misbuzz.pages.dev






Vad är en klassisk deckare

Deckare

Deckare

Världens maximalt berömde detektiv: Sherlock Holmes (till höger) såsom Sidney Paget såg honom. mot vänster hans levnadstecknare samt kompanjon, läkare Watson.

KonstformSkönlitterärepisk genre
FormatRomaner, noveller, TV-serier, film
SubgenrerPusseldeckare, procedurdeckare, psykologisk thriller, verkliga förbrytelse, spionroman
Vanliga temanMysterium, förbrytelse, mord, villospår
Årtal1841-nu
FöreträdareEdgar Allan Poe, Arthur Conan Doyle, Agatha Christie

Deckare alternativt detektivroman, ofta även kallat kriminallitteratur, existerar enstaka genre inom populärkultur vars verk besitter ett historia var huvudtemat existerar för att skildra en alternativt flera förbrytelse, medan den skyldiges identitet ofta existerar en mysterium på grund av läsaren. Genren finns liksom långnovell ("kriminalroman"), kortroman, spelfilm, TV-serie samt tecknade serier. termen deckare besitter sitt ursprung ur termen detektiv, eftersom huvudpersonen ofta existerar ett privatdetektiv, dock berättelsen kunna även kretsa kring enstaka kriminalpolis alternativt någon ytterligare problemlösare (journalist, kyrkoherde, mentalvårdare etc), alternativt kring den skyldiga.

Deckaren samt dess subgenrer

[redigera | redigera wikitext]

Deckare existerar inom nära fras den litterära verk genre vilket sorteras beneath spänningslitteratur samt liksom handlar ifall förbrytelse, hur dem klaras upp, olika brottslingar samt deras motiv. Genren särskiljs ofta ifrån ytterligare skönlitteratur inom bokhandlar (egna avdelningar), litterära tidskrifter samt prisutdelningar. Genren äger flera egna litterära kostnader, inklusive Edgarpriset, Shamus award, Dagger-priserna samt inom Skandinavien Glasnyckeln. Dock existerar sträcka mellan deckare samt andra genrer såsom thriller, rysare samt actionfilm å en sidan samt psykologiska samt sociala romaner å andra sidan långt ifrån ständigt glasklar.

Grovt sett finns detta tre typer från deckare: dem likt utvecklats ur skälmromaner, dem "tänkande" detektiverna, samt dem vetenskapliga detektiverna.[1] Ur dessa äger flera underavdelningar uppstått, som:

Dessa subgenrer besitter blandats samt avgränsningar emellan dem existerar många oklara. Gemensamt till dessa subgenrer existerar för att en alternativt flera förbrytelse samt deras upplösning står inom centrum. Mord existerar detta vanligaste brottet, dels eftersom detta existerar detta maximalt spännande brottet ("det existerar då själva vår existens står vid spel, då döden kommer in inom bilden, likt detta plötsligt blir mer än småintressant. Då ställs allt vid sin spets." i enlighet med Per Olaisen)[3], dels eftersom brottet existerar oåterkalleligt, ej lämnar något offer såsom är kapabel vittna samt ofta besitter en strängt straff.

Deckargenren likt totalitet äger haft sina största framgångar samt främsta namn inom den anglosaxiska världen.

Genrens regler

[redigera | redigera wikitext]

Eftersom deckare existerar en vitt term kunna detta artikel svårt för att sätta upp några tydliga beskrivningar från hur enstaka deckare "ska" titta ut. detta äger dock genom tiderna gjorts flera försök: S.S. Van Dine publicerade inom september 1928 ett register ovan 20 regler[4], medan Ronald Knox gjorde ett register ovan 10 regler 1929.[5] Bland dessa regler märks:

  • Läsaren måste äga identisk chans liksom detektiven för att åtgärda mysteriet. varenda ledtrådar måste artikel redovisade. Detta kallas rent spel alternativt "fairplay"
  • Brottslingen måste äga figurerat tidigt inom berättelsen
  • Alla övernaturliga lösningar bör avfärdas beneath utredningens gång
  • Brottslingen måste hittas genom logiska slutsatser - ej från ett tragedi, slump alternativt omotiverad bekännelse
  • Detektiven får ej egen artikel brottslingen

Vanliga begrepp samt berättargrepp

[redigera | redigera wikitext]

Följande existerar enstaka överblick ovan några begrepp vilket återkommer inom deckare alternativt diskussioner ifall deckare:

  • Villospår ("red herring") existerar enstaka ledtråd liksom leder åt fel slutsats
  • Alibi existerar ett misstänkts bevis på grund av för att artikel oskyldig
  • Motivet existerar brottslingens orsak för att begå brottet
  • Fåtöljdetektiv existerar ett problemlösare likt hittar svaret vid gåtorna genom skarpsinne, snarare än för att undersöka ledtrådar samt ibland utan för att ens flytta sig ur sin bekväm stol. Typexemplet existerar Rex Stouts skrivna verk angående Nero Wolfe.
  • Doktor Watson existerar ett kompanjon mot detektiven, vars funktion existerar för att existera läsarens representant samt ofta berättare. Namnet kommer ifrån Sherlock Holmes följeslagare.
  • Samling inom biblioteket - då detektiven inom slutet från berättelsen samlar dem misstänkta på grund av för att ge enstaka presentation ifall hur brottet gick mot, samt avslöjar den skyldige. Numera existerar detta ett ganska ovanlig teknik för berättande inom skrivna verk, dock förekommer ännu ofta vid bio samt TV.
  • Utmaning mot läsaren - var författaren bryter den fjärde väggen genom för att utmana läsaren för att åtgärda gåtan innan detektiven (det önskar yttra författaren) avslöjar detta rätta svaret. inom vissa fall redovisar författaren mot samt tillsammans med vid vilka sidor ledtrådarna liksom existerar nödvändiga på grund av för att åtgärda gåtan finns, såsom inom Ellery Queens inledande nio böcker.
  • Det låsta rummet samt upp inom rök existerar numeriskt värde subgenrer mot pusseldeckaren, var gåtan handlar angående hur en "omöjligt" förbrytelse begåtts
  • Meddelande ifrån den döde existerar ett återkommande klurig fråga, var offret innan sitt frånfälle lämnat enstaka kryptisk ledtråd mot tillhör mördare identitet

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Förhistoria

[redigera | redigera wikitext]

Berättelser ifall brottsutredningar finns ifrån dem allra första skrivna källorna. inom ett introduktion mot Great Short Stories of Detection, Mystery, and Horror ifrån 1929 anger deckarförfattaren Dorothy L. Sayers fyra tidiga förfäder mot genren: numeriskt värde berättelser ifrån Tillägg tillDaniel ur Gamla testamentet, enstaka historia ifrån Herodotos samt enstaka från Herakles legender. inom berättelsen angående Herakles samt Kakos, menar Sayers, existerar Kakos ett från dem inledande inom litteraturhistoren för att falsifiera bevis till för att förvirra sin förföljare. inom Herodotos allegori ifall monark Rhampsinitus används, i enlighet med Sayers, till inledande gången inom litteraturhistorien detta låsta rummet såsom huvudtema. inom den apokryfiska berättelsen angående Susanna inom badet (ca 150 f.Kr) förekommer en förhör var hjälten Daniel bevisar för att numeriskt värde vittnen ljuger genom för att poängtera skillnaderna inom deras vittnesmål; samt inom berättelsen ifall Daniel samt Bels präster ges ett tidig motsvarighet mot identisk låsta rummet-tema liksom inom Herodotos allegori. Genom listiga knep lyckas Daniel komma fram mot för att prästerna äter upp samtliga dem offergåvor vilket ges mot draken inom Bel.[6]

I en annat antikt västerländskt modell vid en tema vilket gränsar kriminalfiktionen, SofoklestragediKung Oidipus (från ca 429-427 f.Kr), utreder Oidipus mordet vid sin far utan för att känna till för att detta existerar denne egen vilket begått detta. Liksom inom flera övriga västerländska kriminalliknande berättelser fram mot Upplysningstiden bygger Oedipus efterforskningar vid övernaturliga samt knappast helt rationella metoder, såsom Teiresias skärskådning.[7] inom Kina skrevs beneath Mingdynastin (1368 - 1644 e.Kr) folkberättelser ifall mot modell domarnaBao Gong An respektive Di Renjie. dem senare baserades vid berättelser angående enstaka äkta domare likt levde ca 630-700 e.Kr. ett ytterligare tidig inspirationskälla är kapabel artikel dem mysteriespel liksom framträdde beneath den europeiska medeltiden. Liknande verk, fast självbiografiska, skildrade den franske före detta förbrytaren samt senare polischefen Vidocq (1828).[8] identisk typ från skälmhistorier finns vid flera tungomål. inom landet finns exempelvis Lasse-MajasRobin Hood-artade brottsturné liksom gavs ut inom biografiform 1833.

Den brittiska författaren samt kritikern Julian Symons menar dock för att dem anförda exemplen ifrån exempelvis Herodotos knappast uppgår mot något mer än pussel alternativt gåtor, samt för att även ifall pussel förvisso existerar ett nödvändig sektion från deckare, existerar detta överdrivet för att yttra för att detta skulle röra sig ifall tidiga modell vid kriminalfiktion. Däremot menar Symons för att exemplen ifrån Daniels lärobok, såsom bara finns inom den grekiska utgåvan, var skiljer ut sig, eftersom detta också finns en element från straff inbyggt. Berättelserna ifrån Tillägg mot Daniel existerar didaktiska samt visar vid hur man borde bete sig, en inslag vilket Symons menar existerar enstaka betydelsefull sektion från kriminalgenren åtminstone fram mot artonhundratalets mitt: dem kriminella görs mot de andra såsom klargör gränsen mot detta socialt accepterade beteendet.[9]

I flera hämnddramer finns detta inslag vilket påminner angående kriminalromanen, bland annat tragedier ifrån sen elisabetansk period, möjligen allra tydligast inom The Revenger's Tragedy, troligen skriven från Thomas Middleton, dock även inom William ShakespearesHamlet. Litteraturvetaren Gamini Salgado besitter identifierat hur den narrativa strukturen inom Agatha Christies deckare ifrån 1930- samt 40-talen nästan helt motsvarar den femdelsstruktur likt Seneca den yngres blodig eller täckt med blod tragedier angående kungafamiljers fall ifrån inledande århundradet efter Kristus bygger på:[7]

  1. Exposition från dem skeenden liksom leder fram mot att vedergälla något som upplevts som fel alternativt undersökning
  2. Anticipation var hämnaren planerar sin att vedergälla något som upplevts som fel alternativt detektiven startar sin undersökning
  3. Konfrontation var hämnaren alternativt detektiven konfronterar sin motpart
  4. Delvis utförande från planen, var förövaren temporärt ställer planen vid ända
  5. Färdigställande från att vedergälla något som upplevts som fel alternativt rapport, var rätt och jämlikhet skipas.

Salgados modell existerar ett förfinad variant från AristotelesPoetik, tillsammans ytterligare betoning från peripeti – inom steget tillsammans detta delvisa utförandet från planen – samt anagnorisis, "upptäckten" alternativt "insikten", då hjälten får förståelse samt förståelse. Både peripetin samt anagnorisis existerar centrala element från kriminalromanen.[10]

Efter upplysningen

[redigera | redigera wikitext]

I skönlitterär struktur förmå Voltaires historiska romanZadig (1747) artikel den inledande var detta finns deckarinslag. inom avsnitt 3 lär sig huvudpersonen Zadig för att studera naturen samt använder den till för att dra slutsatser angående saker denne ej sett tillsammans med egna ögon.[11] (Sekvensen lär i enlighet med samtida kritiker äga varit inspirerad ifrån ett äventyrsberättelse från enstaka chevalier dem Mailly, såsom översatt den ifrån enstaka persisk förlaga.)[12] dock även E.T.A. Hoffmann skrev noveller tillsammans med kriminella inslag. 1839 kom Philip Meadows Taylors långnovell Confessions of a thug ifall den från indien thagger-kulten, vilket blev enstaka bästsäljare.

Under 1800-talet kom flera kriminalberättelser, inklusive norrmannen Maurits Hansens långnovell Mordet vid Maskinbygger Rolfsen (1839) samt Carl Jonas Love Almqvists kortroman Skällnora kvarn (1838), vilket bägge följer förbrytelse samt brottsundersökningar.

Edgar Allan Poe

[redigera | redigera wikitext]

Den vilket brukar anges likt skapare från den genre liksom oss idag känner igen liksom deckare existerar Edgar Allan Poe. Inspirerad från Hoffman samt Voltaire, samt från samtida nyhetsrapportering, skrev denne inom 30-35-årsåldern tre noveller ifall C. Auguste Dupin, enstaka bohemisk skarpsinnig man liksom äger liksom hobby för att åtgärda gåtor. Den inledande novell, Morden vid Rue Morgue (1841), handlade angående en mord inom en låst plats. dem numeriskt värde andra, Mysteriet Marie Rogêt (1842-43) samt Det undansnillade brevet (1844) innehöll enstaka variation från identisk element: amatördetektiven liksom följer ett väg eller spår från intuitiv logik, knivskarp observationsförmåga samt klarsynta slutsatser, samt ett kompanjon inom struktur från ett namnlös berättare. "Poes historier existerar pussel – detta existerar fråga ifall listiga intriger, var amatördetektivens logiska stringens ställs vid svåra test, samt var ledtrådarna redovisas vid en något därför då ärligt sätt" skriver Jan Broberg.[13]

Mysteriet Marie Rogêt existerar dock speciell än dem andra numeriskt värde ur enstaka aspekt: intrigen bygger vid enstaka samtida välkänd känsla, nämligen detta ännu ouppklarade mordet vid cigarrflickan Mary Rogers. Verklighetens mord ägde utrymme inom New York, dock inom novell flyttades detta mot Paris. Liksom dem numeriskt värde andra Dupin-novellerna publicerades detta likt följetong inom tidningar, således då nya bevis hittades innan sista delen skulle publiceras, ändrade Poe slutet från historien. Den många analytiska stilen, framför allt inom fokus vid obduktionsdetaljer, äger troligen utgjort inspirationen mot efterföljaren Sherlock Holmes. inom den inledande romanen angående Holmes nämns mot samt tillsammans Dupin nära namn.

Det undansnillade brevet å andra sidan existerar unik bland dem tre Dupinnovellerna inom samt tillsammans för att detta ej begås något mord utan enbart utpressning.

Mellanperioden

[redigera | redigera wikitext]

Poes noveller blev ej någon ögonblicklig försäljningsframgång samt detta skulle dröja närmare 40 kalenderår innan deckargenren skulle ett fåtal sitt stora genombrott. inom mellanperioden kom dock några viktiga verk. inom Charles DickensBleak House (1853) förekommer till inledande gången ett utredare (Inspector Bucket) inom ett från huvudrollerna, vars roll bland annat inbegriper för att utreda en mord bland människor tillsammans med falska identiteter. 1859-60 gav Dickens elev samt svåger Wilkie Collins ut boken The Woman in White (på svenska Det hvitklädda qvinnan, 1861), vilket ibland betraktas såsom ett från dem inledande deckarmysterierna. dock Collins största bidrag mot genren blev Månstenen 1868, likt T.S. Eliot äger beskrivit vilket "den inledande, längsta samt bästa bland detektivromaner".[14]Månstenen etablerar flera från dem drag samt sekvenser likt man återfinner inom senare deckare:

  • ett förbrytelse inom en bostad vid landet
  • ett "inside job"
  • en berömd utredare (Sergeant Cuff)
  • en klantig plats poliskår
  • vittnesförhör vid plats
  • falska misstänkta
  • den minimalt sannolike misstänkte visar sig existera den skyldige
  • ett mord inom en låst rum
  • en rekonstruktion från brottet
  • en extra vändning inom slutet från historien

Utanför detta engelska språkområdet kom fransmannen Émile Gaboriaus verk ifall Monsieur Lecoq, ett utredare likt existerar arbetare från Sûreté, för att bli många populära. Gaboriau skrev sammanlagt 21 romaner beneath 13 år.[15] dem flesta från dem finns online, denna plats.

Under identisk period gavs detta ut massvis från därför kallade "casebooks", liksom realistiskt skildrade polisers sysselsättning tillsammans för att utreda förbrytelse. dem flesta utgavs från anonyma författare samt besitter ej givits ut igen.[16]

Sherlock Holmes

[redigera | redigera wikitext]

Detta del existerar enstaka beskrivning från Sherlock Holmes.

Läkaren Sir Arthur Conan Doyle ägde inom bristande vid patienter börjat notera noveller samt casebooks. 1887 publicerades dock romanen En lärande inom rött tillsammans med huvudpersonen Sherlock Holmes inom tidningen Beeton's Christmas Annual. Den plats inspirerad från både Herman Melville samt Robert Louis Stevenson[17] samt självklart Poes noveller ifall Dupin. Den blev ett succé samt snart kom fler berättelser ifall Holmes samt hans kompanjon, berättaren läkare Watson. Holmes förekommer såsom huvudperson inom fyra romaner samt 56 noveller, dem flesta publicerade vilket följetong inom tidningen The Strand ifrån 1887 samt flera kalenderår framöver. Berättelserna blev sålunda utspridda för att läsekretsen knappt accepterade något annat ifrån Doyles skrivdon än historier angående Holmes. Framgången nedsänkt dels inom den utmärkta karaktärsskildringen från den genialiske Holmes (som baserades vid Conan Doyles mentor namn Bell), dels inom den levande beskrivningen från Londons numeriskt värde världar: den aristokratiska viktorianska eran samt den brottsliga undre världen.[18] då Conan Doyle 1893 lät Sherlock Holmes avlida inom envig tillsammans sin ärkefiende professor Moriarty inom Det sista problemet, blev läsarstormen således massiv för att Conan Doyle tio tid senare blev tvungen för att återuppliva Holmes. Doyles sista Holmes-novell dröjde ända mot 1927.

Sherlock Holmes genomslag är kapabel knappast överskattas. Rollfiguren existerar kvar levande vid rulle, TV samt inom bokform. irländsk öl rekordbok rapporterar för att Holmes existerar den rollfigur liksom funnits tillsammans inom flest filmer. ovan 70 artist besitter spelat rollen inom ovan 200 filmer.

I Holmes kölvatten

[redigera | redigera wikitext]

Conan Doyle fick tidigt person som följer efter någon annan. dem flesta anammade samt förfinade Holmes vetenskapliga sida[19], dock detta fanns även ett massiv trend för att nedteckna ifall skälmar samt lurendrejare. mot dem senare räknas mot modell fransmannen Maurice Leblancs mästertjuv Arsène Lupin (från 1905). Lupin blev många populär, framför allt inom den fransktalande världen samt medverkade inom 20 verk från Leblanc samt därefter inom ett hel rad skrivna verk från andra författare. Gemensamt till Lupin samt andra verk angående mästertjuvar existerar för att dem ofta innehåller förklädnader samt tjuvar såsom stjäl ifrån dem många rika, samtidigt vilket dem överlistar polisen.[20]

Trenden för att gå vidare inom Holmes vetenskapliga ådra började tillsammans med författarparet L. T. Meade (pseudonym till Elizabeth Thomasina Meade Smith) samt Robert Eustace (pseudonym till Clifford Halifax). Deras väg eller spår började inom start vid 1890-talet, tillsammans berättelser såsom Without witnesses (1894, online här). Deras verk innehöll förståelse ifall kryptografi, kriminologi, biologi samt flera andra vetenskaper. Flera från deras verk äger kvinnliga huvudpersoner. Den på denna plats sortens deckare skrevs nära denna tidsperiod från bland andra Israel Zangwill (som 1891 befäste detta slutna rummet likt ett subgenre mot deckaren), Melville Davisson brev (Uncle Abner, 1896) samt Edgar efternamn (The fyra Just dock, 1905), dock störst från dem existerar troligen Jacques Futrelle (1906) samt R. Austin Freeman (1907), vars problemlösare Augustus S.F.X. Van Dusen (alias Tankemaskinen) respektive Dr John Thorndyke blev många inflytelserika. Futrelles berättelser börjar ofta tillsammans en bisarrt alternativt surrealistiskt bekymmer likt ständigt får sin förklaring från den logiske Tankemaskinen. Freeman å sin blad brukar anges såsom skapare från subgenren den inverterade deckaren, tillsammans med novell The Singing Bone (1912). inom den inverterade deckaren begås vanligen en förbrytelse såsom synes artikel "perfekt", detta önskar yttra saknar ledtrådar mot den rätta brottslingen, dock var problemlösaren hittar ett oväntad ledtråd.

Samtidigt utvecklades en annat grepp, nämligen fåtöljdetektiven. ifrån omkring 1901 presenterade Baronessan Orczy enstaka serie noveller var problemlösaren löser mysteriet genom för att analysera tidningarnas rapporteringar. dock detta existerar tillsammans G.K. Chestertons filosofiska samt religiösa kriminalnoveller tillsammans den katolske prästen Fader Brown (från ca 1904) vilket den denna plats typen från deckare får sin stora succé. Fader Brown ställs ofta inför paradoxer vilket löses genom för att man helt byter synsätt, snarare än genom för att leta efter ledtrådar alternativt förhör vittnen.

Senare kom numeriskt värde andra namn tillsammans viktiga bidrag mot genren: detta en Mary robert Rinehart, vilket 1908 skapade detta såsom senare besitter blivit kallat Hade-jag-bara-vetat, var många från intrigen hänger vid för att huvudpersonen inte rapporterar en mystiskt konversation mot polisen samt därmed riskerar flera människors liv. Rinehart existerar även källan mot uttrycket "The Butler did it", även ifall denna inte någonsin egen använde detta. detta andra viktiga bidraget kom ifrån E. C. Bentley vars enda storverk, Trents sista detektivbragd (1913) dels innehåller ett labyrintlik intrig, dels lyckas parodiera kurera deckargenren.

Guldåldern

[redigera | redigera wikitext]

Efter inledande världskrigets slut skulle dessa tre linjer (ledtrådsletarna, fåtöljdetektiverna samt skälmarna) ett fåtal varsitt uppsving. Störst uppmärksamhet fick fåtöljdetektiverna, tillsammans start 1920. detta året publicerades nämligen Agatha Christies inledande långnovell, En dos stryknin. Liksom Dorothy L. Sayers, vilket debuterade 1923 tillsammans med Lord Peters största affär, fick Christie många uppmärksamhet, både ifrån läsare samt litteraturkritiker. Bådas skrivna verk bygger vid intrikata händelseförlopp samt minnesvärda rollfigurer, Hercule Poirot (med sina "små grå celler") respektive Lord Peter Wimsey. tackar vare deras försäljningssuccéer spreds deckargenren mot allt fler läsare samt därför även fler författare. Perioden 1920-1939 kallas därför ibland på grund av deckargenrens guldålder.

Bland dem författare liksom anses särskilt anmärkningsvärda nämns ofta kusinerna på baksidan pseudonymen Ellery Queen (från 1929) samt John Dickson Carr (vars specialitet plats detta låsta rummets mysterium, ifrån 1930). Sammanlagt skrev dem ovan 130 skrivna verk samt blev många inflytelserika. Framför allt Carrs föreläsning ifall detta låsta rummet (från romanen Den ihålige mannen 1935) samt Queens stora gärning såsom tidskriftsutgivare (Ellery Queen's Mystery Magazine) besitter blivit viktiga delar från deckarhistorien. detta denna plats stora antalet verk gjorde för att genren utforskades samt utvidgades rejält. Anthony Boucher menade för att "de tre stora" plats Christie, Carr samt Queen, samt äger fått medhåll från flera andra deckarkännare.[21]

Även andra tidskrifter fick massiv konsekvens vid läsarna. flera författare började genom för att nedteckna till dem flera pulp-tidningar likt florerade inom USA. detta plats inom liknande tidningar likt författare likt Dashiell Hammett, Erle Stanley Gardner samt thrillerförfattaren Cornell Woolrich debuterade. Några från tidningarna fanns fokuserade vid pusselgåtor, dock eftersom efterfrågan plats större än resurser samt pusselgåtor kräver större ansträngningar än "raka" berättelser ifall hur brottslingar gård fast, minskade således småningom utbudet. mot samt tillsammans dem författare likt skrivit deckargåtor övergick därför småningom mot nästa stora genreförskjutning.

Den hårdkokta realistiska åldern

[redigera | redigera wikitext]

Delvis liksom enstaka motreaktion vid Agatha Christie samt dem andras lärda pussel, delvis såsom ett resultat från dem alltfler deckarförfattare likt bekände sig mot mer vetenskapliga samt realistiska brottsskildringar, såsom R. Austin Freeman, Freeman Wills liten gård samt Dorothy L. Sayers, dök detta inom Ernest Hemingways kölvatten upp fler samt fler verklighetsnära skildrade privatdetektiver upp. ursprunglig ut plats Dashiell Hammett tillsammans med sina noveller beneath 1920-talet ifall ett namnlös privatdetektiv vilket arbetade till The Continental Op. Raymond Chandler förklarade Hammetts bidrag således här:

Hammett tog mordet ifrån den venetianska vasen samt tog detta mot bakgatorna, detta behöver ej stanna var på grund av ständigt, dock detta plats ett god koncept ... Hammett gav mordet åter mot den typ från människor vilket utför detta från enstaka anledning, ej bara till för att producera en lik, samt tillsammans dem medel mot hands, ej tillsammans med duellpistoler, curare samt tropiska fiskar. (Översatt ifrån engelska.)
– Raymond Chandler, The simple art of murder, 1950

The Continental Op förekommer även inom Hammets numeriskt värde inledande romaner Röd skörd (1928) samt Förbannelsen (1929), dock inom Riddarfalken ifrån Malta (1930) ägde den hårdföre privatdetektiven Sam Spade huvudrollen. Hammet publicerade bara numeriskt värde ytterligare romaner, den sista 1934.

Raymond Chandler såsom debuterade 1939 tillsammans med sin utredare Philip Marlowe, förmå ses såsom enstaka direkt fortsättning vid Hammetts författarskap. Termen "hårdkokt" kom för att bli använd angående den på denna plats sortens texter, var protagonisten lever en farligt liv bland realistiska förbrytelse. sålunda småningom skulle den erhålla sin motsvarighet inom bio noir-genren.

Andra författare vred den hårdkokta genren åt andra håll, såsom den bästsäljande Erle Stanley Gardner vars främsta huvudperson Perry Mason (debut 1933) existerar advokat.

Senare författare inom denna genre existerar blott Spicer (detektiv: Carney Wilde), Ross MacDonald (detektiv: Lew Archer, debut 1949).

Den hårdkokta skolan fick en uppsving beneath 1980-talet samt 1990-talet inom samt tillsammans med kvinnliga amerikanska författare vilket Sue Grafton (Kinsey Millhone), Sara Paretsky (V. inom. Warshawski), samt den brittiska omröstning McDermid (Kate Brannigan).

Spioner samt thriller

[redigera | redigera wikitext]

Efter andra världskriget kom allt färre pusseldeckare samt hårdkokta deckare. Istället ökade thriller samt spion-genrerna. detta läka började tillsammans med för att dem kända deckarförfattarna långsamt övergick ifrån för att nedteckna bokserier angående sina vanliga problemlösare mot för att producera nya hjältar till varenda litteratur. Snart försvann mysterie-elementet mot förmån på grund av spänningselementet. Därefter kom alltfler författare vars verk äger enklare intrig samt mer komplicerade rollfigurer, var brottslingarna existerar underjordiska gäng alternativt korrupta rika människor. självklart fick nazisterna även stå modell till flera skurkorganisationer, ända fram mot detta kalla krigets start då kommunisterna tog ovan vilket urtypen på grund av skurkar, åtminstone inom västliga kriminalromaner.

Men spion- samt thrillergenren började tidigare. Vissa vetenskapsman, såsom Vincent Starrett[22], drar anorna ända mot William Thackeray samt Alexandre Dumas, medan genren fick sitt inledande renodlade verk inom Erskine ChildersSandbankarnas gåta (1903). Den hyggligt realistiska Childers, samt senare namn Conrad, fick mot ett start mestadels person som följer efter någon annan inom struktur från överdrivna duplikat, såsom E. Phillips Oppenheim. Senare försökte den brittiske författaren Somerset Maugham återupprätta genren tillsammans spionhistorien Ashenden (1928) vilket räknas likt en från dem inledande seriösa försöken för att skildra enstaka spions verklighet.[22] denne efterföljdes bl.a. från Eric Ambler samt Graham Greene omkring andra världskrigets eruption 1939. Amblers bidrag fanns bland annat för att fördjupa personteckningen samt miljöskildringen, vilket gav hans romaner, vilket Dimitrios mask (1939), ett bas inom verkligheten såsom tidigare romaner ofta saknat. vid filmduken plats Alfred Hitchcocks filmer, såsom Repet (1954), Fönstret mot gården (1955) samt inom sista minuten (1959), många välbesökta samt kretsade ofta kring personer likt blivit falskt anklagade.[23]

Under andra världskriget ägde författarna rikligt tillsammans ämne för att ösa ur. Författare vilket Manning Coles, Geoffrey Household samt Helen MacInnes skildrade allt oftare nazityskland samt Mussolinis fascistiska Italien, ofta tillsammans goda doser antifascistisk propaganda.

1953 kom den brittiske journalisten Ian Flemings inledande volym ifall den hemlige agenten James Bond. Bond-böckerna kom för att bli beskrivna likt enstaka blandning från sex samt sadism, samt fick flera person som följer efter någon annan, framför allt efter 1962 då den inledande Bondfilmen Agent 007 tillsammans riktig för att döda ägde premiär. Bond existerar ett inom grunden romantisk äventyrsfigur, utan större realistiska drag.

Snart kom dock enstaka motrörelse tillsammans med John le Carré (debut 1961), Len Deighton (debut 1962) samt Frederick Forsyth (skönlitterär debut 1971) likt tre från dem främsta företrädarna. dem på denna plats författarna fanns ej lika romantiskt lagda utan använde den politiska thrillern på grund av för att undersöka vad detta innebär för att existera spion, något likt Flemings Bond mestadels använder såsom ett perifer sektion inom sina äventyr.

I kampen mellan öst samt väst tillgrep dem båda stora maktblocken vilka metoder liksom helst, samt ej minimalt dem s.k. sovande agenterna samt "mullvadarna", gömda långt inne inom underrättelseväsendenas hierarkier, kom för att bli ofta återkommande teman inom dem tongivande författarnas ej sällan cyniska samt kryptiska rapporter angående ett planet utan nåd.
– Jan Broberg, Spionage, 1991

Den stora vågen för att skildra världskonflikterna inom världen utanför Europa samt Amerika kom dock från sig ganska snart, delvis vid bas från bristen vid kunskaper angående Asien, Afrikas samt Latinamerikas konflikthärdar. Dock finns detta undantag, såsom Amblers Doktor Frigo (1976).

Procedurskolan

[redigera | redigera wikitext]

Att skildra hur förbrytelse löses inom verkligheten besitter ständigt varit enstaka sektion från deckargenren. således kallade true crime var historierna bygger vid verkliga brottsfall existerar bara ett från möjligheterna. ett ytterligare existerar för att nyttja dem metoder likt används inom verkligheten till för att åtgärda fiktiva förbrytelse. Fransmannen Georges Simenon började tillsammans med sina 75 skrivna verk angående Kommissarie Maigret 1931. Hans vardaglige Maigret löser förbrytelse inom kurera land i västeuropa samt får ofta utflykt mot olika städer till för att hjälpa den lokala polisen genom för att analysera dem fysiska bevisen samt sedan tålmodigt förhöra dem misstänkta.[24] Simenon fick flera person som följer efter någon annan, ej minimalt Lawrence TreatsV as in victim (1945).

Treat utvecklade ett ramberättelse, liksom skilde sig ifrån den traditionell deckarhistorien, var berättelsen kretsar kring enstaka enda individ, såsom Sherlock Holmes alternativt kommissarie Maigret. inom Treats romaner finns detta ett team poliser tillsammans familjeproblem. dem äger konflikter inom avdelningarna, samt arbetar underbemannade till flera timmar.
– Petri Liukkonen, [1]

Genren blev allt större beneath 1950-talet tillsammans författare såsom Hillary Waugh samt TV-serier såsom Dragnet. dem maximalt kända namnen inom den denna plats subgenren existerar dock Ed McBain vars bokserie angående poliserna nära detta 87:e distriktet inspirerade femte månaden i året Sjöwall samt Per Wahlöös tio "roman ifall en brott" tillsammans med Martin Beck likt chef till enstaka assemblage poliser inom huvudstaden.

Med start inom 1980-talet fick procedurskolan en nytt uppsving vid TV inom samt tillsammans serier såsom Spanarna vid Hill Street (från 1981), Cagney samt Lacey (från 1982), I lagens namn (från 1990) samt Uppdrag: mord (från 1993).

Genren blandas

[redigera | redigera wikitext]

Under mitten från 1970-talet dog dem tre stora pusseldeckarförfattarna, Christie, Carr samt Queen, samt deckarkännarna Ivar Harrie samt K. Arne Blom tillsammans med flera menade för att återväxten plats tunn.[25]

Det kommer ej för att födas fler Dupin, Holmes, Poirot, Marple. dem existerar enstaka orimlighet inom vår period.
– K. Arne Blom "Deckarens gamla samt nya kläder" inom Ord angående mord, Jan Broberg (red)

Undantag fanns inom mot modell Peter Lovesey samt Colin Dexter, vars debut kalenderår 1975 tillsammans med Sista bussen mot Woodstock, fick allt större uppmärksamhet efter för att böckerna börjades filmas på grund av TV beneath namnet Kommissarie Morse, dock annars förde pusseldeckaren enstaka tynande tillvaro.[26] Genren fick bland annat stå pall på grund av parodier såsom Gene Wilders bio Sherlock Holmes' smarta brorsa (1975) samt Neil Simons bio Släpp deckarna loss, detta existerar mord (1976).

Det betydde dock ej för att deckargenren dog. Snarare tvingades genren för att nischa sig mer, såsom Tony Hillerman (debut 1970) vars gåtor ofta hänger ihop tillsammans med navajoindianernas kultur.[26] ett ytterligare väg tog Helen McCloy liksom använde ett närmast reportage stil såsom hämtar inspiration ifrån verkliga händelser såsom Patty Hearst-affären samt mutskandalen vid flygbolaget Lockheed.[26] Ytterligare enstaka ytterligare variant existerar Peter Van Greenaways ifrågasättande från auktoriteter inom mot modell Judas (1972).[26]

1980-talet inleddes tillsammans Rosens namn från Umberto Eco, ett blandning från skarpsinnig långnovell, historielektion samt teologiskt traktat, dock likt även innehåller enstaka deckares varenda ingredienser. Boken blev senare filmad tillsammans Sean Connery likt William från Baskerville, vars namn återknyter mot Sherlock Holmes-romanen Baskervilles hund. Åt andra hållet vid tidslinjen gick Douglas Adams inom sin Dirk Gentlys holistiska detektivbyrå (1987) vilket äger starka drag från science fiction.

Deckaren inom Sverige

[redigera | redigera wikitext]

Under 1800-talet samt start från 1900-talet fanns dem flesta publicerade böckerna vid svenska inom genren översättningar ifrån engelska, franska samt tyska. land fanns dock tidigt ute tillsammans flera inhemska deckar-berättelser. ett från dem allra första existerar novell Skällnora Qvarn ifrån 1838 från Carl Jonas Love Almqvist samt enstaka ytterligare existerar den tidiga Sherlock Holmes-pastischen från pseudonymenSture Stig (1849-1913).

Kort före samt beneath inledande världskriget uppträdde den inledande bota generationen från begåvade svenska kriminalförfattare. dem främsta från dessa fanns Iwan Aminoff (1868-1928), S. A. Duse (1873-1933), Axel Essén (1880-1951), Harald Johnsson (1886-1936), Gösta Palmcrantz (1888-1978), Julius Regis (1889-1925), Gunnar Serner (1886-1947), Otto Witt (1875-1923) samt Harald Wägner (1885-1925).[27]

Den stora explosionen kom något senare än inom England samt USA tillsammans författare likt Stieg Trenter, Maria Lang, Vic Suneson samt H.-K. Rönblom. dem debuterade vid 1940- samt 1950-talet, dock blev inte någonsin några stora namn utomlands.

Under 1960-talet började däremot svenska deckare för att uppmärksammas inom samt tillsammans för att femte månaden i året Sjöwall samt Per Wahlöös skrivna verk ifall Martin Beck blev storsäljare ovan bota världen. Efter detta äger bland annat Jan Guillous spionromaner, Henning Mankell samt Håkan Nessers polisromaner blivit översatta mot flera andra tungomål. andra framstående författare ifrån 1970-talet samt vidare existerar K Arne Blom samt Uno Palmström.

Den inledande svenska TV-deckaren sägs existera Halsduken ifrån 1962 (efter en brittiskt original från Francis Durbridge).

Bland svenska detektivromaner på grund av ungdomar kunna nämnas Astrid Lindgrens skrivna verk ifall Mästerdetektiven Kalle Blomkvist, Åke Holmbergs deckarparodier ifall Ture Sventon, Nils-Olof Franzéns skrivna verk ifall Agaton Sax samt Sivar Ahlruds skrivna verk angående Tvillingdetektiverna Klas samt Göran Bergendahl.

Under 2000- samt 2010-talen besitter landet fått ännu en uppsving inom kölvattnet vid Stieg LarssonsMillennium-trilogi. Larsson plats egen deckarfantast samt planerade sina skrivna verk efter detta klassiska deckarmönstret, fast inom enstaka modern miljö. Böckerna besitter senare filmats såväl inom svensk likt inom amerikansk utgåva. andra författare likt äger sålt stora upplagor inom landet samt utomlands existerar Lars Kepler tillsammans med sina skrivna verk ifall Joona Linna samt myt Bauer, samt Camilla Läckberg, vars skrivna verk kretsar kring poliser inom Fjällbacka.

Se även: Svenska kriminalförfattare

Genrens mottagande

[redigera | redigera wikitext]

Från för att inledningsvis äga betraktats vilket ett sektion från den litterära verk genren, besitter deckargenren således småningom blivit ett personlig genre såsom senare besitter blivit såväl bespottad samt trivialiserad liksom allvarligt tecknad samt använd till sociala kommentarer. detta besitter varit enstaka från dem maximalt säljande genrerna genom tiderna samt får ofta egna avdelningar inom bokaffärer samt bokhylla. Litteraturkritiker såsom Leslie Fiedler (i sin läsning Cross the Border — Close the Gap, 1972), menar för att detta existerar orättvist för att döma ut hundratusentals författare samt skrivna verk, baserat vid vilken genre dem tillhör samt för att detta finns större räckvidd vid kvaliteten inom genrerna.

Sensationalism samt våld

[redigera | redigera wikitext]

Eftersom deckarna inom således upphöjd grad handlar angående mord samt andra våldsamheter, menar kritiker för att genren existerar våldsförhärligande, samt för att detta är kapabel utföra läsarna mer våldsbenägna. (Jämför: diskussionen angående underhållningsvåld.)

Men inslaget från våld inom dem flesta deckare existerar ganska litet - ofta begränsat mot ett vykort rapport inom start från berättelsen. Undantaget existerar dem hårdkokta deckarna samt den psykologiska thrillern var våldet besitter enstaka något mer framträdande roll. Tyngdpunkten ligger dessutom oftare vid vad likt sker efter våldet, samt hur samhället bestraffar våldsverkare. detta rimmar illa tillsammans med tanken för att deckare skulle uppmuntra mot våld.

Med tanke vid för att dem flesta läsare existerar kvinnor inom övre medelåldern – ett assemblage vilket traditionellt sett ej sammankopplas tillsammans med större våldsverk – anser flera deckarkännare för att diskussionen snarast handlar ifall moralpanik.

Platta figurer

[redigera | redigera wikitext]

Deckarförfattare besitter ofta anklagats på grund av för att ej verka bemöda sig angående för att skildra "verkliga" personer, utan bara schackpjäser liksom ej agerar realistiskt utan sålunda för att detta bör passa intrigen.

Anklagelsen stämmer mot viss sektion, dock detta finns flera orsaker mot för att detta måste existera vid detta sättet – varav detta främsta existerar för att detta skulle bli alldeles till enkel för att gissa vem liksom existerar den skyldiga angående rollfigurerna vore rundade, något liksom helt förtar nöjet tillsammans ett såpass skarpsinnig lek likt deckaren.

Agatha Christie, liksom existerar ett från dem författare liksom kritiserats hårdast på grund av sina klichéartade uppsättning romanfigurer, existerar trots detta enstaka från dem maximalt populära. Christie-forskare äger därför menat för att dem skiva figurerna existerar lättare för att känna igen sig tillsammans med på grund av ett större publik, eftersom dem ej utestänger lika flera tolkningar.

Trovärdighetsproblem

[redigera | redigera wikitext]

Några från dem problem att diskutera såsom återkommer gång vid gång är:

  • Hur är kapabel polisen tillåta för att amatördetektiver lägger sig inom dem känsliga mordutredningarna?
  • Varför skulle amatörerna artikel skickligare än polisen?
  • Hur är kapabel detta ständigt existera den minimalt sannolike såsom begått brottet?
  • Varför utföra sig därför många besvär till för att döda någon?

Svaret existerar för att deckare, liksom varenda genrer, bygger vid ett rad konventioner. Musikal-genren mot modell innehåller konventionen för att verkligheten ibland avbryts från melodier. dem konventionerna kunna man tycka vad man önskar ifall, samt man är kapabel bedöma dem, dock dem kommer troligen ej för att förändras, eftersom genrerna bygger vid regler likt dem flesta vilket existerar intresserade från den individuella genren önskar. Deckargenrens "regler" handlar bland annat angående för att team samt ordning besegrar förbrytelse samt kaos. (Undantaget denna plats existerar brottslingen såsom hjälte-subgenren.)

Förutsägbarhet samt rent spel

[redigera | redigera wikitext]

Formeln "Mord - Deckare förhör misstänkta samt letar ledtrådar - Deckare upptäcker för att den minimalt sannolika begått mordet samt tar fast mördaren" existerar därför inarbetad för att detta existerar enkel för att förutsäga vad såsom bör hända.

Men just den formeln existerar nyckeln mot deckargenrens framgång: tillsammans hjälp från erhålla element (samt olika miljöer samt litterära figurer) går detta för att producera oändligt flera variationer, ungefär såsom detta går för att nedteckna oändligt flera musikaliska verk tillsammans en begränsat antal hel- samt halvnoter.

Deckarförfattare besitter ofta kritiserats till för att avbryta mot regeln för att spela rent spel mot läsaren, för att författaren fuskar tillsammans ledtrådarna sålunda för att läsaren inte kan åtgärda fallet innan lösningen presenteras.

Men gåtorna bör artikel svårlösta, samt detta innebär bland annat för att författarna tygproduktion in ledtrådarna lite till många, dock inom dem flesta fall går detta för att hitta ledtrådarna angående man vänjer sig nära författarens sätt för att informera.

Dock existerar detta ej varenda författare liksom agerar rent spel tillsammans läsaren. detta existerar ej varenda författare vars intriger hänger ihop logiskt. dock detta behöver ej existera en hinder på grund av för att läsaren bör uppleva sig underhållen. vilket ständigt besitter läsaren valt genren egen, samt förmå välja vid nytt angående detta inledande valet ej föll mot belåtenhet.

Sociala samt psykologiska kommentarer

[redigera | redigera wikitext]

Några deckarförfattare besitter fått positiva omdömen på grund av för att äga använt deckargenren på grund av för att illuminera en särskilt socialt bekymmer alternativt ett psykologisk verklighet. Författarparet Sjöwall Wahlöö använde mot modell sina "tio romaner ifall en brott" på grund av för att skildra hur detta svenska samhället förändrades beneath tio kalenderår, då polisen förstatligades, fler människor hamnade inom utanförskap samt Stockholms arkitektur förändrades.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^Michael E. Grost. ”Long range trends in mystery fiction”. A Guide to Classic Mystery and Detection. http://mikegrost.com/longclad.htm. Läst 5 januari 2009. 
  2. ^Broberg, Jan. ”Inledning”. "I en nötskal". Höganäs: Bokförlaget utmärkt skrivna verk. sid. 7-20. ISBN 91-7448515-6 
  3. ^Olaisen, Per. ”Mordmetoder”. Kriminallitteratur. Stockholm: Bokförlaget Prisma. sid. 97. ISBN 91-518-4082-0 
  4. ^S.S. Van Dine (1928). ”"Twenty rules for writing detective stories"” (på engelska). American Magazine. Arkiverad ifrån originalet den 26 juni 2007. https://web.archive.org/web/20070626121005/http://gaslight.mtroyal.ab.ca/vandine.htm. 
  5. ^Knox, Ronald. ”Introduction” (på engelska). The Best Detective Stories of 1928-29 
  6. ^Scaggs, ss. 7-8.
  7. ^ [ab] Scaggs, ss. 10-11.
  8. ^Heller, Frank. ”Företal”. "All världens detektivhistorier". Stockholm: Albert Bonniers förlag. sid. 14. ISBN 91-0-045117-7 
  9. ^Scaggs, s. 9.
  10. ^Scaggs, ss. 11-12.
  11. ^Heller, Frank. ”Företal”. "All världens detektivhistorier". Stockholm: Albert Bonniers förlag. sid. 15. ISBN 91-0-045117-7 
  12. ^Heller, Frank. ”Företal”. "All världens detektivhistorier". Stockholm: Albert Bonniers förlag. sid. 17. ISBN 91-0-045117-7 
  13. ^Broberg, Jan. ”Inledning”. "I en nötskal". Höganäs: Bokförlaget utmärkt skrivna verk. sid. 7. ISBN 91-7448-515-6 
  14. ^Citerad inom Heller, Frank. ”Företal”. "All världens detektivhistorier". Stockholm: Albert Bonniers förlag. sid. 21. ISBN 91-0-045117-7 
  15. ^Heller, Frank. ”Företal”. "All världens detektivhistorier". Stockholm: Albert Bonniers förlag. sid. 23. ISBN 91-0-045117-7 
  16. ^Michael E. Grost. ”Casebook fiction”. A Guide to Classic Mystery and Detection. http://mikegrost.com/casebook.htm. Läst 5 januari 2009. 
  17. ^Michael E. Grost. ”The Doyle Era”. A Guide to Classic Mystery and Detection. http://mikegrost.com/doyleera.htm. Läst 5 januari 2009. 
  18. ^Keating, HRF (på engelska). "Sherlock Holmes - The Man And His World". Thames and Hudson 
  19. ^Michael E. Grost. ”Scientific detectives”. A Guide to Classic Mystery and Detection. http://mikegrost.com/moffett.htm. Läst 5 januari 2009. 
  20. ^Michael E. Grost. ”Rogue Fiction Writers”. A Guide to Classic Mystery and Detection. http://mikegrost.com/rogue.htm. Läst 5 januari 2009. 
  21. ^Michael E. Grost. ”The Big Three”. A Guide to Classic Mystery and Detection. http://mikegrost.com/bigthree.htm. Läst 5 januari 2009. 
  22. ^ [ab] Broberg, Jan. Spionage. ett litteratur till varenda. ISBN 91-7448-603-9 
  23. ^McGilligan, Patrick: Alfred Hitchcock: A Life in Darkness and Light. Regan Books, 2003, s 7-8
  24. ^http://mikegrost.com/coles.htm#Simenon slang för mikrofon Grost angående Georges Simenon, besökt 14 september 2009
  25. ^Broberg, Jan (red) Ord ifall mord, Harrie "Farväl mot deckaren" samt Blom "Deckarens gamla samt nya kläder", Bokförlaget Spektra, 1974
  26. ^ [abcd] Broberg, Jan Brottsliga sidor, Bokád Bokförlag, 1979, ss 104
  27. ^Dag Hedman; Prosaberättelser angående förbrytelse vid den svenska bokmarknaden 1885-1920, Gidlunds (1997). ISBN 91-7844-253-2

Källor

[redigera | redigera wikitext]

  • Robert Barnard: A talent to deceive - An appreciation of Agatha ChristieISBN 0-00-637474-3
  • Scaggs, John (2005) (på engelska). Crime fiction. The new critical idiom, 99-2200809-2. Abingdon, Oxfordshire: Routledge. Libris9570464. ISBN 0415318246 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]