Hur många heter tyr i sverige

För andra betydelser, titta Tyr (olika betydelser).

Tyr (isländska Týr, forntyska Ziu, fornengelska Tiw, urgermanskaTiwaz) existerar enstaka från asagudarna inom den nordiska mytologin. inom landet hette denne Ti^[1], samt förekommer inom vissa ortnamn likt exempelvis Tiveden samt Tierp. han tycks enstaka gång äga varit viktig, dock hans effekt ägde troligen minskat nära tiden dem berättelser vilket senare nedtecknades uppstod. han tycks identifieras tillsammans polstjärnan hos anglosaxarna. denne kallas även "Den en-handade guden" samt "Vargens Rester". detta senare fanns beneath vikingatiden ett kenning på grund av mod.

Ordet Týr förmå även användas inom betydelsen "gud" vid fornnordiska^[2]. Den urgermanska namnformen rekonstrueras liksom *teiwaz, senare *tīwaz. inom sin svenska form eller gestalt Ti förekommer denne inom bland annat inom "tisdag" (på danska samt norska (bokmål) heter motsvarande veckodag tirsdag samt vid norska (nynorsk) tysdag). detta existerar viktigt för att notera för att isländskans "ý" uttalas vilket "i".

På en från dem numeriskt värde 400-talshornen inom guld ifrån Gallehus inom land ses guden Tyr mata en monster (liksom han inom Eddan matar Fenrisulven) samt därefter hur han sitter framför detta fjättrade odjuret tillsammans med avbiten grabb (se nedan).

Tyrs olika roller/beskrivningar

[redigera | redigera wikitext]

Tyr inom den prosaiska Eddan

[redigera | redigera wikitext]

Den enda legende inom vilken Tyr agerar ett avgörande roll existerar den ifall Fenrisulvens fjättrande efter Lokes (Fenrirs fader) svek mot gudarna. Dessa lurar ulven för att fjättrandet bara existerar ett lek, samt för att denne kommer för att lössläppas sedan; Fenrir önskar äga pant vid detta, vilket endast Tyr vågar ställa upp vid genom för att lägga sin grabb inom djurets käft. då Fenrir förstår för att denne blivit lurad biter denne från handen, varefter Tyr får leva enhänt. beneath ragnarök kommer Tyr för att strida mot helveteshunden Garm, samt dem kommer för att dräpa varandra. Allt detta förmedlas från Snorre Sturlasson.

I gudasången Hymiskvida hittar man även Tyrs farmor alternativt mormor, enstaka jättinna tillsammans med nio storhundraden viktig (9 x 120 = 1 080), såsom ett foto från stjärnhimmelen.

Tyr inom den poetiska Eddan

[redigera | redigera wikitext]

I Loketrätan påstår Loke för att denne besitter avlat enstaka son tillsammans Tyrs fru, numeriskt värde annars inte någonsin omnämnda gestalter. (”Min tillfälligtvis / plats den son, såsom din fru hade.”) inom denna dikt nämns även för att Tyr tappat bort eller missat sin grabb mot Lokes avkomma - Fenrisulven alltså. Även inom Kvädet angående Hymer förekommer Tyr, samt redogör var – tvärtemot vilket Snorre berättar – för att hans fader existerar jätten Hymer, vilket äger en stort ölkar. inom Sigrdrífumál uppmanas den såsom önskar äga seger inom strid för att numeriskt värde gånger nämna Tyr samt rista "segerrunor" vid sitt svärd.

Tyr likt krigsgud

[redigera | redigera wikitext]

Det äger utifrån fenrismyten ofta föreslagits för att Tyr varit enstaka slags krigsgud tillsammans heder samt rätt och jämlikhet liksom sitt gebit. för att han varit enstaka krigsgud (Snorre skriver för att Tyr dyrkas från soldater) styrks från för att germanerna identifierat honom tillsammans den romerske krigsguden Mars inom namngivandet från veckodagen tisdag (latin dies Martis, norska samt danska tirsdag, engelska Tuesday, fornhögtyskaziestag). Tyr plats även ett gång nära knut mot tinget (folktinget); nära Rhen kallades han Mars Thingus, tillsammans med konsekvens vid tyskans Dienstag. ifrån andra germanska människor än islänningarna känner oss Tyrs namn, dock ej många mer. vid fornsvenska existerar detta Ti samt finns kanske inom skogsnamnet Tiveden, vid fornhögtyska Zîu eller Zîo, vid fornengelska Tíw tillsammans med flera former. T-runanᛏ kallas på grund av Tyr inom rundikter. Tyr likt kultgud existerar vanligt inom danska ortnamn, såsom Tislund, Tibirke, Tisvilde, Tissö tillsammans flera.

Etymologi

[redigera | redigera wikitext]

Týr används även likt appellativ tillsammans betydelsen gudaväsen inom detta isländska materialet. Exempelvis fanns Hangatýr (”den hängde guden”) en från Odens flera tillnamn, alternativt hirði-Týr (gömmar-gud) vilket existerar ett kenning på grund av Loke. flertal från týr existerar tívar, vilket används angående gudarna likt kollektiv. Etymologiskt kommer Tyr ifrån en många gammalt indoeuropeiskt mening – antingen *dyeus alternativt *deiwos, vars namn hos dem vediska indierna blev Dyaus. detta förra termen ger ett urgermansk struktur *tieuz (senare *tīuz), samt finns inom grekiskans Zeus (genitiv; dios), romarnas Juw- (som inom latinets Jup - piter > Jupiter, detta önskar yttra fader himmel) samt sanskrits Dyaus samt verkar följaktligen äga varit beteckningen vid den indoeuropeiska himmelsguden. detta senare termen *deiwos ger ett urgermansk struktur *teiwaz (senare *tīwaz), samt finns inom latinets divus samt deus (”gudomlig” samt ”gud”), litauiskans dievas (”gud”), avestiskans daevas samt sanskrits devas, samt bör därför äga betytt gudaväsen vid detta indoeuropeiska urspråket. på grund av den senare etymologin talar bland annat för att Runkoteivas plats namnet vid ett gudom hos finnarna.

Av etymologiska orsaker besitter somliga velat titta Tyr likt den ursprungliga högguden bland germanerna, vilket senare trängs ut från dödsguden Oden, vilken övertar flera från den förres en egenskap eller ett kännetecken. Frånsett etymologi existerar detta dock ytterst spekulativt. inom indoeuropeiska tungomål (som nordiskan) används formerna *dyaus alternativt *deiwos till för att referera mot gudar inom allmänhet. Därför behöver ej alls namnet Tyr äga någon koppling mot himmelsgudar annat än just etymologiskt. en annat från problemen tillsammans med denna teori existerar för att andra indoeuropeiska himmelsgudar besitter mer likheter tillsammans med Tor likt mot samt tillsammans jämfördes tillsammans Jupiter från romarna.

Platsnamn

[redigera | redigera wikitext]

Liksom andra gudar finns Tyrs namn bevarat inom flera ortnamn inom Skandinavien. inom södra landet samt land verkade Tyr, liksom Oden, artikel förbunden tillsammans med sjöar. Då dem flesta ortnamn likt existerar relaterade mot Tyr finns inom land (de flesta vid Jylland), tillsammans med en fåtal inom Norge samt land, besitter man velat titta detta såsom för att detta fanns var hans dyrkan fanns starkast.

• Tissø, Själland
• Tierp inom Uppland
• Tiveden, möjligtvis tillsammans den egentliga betydelsen Gudarnas skog
• Tisvilde inom Själland, antingen "Tyrs källa" alternativt "Tyrs dunge"
• Tysnes, ursprungligen Njarðarlǫg samt Týsnes fanns ett gård inom området, liksom på grund av övrigt verkar existera starkt förbunden tillsammans sakral verksamhet
• Thisted inom Danmark
• Tyringe inom Skåne
• Tyrsted, Østjylland
• Tirsvad, Jylland
• Kongens Tisted, Jylland
• Tilst, Jylland
• Tirsvad, Jylland
• Tisvilde, Själland
• Tirslund, Jylland

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

• Snorre Sturlasson: Prosaiska Eddan: Gylfaginning: 25 (original, engelsk översättning), 34 (original, engelsk översättning), 51 (original, engelsk översättning)
• Poetiska Eddan: Lokasenna (original, svensk översättning), Hymiskviða (original, svensk översättning)
• Tyr inom Nordisk familjebok (andra upplagan, 1920)
• Tyr inom Elof Hellquist, Svensk språkhistorisk ordbok (första upplagan, 1922)
• Steinsland, Gro (2007). Fornnordisk religion. Stockholm: Natur samt tradition. Libris10120263. ISBN 978-91-27-11429-6 
• Gallehushornen

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]