Vad göör dig till en tornedaling

De likt talar detta nationella minoritetsspråket meänkieli tillsammans varieteter kallar sig tornedalingar, lantalaiset alternativt kväner beroende vid vilket region dem kommer ifrån alternativt bor inom. Tornedaling, kvän samt lantalainen används på grund av för att beteckna både enstaka regional samt enstaka kulturell identitet.

Kvänerna likt folkgrupp nämns inom olika källor ifrån järnålder mot mitten från 1700-talet. Den inledande nedtecknade källan angående kväner existerar ett nedtecknad historia ifrån slutet från 800-talet från den nordnorske handelsmannen Ottar. i enlighet med information inom norska 1700-talskällor fanns kvänerna bosatta inom nuvarande Torne älvdal tillsammans biflöden. vid 1800-talet uppstod ett fräsch landsgräns vilket skiljde människor åt inom norra land samt land i norden (dåvarande ryska tsardömet), beneath 1800- samt 1900-talen bedrevs språkpolitik såsom fick olika konsekvenser på grund av tornedalingar, kväner, lantalaiset samt meänkielitalande.

Efter genomlysningar samt förstudier tillsattes kalenderår 2021 enstaka statlig Sannings- samt försoningskommission till tornedalingar, kväner samt lantalaiset såsom besitter haft inom övning för att utreda kränkningar samt övergrepp mot folkgruppen mot resultat från assimileringspolitiken. inom Sannings- samt försoningskommissionens sysselsättning ingick även för att kartlägga samt undersöka hur den svenska assimileringspolitiken påverkat minoritetens möjligheter för att ett fåtal prata meänkieli samt föra språket vidare mot nästa generation. Slutbetänkandet överlämnades mot Kulturministern inom november tid 2023. Utredningen innehåller den inledande sammanfattande historieskrivningen till tornedalingar, kväner samt lantalaiset. Syftet tillsammans kommissionens sysselsättning plats för att ge gruppen kollektiv upprättelse, främja försoning samt för att motarbeta för att något liknande sker inom framtiden.

Ett nation blev numeriskt värde länder

Innan kalenderår 1809 betraktades ej tornedalingar vilket enstaka personlig minoritet, utan snarare enstaka assemblage människor vilket fanns inom detta geografiska plats såsom gick ifrån Finska viken inom söder mot lappmarkerna inom norr. Området ansågs innehålla finsk traditioner samt detta plats en språkligt gränsområde mellan numeriskt värde länder innan 1809. en sånt på denna plats sektor, en språkligt gränsområde mellan numeriskt värde länder, fanns ej unikt inom landet nära den tidpunkten. detta förekom vid ganska flera olika platser inom landet.

Efter för att landet förlorade finska kriget tid 1809 uppstod enstaka färsk statsgräns längs Könkämä, Muonio samt Torne älvar, mellan landet samt nuvarande land i norden. Familjer splittrades inom numeriskt värde länder, land samt detta ryska tsardömet, samt folkets ägor samt mark hamnade vid olika sidor ifall gränsen. Tornedalingarna vid den svenska sidan blev ett finsktalande minoritet, såsom trots den nya tillhörigheten mot land kvar, ägde enstaka kraftfull språklig samt kulturell samhörighet tillsammans land i norden. Förvaltningsspråket fanns svenska, dock finska förblev detta maximalt talade språket. Skolor inom Tornedalen fick beneath denna period statligt stöd till utbildning vid finska samt fram mot slutet från 1800-talet användes kvar finskspråkiga läromedel inom skolan.

Trots för att man 1809 delade upp ett gemenskap inom numeriskt värde, således slutade ej förbindelserna ovan gränsen för att ske. på grund av människor såsom levde inom Tornedalen fortsatte existensen nästan såsom vanligt samt gudstjänstbesök, fiskemöten, marknader mottagning mot mataffär samt möte tillsammans släkt samt vänner fortsatte ovan landsgränsen. Även giftermål ovan gränsen fanns vanligt, därför mot den grad för att en särskilt term skapades på grund av detta, ”poikkinainti” likt betyder ”tvärgifte” samt innebär gränsöverskridande äktenskap. dock beneath senare delen från 1800-talet började staten enstaka försvenskningsprocess till för att ett fåtal tillsammans med samtliga delar från landet inom den nya nationen land samt skydda sig mot detta östliga hotet, ifrån Ryssland. enstaka bit in vid 1900-talets start skulle barnen endast prata svenska inom skolan samt undervisningen bestod från läroböcker vid svenska. detta förekom för att studenter vilket talade sitt modersmål meänkieli, då kallat tornedalsfinska samt finska, bestraffades.

Nödår, mångspråkighet samt försvenskning
tid 1874 infördes en särskilt stöd mot folkskolan inom Tornedalen, något såsom kallades Finnbygdsanslaget. detta ansågs för att Tornedalen behövde ökat statligt stöd till för att behärska åtgärda detta bristfälliga skolväsendet. Motivet mot Finnbygdsanslaget kom ifrån nationalistiska, ekonomiska, utbildningspolitiska samt pedagogiska skäl, då både fattigdom samt en ideologiskt motstånd tillsammans bas inom den laestadianska väckelsen (en luthersk väckelserörelse) sågs såsom hinder inom utbyggnaden från folkskolan. mot ett start går detta ej för att titta något försvenskningsmotiv inom dem satsningar såsom gjordes vid skolväsendet inom Tornedalen.

Mellan år 1853-1854 byggdes dem tre inledande folkskolorna inom Tornedalen. beneath dem inledande numeriskt värde decennierna från folkskola hölls undervisningen enbart vid finska. tid 1869 utbetalades lönetillägg till finsktalande pedagog samt landstinget beviljad stöd mot folkskoleväsendet, vilket ledde mot för att småskolor började byggas inom Tornedalen. detta gjordes till för att främja moderniseringen samt den allmänna bildningen inom landet. kvar plats undervisningsspråket främst finska. tid 1888 infördes statliga skolor samt detta blev ett vändpunkt på grund av språkpolitiken inom Tornedalen. Staten finansierade skolorna inom området, dock tillsammans med motkravet för att svenska för tillfället skulle artikel undervisningsspråk. tid 1919 utgjorde statsskolorna nästan hälften från samtliga folkskolor inom Tornedalen.

Under nödårsvintern 1903 infördes Arbetsstugorna såsom plats avsedda till fattiga unge inom skolåldern såsom ägde långt mot skolan. unge levde inom arbetsstugan beneath skolterminerna, skilda ifrån sina familjer. dem fick föda, textilier samt sovplats inom ett gemensam sovsal, dock detta finska språket, likt ofta fanns detta enda språket barnen kunde, fick ej användas samt detta svenska språket samt svenska seder skulle anammas.

År 1957 upphörde finska-förbudet, identisk kalenderår vilket Neistenkangasfödde Ragnar Lassinantti (1915-1985) såsom egen plats talare från meänkieli tillträdde såsom riksdagsledamot. Sextio kalenderår efter arbetsstugans insättning, kalenderår 1963, talade Ragnar Lassinantti på grund av enstaka genomlysning från försvenskningen från Tornedalen tillsammans fokus vid språkfrågan samt konsekvensen vid människor inom området. denne lyfte ofta Tornedalen, såsom främst kallades på grund av rikets nordligaste gränsorter, samt detta finska språket vid agendan beneath sin period vilket riksdagsledamot samt landshövding på grund av Norrbotten. vid 1980-talet började meänkieli, vårt språk, användas till finska samt tornedalsfinska.

Tornedalingar, kväner samt lantalaisets bakgrund inom landet - inom korthet

800-1700 Kvänerna nämns liksom folkgrupp inom historiska källor.

1523-1808 Nuvarande land i norden samt land ingår inom detta svenska kungariket.

1809 Finska kriget, färsk landsgräns, nya villkor.

1853-1854 dem tre inledande folkskolorna byggdes inom Tornedalen.

1873 Finsktalande seminarieelever fick stipendium mot småskollärarseminarium riktade mot finnarna såsom bodde inom rikets nordligaste gränstrakter.

1874 Finnbygdsanslaget utbetalas mot samt tillsammans med tid 1953 mot folkundervisningens främjande inom rikets nordligaste gränsorter.

1888 Statliga skolor införs inom Tornedalen, villkor: svenska såsom undervisningsspråk.

1899 Tornedalens Folkhögskola bildas samt småskolelärarseminariet upphör.

1903 Arbetsstugorna införs.

1912 Svensklära införs, vilket innebar flera månader distansarbete på grund av små människor inom skolåldern.

1917 Beslut för att främja tvåspråkig identitet.

1921 Finnbygdsutredningen.

1922 Världens inledande rasbiologiska institut startar aktivitet inom Sverige.

1927 Förbud vid för att nyttja finska inom skolor samt bokhus (tornedalsfinska/ meänkieli).

1932 Hilja Byströms inledande långnovell släpps, en kalenderår inom Järvi: Berättelser ifrån Tornedalens skogsbygd.

1940 Svensklära avslutas - dock bestraffning nära bruk från meänkieli fortsätter.

1944 inledande boken skrivs vid meänkieli från William Snell.

1957 Förbud mot finska/ tornedalsfinska (meänkieli) upphör.

1963 Genomlysning från försvenskningen inom Tornedalen.

1970 Meänkieli omnämns på grund av inledande gången.

1985 Första romanen vid meänkieli släpps, Lyykeri från Bengt Pohjanen.

2000 Meänkieli får minoritetsspråksstatus inom Sverige.

2018 Förstudien Då plats jag vilket ett fånge angående arbetsstugorna släpps.

2021-2023 Sannings- samt försoningskommissionen på grund av tornedalingar, kväner samt lantalaiset, slutbetänkande överlämnas 15 november 2023 mot regeringen.

Skribent Linnea Huhta. Texten existerar framtagen inom samarbete tillsammans redaktionsrådet: Hanna Huppunen, Kerstin Salomonsson samt Terje Raattamaa.