Hur lagras energi i kroppen

Energibehov samt energiförbrukning - hälsa, energi

Yoga

Yoga kroppen stark samt producera inre frid!

Meditera

Mindfulness för för att hitta lugnet!

Test

Ayurveda - vilken kroppstyp är du!

Test

Beräkna ditt BMI!

Kolhydrater

Gi-värde för för att

kontrollera sötsuget!

Magen

Probiotika hälsa

för tarmen!

Att få förståelse för ditt energiintag är en sätt för att börja ta kontrollen över din vikt!

De flesta livsmedel innehåller energi. Energi får ni främst från fett, kolhydrater samt protein. Även från alkohol får man energi.

Ditt energibehov beror på en flertal faktorer: kön, ålder, längd, vikt, angående ni är fysiskt energisk alternativt ej, tränar alternativt ej!

Kosten besitter enstaka massiv innebörd för energibalansen när dem gäller för att balansera vårt energiintag tillsammans med vår energiförbrukning samt uppnå god hälsa.

Fett ger mer än dubbelt så många energi än proteiner samt kolhydrater nära intag inom identisk mängd.

Obs!
Meatbolismen (ämnesomsättningen) är en samlingsnamn för hur kroppen tar upp samt bryter ner näringsämnen (Kolhydrater, proteiner , fett, vitaminer, mineraler, fibrer samt vatten) inom kroppen samt hur dessa omvandlas mot energi samt restprodukter.

För energibalansen gäller: Energiintaget = Energiförbrukningen

Energienheter

Energi kunna utryckas inom enheten kilojoule (KJ) samt enheten kilokalorier (kcal). Ibland används även enheten megajoule (MJ), där 1 MJ är 1000 kJ.

Relationerna mellan KJ samt kcal är följande:

1 kJ = 0,24 kcal
1 kcal = 4,2 kJ

Här nedan ser ni hur många energi kolhydrater, proteiner, alkohol samt fett ger:

Kolhydrater	17 kJ/gram	4 kcal/gram
Proteiner	17 kJ/gram	4 kcal/gram
Alkohol	29 kJ/gram	7 kcal/gram
Fett	37 kJ/gram	9 kcal/gram

Tabell: Energi per gram.

Obs!

Energin för fett är mer än dubbelt så massiv såsom för proteiner samt kolhydrater.

Faktorer liksom påverkar Energiförbrukningen

Energiförbrukningen hänger väl samman tillsammans med våran kroppsstruktur, hur väl oss förbränner födan, hur rörliga samt aktiva oss är beneath dagen samt vilket kön, ålder, vikt samt längd oss besitter. Därför är detta flera delar liksom bestämmer ditt energibehov.

Att äta nyttigt, existera energisk på fritiden, röra sig, träna samt leva en friskt samt sunt liv är detta bästa sättet för att främja din hälsa samt därmed granska din vikt.

Basala energibehovet (500 - 1200 kcal)

Det basala energibehovet är den energi såsom behövs för för att hålla kroppen nära liv. varenda kroppsdel inom kroppen måste äga energi, celler bör skapas samt bytas ut osv. detta basala energibehovet förkortas basalmetabolism (basal metabolic rate) på engelska. Man beräknar för att basalmetabolism uppgår mot 500 - 1200 kcal per dygn beroende på individ, normalt ligger basalmetabolism på ca 1000 - 1200 kcal medan basalmetabolism nära fasta alternativt svält kunna gå ner mot ca 800 kcal.

BMR är ungefär 50 - 70 % från den totala energiförbrukningen. Leverns funktion står för ca 30 %, hjärnan för ca 20 %, hjärtat för ca 10 %, njurarna för ca 7 %, musklerna för ca 18 % inom vila, samt cellbildning, andning, blodomlopp, kroppstemperatur mm för ca 15 %.

Ju mer muskler man besitter desto högre blir den basala energiförbrukningen, man förmå därför öka denna genom exempelvis styrketräning från sina muskler.

Ålder, kön, vikt, längd påverkan den basala energiförbrukningen. tillsammans ökad ålder så reducerar den.

Termogenes (Värmeproduktion) (200 - 500 kcal)

All föda samt beverage kostar energi för kroppen för att omvandla samt avbryta ner. Denna energiförbrukning kallas termogenes samt kallas så för för att den ökar kroppens värmeproduktion. oss eldar för kråkorna skulle man behärska säga, eftersom denna energi går förbrukad. 200 - 500 kcal per ljus, alternativt ca 10 % från den totala energin går åt på detta vis.

Av proteinets totala energi så försvinner ca 20 - 30 % inom struktur från värmeproduktion, för kolhydrater ca 5 - 15 %, medan detta för fett är bara ca 3 % liksom går förbrukad liksom värmeproduktion. Detta faktum förmå förstärka fettets orsak mot fetma hos flera personer.

Värmeproduktion likt sker när oss bryter ner maten räcker ofta för för att hålla kroppen varm. När oss fryser så ökar värmeproduktionen enstaka aning för för att bibehålla kroppstemperaturen, nära kraftfull nedkylning betydligt mer. detta bruna kroppsfettet vilket är beläget inom nacken samt övre bröstet används främst nära ett längre tids nedkylning. nära kraftfull värme är kapabel värmeproduktionen öka tillsammans upp mot 10 %, beroende på för att hjärtat får jobba hårdare samt huden måste avge värmeöverskottet genom svettning.

Notera:

Överviktiga personer vilket besitter ett reducerad insulinförmåga äger ofta även ett lägre värmeproduktion än normalt, titta även insulin. angående exempelvis värmeproduktionen är reducerad tillsammans med 100 kcal per solens tid innebär detta total energiinnehållet på en år ca 5 kg kroppsfett!

Tillväxt

Barn samt ungdomar liksom växer förbrukar mer energi. Detta för för att titta mot för att kroppen är kapabel växa. detta identisk gäller för personer såsom bygger upp sin muskelstyrka, genom modell styrketräning. Denna energiåtgång räknas liksom låg angående man jämför tillsammans med dem andra.

Fysisk handling (500 - 6000 kcal)

Den fysiska aktiviteten är kapabel väsentligen påverka den totala energiförbrukningen. nära rörelse samt framför allt energisk träning så förbränns detta många energi. Förbrukningen ökar tillsammans med ens vikt, hårdhet på den fysiska aktiviteten samt hur länge man tränar.

Om man äger en krävande jobb kunna man förbränna över 1000 kcal per ljus mer än angående man besitter en stillasittande jobb per dygn. Hårt tränande idrottsmän är kapabel exempelvis förbruka mellan 5000 - 8000 kcal per solens tid för att jämföra tillsammans med detta normala ca 2700 kcal per solens tid (vuxen man). detta är därför man behöver så stora mängder från föda angående man tränar hårt. Är man sängliggande kommer energiförbrukning från kroppslig handling existera väldigt låg, detta identisk gäller ofta för många äldre personer likt minskat på handling samt rörelse.

Fysisk träning från olika stöt, exempelvis konditionsträning ökar energiförbränningen väsentligt samt är därför utmärkt för för att få bukt tillsammans med övervikt samt fetma. Dessutom ökar energiförbrukningen nära vila nära kontinuerlig träning, dvs detta basala energibehovet ökar något, beroende på för att bl.a. muskler växer samt för att kroppen börjar fungera mer optimalt.

Tips!

Muskler likt ni får från exempelvis styrketräning höjer metabolismen inom vila tillsammans tillsammans ca 100 kcal per kilo muskler.

Övriga faktorer

Andra ytterligare faktorer liksom påverkar energiförbrukningen är kapabel existera från farmakologisk påverkan: läkemedel, nikotin, koffein, cigaretter osv. Starka kryddor ökar värmeproduktionen, exempelvis chili. Stress, ångest, värme/kyla påverkar också. Även kostens sammansättning samt näringsvärde samt hormonproduktionen anses påverkar den totala energiförbrukningen.

Våra personliga gener kunna även inom sin tur påverka energiomsättningen, så för att oss lagra alternativt förbränner energi bättre alternativt sämre. Exempelvis enzymerna LPL (lipoproteinlipas) stimulerar fettlagring medan HSl (hormonkänsligt lipas) frisätter fett. Våra hormoner förmå även fungera olika hos olika individer, så detta finns många faktorer för att ta hänsyn mot.

Tabell: Energfiförbrukning.

Den totala energiförbrukningen reducerar angående man är mindre fysiskt energisk, reducerar på matintaget, bantar alternativt fastar osv. Ämnesomsättningen ändras då bl.a. detta omvända gäller nära ökat matintag, ökad kroppslig träning mm.

Se även Övervikt, Beräkna ditt energibehov samt BMI.

Din genetik påverkar även hormon- samt ämnesomsättning inom kroppen vilket inom förlängningen är kapabel påverka ditt totala energibehov.

Maten förser oss tillsammans med följande grundläggande näringsämnen:

Kolhydrater, proteiner , fett, vitaminer, mineraler, fibrer samt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig.

Kolhydrater, protein samt fett ger oss den energi oss behöver. i enlighet med Livsmedelsverket, SLV bör mellan 50 samt 60 % från vårt energiintag komma från kolhydrater. Fetter bör svara för ungefär 15-30 %. Medan proteinet bör ligga ner mellan 15 - 30 %. Denna energifördelning frågasätts för tillfället från många!

Figur: Kolhydrater, Proteiner samt Fett omvandlas mot energi. Procentuell fördelning i enlighet med SLVs rekommendationer.

Rekommenderade procentuell fördelning från näringsämnen kunna variera beroende på rekommenderad kostmetod: exempelvis Atkins, GI-metoden, Stenålderskost, Medelhavskost m.f. titta Olika kostmetoder.

Olika kost innehåller olika mängd energi, titta näringstabeller för Mat.

Obs!
Kroppen tar ej upp all energi ur födan, ett viss sektion försvinner vilket värmeproduktion, titta termogenes. inom föda såsom är full från fibrer förmå upp mot 10-20 % från energin gå rakt igenom mag- samt tarmkanalen.

1 Kg kroppsfett = 7000 kcal

Matens väg genom kroppen

För för att maten bör behärska omvandlas mot energi så måste den spjälkas. Detta sker tillsammans med hjälp från enzymer inom olika steg när matens färdas genom kroppen:

Maten tuggas, enzymer från saliven tillförs.
Maten bearbetas samt blir flytande inom magsäcken tillsammans hjälp från den något som är surt i smak eller att vara på dåligt humör magsaften (saltsyra), en flertal enzymer hjälper mot för att spjälka maten. ett sektion proteiner börjar brytas ner mot aminosyror. PH-värdet är surt inom magsäcken.
Den idag flytande maten förs in inom små portioner inom tolvfingertarmen. Bukspottskörteln tillför matsmältningsenzymer, hormonet insulin samt natriumbikarbonat (ca 2 liter per dag) för för att göra matens PH-värde svagt basiskt innan den når tarmarna. Sen vidarebefordras maten mot tunntarmen, ännu fler enzymer hjälper mot för att spjälka maten här. dem mesta från näringsämnena, dvs. protein, kolhydrater, fett, vitaminer samt mineraler tas för tillfället upp från blodet från tunntarmen samt skickas sen vidare mot kroppens kroppsdel samt celler där den näring/energi liksom ej förbränns används samt lagras. Levern är huvud för ämnesomsättningen samt äger enstaka nödvändig funktion nära nedbrytningen samt upptar plats från näring. inom levern finns bl.a glykogen samt vitaminer lagrade. Därtill äger levern enstaka betydande avgiftningsfunktion.
Restprodukter, olösliga fibrer mm. förs sen ner inom tjocktarmen där dem tas ifall grabb från tarmens jäsningsbakterier. ett mindre mängd näringsämnen tas även upp här. ett sektion mineraler samt B-vitaminer, dessutom skapas ett sektion K-vitamin inom tjocktarmen.

Omfördelning från energi

Den energi såsom kroppen ej förbränner på enstaka gång är kapabel lagras inom kroppen på olika sätt, ungefär såsom när man laddar batteriet mot bilen. Kolhydrater inom struktur från glukos lagras inom celler samt muskler. När oss äter kolhydrater så är kapabel enstaka mindre mängd energin från dessa därför lagras liksom glykogen inom levern samt inom muskler. Ungefär 90 - 100 gram inom levern samt ca 300 - 600 gram inom muskler beroende på individ samt hur många muskler ni besitter, dvs. totalt ca 1960 - 2800 kcal kunna lagras på detta sätt samt frisättas direkt när kroppen behöver få tillgång mot energi. Mängden är relativt små, täcker knappt en dagsbehov, så när kroppen behöver energi så töms detta förråd först. Intagna kolhydrater är kapabel även omvandlas samt lagras liksom fett inom kroppen. Överskott från kolhydrater lagras därför liksom kroppsfett. titta även insulin.

Notera:

varje gram glykogen binder ca 2,7 gram vatten.

Fett liksom intas från födan förmå även dem lagras liksom kroppsfett inom kroppen. Fettdepån inom kroppen kunna senare nära behov förbrännas samt omvandlas mot energi. Då bildas så kallade ketoner inom levern från dem fria fettsyror likt släppts loss från detta lagrade fettet inom kroppen. Ketoner kunna kroppen använda istället för glukos, även angående den ej anses artikel ett lika fullgod energi för framförallt hjärnan. Därtill kunna fett omvandlas mot glykos mot viss sektion. Fettdepån gör för att oss skulle behärska klara oss ca 2 månader beneath svält, så här äger oss vår stora reservenergidepå. enstaka normalviktig man äger ett fettdepå på ca 10 kg, ca 90 000 kcal. identisk procedur gäller för detta protein likt används för för att bygga upp muskler, vävnader mm. Överskott på proteiner är kapabel omvandlas mot glykogen samt sen mot glukos dock detta är enstaka ganska energislösande process för kroppen inom sig. ett normalviktig man äger enstaka proteindepå på ca 2,5 kg, ca 10 000 kcal.

Hormonet Insulin är inblandad nära lagring från kroppsfett samt uppbyggnad från muskler från

näringsämnena kolhydrater, proteiner samt fett samt hormonet Glukagon nära omvandlingen från kroppsfett samt muskler mot energi igen för kroppen.

Överskott från kolhydrater, fett samt proteiner likt ej behövs för ämnesomsättningen alternativt muskeluppbyggnaden lagras liksom kroppsfett!

För mer data angående hur kroppen är kapabel omvandla fett samt protein dock även mjölksyra mot glukos, titta Wikipedia Glukoneogenesen.

Se extern blogg ifall ketoner på funbeat.

Se även Övervikt, Beräkna energibehov samt BMI.

Välj själv! handla inom någon från Sveriges populäraste hälsoshoppar! Se

Bra hälsoprodukter

Artikellänkar

Här nedan kommer artikellänkar mot externa webbsidor.

Sidan ändrades senast den 6 nov 2022

Hälsosidorna

Kost samt näring

Olika kostmetoder:GI, Medelhavsdiet, Atkins, Stenålderkost, LCHF, Isodieten, Raw food...

Psykisk hälsa

Tankar styr ditt liv!

Sjukdomar

Råd vid nedstämdhet, Glutenintolerans, IBS, Laktosintolerans, Metabola syndromet, Diabetes, Hjärt- samt kärlsjukdomar, Benskörhet, Inflammationer - reumatism, neurodegenerativ sjukdom, Cancer m.fl.