Hur skriver man referens till salamancadeklarationen

Skrivet 2019-09-02 08:07 från Claes Nilholm | 0 kommentarer

I kalenderår fyller år Salamancadeklarationen 25 kalenderår. Deklarationen brukar beskrivas såsom ett vattendelare vilket gäller synen vid samt arbetet tillsammans med studenter inom olika typer från svårigheter inom skolan. Specialundervisningen skulle ersättas från ett inkluderande träning. detta existerar lite från ett ödets ironi för att jubileet sammanträffar tillsammans för att den svenska regeringen signalerar angående ett återgång mot ett mer traditionell specialpedagogik.

För för att uppmärksamma jubileet ger tidskriften International Journal of Inclusive Education ut en temanummer ifall Salamancadeklarationen. Temanumret omfattar enstaka introduktion samt 14 fristående föremål eller textstycken. Temanumret förmå sammantaget sägas handla angående deklarationens tillkomst samt innehåll dock möjligen framförallt ifall dem konsekvenser den gett upphov mot samt varför den ej fått dem konsekvenser såsom förväntades då deklarationen kom mot. en flertal från artiklarna redovisar utvecklingen inom olika länder.

Jag tänker inom detta nästa för att diskutera några teman likt återkommer inom dem olika artiklarna: a) utvecklingen vid den internationella policyarenan efter Salamancadeklarationen b) förekomsten från olika diskurser inom deklarationen samt c) effekter från deklarationen. Avslutningsvis ger jag enstaka personlig sammanfattande samt delvis väsentlig yttrande vilket gäller ”inclusion-rörelsen”.

Detta existerar min andra blogg angående Salamancadeklarationen. inom den förra bloggen (se länk nedan) beskrev jag vilka studenter vilket deklarationen handlar ifall, vilken innebörd termen inkludering ges inom deklarationen samt även något ifall dess stora innebörd till för att visa vid nya sätt för att tänka angående samt jobba tillsammans studenter inom olika typer från svårigheter. på denna plats kommer jag för att förbättra diskussionen inom den tidigare bloggen.

Senare policydokument

I introduktionen mot temanumret beskrivs hur deklarationen arbetades fram inom ramen på grund av UNESCO:s sysselsättning. Den förbereddes tillsammans med hjälp från olika typer från utvecklingsarbeten samt konferenser. enstaka helt huvud roll inom framtagandet från dokumentet sägs Lena Saleh, liksom nära denna period plats arbetsledare till avdelningen till specialpedagogik nära UNESCO, äga spelat. Konferensen inom sig beskrivs inom närmast nostalgiska ordalag var gemenskapen nära konferensen lyfts fram dock även detta faktum för att detta rådde meningsmotsättningar kring viktiga delar från texten.

Under dem 25 kalenderår likt gått sedan Salamancakonferensen besitter en antal internationella policydokument antagits såsom The United Nations Convention on the Rights of Persons with Disabilities (2006) var detta inom nyhet 24 (s 16) hävdas för att ‘the right of persons with disabilities to education’ innebär för att artikel delaktiga inom ‘an inclusive education struktur at all levels and lifelong learning’. detta finns även ett trend inom senare policydokument ifrån UNESCO för att förespråka inkludering samt även för att lyfta fram för att inkludering handlar ifall samtliga studenter, alltså ej endast angående studenter tillsammans olika typer från funktionsnedsättningar.

Sammanfattningsvis verkar detta liksom ifall policystödet till ett inkluderande lärcentrum närmast förefaller äga ökat sedan Salamancadeklarationen antogs (se även länk nedan mot tidigare blogg nedan ifall Europakommissionens inkluderingspolicy).

Olika diskurser inom deklarationen

I vilket såsom jag tycker möjligen existerar detta intressantaste samt maximalt djuplodande bidraget inom temanumret samtalar om Gunnlaugur Magnusson ifrån Uppsala högskola flera helt elementär problem att diskutera inom området. Innan jag går in vid Magnussons resonemang önskar jag på grund av läsaren påpeka för att Magnusson samt jag samarbetar samt tillhör identisk forskningsgrupp, PS-gruppen, nära Uppsala högskola, därför jag förmå ju knappast karakteriseras likt enstaka objektiv bedömare inom detta fall.

Magnusson tar inom enstaka väsentlig policyanalys upp för att inkluderingsbegreppet ges skriftande innebörd inom deklarationen. Vidare samtalar om han även frågan ifall vilken typ från papper deklarationen existerar. inom detta på denna plats sammanhanget önskar jag dock lyfta fram hur Magnusson, inom likhet tillsammans med enstaka sektion andra författare inom temanumret, pekar vid ett spänning inom Salamanca-deklarationen mellan olika diskurser kring inkludering. Å en sidan ett mer välfärdsstatlig tolkning från begreppet var inkludering ses liksom en sätt för att producera detta goda samhälle såsom tar grabb ifall dem sina. Å andra sidan inflytandet ifrån ett mer finansiell diskurs var inkludering ses såsom något vilket ökar effektiviteten inom utbildningssystemet samt vilket även existerar mer sammanlänkad tillsammans en liberalt tänkande kring individuella rättigheter.

En sektion från artikelförfattarna visar även vid förekomsten från ett ännu mer accentuerad finansiell diskurs vilket ej existerar representerad vid identisk sätt inom dokumentet dock likt man menar inom verkligheten sätter käppar inom hjul till ett mer inkluderande tillväxt. Denna diskurs såsom är kapabel ses liksom en formulering på grund av den styrningslogik vilket brukar benämnas vilket New Public Management (NPM) innebär förespråkande från ett ökande konkurrens mellan skolor samt studenter samt en större påverkan vid skolan ifrån ”konsumenterna”, detta önskar yttra framförallt föräldrar. Skolan ses mot stora delar inom jämförelse tillsammans ytterligare produktion samt själva undervisningen såsom inom huvudsak en kvalificerande från arbetskraft, var essentiell insikt förs ovan mot individen. Flera från dessa antaganden ifall kunskapens samt undervisningens natur står självklart inom bjärt kontrast mot dem vilket omfattas från förespråkare på grund av enstaka mer inkluderande utbildning.

Vad äger deklarationen åstadkommit?

Medan dem flesta nog existerar överens ifall för att deklarationen bidragit mot för att idén angående ett inkluderande träning fått fäste inom styrdokument inom skilda länder existerar detta betydligt svårare för att att fatta beslut eller bestämma något vilka förändringar vilket den lett mot inom skolors aktivitet. inom flera föremål eller textstycken existerar man skeptisk mot för att deklarationen lett ett mer inkluderande utbildningsinstitution samt på denna plats känns en återkommande tema inom diskussionen ifall inkludering igen, en tema vilket jag varit inne vid flera gånger inom den på denna plats bloggen. Hur är kapabel dessa idéer omsättas inom konkreta förändringar? inom flera föremål eller textstycken ges svar vid denna fråga samt svaren handlar ifall allt ifrån för att detta behövs ett tydligare politisk styrning ovan för att nya pedagogiska synsätt måste utvecklas mot för att elevers röster måste erhålla enstaka tydligare roll. Jag känner mig faktiskt lite frustrerad för att detta välkända tema verkar tuggas ifall utan för att man riktigt går mot botten tillsammans med dem utmaningar likt utvecklingen från ett mer inkluderande lärcentrum innebär.

Avslutande reflektion

Det existerar en fascinerande skeende likt avhandlas inom temanumret. detta existerar ej ofta kurera policy- samt forskningsfält förvandlas vid detta sätt vilket oss ser då specialundervisningen tillsammans hjälp från Salamancadeklarationen bör förvandlas mot inkluderande kurs. Begreppet inkludering besitter närmast ett förförisk karaktär, vilket existerar både dess styrka samt svaghet. styrka består inom för att människan behöver utopier samt värden liksom kunna driva utvecklingen vidare. Faran ligger inom för att detta goda redan existerar bestämt vid förhand samt för att detta ej finns något utrymme till dem såsom ej delar föreställningen ifall vad ett god träning existerar. Användningen från identisk mening, inkludering, förmå även dölja för att man menar olika saker samt äger skilda idéer ifall vilket utbildningssystem såsom existerar önskvärt. Vidare förmå lanseringen från ett koncept vilket den ifall enstaka inkluderande kurs inom verkligheten ge upphov mot helt oförutsedda konsekvenser liksom mot samt tillsammans är kapabel stå inom motsättning mot idén angående inkludering.

Jag ägde gärna sett ett högre grad från självreflektion inom temanumret. vilket Magnusson pekar vid äger oklarheter kring begreppsanvändning inom inkluderingsrörelsen bidragit mot för att dölja vad såsom existerar olika synsätt vid inkludering samt jag håller verkligen tillsammans med ifall hans slutsats för att ”researchers and policy-makers should elucidate what they mean bygd inclusion with for instance moral- and practical arguments rather than vague references to The Salamanca Statement” (s 677).

Avslutningsvis önskar jag även understryka betydelsen från för att tillsammans empirisk undersökning visa hur mer inkluderande miljöer kunna skapas. Medan detta finns viss sådan undersökning existerar nästan ständigt behäftad tillsammans med liknande oklarheter kring vilket såsom menas tillsammans inkludering inom studierna för att detta blir svårt för att dra slutsatser ifrån dem. annorlunda uttryckt, inkluderingsrörelsen besitter till länge sedan nått den punkt var exemplets kraft blir viktigare än högtravande deklarationer (se dock länk nedan mot tidigare blogg angående vilket man kunna lära sig forskningen då detta gäller för att producera ett mer inkluderande skola).

Ainscow, M, Slee, R & Best, M. (2019) Editorial: the Salamanca Statement: 25 years on. International Journal of Inclusive Education, 23 (7-8), 671-676

Magnusson, G. (2019) An amalgam of ideals - Images of inclusion in the Salamanca statement. International Journal of Inclusive Education, 23 (7–8), 677–690.

UNESCO. 1994. sista Report: World Conference on Special Needs Education: tillgång and Quality. Paris: UNESCO.

United Nations. 2006. United Nations Convention on the Rights of Persons with Disabilities. New York, NY: United Nations.

Tidigare blogg januari 2019: vilket menas tillsammans inkludering inom Salamancadeklarationen?

Tidigare blogg ifall Europakommissionens ögonkontakt vid inkludering, april 2019: Inkludering - Europakommissionen samt den svenska regeringsförklaringen

Tidigare blogg angående hur skolor samt undervisningsrum är kapabel bli mer inkluderande, september 2016: Hur bör skolor samt klasser bli mer inkluderande?