Vilket samhälle kräver vårt enda liv

Den svenska filosofen Martin Hägglund äger väckt stort uppseende inom världen.

Han existerar ett “livstidsprofessor” nära Yale inom USA. Den enorma uppmärksamhet hans nya lärobok “Vårt enda liv” väcker ej minimalt inom USA, beror nog vid dem tider oss lever inom. Klimatkrisen, pandemin samt Trump skapar en sug efter filosofiska analyser angående orsaker mot den situation oss befinner oss inom samt hur oss bör vandra vidare.

Hägglunds litteratur existerar uppdelad inom numeriskt värde distinkta delar även angående dem hänger samman. inom den inledande “religiösa” delen menar denne för att detta finns inget annat än detta liv oss lever. Inget liv bortom döden. inom den andra delen redogör Hägglund varför kapitalismen existerar omöjlig.

Jag tänker inom den på denna plats kommentaren koncentrera mig kring frågan ifall detta samhällssystem oss lever i.

Dock måste jag framhålla för att den inledande delen från boken även existerar oerhört intressant. vid en levande sätt samtalar om han begripligt tillsammans dem stora filosoferna vilket Aristoteles, Nietzsche, Kant samt Weber

Även ifall jag bara läst vissa sammanfattningar från dessa filosofer utgör Hägglunds diskussion tillsammans dem för att min förståelse angående deras tänkande framstår lite tydligare.

Boken fordrar långsam läsning. Den existerar oerhört välskriven samt begriplig även angående ni ej sysslar tillsammans vetenskap.

Min utgångspunkt både då detta gäller dem religiösa frågorna samt dem politiska sammanträffar tillsammans Hägglund slutsatser.

Jag tror för att detta liv oss lever existerar detta enda samt för att oss lever inom enstaka social gemenskap. Jag äger ej funderat sålunda många vid dessa problem att diskutera. vilket Hägglund poängterar existerar vår sårbarhet samt detta allvar liksom våra handlingar besitter. varenda ögonblick existerar en omröstning. Allt ni existerar fäst nära kunna vandra tappat bort eller missat. Den man älskar kunna ett fåtal enstaka svår sjukdom. detta gäller för att fästa blicken samt försöka leva tillsammans detta onda samt detta goda. 0ch för att mitt sätt för att leva påverkar andras liv. Ingenting existerar ovan förrän döden kommer. Något liv efter döden tror jag ej vid. Meningen tillsammans med existensen existerar ej för att att nå ett mål eller resultat ett stilla frid utan vetskapen angående vår död fullfölja varenda papper begriplig.

När detta gäller kapitalismen existerar jag inom likhet tillsammans med Hägglund övertygad för att kapitalismen ej förmå producera en hållbart hållbart samhälle då detta gäller för att klara miljön samt nå ett rimlig levnadsstandard till alla.

Jag besitter sedan länge betraktat mig såsom socialist från främst numeriskt värde skäl. Kapitalismen innehåller omöjliga motsättningar Genom för att vissa människor äger produktionsmedlen samt andra ej, uppstår automatiskt motsättningar. Kapitalistens övning existerar för att producera sålunda många profit likt möjligt samt varenda andra önskar ett fåtal sålunda massiv sektion från detta sysselsättning dem utför likt möjligt. Kapitalismen leder ofrånkomligt mot arbetslöshet, kriser samt förstörande från naturen. detta andra existerar för att detta samhälle oss lever inom mot syvende samt senaste ständigt präglas från samt existerar underordnat strävan efter vinst.

Våra relationer tillsammans andra existerar snedvridna. oss lever samtliga beneath profitens skugga samt detta kommer för att prägla vårt liv samt hur oss bör vandra vidare.

Jag besitter länge försökt studera Marx. Förutom detta kommunistiska manifestet existerar flera från hans ekonomiska analyser oerhört svåra för att förstå. ej minimalt Kapitalet, detta mer än tusen sidor stora mastodontverk likt försöker förklara kapitalismens inneboende motsättningar existerar till mig många svårbegripligt. Efter den inledande boken gav jag upp samt besitter försökt studera några sammanfattningar dock då besitter förklaringarna ofta varit därför koncis för att dem plats svåra för att förstå.

Hägglunds läsning från Marx utför för att jag börjar ana vilket Marx menar.

Så på denna plats fattar jag Hägglund.

Han utgår ifrån numeriskt värde grundpelare.

Den inledande existerar för att oss måste omdefiniera vad oss menar tillsammans med värde. beneath kapitalismen existerar profit detta yttersta syftet tillsammans med allt oss producerar oavsett ifall oss lever inom ett renodlad kapitalistisk stat alternativt välfärdssamhälle. varenda existerar beroende från den profit likt skapas.

Hela välfärdsbygget går ut vid för att kapitalismen lyckas producera tillräckligt många profit liksom mot enstaka sektion går för att fördela. Därför måste regeringarna stödja förslag vilket utför för att kapitalismen fungerar i enlighet med vinstnormen.

Under kapitalismen existerar syftet tillsammans med produktionen mot syvende samt slutligen ständigt för att producera profit samt detta speglar ej vår sociala stor mängd tillgångar eller förmögenhet, ej vår socialt tillgängliga fria tidsperiod. beneath den demokratiska socialismen existerar syftet tillsammans med produktionen för att öka vår socialt tillgängliga tidsperiod. Detta existerar många centralt samt bryter vid en radikalt sätt flera från dem förhärskande tankegångarna inom dagens kapitalistiska samhälle. för att värdet från detta liksom produceras bör överföras mot socialt tillgänglig period existerar enstaka många befriande tanke samt innebär för att all produktion inom samhällets mäts inom hur många tidsperiod vilket är kapabel föras ovan ifrån detta nödvändiga arbetet såsom behovs på grund av för att samhället bör fungera mot för att öka tiden människorna besitter chans för att ägna sig åt sina egna intressen.

Många socialister begränsar kritiken mot kapitalismen mot för att gälla primär motsättning mellan produktionen samt hur produktionsresultatet fördelas. Hägglund menar för att socialdemokratiska försöket för att enbart koncentrera sig vid fördelningen leder fel.

Om detta viktiga värdet inom den demokratiska socialismen existerar för att producera socialt tillgänglig tidsperiod sålunda uppstår frågan ifall detta nödvändiga arbetet besitter en värde inom sig. Några arbete liksom existerar på grund av detta allmännas bästa kunna på grund av utövaren uppfattas vilket en värde på grund av sig. sålunda kunna arkitekten tycka för att konstruktionen från ekologiska bostad till honom äger en värde inom sig. Lite svårare existerar detta tillsammans med t.ex sophanteringen detta till samhället viktiga arbetet för att tömma soptunnor måste göras. dock vem bör utföra detta existerar frågan?

Det existerar en sysselsättning liksom möjligen måste delas bland dem människor såsom bor inom området. detta existerar ungefär detsamma vilket ett villaförening var skötseln från detta gemensamma delas från dem boende. Historien visar vid oräkneliga modell hur enstaka samling människor utan personlig vinning ställt upp på grund av detta gemensammas bästa.

Det till mig viktiga påpekandet existerar för att beneath kapitalismen sker all produktion till för att producera profit medan den beneath den demokratiska socialismen sker på grund av för att öka den socialt tillgängliga tiden. Detta fullfölja för att oavsett hur många från den profit liksom fördelas mot människor inom en välfärdssamhälle, sålunda förmå ej produktionen mot fullkomligt utnyttja människornas potenziell skaparkraft. enstaka nyckelmening inom boken existerar för att beneath kapitalismen kunna ej VERKLIGA bekymmer lösning utan endast dem vilket ökar lönsamheten hos företagen.

Låt mig ta en modell tillsammans med internet. beneath den demokratiska socialismen existerar internetuppkopplingen fri. Inga patent hindrar vem såsom helst för att utveckla nätet samt uppfinningarna sprids blixtsnabbt ovan nätet.

Den andra grundfrågan till Hägglund existerar för att kapitalismens bas ständigt existerar lönearbete. Utan för att levande sysselsättning ingår inom produktionen är kapabel ej kapitalismen fungera. Maskiner samt robotar skapar ej mervärde angående oss bör utgå ifrån Marx teori.

En till mig betydande fråga existerar ifall internet ägde utvecklats lika snabbt beneath demokratisk socialism liksom detta gjort beneath dagens kapitalism. ägde något liknande likt Apple samt Microsoft skapats.

Det existerar ej säkert för att utvecklingen sett likadan ut utan för att annat varit speciell. Skulle ett Gates alternativt Jobs fått lika stort kreativt utrymme. detta möjligen existerar osäkert dock inget talar på grund av för att ett ingenjör samt uppfinnare främst drivs från för att tjäna många valuta utan detta existerar uppfinningen inom sig såsom existerar drivkraften. samt inom en avancerat struktur tillsammans med utvecklad demokrati utan byråkratiska restriktioner ägde utvecklingen möjligen tagit enstaka ytterligare vändning.

Den mot synes svåra konflikten mellan robotarna samt minskningen från levande jobb får på denna plats sin svar. Genom för att därför många vilket möjligt förenkla detta nödvändiga arbetet behöver detta ej gynna kapitalismen utan ökar den period såsom kunna ägnas åt den socialt tillgängliga tiden.

Sista delen från boken existerar ett djupläsning från Martin Luther King. Även angående Kings utgångspunkt existerar enstaka religiös agenda talar denne sällan ifall existensen bortom jordelivet. detta existerar denna plats samt för tillfället likt människans paradis finns.

Först mot slutet från sitt korta liv berör King frågan ifall detta räcker till den medborgerliga kampen för att bara förändra lagarna vilket försvårar existensen på grund av dem svarta samt förnekar dem deras författnings givna rättigheter. han börjar ställa sig frågan ifall dessa rättigheter verkligen förmå uppnås beneath kapitalismen samt han kommer in vid frågan ifall en samhälle bortom kapitalismen.

Han ställer sig frågan ifall detta ej existerar något elementär fel vid kapitalismen. han börjar allt mer ana för att begreppet värde beneath kapitalismen ej kunna lösning tillsammans hjälp från omfördelning. Gång vid gång återvänder han mot begreppet automation vilket han menar existerar en tveeggat svärd.

Automationen existerar ej frigörande beneath kapitalismen utan leder istället mot arbetslöshet. beneath kapitalismen utvecklas ej tekniken till för att gagna våra liv utan på grund av för att producera profit. Tekniken måste omvandlas mot för att samtliga får en förbättrad liv .

Hägglund ställer upp tre principer till ett demokratisk socialism.

• För detta inledande existerar detta kapitalistiska måttet vid social stor mängd tillgångar eller förmögenhet självmotsägande samt kräver ett omvärdering från värde mot socialt tillgänglig tid.
• För detta andra måste produktionsmedlen ägas gemensamt.
• För detta tredjeplats måste principen från fanns samt enstaka efter förmåga samt åt plats samt ett efter behov gälla.

Hur oss bör nå den demokratiska socialismen ger Hägglund bara antydningar ifall. han menar för att kapitalismen bekämpas tillsammans med mångårig politisk kamp, samt hur detta nya samhället bör titta ut kunna oss ej föreskriva, utan detta fordrar ett utdragen period från demokratisk diskussion.

Hägglunds stora förtjänst existerar för att denne gjort marxismen begriplig samt för att han knutit samman vårt sätt för att leva tillsammans hur ekonomin fungerar.

Hans Östensson

FacebookTweetPrint