade likt kapten samt bestämde hur samt vart skeppet skulle seglas. Platon ville istället införa en expertstyre var kompetens samt meriter skulle att fatta beslut eller bestämma något vilka likt skulle besluta. denne menade för att människor plats enstaka korkad massa vilket inom sin ignorans samt avundsjuka vid varandra ej kunde titta mot statens bästa. då sedan den vanskötta staten ägde kollapsat skulle människor istället acceptera vilket annat styrelseskick såsom helst till för att återställa ordningen. Platon ansåg därför för att steget ifrån demokrati mot tyranni fanns många litet.

Lätta uppgifter angående Aten samt Sparta

Visste ni att:

• Aten, vilket fanns den största stadsstaten, nedsänkt vid halvön Attika. inom stadsstaten Aten ägde man omkring tid 500 f.Kr. kommit vid en nytt sätt för att styra sin stat. dem kallade detta demokrati. Grekiskans demos betyder människor samt kratein betyder härska. Demokrati betyder alltså för att ”folket härskar”. dock detta fanns ej varenda vilket fick existera tillsammans med samt besluta. Slavar samt kvinnor fanns utestängda ifrån demokratin.
   
• Under Atens storhetstid vid 400-talet f.Kr. ägde staden omkring 315 000 invånare. 115 000 från dem fanns slavar, vilket mot största delen arbetade inom gruvor samt stenbrott. Slavarna behandlades hyggligt. detta hände ibland för att enstaka manlig atenare gifte sig tillsammans ett slavinna. manliga barn mot en sådant par kunde emellertid ej bli medborgare. Inom poliskåren arbetade ca 300 slavar. Slavarna ägde ej identisk skydd inom lagen vilket dem fria, våldtäkt mot slavinnor betraktades vilket en lindrigt förbrytelse tillsammans med endast låga böter såsom följd.
   
• I Aten kunde man landsförvisa misshagliga politiker inom tio kalenderår. ett gång angående året röstade man ifall vilka politiker vilket skulle utvisas. detta krävdes 6 000 röster på grund av för att behärska tvinga enstaka politiker mot landsflykt.
   
• Sparta plats ett från dem främsta grekiska stadsstaterna samt nedsänkt vid halvön Peloponnesos (karta). Sparta fanns enstaka krigarstat samt varenda fria män måste bli soldater. Den största folkgruppen icke-spartaner plats heloterna. dem fanns en människor likt spartanerna ägde besegrat. Heloterna fanns en slags slavar mot spartanerna samt dem tvingades för att kultivera jorden åt dem. nära flera tillfällen försökte heloterna utföra uppror. Ibland förklarade spartanerna konflikt mot heloterna på grund av för att ett fåtal situation för att döda liknande likt vågade bedöma dem.
   
• Sparta plats en militärsamhälle. Redan nära sju års ålder blev tagna pojkarna ifrån sina mammor på grund av för att uppfostras mot soldater. beneath tio kalenderår utbildades dem mot krigare. dem härdades samt stärktes tillsammans med kroppsövningar samt krigiska idrotter. angående natten sov dem vid sina sköldar, noggrann liksom dem skulle utföra då dem skulle ut samt kriga. Dessutom fick dem lära sig lätt matematik, läsning samt skrivning.
   
• Flickorna inom Sparta fick identisk uppfostran liksom pojkarna. detta fanns ovanligt bland dem grekiska stadsstaterna beneath antiken. Kroppslig träning, likt löpning, en kampsport där två motståndare tävlar genom kroppsliga grepp samt spjutkastning, fanns lika viktigt till flickorna. Meningen tillsammans med flickornas träning plats för att dem skulle att födas friska samt starka unge. Man ansåg även för att träningen skulle utföra detta enklare på grund av kvinnorna för att uthärda förlossningens smärtor. Flickorna uppmuntrades tidigt för att artikel modiga. dem tävlade tillsammans tillsammans med pojkarna samt varenda tävlade nakna. detta plats ingen skam på grund av ett pojke för att bli förlorare från ett flicka – jämlikheten fanns djupt rotad inom Sparta.
   
• Äktenskapen inom Sparta arrangerades från familjerna samt måste godkännas från staten. Kvinnorna fanns uteslutna ifrån politik samt konflikt, dock dem betraktades såsom fullgoda medborgare. Äktenskapsbrott plats en okänt term inom Sparta eftersom detta accepterades för att man ägde sexuella förbindelser utanför giftermålet samt detta betraktades såsom ett välsignelse angående ett kvinna fick friska samt starka små människor tillsammans fler än ett man. Männen såsom envisades tillsammans med för att förbli ogifta bestraffades. Den likt ägde enstaka äldre broder liksom fanns gift samt ägde söner, kunde enklare undvika äktenskap.
   
• Spartanerna föraktade bekvämlighet, läcker föda samt mjuka textilier. Vårt formulering ”att leva spartanskt” betyder för att leva enkelt, närmast fattigt.
   

Uppgifter samt frågor

Frågor mot texten:

1. Nämn några viktiga orsaker mot för att den grekiska kulturen kunde spridas runt Medelhavet?
    
2. De grekiska stadsstaterna fanns politiskt splittrade, dock tillhörde enstaka gemensam grekisk tradition. vilket bestod den grekiska kulturen av?
    
3. Berätta kortfattat ifall perserkrigen.
    
4. Nämn några skillnader mellan grekisk tänkesätt samt religion.
    
5. Varför pratar oss än idag angående Alexander den store tror du?
    
6. Vad karaktäriserade detta s.k. klassiska Grekland?
    
7. Omkring 500 f.Kr förändrades styrelsesättet inom Aten likt idag blev enstaka demokrati. Vilka deltog inom stadens styrelse samt fick rösta? Vilka saknade inflytande?
    
8. Förklara begreppet hellenism.
    
9. Nämn några likheter samt skillnader mellan Aten samt Sparta. plats skulle ni helst vilja bo ifall ni fick utflykt åter inom tiden? Varför?
    
10. Varför tror ni för att detta existerar viktigt för att behärska därför många angående antikens Grekland?

Ta reda på:

1. Använd enstaka historisk Atlas alternativt den på denna plats kartan samt ge modell vid orter var greker slog sig ner då dem koloniserade områden runt Medelhavet. Nämn även några moderna städer likt ligger vid identisk platser idag.
    
2. Marathon, Thermopyle samt Salamis existerar tre kända platser var grekerna kämpade mot perserna. Skriv några detaljer angående dem berömda slagen.
    
3. Välj ut några bland dem flera berömda personerna inom antikens Grekland samt informera lite angående dem.
    
4. Gymnasium existerar på grund av oss idag enstaka skolform vilket kommer efter grundskolan. Redan beneath antiken fanns detta gymnasier. dock vid den tiden innebar gymnasium något helt annat. Ta reda vid vad en gymnasium fanns inom antikens Grekland.
    
5. Blicka ut ovan världen samt beskriv några kulturer inom Europa alternativt inom andra världsdelar likt plats samtida tillsammans den antika grekiska. Hur levde t.ex. människorna inom Norden nära den på denna plats tiden?

Diskutera:

1. Nämn några likheter samt skillnader mellan Atens demokrati samt svensk demokrati idag.
    
2. Kom vid modell liksom visar för att oss äger ärvt delar från vår tradition ifrån antikens Grekland.
    
3. Tänk dig för att ni växte upp inom Grekland beneath antiken. fanns skulle ni vilja bo - inom Aten alternativt Sparta? Varför?
    
4. Vilka svårigheter finns detta på grund av nutidens forskare för att notera angående kvinnor inom antikens Grekland? Vilken assemblage inom dagens svenska samhälle tror ni blir svårast för att förklara till forskare ifall numeriskt värde tusen år?
    

Litteratur:
Åke Holmberg, Vår världs bakgrund – ifrån urtid mot nutid, Natur samt tradition, 1995
Hugo Montgomery, Medelhavsvärldens bakgrund mot omkring 400 e.Kr, Almqvist & Wiksell, 1995
William J Duiker, World History: To 1500, Thomson/Wadsworth Publishing, 2006
Patrick Bruun, Bra Böckers världshistoria, sektion 3 – Asien möter Europa, Bokförlaget god skrivna verk, 1983
David Held, Demokratimodeller. ifrån klassisk demokrati mot demokratisk autonomi, Daidalos, 2005
Terence Ball samt Richard dolk, Political Ideologies and the Democratic Ideal, 2004

FÖRFATTARE

Text: Robert dem Vries (red.)
Faktagranskad av: Fredrik Helander, museipedagog nära Medelhavsmuseet
Lätta fakta existerar skrivet från Carsten Ryytty, historielärare samt författare, känd till för att utföra bakgrund roligt. Fler fascinerande historiska detaljer hittar ni inom hans läsning Historiens underbara värld.

 

Bild:SO-rummet.se
Tidslinje ovan antiken 700 f.Kr - 500 e.Kr.
Ladda ner ett högupplöst utgåva från tidslinjen >
SO-rummets tidslinjer får givetvis användas inom skolan, dock att ange eller meddela något ständigt källan.

Kartor

Tidslinjer

Avsnitt (18:12 min) ifrån UR:s programserie Historia förklarad var ni kunna lära dig mer ifall antiken. Antiken existerar enstaka historisk epok liksom innefattar både ett grekisk samt romersk sektion, var olika styrelsesätt står inom centrum på grund av hur samhällena utvecklades. dock vad fanns detta egentligen vilket hände beneath antiken? Hur fanns detta för att leva då? samt äger titeln diktator ständigt haft ett negativ betydelse? oss redogör allt ifrån hur dem grekiska stadsstaterna fungerade mot hur detta romerska riket utvidgade mot en imperium.

Om saga förklarad: I kärnfulla del redogör Sveriges främsta experter historiska händelser samt skeenden. Inget schema existerar längre än 20 minuter, samt samtliga avslutas tillsammans enstaka överskådlig sammanfattning.

På historikern Bo Erikssons sajt Historievärlden är kapabel ni studera enstaka bokrecension ifall Allan Klynnes volym Antikens sju underverk. Vilka plats egentligen antikens sju underverk? samt varför just sju stycken? samt hur gick detta mot för att bygga dem, ifall idag ens varenda äger existerat? inom sin litteratur Antikens sju underverk redogör antikvetetaren Allan Klynne hur listan ovan underverken kom mot samt visar upp vart samt en från dem utifrån antika texter samt dem senaste moderna arkeologiska rönen...