Celler som inte kan dela sig
Cell
- För andra betydelser, titta fängelse (olika betydelser).
Cellen existerar den funktionella samt strukturella enheten inom varenda levande organismer; den kallas ibland på grund av "kroppens byggsten". Vissa organismer, mot modell bakterier, består från endast ett fängelse vardera. andra organismer, mot modell människor, består från flera miljarder celler vardera. [1]
Alla celler kommer ifrån redan befintlig celler. dem förökar sig samt blir flera genom för att dela upp sig inom numeriskt värde stycken, ibland inom fyra. vid detta sätt blir flera celler snabbt flera, medan andra dör samt upplöses.
En normal fängelse upprätthåller självständig ämnesomsättning (metabolism) samt cellen innehåller all den ärftliga data likt behövs till för att forma ett fräsch identisk fängelse. inom cellens inre finns strukturer likt kunna betraktas liksom cellens egna inre kroppsdel, organeller. dem existerar lösta inom cellvätska, cytosol. Cytosolen samt dem organeller liksom finns inom den kallas gemensamt till cytoplasma.[1] Celler förökar sig genom delning. Sådant såsom äger tillsammans celler för att utföra benämns cellulärt. Sådant likt finns inne inom ett fängelse existerar intracellulärt (ej för att förväxla tillsammans med intercellulärt vilket betyder mellan celler[2]); motsatsen existerar extracellulärt.
Ordet "cell" kommer ifrån latinetscellula, liksom betyder "litet rum". samtliga celler besitter olika information. detta kunna t.ex. artikel för att dem skickar signaler mellan olika kroppsdelar, detta förmå även artikel för att bygga upp fräsch hud.
Översikt
[redigera | redigera wikitext]Varje fängelse existerar mer alternativt mindre självständig inom den fras för att den oberoende från andra celler tar upp näring samt omvandlar näring mot energi; den utövar inriktade funktioner samt reproducerar sig ifall sålunda existerar nödvändigt. varenda fängelse innehåller varenda instruktioner likt behövs på grund av för att utföra dessa data.
Alla celler delar vissa egenskaper:[3]
- Reproduktion via celldelning (även kallad mitos alternativt tvådelad fission).
- Använder enzym samt andra proteiner vilket kodas från gener via avskrift samt translation.
- Metabolism, detta önskar yttra nedbrytande process från näringsämnen ifrån omgivningen till för att omvandla kemiska föreningar mot energi, samt därefter bygga upp nya biologiska föreningar.
- Den är kapabel svara vid externa samt interna signaler, mot modell temperatur, pH samt förändringar inom näringsnivåer.
- Cellens barriär mot omgivningen existerar cellmembranet liksom består från en dubbellager från fosfolipider.
Vissa prokaryotiska samt eukaryotiska celler skiljer sig vid flera punkter. Bland annat besitter eukaryota celler organeller vilket prokaryoter saknar.
Cellens uppbyggnad
[redigera | redigera wikitext]Det finns numeriskt värde primär typer från celler: eukaryota samt prokaryota. Prokaryota celler existerar vanligtvis encelliga organismer, medan eukaryota celler ofta existerar delar inom enstaka multicellulär organism.
Prokaryota celler
[redigera | redigera wikitext]Prokaryoter skiljer sig ifrån eukaryoter inom flera avseenden. Vidare saknar prokaryoter intracellulära organeller såsom detta endoplasmatiska nätverket, Golgiapparaten, mitokondrier samt lysosomer. Prokaryoter äger ofta enstaka kapsel liksom består från en kolhydratskikt likt omger cellen samt skyddar den mot omgivningen. Flagell samt pili existerar numeriskt värde andra vanliga komponenter; dessa existerar former från utskott ifrån prokaryoten bestående från protein. ett flagell existerar ett struktur från molekylär motor likt beneath effekt från en komplicerat inre struktur från proteiner förmå snurra, samt därmed förflytta prokaryoten inom ett vattenlösning. ett pilus existerar enstaka receptor, tillsammans vars hjälp bakterien förmå binda mot ett yta. Liksom eukaryoter äger prokaryoter även ribosomer.
Övriga skillnader mellan prokaryoter samt eukaryoter:
- De flesta prokaryoter besitter enstaka cellvägg (dock finns detta flera undantag, mot modell mykoplasma). Cellväggens kemiska struktur existerar uppbyggd vilket ett kemisk förening bestående av stora molekyler bestående från peptider liksom alterneras tillsammans med mindre kolhydratgrupper. Cellväggen utgör ett barriär mot framförallt osmos vilket annars riskerar för att spränga cellen, eftersom den intracellulära miljön besitter ett högre koncentration från partiklar inom förhållande mot den yttre miljön. Dock förekommer cellväggar hos vissa eukaryota växtceller samt svampar dock sammansättningen existerar olika.
- Den prokaryota kromosomen existerar cirkulär samt ej linjär liksom ofta existerar fallet inom eukaryoter. Prokaryoter äger dessutom ofta enbart ett kromosom. detta existerar även vanligt för att prokaryoter existerar bärare från mindre cirkulära DNA-molekyler kallade på grund av plasmider. liknande plasmider innehåller ofta en tiotal gener[4] samt är kapabel överföras bakterier emellan.
Eukaryota celler
[redigera | redigera wikitext]Eukaryota celler existerar ungefär 10 gånger större inom jämförelse tillsammans med prokaryota celler samt förmå äga ett volym såsom existerar uppemot 1000 gånger större. Den primära skillnaden mellan prokaryoter samt eukaryoter existerar detta faktum för att eukaryoter innehåller mindre lokal inne inom cellen likt omges från membran, sålunda kallade organeller. Dessa organeller besitter ofta specifika funktioner inom cellens ämnesomsättning (metabolism). då detta gäller den eukaryota cellens DNA består den från raka kromosomer tillsammans med bundna histoner. varenda kromosomer finns inne inom cellkärnan samt existerar därmed separerad ifrån cytosolen.
Organeller
[redigera | redigera wikitext]- Cellmembranet omsluter cellen samt reglerar vilka kemiska föreningar likt får anlända in samt ut, samt reglerar cellens insida.
- Cellskelettet utgörs från strukturer inuti cellen likt tillsammans håller uppe cellen samt ger den dess form.
- Cytoplasma - materialet mellan cellmembranet samt cellkärnan, består maximalt från vatten.
- Cellkärna - denna plats lagras DNA, detta genetiska materialet. Prokaryoterna saknar cellkärna samt besitter DNA fritt inom cytosolen.
- Ribosomer - inom dessa tillverkas cellens proteiner genom för att aminosyror kopplas ihop efter hänvisningar ifrån generna.
- Endoplasmatisk retikulum - en membransystem likt bland annat transporterar kemiska föreningar inom cellen.
- Mitokondrie - cellens ”kraftverk”, förbränning från olika molekyler, mot modell sötningsmedel, liksom ger energi mot cellens sysselsättning (cellandning).
- Golgiapparaten - sätter vid "adresslappar" vid färdiga protein såsom visar vart inom cellen dem bör transporteras.
Cellens komponenter
[redigera | redigera wikitext]Alla celler besitter, oavsett angående detta gäller ett prokaryot alternativt eukaryot fängelse, en cellmembran såsom omsluter cellen, samt skiljer den interna miljön ifrån den externa. Cellmembranet reglerar upptar plats från ämnen ifrån omgivningen samtidigt såsom detta upprätthåller elektriska potentialskillnader eftersom detta existerar impermeabelt på grund av joner. samtliga celler innehåller DNA vilket existerar detta ärftliga ämne vilket gener består från. RNA existerar enstaka ytterligare allomfattande företeelse såsom existerar grunden på grund av genernas formulering.
Cellmembran
[redigera | redigera wikitext]En tunn hinna liksom håller ihop samt skyddar cellen. Membranet fungerar såsom portvakt. detta släpper igenom nyttiga ämnen, mot modell dricksvatten samt syre. flera skadliga kemikalier är kapabel däremot ej anlända in inom cellen. Cellens cytoplasma omges från en plasmamembran. termen plasmamembran används synonymt tillsammans cellmembran. Hos växtceller samt prokaryoter omges plasmamembranet från enstaka cellvägg. Plasmamembranet skyddar cellen ifrån den omgivande miljön samt består från fosfolipider inom en dubbelt lager. Olika former från biologiska molekyler existerar inbäddade inom membranet, bland annat flera typer från proteiner. Vissa membranproteiner fungerar vilket kanaler till joner samt andra mindre vattenlösliga molekyler. eftersom vissa substanser är kapabel passera cellmembranet, medan andra ej förmå detta, kallas membranet på grund av 'semi-permeabelt'. Proteiner inom cellmembranet är kapabel även artikel receptorer till signalering in mot cellen.
Cytoskelettet
[redigera | redigera wikitext]Cytoskelettet upprätthåller cellens morfologi, detta önskar yttra dess form eller gestalt samt utseende. Dessutom ger cytoskelettet stöd åt organeller, överför endocytos samt celldelning. detta eukaryota cytoskelettet består från mikrofilament, intermediära filament samt mikrotubuli. flera olika typer från proteiner deltar inom uppbyggnaden från cytoskelettet. Även prokaryoter äger en cytoskelett, såsom forskningen ej äger fokuserat lika många kring.
Genetiskt material
[redigera | redigera wikitext]Två olika typer från relaterat till gener ämne existerar: DNA samt RNA. dem flesta organismer använder DNA till sin långsiktiga informationslagring. dem undantag vilket existerar existerar vissa virus (retrovirus) såsom enbart använder RNA liksom sin huvudsakliga lagringsform till genetisk data. All biologisk upplysning vilket ett organism innehåller finns inom den genetiska koden, detta önskar yttra inom DNA. RNA existerar huvudsakligen enstaka något som är kortvarigt eller inte permanent överföringsform från genetisk upplysning, liksom existerar beneath korta tidsperioder då enstaka gen bör omvandlas mot en protein. Sådant RNA kallas till budbärar-RNA (förkortat mRNA, från engelska messenger RNA).
Det prokaryota genetiska materialet existerar strukturerat inom enklare samt mindre DNA-strukturer. Detta bakterie-DNA ligger inom ett distrikt hos den prokaryota cellen vilket kallas till nukleoid. Nukleoiden existerar dock enbart enstaka distrikt inom cellen samt existerar ej för att förknippa tillsammans med den eukaryota cellkärnan. 99,9 % från detta genetiska materialet inom den eukaryota cellen finns inom cellkärnan - undantaget existerar ett mindre mängd mitokondriellt DNA likt ligger inne inom mitokondrierna. detta mitokondriella DNA:t utgör ett många små sektion från cellens totala DNA.
Mänskliga celler äger 46 raka DNA-molekyler (kromosomer). Antalet kromosomer varierar mellan arterna samt äger ingenting för att utföra tillsammans med organismens komplexitet.
Cellens funktioner
[redigera | redigera wikitext]Celltillväxt samt metabolism
[redigera | redigera wikitext]Mellan celldelningar växer cellen genom cellulär metabolism. Cellmetabolism existerar den process varigenom enskilda celler bearbetar näringsämnen. Metabolism delas upp inom katabolism, såsom innebär nedbrytandet från strukturellt komplexa molekyler till för att utvinna energi, anabolism existerar tvärtom uppbyggande reaktioner likt skapar nya byggstenar inom cellen. beneath normala förhållanden existerar kolhydrater den vanligaste energikällan inom cellen. Komplicerade kolhydratföreningar bryts ner mot den enklare formen glukos. Inne inom cellen bryts glukos ner mot ATP.
ATP bildas via numeriskt värde primära biokemiska nedbrytningsvägar, varav den inledande existerar glykolysen samt kallas på grund av anaerob metabolism, därför för att den ej kräver syre. inom prokaryoter existerar glykolys den enda process likt framställer energi likt cellen förmå tillgodogöra sig.
Den andra biokemiska nedbrytningsvägen existerar citronsyracykeln, även kallad till Krebs cykel. Citronsyracykeln sker inne inom mitokondrieerna samt genererar mer ATP än glykolysen.
Cellbildning
[redigera | redigera wikitext]Celldelning inkluderar enstaka enda modercell likt delar sig mot numeriskt värde dotterceller. inom prokaryoter kallas celldelningen till tvådelad fission medan den inom eukaryoter kallas till mitos liksom följs från cytokines. Könsceller delar sig genom ett process liksom kallas på grund av meios.
DNA-replikering existerar den process varvid cellens kromosomer dupliceras, vilket existerar nödvändigt inför varenda celldelning.
Syntes från proteiner
[redigera | redigera wikitext]Alla celler existerar kapabla för att tillverka syntetiskt nya proteiner, såsom existerar nödvändiga på grund av för att granska samt tillgodose cellens aktiviteter samt behov. Proteinsyntesen innebär för att nya proteiner byggs upp ifrån enklare byggstenar, sålunda kallade aminosyror, via avskrift samt translation.
Transkription existerar den process varvid genetisk resultat inom DNA används på grund av för att producera enstaka komplementär RNA-sträng. Den RNA-strängen existerar sedan bearbetad till för att ge upphov mot mRNA, vilket sedan migrerar genom cellen. mRNA binder mot protein-RNA komplex kallade på grund av ribosomer likt finns inom cytosolen bundna mot detta endoplasmatiska nätverket. mRNA översätts inom ribosomerna mot polypeptider - translationen.
Generna styr proteintillverkningen
[redigera | redigera wikitext]Generna agerar sin primära roll då cellen tillverkar enstaka sorts molekyler vilket kallas proteiner. Genen innehåller den resultat såsom avgör hur proteinerna bör bli. Cellerna existerar dem allra minsta självständiga delarna inom organismer. enstaka människokropp innehåller flera miljarder celler, medan många små organismer, mot modell bakterier, består från enstaka enda fängelse vardera. enstaka fängelse existerar likt enstaka många små samt många komplicerad fabrik vilket kunna tillverka varenda beståndsdelar såsom behövs på grund av för att bygga upp ett kopia från fabriken egen. noggrann detta inträffar då cellen delar sig.
Den principiella arbetsuppdelningen inom celler existerar lätt - generna innehåller instruktionerna på grund av arbetet samt proteinerna utför arbetet. Uppgifterna är kapabel mot modell bestå inom för att bygga ett ytterligare kopia från cellen alternativt för att reparera skador inom den. varenda proteintyp existerar ett utpräglad expert samt utför endast en visst speciellt arbete. därför då enstaka fängelse bör förändra sina aktiviteter måste den tillverka nya typer från proteiner. ifall ett fängelse bör utför någonting snabbare alternativt långsammare är kapabel den reglera detta genom för att producera fler proteiner till den uppgiften (snabbare) alternativt färre (långsammare). Därför varierar uppsättningen proteiner inom cellen ifrån period mot ytterligare. dock generna till samtliga proteinerna finns ständigt tillgängliga.
Protein består från långa länkar som är kopplade samman ofta för att binda eller säkra något från aminosyror. Kedjorna tillverkas likt pärlband. ett aminosyra inom taget läggs mot inom en änden. varenda gång enstaka aminosyra bör läggas mot finns 20 olika för att välja mellan. detta existerar genen liksom avgör vilken aminosyra läggs mot. Ordningsföljden mellan nukleotider inom DNA bestämmer ordningsföljden mellan aminosyror inom proteinet. Proteinet viker sedan ihop sig mot ett kompakt form eller gestalt, lite grand såsom en oordnat nystan. Den 3d form eller gestalt liksom proteinet då får bestäms från den ordningsföljd likt aminosyrorna sitter inom längs kedjan samt detta existerar denna form eller gestalt liksom inom sin tur bestämmer vilket proteinet kunna utföra, vad detta besitter till funktion. ett sektion protein besitter mot modell inbuktningar samt utbuktningar liksom stämmer noggrann tillsammans med ytan vid en annat protein. detta utför för att dem numeriskt värde proteinerna häktar fast inom varandra samt bildar ett större avdelning tillsammans. andra proteiner existerar enzymer, detta önskar yttra fungerar liksom små maskiner liksom ändrar andra molekyler mot modell genom för att ta isär dem.
Informationen lagras inom DNA inom form eller gestalt från enstaka ordningsföljd från nukleotider längs DNA-kedjan. Fyra olika nukleotider kommer på denna plats mot användning: adenin (A), Tymin (T), guanin (G) samt cytosin (C). Dessa översätts mot enstaka sekvens från aminosyror. dem regler såsom översättningen följer kallas den genetiska koden. då enstaka gen bör användas kopieras DNA-sekvensen inledningsvis mot den många likartade molekylen RNA. Detta görs vid detta många korta delavsnittet från DNA var enstaka viss gen finns. Denna speciella kopieringsprocess förmå även kallas avskrift. RNA-kopian förs sedan genom en många stort molekylkomplex vilket kallas ribosom. på denna plats översätts nukleotidsekvensen inom RNA mot ett motsvarande sekvens från aminosyror i enlighet med den genetiska koden. Den denna plats processen kunna även kallas proteinsyntes. detta nya proteinet vecklas sedan ihop mot den struktur detta bör äga till för att behärska beläggning sin arbetsuppgift.
Om sekvensen från nukleotider förändras sålunda förändras även genen. Detta förmå även ett fåtal mot resultat för att den motsvarande sekvensen från aminosyror inom proteinet blir speciell. angående enstaka sektion från genen tas försvunnen blir proteinet mindre samt möjligen ej fungerar. Detta existerar förklaringen mot för att organismer tillsammans med olika alleler förmå äga olika attribut, motsvarande proteiner fungerar olika. såsom modell beror hårfärgen vid hur många melanin (mörkt pigment) liksom byggs in inom håret då detta växer fram. enstaka individ tillsammans normal uppsättning gener på grund av tillverkning från melanin får mörkt kalufs. dock ifall enstaka från allelerna besitter ett sekvens vilket existerar därför annorlunda för att motsvarande protein ej fungerar, då produceras många mindre melanin, samt personen blir ljushårig.
Cellsignalering
[redigera | redigera wikitext]De flesta celler ingår inom en större nätverk. till för att detta nätverk bör fungera måste cellerna behärska kommunicera tillsammans varandra. Kommunikationen behövs till för att reglera antalet celler samt vilken typ från celler vilket behövs. Fel inom kommunikationen kunna leda mot ohämmad celltillväxt (det önskar yttra cancer). Celler kommunicerar tillsammans med varandra genom för att utsöndra olika ämnen, primitiva celler (ex. jästceller) kommunicerar tillsammans hjälp från små peptider medan celler inom vilt är kapabel nyttja sig från flera olika typer från signalmolekyler liksom proteiner, peptider, aminosyror, steroider, retinoider, gaser (kväveoxid samt koloxid) samt fettsyraderivat.