Krönika som rik och fattiga

Obegränsad användning från vatten existerar enstaka självklarhet till oss inom norra Europa. dock från världens befolkning saknar ovan enstaka miljard människor ingång mot rent vatten.

I detta denna plats avsnittet förklaras BNP samt skillnaden mellan utvecklingsländer samt industriländer. oss bör även titta vid orsaker mot samt konsekvenser från fattigdom samt organisationers sysselsättning på grund av för att utveckla människors levnadsvillkor.

Koppling mot kurs- samt ämnesplaner hittar ni längre ner inom texten.

Fortfarande flera fattiga

Jordens befolkning består idag (2024) från omkring 8,1 miljarder människor. från dessa existerar flera fattiga. dem fattigaste länderna besitter ett befolkning vilket mot massiv sektion lever beneath en existensminimum. tillsammans med detta menas för att den genomsnittliga summan valuta vilket befolkningen lever vid existerar till nedsänkt till för att tillgodose nödvändigheten från föda samt textilier inom tillräcklig omfattning. mot fattigdom hör även bristande vid rent vätska, näringsrik föda, mediciner samt utbildning.

Fattigdom skapar även ett långsiktig ojämlikhet eftersom människor såsom växer upp inom fattigdom ofta besitter många svårt för att ta sig ur den.

Brist vid näringsrik föda samt rent vatten

Dödligheten existerar inom regel upphöjd inom fattiga länder. Den främsta orsaken mot detta existerar bristande vid föda samt rent vätska. Undernärda blir enklare sjuka samt får svårare för att återhämta sig. Dessutom existerar barndödligheten massiv eftersom mammorna ofta även existerar undernärda. dock flera utvecklingsländers befolkning ökar ändå kraftigt eftersom födelsetalen existerar högre än dödstalen.

I en stort antal utvecklingsländer existerar dricksvatten ett bristvara alternativt sålunda existerar vattnet nedsmutsat från t.ex. industriavfall. Smutsigt dricksvatten leder mot flera olika sjukdomar vilket sprids snabbt. varelse samt växter påverkas även negativt angående vattentillgången existerar begränsad alternativt nedsmutsad.

Det går för att förändra

För för att en dem fattiga länderna samt dess befolkning bör erhålla ett dräglig levnadsstandard behövs stora satsningar vid produktion från näringsrik föda, främst lokalt till för att dessutom producera aktivitet. dock detta behövs även satsningar vid träning till både flickor samt pojkar, hälso- samt medicinsk hjälp, samt rent vatten.

FN besitter beneath utdragen tidsperiod haft vilket syfte för att minska fattigdomen inom världen. en från FN:s globala syfte mot 2030 existerar för att utrota all extrem fattigdom inom världen.

Att mäta en lands välstånd: BNP samt HDI

Inom finans används BNP (bruttonationalprodukt) till för att ange detta totala värdet vid varenda produkter samt tjänster såsom en nation producerar beneath en år.

I media läser man ofta för att BNP beräknas stiga alternativt sjunka tillsammans med några andel. detta betyder för att landets totala produktion förväntas öka alternativt minska. mot modell ifall efterfrågan vid industriprodukter reducerar inom samband tillsammans med enstaka global konjunkturnedgång sålunda kommer ej industrierna för att behärska producera samt sälja lika många produkter liksom tidigare. Då reducerar även ländernas BNP.

Lite förenklat kunna man yttra för att ju högre BNP, desto rikare existerar en nation. Samtidigt existerar siffrorna missvisande eftersom stora länder ständigt får högre BNP än små länder. [Lista tillsammans länders BNP]

Mätvärdet brukar därför istället anges inom BNP per capita alternativt BNP per individ såsom detta även kallas. Mätvärde på grund av BNP/person räknas ut genom för att dela landets BNP tillsammans med dess invånarantal. Då får man ett siffra likt tydligare belyser den genomsnittliga årsinkomsten inom landet. [Lista tillsammans med länders BNP/person]

Detta ger emellertid ej ett rätt foto från hur god alternativt uselt en lands befolkning äger detta eftersom BNP fördelas på hela befolkningen samt därför ej visar hur stora skillnaderna existerar mellan dem fattigaste samt dem rikaste inom landet. inom teorin är kapabel en nation tillsammans med upphöjd BNP per capita äga samtliga rikedomar hos en fåtal individer medan resten från befolkningen lever inom fattigdom. därför kunna detta mot modell existera inom ett diktatur.

Det besitter därför utvecklats alternativa sätt för att mäta välstånd. Numera används bland annat Human Development Index (HDI) liksom en sätt för att mäta samt jämföra levnadsstandard. Utöver finans tar HDI även in andra faktorer liksom livslängd samt utbildningsnivå. detta går även för att väga in skillnader mellan fattiga samt rika inom en nation. då samtliga delar besitter räknats samman får landet poäng vid ett skal mellan 0-1 samt rankas därefter inom förhållande mot andra länder. [Lista tillsammans länders HDI]

Utvecklingsländer samt industriländer

BNP avslöjar angående en nation existerar många fattigt eftersom BNP då existerar väldigt lågt. Fattiga länder kallas ibland även på grund av utvecklingsländer eftersom deras industriproduktion existerar ganska inte utvecklad, dock detta finns inom regel potential hos dessa länder för att utvecklas. inom dem flesta utvecklingsländerna utgör jordbruk befolkningens huvudnäring.

De fattiga ländernas motsats existerar världens industriländer eller i-länder, liksom består från varenda rika länder tillsammans välutvecklad industri samt upphöjd BNP/person.

Ett välutvecklat nation likt Japan besitter högre BNP jämfört tillsammans med en underutvecklat nation liksom Afghanistan. BNP handlar även angående tjänster från olika stöt. Japan äger mot modell långt utvecklad hälso- samt medicinsk vård mot skillnad ifrån Afghanistan.

Fattiga länder besitter oftast ej råd för att satsa vid kurs heller, vilket fullfölja för att människor ej besitter förståelse för att starta nya företag samt uppfinna fräsch teknik, vilket skulle behärska höja landets BNP. flera utvecklingsländer äger därför stora svårigheter tillsammans med för att ta sig ur fattigdomsfällan.

Bakomliggande orsaker mot fattigdom

Att definiera vilket fattigdom innebär existerar betydligt enklare än för att ge en entydigt svar vid vilket fattigdomen beror vid. Oftast existerar detta nämligen ej endast enstaka utan flera olika bakomliggande orsaker mot varför människor, områden samt länder existerar fattiga. Vanligt existerar även för att flera från dem bakomliggande orsakerna mot fattigdom hör ihop, för att dem existerar sammanlänkade samt vid olika sätt besitter bidragit mot för att producera dem förutsättningar liksom antingen direkt alternativt omväg besitter skapat fattigdom.

Vilka existerar då dem bakomliggande orsakerna mot fattigdomen inom världen? detta finns likt sagt enstaka mängd olika orsaker mot varför människor, områden samt länder existerar fattiga. Flera från orsakerna hänger vilket sagt ofta ihop. på denna plats nedan listas några från dem:

1. Den geografiska faktorn

Områden tillsammans med öknar, bristande vid dricksvatten, olika former från extremt klimat samt svårodlad mark existerar inom högre utsträckning fattiga. Människorna saknar tillräckligt tillsammans med föda samt får lägga enstaka massiv sektion från tiden vid för att leta efter drickbart vätska. detta förmå även artikel sålunda för att länder samt områden saknar naturresurser.

2. konflikt samt konflikter

Samhällen bryts ner, infrastruktur förstörs, människor dör, bostad plundras samt människorna lider. inom konflikternas spår följer flyktingströmmar - egendomslösa människor liksom flyr undan konflikten. dem vilket lever kvar inom detta krigshärjade området drabbas från svält samt sjukdomar.

3. bristande vid demokrati

I samhällen var ett chef alternativt en politiskt område styr utan hänsyn mot invånarnas fria vilja, fördelas resurserna mer orättvist än inom ett demokrati. Ledaren samt dem såsom gynnas från diktaturen lever inom välstånd medan resten från befolkningen svälter. således existerar detta exempelvis inom Nordkorea. detta förmå även handla ifall för att dem tillgångar liksom borde bekosta medicinsk hjälp, kurs samt ge människorna en ökat välstånd istället spenderas vid dyrbara vapenprogram samt upprustning från landets militärmakt.

4. Snedfördelade resurser

I flera fattiga länder finns ett rik medel- samt överklass medan större delen från landets befolkningen lever inom fattigdom. Även denna plats handlar detta ifall för att dem ekonomiska resurserna existerar snedfördelade. flera fattiga länder äger rika råvaror, dock den ekonomiska vinsten tillfaller ej allmänheten inom struktur från ökad levnadsstandard. Istället existerar detta en fåtal människor likt bli många rika.

5. Arv ifrån kolonialism

Det finns även ett koppling mellan fattigdom samt en kolonialt förflutet. flera fattiga länder äger varit europeiska kolonier. då kolonialstyret upphörde lämnades länderna åt sitt eget öde. inom spåren från kolonialismen följde ofta svåra konflikter samt inom flera fall tog militären alternativt ett diktator makten vilket förhindrade ett varaktig demokratisering.

6. Nykolonialism

Multinationella företag etablerade sig tidigt inom länder likt blivit fria ifrån kolonialismen. var kunde dem köpa samt exploatera (utsuga) både landområden samt arbetskraft billigt. inom samt tillsammans med globaliseringen besitter dem multinationella företagen - oftast ifrån Europa alternativt USA - kunnat bygga upp vinstdrivande verksamheter var priserna vid produkterna vilket tillverkas förmå pressas tackar vare prisvärd arbetskraft. Denna "nykolonialism" innebär för att dem fattiga människorna utnyttjas mot för att på grund av låga löner producera produkter liksom sedan kunna säljas kostsamt samt tillsammans god profit inom andra delar från världen.

7. bristande vid utbildning

Som tidigare nämnts inom texten existerar träning enstaka betydande faktor mot välstånd. Fattiga länder besitter oftast ej en utbyggt struktur till träning, vilket utför för att människor ej besitter förståelse för att starta nya företag samt uppfinna färsk teknik samt därför vidare. enstaka ytterligare blad från identisk mynt existerar fattiga länder såsom äger satsat vid träning, dock var flera från dem högutbildade istället ändrar bostadsort ut ifrån landet på grund av för att dem blir erbjudna förbättrad levnadsvillkor vid andra ställen. Detta kallas ibland på grund av kompetensflykt (brain drain vid engelska).

Två stora utmaningar

Förenklat uttryckt finns detta numeriskt värde stora utmaningar vilket behöver lösning till för att anlända mot rätta tillsammans den hållbara utvecklingen inom världen. dem båda utmaningarna hänger ihop.

Den inledande utmaningen handlar angående vad liksom måste göras på grund av för att minska befolkningsökningen inom den fattiga delen från världen. 

Den andra utmaningen existerar hur mänskligheten bör behärska sammanföra finansiell tillväxt tillsammans hållbar tillväxt. finansiell tillväxt behövs bland annat till för att dem fattiga länderna bör nå högre levnadsstandard samt minska befolkningsökningen.

De globala målen

Precis efter millennieskiftet (år 2000) antog Förenta nationerna (FN) åtta uppgift till för att att nå ett mål eller resultat enstaka hållbar tillväxt inom världen. Dessa uppgift, även kallade Millenniemålen, skulle artikel uppnådda mot 2015. FN:s samtliga 193 medlemsländer fanns överens angående millenniemålen, vilket fanns ett förutsättning på grund av för att dem skulle uppnås.

Då FN utvärderade målen 2015 kom medlemsländerna fram mot för att många positivt besitter hänt samt för att vissa delmål uppfyllts, dock för att detta ännu finns enormt många kvar för att utföra på grund av för att enstaka hållbar tillväxt bör uppnås. Därför antog FN:s 193 medlemsstater inom september 2015 detta liksom kallas på grund av Agenda 2030, vilket existerar 17 nya globala syfte till hållbar tillväxt vilket bör existera uppnådda fram mot 2030. Läs mer ifall dem globala målen >

LÄS MER:Fattigdom samt överbefolkning

LÄS MER:Orsaker mot fattigdom

LÄS MER:Naturresurser samt dess fördelning

LÄS MER: Migration, urbanisering samt städer

LÄS MER:Befolkningsutveckling samt befolkningsfördelning

LÄS MER:Globalisering - orsaker samt följder

LÄS MER:Förenta nationerna: WHO

PODCAST: Klimatflyktingar
 

Befolkning: dem människor liksom bor inom en geografiskt sektor, t.ex. enstaka samhälle alternativt en land.

Födelsetal (nativitet): Hur flera liksom föds, ofta angivet inom antalet födda per tusen invånare.

Dödstal (mortalitet): Hur flera liksom dör, ofta angivet inom antalet avlidna per tusen invånare.

Extrem fattigdom: i enlighet med Världsbanken innebär extrem fattigdom för att man ej äger chans för att förbruka till mer än på grund av 1.25 amerikanska dollar (i 2005 års penningvärde) ifall dagen.

Fattigdomsfälla: Förenklat uttryckt sålunda existerar ett fattigdomsfälla enstaka process genom vilken dem fattiga alternativt vissa grupper fattiga förhindras alternativt besitter svårt för att utveckla sin ekonomiska situation. Inkomsterna hänger ofta samman tillsammans utbildningsnivå. Fattiga såsom ej bor inom välfärdssamhällen äger ofta ej råd alternativt ens tillfälle för att utbilda sig vid bas från direkta alternativt indirekta kostnader på grund av utbildningen.

Globalisering: Moderna kommunikationer besitter gjort för att världens länder samt människor bundits samman samt fått ett mer gemensam vetenskapen om resurserhandel och finans, traditioner, politik samt miljö.

Infrastruktur: Vägar, järnvägar samt andra struktur till transporter från produkter samt människor, dock även till energi samt information.

Konsumtion: Förbrukning, användning från produkter samt tjänster. Konsument = den liksom använder upp enstaka artikel alternativt tjänst.

Råvaror: produkter likt utvunnits ur naturen dock ej behandlats/förädlats. modell vid ingredienser existerar träd, malm, ull samt olja.

Urbanisering: då människor ändrar bostadsort ifrån landet mot städer samt ökar deras befolkningsmängd.
 

Uppgifter samt frågor

Frågor mot texten:

1. Nämn några orsaker mot varför dödligheten existerar upphöjd inom fattiga länder.
    
2. Vad menas tillsammans med BNP?
    
3. Vilket existerar detta stora problemet tillsammans med för att mäta fattigdom samt välstånd hos en lands befolkning tillsammans med hjälp från BNP?
    
4. Vad existerar skillnaden mellan en utvecklingsland samt en industriland?
    
5. Vilka orsaker mot fattigdom nämns inom texten?
    
6. Vilka existerar dem numeriskt värde stora utmaningarna likt behöver lösning på grund av för att producera ett hållbar tillväxt inom världen? Hur hänger dem ihop?
    
7. Vad menas tillsammans dem globala målen?

Ta reda på:

1. Nämn något ifall vad den svenska staten fullfölja på grund av för att bekämpa fattigdomen inom världen.
    
2. Fundera vid vad ni egen förmå utföra till för att bekämpa fattigdomen inom världen.

Diskutera:

1. Arbeta parvis alternativt inom grupper samt resonera kring vilka från dem globala målen ni anser är kapabel relateras mot fattigdom samt ohälsa inom världen. Motivera era svar. titta UNDP:s webbplats ifall dem 17 globala målen
    
2. Arbeta parvis alternativt inom grupper. Utgå ifrån dagens politiska situation inom världen samt reflektera vid vad liksom behöver göras på grund av för att komma mot rätta tillsammans all fattigdom sålunda för att världen blir mer rättvis. existerar förslaget realistiskt? Motivera vilket likt talar till samt mot förslaget.
    
3. Tänk dig för att ni helt plötsligt fick rollen likt världspresident tillsammans totala maktbefogenheter. vilket skulle ni utföra till för att producera enstaka mer rättvis planet samt ett fåtal försvunnen fattigdomen inom världen? Motivera dina åtgärder.
    
4. Skulle ni egen behärska tänka dig för att avstå ifrån enstaka sektion från din vardagliga konsumtion beneath enstaka längre period alternativt till resten från existensen inom avsikt för att utveckla levnadsstandarden till andra människor vid andra platser inom världen? Motivera ditt svar.
    

Källor:
https://www.globalamalen.se/om-globala-malen/mal-1-utrota-fattigdom/ (2017-03-28)
https://lakareutangranser.se/vart-arbete (2011-10-31)
https://www.globalis.se/Statistik/Rent-vatten#bars (2018-09-29)
Erik S Reinert, Global ekonomi: hur rika länder blev rika samt varför fattiga länder förblir fattiga, Premiss, 2016
Anthony Giddens, Sociologi, Studentlitteratur AB, 2003
Hans Abrahamsson, Det gyllene tillfället: teori samt plan till global rättvisa, leopard Förlag, 2008
 

FÖRFATTARE

Text: Charlotta Hilli, FM, pedagog inom samhällslära nära Kyrkslätts gymnasium, Finland; Carl-Henrik Larsson, fil.mag inom saga. Leg. gymnasie lärare inom saga, tro samt samhällskunskap samt skribent inom kulturtidskriften skandinavisk Filateli

Koppling mot skolans styrdokument

Innehållet existerar kopplat mot grundskolans läroplan till Geografi åk 4-6, Geografi åk 7-9 samt mot gymnasiets ämnesplaner på grund av Geografi 1, Samhällskunskap 2, Samhällskunskap 3, Internationell vetenskapen om resurserhandel och finans samt Internationella relationer.

Genomgång (19:15 min) var SO-läraren "magister Wendin" pratar angående vätska ur olika perspektiv. denna plats berörs olika typer från dricksvatten, vatten, plats finns sötvatten, vätska liksom källa mot föda, en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig liksom transportmedel, människor önskar bo nära vatten,  konflikter angående dricksvatten, bristande vid vätska, vattentillgången inom världen, etc.