Rollistan i fröken julie 1951

Pressreaktion Svensk filmografi

Fröken Julie visades inom huvudstaden efter Cannesfestivalen samt ett tidsperiod efter urpremiären inom Paris 28 juni. Fransk bedömning rymde politiskt relaterade synpunkter vid pjäsens samt filmens människobehandling; den svenska tog upp frågan angående Sjöbergs bearbetning från detta inom tiden samt rummet hårt sammanhållna strindbergska dramat plats berättigad samt lyckad. Åsikterna fanns inom detta fallet delade. tillsammans med hänsyn mot för att filmen redan erövrat kvalitetsutmärkelse inom internationell konkurrens tog kritikerna mot gott utrymme till för att motivera sina ställningstaganden.

enstaka sak plats man enig om: för att detta rörde sig ifall en stort bildkonstverk tillsammans "vidunderligt vackra bilder" såsom väl förtjänade en förstapris (MT). Äran samt förtjänsten till denna bildmässiga estetik tillskrevs Göran strindberg, ett anhörig mot författaren. "Ett par saker fanns ju klara ifrån start då filmen sågs samt segrade inom Cannes", skrev Filmson inom AB, "vackrare bildsviter besitter knappast någonsin flödat fram vid enstaka duk tillsammans med ett sådan självklar naturlig kontinuitet likt dessa mystiskt förtätade midsommarnattsstämningar var köttets lust samt själens obotliga ensamhet avslöjas inom enstaka nästan magisk clairobskyr".

Anita Björk samt Ulf Palme fick inom allmänhet starka lovord till sitt spel. Carl Björkman (DN) tyckte dock för att skådespelerskan ej riktigt förmådde ge formulering åt "den helt otyglade vreden" samt Nils Beyer (MT) saknade "härskarlaterna, den feodala livsstilen, avgrunden framför hennes fötter". detta framgick ej tillräckligt, ansåg kritikern, för att Fröken Julie skulle existera "galen", ej heller från vilket ställe kraften mot sjävmordet kom.

Fem huvudstadstidningar (AT, Arbetaren, Expr, StT, SvD) berömda ortnamn eller efternamn såsom enstaka mästare samt ägde många små invändningar mot hans filmbearbetning. dem övriga fyra samt BLM förhöll sig kritiska mot detta sjöbergska manuskriptet, inom synnerhet mot dem förklarande tillägg samt figurer vilket filmskaparen gjort tillsammans med utgångspunkt inom några från Strindbergs förbiglidande repliker.

Mauritz Edström (Arbetaren) tillhörde dem imponerade: "Att kalla Alf Sjöbergs filmtolkning (-) kongenial räcker knappast", skrev Edström samt gjorde enstaka jämförelse mellan Strindbergs samt regissörens insatser: "Där denne [Strindberg! tillsammans några skärande snitt liksom från ett svetslåga vid människohud gestaltat både karaktär samt öde besitter ortnamn eller efternamn gått vidare, diktat mot, fyllt konturerna tillsammans med småstreck. samt detta existerar ej på grund av för att filmen Fröken Julie existerar tydligare utan därför för att den ger den strindbergska dramatiken inom en därför eget självständigt sätt -- var midsommarnattens passionsspel får sin samtidigt sagoaktiga samt verklighetsdoftande miljö kring fruktbarhetskultens tema -- vilket Sjöbergs rulle skall komma för att märka enstaka personlig våglängd inom den svenska filmens historia."

inom SvD kallade Lill Fröken Julie en sammanträde mellan "två starka samt särpräglade konstnärstemperament, diktaren strindberg samt iscensättaren Sjöberg". inledningsvis inom den fria filmbearbetningen ägde ortnamn eller efternamn förvandlats ifrån författarens ödmjuke tjänare mot hans jämlike: "Han blir egen diktare, spränger ursprungsformen, bryter stilen, bestämmer tempot, ger nya perspektiv, blixtbelyser specifikation, sveper scenen inom skim!rande halvdunkel, bygger ut enstaka lätt fras inom ett historia mot enstaka furiös bildsekvens. denne trollar, han skapar. Alf Sjöbergs Fröken Julie existerar en trolleri samt ett nyskapelse."

mot dem likt ej lät sig förtrollas från en "raffinerat bildartisteri, ett toppunkt inom svensk filmproduktion" hörde MTs Nils Beyer. "En hänförande fin dock vid något sätt tom rulle, detta existerar slutintrycket", skrev Beyer. Harry Schein inom BLM tyckte för att kurera den förklarande utbyggnaden minskade dramats relaterade till känslor intensitet: "Hur genomtänkt samt balanserad kompositionen än existerar, hur många sexualpsykologisk förståelse samt social medvetande vilket än mobiliseras sålunda blir dem på grund av grundtemat, till handlingens ofrånkomliga effekt samt benhårda yttre ram bara tyngande barlast."

Carl Björkman betecknade Fröken Julie liksom "ett från svensk films intressantaste experiment vid många år", vilket -- antog recensenten -- troligen skulle mötts mer bedömande ifrån hemmapublikens blad ifall ej filmen "dessförinnan haft sin internationella succé säkrad". idag ägde företaget lyckats mot numeriskt värde tredjedelar; "men direkt svag existerar filmens sista tredjedel, den var Julie redogör sin kluvenhet samt motsägelsefullhet genom för att informera ifall sin tidig del av ett liv. Skildringen från fadern-greven, från kalaset samt branden existerar generande, ett utdragen melodram likt betänkligt stör filmens balans."

Kommentar Svensk filmografi

I augusti 1888 erbjöd August strindberg (1849-1912) manuskriptet mot "Fröken Julie" åt Bonniers Förlag tillsammans orden: "Härmed tager jag mig frihet hembjuda Svenska Dramatikens inledande naturalistiska sorgespel, samt ber Er icke lättsinnigt rata detta för att Ni sedan må ångra Er."

Pjäsens naturalistiska repliker fanns dock alltför starka på grund av förlagschefen Karl Otto Bonnier. denne avböjde erbjudandet, kanske från fruktan på grund av sedlighetsåtal; inom egenskap från upphovsman mot romanen "Giftas" 1884 ägde strindberg åtalats på grund av hädelse dock därför småningom blivit befriad.

enstaka ytterligare förläggare -- namn Seligmann -- åtog sig publicering mot rätten för att erhålla mjuka upp språket. Denne gjorde -- beneath författarens protester -- många ändringar, dock detta existerar oklart hur flera liknande strindberg mot slutligen accepterade (MT 6.4.1955 -- "Vem skrev Fröken Ju!lie?" från Hans Levander).

Urpremiär fick "Fröken Julie" inom Köpenhamn 1889 tillsammans med Strindbergs fru Siri von Essen inom huvudrollen. inom land fanns stycket svårplacerat; detta fick premiär inledningsvis 13.12.1906 vid Folkteatern. Då ägde kammarspelet redan före sekelskiftet satts upp inom Tyskland samt land i västeuropa. August Falcks teatersällskap spelade pjäsen 134 gånger beneath år 1907-1912.

strindberg ägde inom september 1911 givit August Falck sitt generösa tillåtelse för att filma -- "Var därför god för att kinematografera därför många ni önskar från min dramatik" -- samt Anna Hofman-Uddgren inspelade 1912 Fadren samt Fröken Julie tillsammans Falck samt hans artist inom rollerna. Endast den förstnämnda filmen existerar bevarad.

Asta Nielsen, världsberömd dansk stumfilmsstjärna, iklädde sig Julies roll inom enstaka tysk utgåva ifrån 1921, regisserad från Felix Basch samt tillsammans William Dieterle (senare storregissör inom USA) liksom jean. Bland andra filmversioner är kapabel nämnas enstaka argentinsk inom regi från Mario Soffici ifrån 1947.

Alf ortnamn eller efternamn satte upp detta strindbergska köns- samt klasskampstemat vid Dramatens lilla scen 1949 (premiär 23.1) tillsammans Inga Tidblad samt Ulf Palme. detta blev enstaka uppmärksammad uppfattning liksom gavs 67 gånger. inom filmversionen erhöll dock enstaka ytterligare dramatenskådespelerska -- Anita Björk -- Julies roll. denna ägde tidigare medverkat inom Sjöbergs teateruppsättningar samt debuterat vid spelfilm inom Himlaspelet (1942/31), räknat likt en från hans kraftfullaste filmregiarbeten.

Presenterad nära festivalen inom Cannes (6.4.1951) erhöll Fröken Julie detta en från en dubblerat förstapris. detta andra gav juryn åt den italienske filmskaparen Vittorio dem Sicas Miraklet inom Milano (svensk premiär 3.12.1951). i enlighet med pressuppgifter skilde ett röst Anita Björk ifrån priset till bästa kvinnliga roll. detta gick inom stället mot amerikanskan Bette Davis till hennes bidrag inom Allt ifall Eva inom regi från namn L Mankiewicz (svensk premiär 15.1.1951). Utom tävlan visades Fröken Julie bl a nära festivalerna inom Berlin samt Venedig identisk tid.

Hemma inom land tilldelade Svenska Filmsamfundet fotografen Göran strindberg enstaka plakett på grund av hans insatser inom svensk bio 1950-1951, samt dem svenska filmjournalisterna röstade således småningom fram Fröken Julie ej bara mot säsongens förnämsta verk utan även mot den bästa svenska ljudfilmen genom tiderna (tidskriften Chaplins val 1964).

Stora priset inom Cannes plats onekligen vår maximalt avgörande internationella prestigevinst inom filmvärlden, samt inom dem utländska kommentarerna drog man paralleller mot dem gamla mästarna Sjöström samt Stiller. Framgången innebar för att Sandrews satsning vid den högkulturella kombinationen Strindberg-Sjöberg förlorade sin karaktär från ekonomiskt äventyr; filmen distribuerades vid samtliga kontinenter.

detta skulle dröja ända mot 60-talets slut innan en experiment tillsammans identisk kombination upprepades -- Fadern (1969/22) -- denna gång tillsammans med dem stora offentliga institutionerna Svenska Filminstitutet samt Sveriges Radio vilket uppbackande producenter, dock tillsammans med en mindre lyckosamt utfall.