Hur många bit är en byte

För andra betydelser, titta Byte (olika betydelser).

Byte[bajt] existerar enstaka informationsenhet vilket bland annat används inom datorsammanhang, ofta den minsta adresserbara enheten, samt enstaka måttenhet på grund av informationsstorlek. Pluralformen existerar inom allmänhet densamma. inom moderna kontext existerar enstaka byte oftast synonymt tillsammans med ett oktett, ett sekvens bestående från informationsbärande 8 bitar, dock inom synnerhet inom äldre datorer kunna bytestorleken artikel enstaka ytterligare.

Användning samt uppbyggnad

[redigera | redigera wikitext]

En byte är kapabel tolkas vilket ett bitsekvens tillsammans 8 positioner, var fanns samt ett är kapabel äga värdet 1 alternativt 0. Detta ger 2⁸ = 256 kombinationer. Hur dessa kombinationer inom sin tur bör tolkas bestäms från kontext, mot modell kunna enstaka byte företräda en naturligt anförande ifrån 0 mot 255, en heltal inom tvåkomplementsform inom intervallet −128 mot +127 alternativt en skrivtecken i enlighet med mot modell ASCII alternativt ISO-8859. Ofta ingår ett byte inom ett större informationsenhet, mot modell därför för att fyra byte tillsammans står på grund av en heltal mellan 0 samt 4 294 967 295 (4 byte = 256^4 = 4 294 967 296 kombinationer) alternativt en skrivtecken i enlighet med Unicode (UTF-32).

Åttabitarsbyten benämns ofta oktett inom fabriksrelaterade standarder, såväl liksom inom nätverksfackspråk, eftersom ett byte inom initial innebörd kunna äga ytterligare bitlängd. Oktett existerar även den vanligaste benämningen till åttabitarskvantiteter inom dem flesta icke-engelska språken.

En halv byte, detta önskar yttra fyra bitar, brukar ibland benämnas ”nibble”, även stavat ”nybble”. Den standardiserade benämningen existerar dock deloktett. enstaka nibble kunna stå på grund av enstaka hexadecimal siffra, enstaka binärkodad decimalsiffra alternativt något från 16 (2⁴) vid annat sätt definierade värden.

Måttenheten byte förkortas ofta tillsammans med versalen B. till minneskapaciteter hos hårddiskar samt minnen används ofta byte såsom grundenhet. då detta gäller datornätverk används istället bitar per kort tid (bps, bit/s) till för att ange överföringshastigheter samt inom databuss-sammanhang används ofta frekvens (uttryckt inom Megahertz, MHz; 1 MHz = 1 000 000 Hz), vilket dock ej direkt ger överföringshastigheten (bussbredden förmå variera samt normalt förekommer detta pauser inom överföringen).

Enheten byte kunna kombineras tillsammans varenda SI-prefix ifrån k (kilo) samt uppåt.

Speciella prefix

[redigera | redigera wikitext]

Adresser inom datorer beskrivs tillsammans en visst antal bitar. Exempelvis räcker 16 bit på grund av för att rikta 65536 byte. till för att utföra detta enkelt för att förklara stora mängder bytes äger IEC bestämt för att 1 KiB = 1024 byte. Ki existerar på denna plats en prefix såsom betyder 1024 (= 2¹⁰). Detta utför för att man förmå förenkla 65536 byte mot 64 KiB (65536 = 1024 * 64). Analogt existerar 1 MiB = 1024 KiB = 1048576 B samt 1 GiB = 1024 MiB. Före standardiseringen lät man K beteckna 1024 inom datorsammanhang, dock eftersom k existerar ett vedertagen benämning till 1000, att föreslå eller råda något IEC användandet från Ki. Därmed får man konsekventa beteckningar KiB, MiB, GiB samt ett klarare skillnad mellan prefixen.

Språkligt bruk

[redigera | redigera wikitext]

Några fastställda beteckningar på grund av byte samt bit finns ej, dock B används allmänt såsom förkortning från byte samt b till bit. eftersom sammanblandning från dem numeriskt värde existerar korrekt vanligt att föreslå eller råda något Svenska datatermgruppen för att både bit samt byte ständigt skrivs ut: kbyte samt kbit till tusental byte respektive tusental bit.

Vanliga fel

[redigera | redigera wikitext]

En massiv förvirring finns bland mindre tekniskt insatta personer angående enheter samt prefix.

Möjliga källor mot missförstånd:

• Byte förkortas ofta B, dock detta kunna leda mot förväxling tillsammans med b till bit såsom existerar ett ytterligare objekt till informationsmängd. Inga officiellt standardiserade förkortningar finns, samt Svenska datatermgruppen att föreslå eller råda något för att bota termen byte samt bit skrivs ut.
• Prefixen kilo, mega, giga samt tera används ibland även då man avser vad vilket rekommenderas kallas kibi, mebi, gibi samt tebi i enlighet med ovan.

Enheter på grund av data

[redigera | redigera wikitext]

• Man säger sig äga enstaka bredbandsuppkoppling vid 8 MB/s (megabyte per sekund) då den inom själva verket existerar vid 8 Mb/s (megabit per sekund). Problemet kunna förstärkas från för att fildelningsprogram liksom µTorrent anger nedladdningshastighet inom byte per kort tid (till modell 250 kB/s). tillsammans med enstaka uppkoppling vid 8 Mb/s (megabit per sekund) kunna man nå upp mot ett hastighet från nära 1 MB/s (megabyte per sekund) eftersom ett byte består från 8 bitar (dataflödet innehåller dock, förutom datat, olika stöt från styrinformation samt datat är kapabel artikel komprimerat).
• Man påstår felaktigt för att enstaka hårddisk existerar vid 1 000 Gb (gigabit) då den existerar vid 1 000 GB (gigabyte).

Prefix

[redigera | redigera wikitext]

• Man köper enstaka hårddisk vid 500 GB (gigabyte), dock då man kopplar in den inom datorn står detta för att den existerar vid 465 GB. detta beror vid för att fönster visar "GB" då detta egentligen existerar GiB (1 gibibyte = 2³⁰ byte) liksom avses samt för att filsystemet inom sig även tar lokal vid hårddisken. 500 GB (500 × 10⁹ byte) = 465 GiB (465 × 2³⁰ byte). Skillnaden blir sällan kritisk, såsom den blir inom fallet tillsammans med "byte" samt "bit", annat än då man noga uppskattat sitt behov. Skillnaden växer tillsammans med större prefix, mot modell existerar 16 EiB (exbibyte = 2⁶⁰ byte) lite mer än 18 EB (exabyte = 10¹⁸ byte).

Historik

[redigera | redigera wikitext]

Termen "byte" introducerades 1956 från Werner Buchholz beneath tillverkningsfasen från IBMsStretch-dator. inom start bestod enstaka byte från sex bitar vilket fanns den standardiserade storleken på grund av den tidens I/O-enheter. Sedan blev enstaka byte detta antal bitar vilket behövdes till för att företräda en indikator inom den skrivelse likt sparades vid datorn. Olika datorer ägde olika byte-storlekar: 6, 7, 8, 9, alternativt t.o.m. 12 bitar förekom likt byte-storlek. Vissa datorer, såsom DEC-10 (med ordlängd vid 36 bitar), använde bytes vid både 7 samt 8 bitar samt ägde hjälpprogram på grund av för att översätta textfiler ifrån 7-bits-bytes mot 8-bits-bytes.

Eftersom stordatorn IBM System/360 samt 8-bits mikroprocessorer både fanns många populära samt använde 8-bits-bytes blev denna byte-storlek vanligast, samt idag förekommer knappast något annat än 8-bits bytes. Kopplingen mellan byte-storlek samt teckenstorlek äger även försvunnit - ett byte existerar idag 8 bitar även då man använder UTF-16-kodning tillsammans med 16 bitar per indikator.

Benämningen fanns ursprungligen "bite" dock detta förändrades på grund av för att ej förväxlas lika enkelt tillsammans "bit".

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Ordbok