Vad innebär eu rätten i praktiken

Projektansvarig

Projektöversikt

Projektbeskrivning

Det här projektet kommer bl a för att utreda vilken innebörd tidigare domar besitter för EU-rättens tillväxt, vilka enskilda domar liksom besitter störst vikt såsom rättskälla samt vilka faktorer vilket är avgörande när EU-domstolen väljer för att hänvisa mot särskilda domar samt hur detta förändrats över tid.

Det anses artikel enstaka garanti för demokratin för att den valda lagstiftaren skapar rätten samt för att domstolarna när dem dömer inom enskilda fall utgår från lagstiftningen samt tillämpar denna på en enhetligt samt förutsebart sätt samt inom enlighet tillsammans lagstiftarens intentioner. EU-domstolen är EU:s domstol. På identisk sätt vilket svenska samt andra nationella domstolar dömer EU-domstolen inom individuella mål, t.ex. tvister mellan enskilda alternativt mellan medlemsstater. EU-domstolens domar besitter dock enstaka ytterligare, större innebörd än dem nationella domstolarnas domar.

Den skrivna EU-rätten, vilken inom stort motsvarar svenska lagar, reglerar endast några fåtal områden samt innehåller även inom dessa luckor där reglering saknas. inom praktiken fyller år EU-domstolens domar, dess rättspraxis, dessa luckor. EU-domstolens rättspraxis ersätter således skriven lagstiftning inom större utsträckning än vilket oss är vana nära inom ett nationell kontext där rättspraxis besitter ett relativt svag ställning såsom rättskälla, vilket innebär för att man sällan samt åtminstone endast när andra, viktigare källor saknar svar, kunna använda rättspraxis för för att besvara rättsliga frågor.
Exakt vilken ställning EU-domstolens rättspraxis besitter liksom rättskälla är dock kvar oklart.

I en rättssystem där utvecklingen inom massiv utsträckning drivs framåt genom rättspraxis innebär osäkerhet angående rättspraxis ställning osäkerhet kring rättens innehåll. detta blir helt enkelt svårare för den enskilde för att känna till vilka juridiska rättigheter samt ansvar han alternativt denna besitter. Detta förmå beskrivas liksom EU-rättens ”gubben-i-lådan-effekt”. detta övergripande syftet tillsammans projektet är för att utreda vilken innebörd tidigare domar från EU-domstolen äger för utgången inom andra, senare mål.

Att denna fråga ej redan är besvarad beror framförallt på två saker. För detta första fokuserar rättsvetenskapen traditionellt på nationella rättssystem samt inom dem flesta länder förutsätts rättspraxis artikel endast från sekundär innebörd inom förhållande mot den skrivna rätten på identisk sätt likt inom land. För detta andra är den sedvänja rättsvetenskapliga metoden – såsom inom huvudsak går ut på för att analysera, analysera samt jämföra individuella, rättsliga texter – ej lämpad för för att hitta mönster inom en stort ämne så vilket EU-domstolens domar. Genom för att flytta fokus från individuella domar mot detta totala struktur från vilka dem är ett sektion åskådliggörs samband samt kontext. Projektet kombinerar statistiska metoder för för att hitta mönster samt trender inom EU-domstolen rättspraxis tillsammans traditionell rättsvetenskapliga metoder för för att analysera samt bedöma dem funna resultaten.

Projektet kommer bland annat för att utreda vilken innebörd tidigare domar äger för EU-rättens tillväxt, vilka enskilda domar liksom besitter störst vikt likt rättskälla samt vilka faktorer likt är avgörande när EU-domstolen väljer för att hänvisa mot särskilda, tidigare domar samt hur detta förändrats över åren. Detta kommer för att medföra för att detta blir tydligare inom vilken utsträckning EU-domstolens dömande aktivitet inom praktiken fungerar på identisk sätt såsom lagstiftning.

Projektet kommer även för att synliggöra hur den ”lagstiftande” verksamheten går mot samt vilka hänsyn EU-domstolen tar när dem utvecklar rätten. Detta kommer också för att avvisa inom vilken utsträckning domstolens normskapande aktivitet är ordnad samt förutsebar. Dessa påverkan är från massiv innebörd för för att behärska bedöma om EU-domstolen möter fundamentala krav vad gäller demokrati samt grundläggande rättigheter.

Projektet kommer också för att känna igen vilka domar likt besitter störst innebörd liksom rättskälla inom olika delar från EU-rätten samt hur detta förändrats över period. Projektet blickar också framåt samt identifierar dem domar liksom är på väg för att få större innebörd samt gör mot samt tillsammans statistiskt baserade prognoser ifall hur EU-domstolen sannolikt skulle döma inom framtida mål. Detta kommer för att innebära större klarhet för enskilda vilket gäller deras juridiska rättigheter samt skyldigheter.

Publikationer:

• Mattias Derlén & Johan Lindholm, The Court of Justice and the Ankara Agreement: Exploring the Empirical Approach, Europarättslig Tidskrift 2012 (3) pp. 462–481 (available through SSRN)
• Mattias Derlén, Johan Lindholm, Martin Rosvall & Atieh Mirshahvalad, Coherence Out of Chaos: Mapping europeisk Union lag bygd Running Randomly Through the virrvarr of CJEU Case lag, Europarättslig Tidskrift 2013 (3) pp. 517–535 (available through SSRN)
• Atieh Mirshahvalad, Johan Lindholm, Mattias Derlén & Martin Rosvall, Significant Communities in Large Sparse Networks, PLoS ONE, 7(3):e33721 (2012), https://doi.org/10.1371/journal.pone.0033721
• Mattias Derlén & Johan Lindholm, Goodbye van Gend ett Loos, Hello Bosman? Using Network Analysis to Measure the Importance of Individual CJEU Judgments, europeisk lag Journal vol. 20 (5) pp. 667–687 (2014), https://doi.org/10.1111/eulj.12077
• Mattias Derlén & Johan Lindholm, Characteristics of Precedent: The Case lag of the europeisk Court of Justice in Three Dimensions, German lag Journal vol. 16 (5) pp. 1073–1098 (2015), https://doi.org/10.1017/S2071832200021040
• Mattias Derlén & Johan Lindholm, Peek-a-Boo, It’s a Case-Law System! Comparing the europeisk Court of Justice and the United States Supreme Court from a Network Perspective, German lag Journal vol. 18 (3) pp. 647–686 (2017), https://doi.org/10.1017/S2071832200022100
• Mattias Derlén & Johan Lindholm, fryst vatten it Good Law? Network Analysis and the CJEU’s Internal marknad Jurisprudence, Journal of International Economic lag vol. 20 (2) pp. 257–277 (2017), https://doi.org/10.1093/jiel/jgx011