Elitkrysset är många grekiska berg
Grekland
| Republiken Grekland Ελληνική Δημοκρατία Ellinikí Dimokratía | ||
|---|---|---|
| Valspråk: Ελευθερία ή Θάνατος (Elefthería í Thánatos) (Frihet alternativt död) | ||
| Nationalsång: Ύμνος εις την Ελευθερίαν (Ymnos pros tin Eleftherian) (Hymn mot friheten) | ||
| Huvudstad | Aten | |
| Största stad | Aten (cirka 5,7 miljoner) | |
| Officiellt språk | Grekiska | |
| Statsskick | Republik | |
| - | President | Katerina Sakellaropoulou |
| - | Premiärminister | Kyriakos Mitsotakis |
| Självständighet | Från Osmanska riket | |
| - | Deklarerad | 1821 |
| - | Erkänd | 1830 |
| Yta | ||
| - | Totalt | 131 940 km² (96:e) |
| - | Vatten (%) | 0,86 % |
| Demografi | ||
| - | 2011 års uppskattning | 10 760 136[1] (74:e) |
| - | Befolkningstäthet | 81,6 inv./km² (87:e) |
| BNP (PPP) | 2023 års beräkning | |
| - | Totalt | ▲ 418,1 miljarder USD[2] (54:e) |
| - | Per capita | ▲ 39 478 USD[2] (53:e) |
| BNP (nominell) | 2023 års beräkning | |
| - | Totalt | ▲ 239,3 miljarder USD[2] (54:e) |
| - | Per capita | ▲ 22 595 USD[2] (44:e) |
| Ginikoefficient (2021) | ▲ 32,4[3] | |
| HDI (2021) | ▲ 0,887[4] (33:e) | |
| Valuta | Euro1[5] () | |
| Tidszon | EET(UTC+2) | |
| - | Sommartid | EEST (UTC+3) |
| Topografi | ||
| - | Högsta punkt | Olympos, 2 917 m ö.h. |
| - | Största sjö | Trichonida, 96 km² |
| - | Längsta flod | Axios, 382 km |
| Nationaldag | 25 mars | |
| Nationalitetsmärke | GR | |
| Landskod | GR, GRC, 300 | |
| Toppdomän | .gr | |
| Landsnummer | 30 | |
| 1. Tidigare grekisk drachme. | ||
Grekland (grekiska: Ελλάδα/ElládaUttal (fil), alternativt: Ελλάς/Ellás), formellt Republiken Grekland, alternativt Hellenska republiken (Ελληνική Δημοκρατία/Ellinikí Dimokratía), existerar enstaka republik inom Sydeuropa vid Balkanhalvön. Grekland gränsar mot Albanien, Nordmakedonien samt Bulgarien inom norr samt Turkiet inom öster. Egeiska havet ligger öster ifall detta grekiska fastlandet, Joniska havet inom väster samt Medelhavet inom söder. Grekland besitter den tolfte längsta kustlinjen inom världen vid 13 676 km, tillsammans en stort antal småöar (cirka 1 400, varav 227 existerar bebodda), däribland Kreta, Dodekanisos, Kykladerna samt Joniska öarna. Åttio andel från Grekland består från fjäll, var Olympen existerar detta högsta vid 2 917 meter.[6]
Det moderna Grekland besitter sina rötter inom antikens grekiska civilisation, allmänt respekterad vilket den västerländska civilisationens vagga. detta antika Grekland plats födelseplatsen på grund av demokrati,[7]västerländsk filosofi,[8]olympiska spelen, europeisk litteratur samt historiografi, statsvetenskap, vetenskapliga samt matematiska principer, samt europeisk drama,[9] såväl tragedin såsom komedin. Detta arv återspeglas delvis inom dem 17 från Unescos världsarv likt finns inom Grekland. Unescos världsarvslista rankar Grekland vid lokal 7 inom Europa samt 13 inom världen. Den moderna grekiska staten grundades 1830, efter detta grekiska frihetskriget.
Grekland besitter varit medlem inom vad liksom idag existerar Europeiska unionen sedan 1981 samt inom euroområdet sedan 2001.[10] Landet existerar även medlem inom Nato sedan 1952[a] samt inom Europeiska rymdorganisationen sedan 2005.[11] Man existerar även ett från grundarna från Förenta nationerna, Organisationen på grund av ekonomiskt samarbete samt utveckling[12] samt Organisationen till ekonomiskt samarbete inom Svartahavsområdet.
Etymologi
[redigera | redigera wikitext]Greklands officiella namn existerar "Hellenska republiken"[13] (Ellinikí Dhimokratía, Ελληνική Δημοκρατία). Grekerna själva kallar sitt nation på grund av Hellas, idag uttalat Ellas, alternativt inom dagligt anförande Ellada. Sig själva kallar grekerna på grund av hellener (Ellines, Έλληνες). termen grek kommer från detta latinska namnet Graecia vilket ursprungligen avsåg en enhet inom norra delen från dagens Grekland vilket beboddes från graierna.[14] vid dem flesta andra tungomål äger hellener samt Hellas istället ett historisk innebörd. titta även hellenism.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Den grekiska bronsåldern uppstod kring Egeiska havet omkring 3600 f.Kr., främst vid detta minoiska Kreta samt detta mykenska Peloponnesos, samt sträckte sig fram mot omkring 1000 f.Kr., resultat från dem sålunda kallade mörka århundradena. Omkring 2000 f.Kr. anlände dem inledande grekiska stammarna norrifrån in vid den Grekiska halvön. dem främsta från dessa stammar plats akajerna vilket följdes bland annat från joner samt eoler. dem byggde väldiga klippborgar såsom Mykene, Tiryns samt Argos. Deras främsta kungar regerade inom Mykene samt kurera deras tradition brukar kallas den mykenska. Grekerna började nyttja sitt alfabet omkring 800-talet f.Kr. Den nya hellenska traditioner likt uppstod omkring 800 f.Kr. bestod från flera stadsstater liksom grundade kolonier runt ifall inom Medelhavet, stod emot flera persiska invasionsförsök samt ledde fram mot den senare hellenistiska civilisationen. Alexander den store erövrade all Persiska riket samt lade grunden mot hellenismen, den epok då grekiskt tungomål samt tradition spred sig ovan stora delar från den då kända världen.
Greklands militära styrka avtog sålunda småningom samt den romerska erövringen från Grekland inleddes 168 f.Kr. dem östra delarna från imperiet kom framgent för att domineras från den grekiska kulturen. då detta romerska imperiet mot slut delades inom numeriskt värde delar hamnade Grekland åter inom centrum: tillsammans med Konstantinopel liksom huvudstad spred Östrom, sedermera detta Bysantinska riket, den grekiska kulturen vidare ända mot dess för att Konstantinopel slutligen föll på grund av Osmanska riket 1453.
Grekland (förutom ön Korfu nära den nordvästra kusten) förblev ett sektion från Osmanska riket ända mot 1820-talet då grekerna gjorde uppror samt utropade sin självständighet. tid 1832 blev Grekland ett monarki (Kungariket Grekland) tillsammans med prinsen från BayernOtto inom liksom förste regent, inom enlighet tillsammans Londonfördraget identisk kalenderår. ifrån 1912 mot 1913 deltog Grekland inom dem båda Balkankrigen. Efter inledande världskriget, var Grekland blev indraget vid dem allierades blad, utbröt konflikt 1919–22 mot detta forna Osmanska riket beneath Mustafa Kemal Atatürk, inom vilket Grekland besegrades. tid 1936 tillträdde Ioannis Metaxas vilket diktator. Mussolini anföll Grekland 1940 via Albanien, dock slogs tillbaka. 1941 invaderades Grekland från nazityskland, Bulgarien samt Italien, samt fanns ockuperat beneath återstoden från andra världskriget. detta moderna Grekland fick sin nuvarande utsträckning 1947.
Under andra världskriget utbröt en inbördeskrig inom Grekland liksom varade mot 1949, mellan kommunister samt konservativa. Därefter fanns Greklands utrikespolitik dominerat från Cypernfrågan. inlands skedde en rekordstort antal regeringsskiften, tills Alexandros Papagos1952 samlade landet. han efterträddes nära sin död 1955 från Konstantinos Karamanlis. kalenderår 1967 kunde militären, ledd från Georgios Papadopoulos samt understödd från USA, genomföra enstaka statskupp, vilket ledde mot för att militärjuntan ledde landet. 1973 avskaffade Papadopoulos junta monarkin samt 1974, efter för att äga iscensatt enstaka statskupp vid Cypern beneath Cypernkrisen 1974, föll militärjuntan samman. nästa kalenderår utropades enstaka republik samt Grekland blev demokrati. Grekland gick tillsammans med inom Europeiska gemenskaperna (EG) 1981 samt Ekonomiska samt monetära unionen (EMU) 2001 samt införde euron såsom valuta året därpå.
Före detta grekiska folkmordet fanns detta 2,5 miljoner grekisk-ortodoxa inom nuvarande Turkiet. beneath detta grekiska folkmordet blev dödad ovan enstaka miljon grekisk-ortodoxa från turkarna. 1 104 216 flydde mot Grekland.[15]
Grekland befann sig mellan 2008 samt 2017 inom enstaka djup finansiell kris liksom sänkte levnadsstandarden markant till dem flesta invånare. Krisen äger fått stora sociala, humanitära samt ekonomiska följder till befolkningen, inom form eller gestalt från skyhög arbetslöshet, nedgången välfärd samt social oro.[16]
Geografi
[redigera | redigera wikitext]Grekland existerar starkt kuperat samt dess kustlinje djupt veckad, vilket hänger samman tillsammans med bergen inom dess inre såsom utgör ett sektion från detta bergssystem vilket täcker större delen från Balkanhalvön. Den största bergskedjan inom Grekland existerar detta centrala Pindosbergen liksom, liksom dem flesta bergskedjorna inom Grekland, besitter enstaka nordväst-sydostlig sträckning. dem bergskedjor vilket skjuter ut ifrån Pindos sträcker sig ut inom havet således för att detta mellan dem bildas bäcken samt vikar. Även vid Peloponnesos, inom Joniska havet samt inom Egeiska havet bildar bergskedjorna ryggar samt rader tillsammans småöar tillsammans med identisk sträckning. numeriskt värde från Pindos sidogrenar, Kambuniska samt Kerauiska bergen, skjuter ut åt öst samt väst samt bildar enstaka naturlig gräns norr angående Thessalien.
Jordskalv samt, inom betydligt mindre omfattning, vulkanutbrott förekommer. Greklands högsta kulle existerar Olympos vid 2 917 meter.
Grekland äger en medelhavsklimat, dock tillsammans med stora skillnader mellan norra samt södra landet samt mellan bergen samt landremsa vid havet samt inlandet. vit nederbörd samt fryst vatten existerar vanliga inom detta högre bergstrakterna dock förekommer även inom resten från Grekland. Svala vindar, både ifrån bergen samt ifrån havet, dämpar överlag sommarvärmen vilket utför för att Greklands klimat varierar relativt måttligt mellan sommar- samt vintersäsongerna. inom flera dalar förmå dock hetta samt uttorkning vid sommaren bli en stort bekymmer samt inom flera områden faller överhuvudtaget inget nederbörd mellan start från juni samt slutet från augusti.[17]
Endast dem större floddalarna lämpar sig på grund av spannmålsodling. Greklands klimat äger skapat enstaka utdragen tradition från vin- samt fruktodling: Oliver, fikon, apelsin, citron samt persika. Bland trädarterna existerar ek-, bok- samt tallarter vanliga. Dock existerar skogen inom Grekland starkt decimerad vilket bland annat bidrar mot torkan beneath sommarsäsongen.
Se även: register ovan Greklands småöar, Mykonos, Kreta
Statsskick samt politik
[redigera | redigera wikitext]Grekland existerar ett parlamentariskrepublik. Konstitutionen ifrån 1975 tillerkänner landets medborgare grundlig medborgerliga rättigheter samt fastslår för att landets president (statschef) bör väljas från parlamentet genom indirekta omröstning. Den centrala rollen inom detta politiska existensen äger emellertid landets premiärminister samt presidenten besitter främst ceremoniella plikter. Presidenten väljs vart femte tid samt är kapabel endast väljas ifall ett gång.
Parlamentsledamöterna inom Greklands enkammarriksdag (Vouli ton Ellinon) tillsätts vart fjärde tid (om ej nyval hålls). Grekland använder sig från en komplicerat jämnt fördelat valsystem likt garanterar för att detta område likt fått flest röster inom valet även får flest platser inom parlamentet. en område måste ett fåtal minimalt 3 % från rösterna på grund av för att komma in inom parlamentet. detta område såsom inom valet får flest röster får automatiskt 50 mandat från riksdagens 300 mandat. Övriga mandat fördelas jämnt fördelat efter mottagna röster. detta betyder för att en område liksom får 41 % från rösterna inom valet samt existerar största område även får personlig majoritet inom parlamentet tillsammans med 152 mandat. 50 + (41 % från 250 = 102,5) = 152
I 2019 års parlamentsval fick konservativa fräsch demokrati 40 andel från rösterna, jämfört tillsammans med 28,5 andel till sittande premiärminister Alexis Tsipras område Syriza. färsk demokrati fick personlig majoritet inom parlamentet samt Kyriakos Mitsotakis blev fräsch premiärminister.[18]
Administrativ indelning
[redigera | redigera wikitext]Grekland indelas administrativt inom 7 decentraliserade statsförvaltningar (apokendomeni diikisi), 13 regioner (periféria) samt 325 kommuner (demoi). Förutom dessa administrativa enheter finns enstaka autonom område, munkrepubliken platsnamn (Ayion Oros, ”Det heliga berget”). Före 2011 fanns 13 regioner, 51 prefekturer (nomós), 900 stadskommuner (demoi) samt 133 landsbygdskommuner (koinotetes). Före 1999 fanns 5 775 kommuner, 457 demoi samt 5 318 koinotetes, liksom ytterligare fanns uppdelade inom 12 817 mindre styrelseenheter (oikosmoi).
Ekonomi
[redigera | redigera wikitext]Under den senaste trettioårsperioden besitter Grekland, liksom flera andra länder, förvandlats ifrån en traditionellt jordbruksland (där cirka 90 % från exporten existerar inom jordbrukssektorn) mot enstaka mer moderniserad industristat (där cirka 50 % från exporten existerar industriprodukter). Trots detta existerar Grekland kvar, nära sidan från Portugal, EU:s maximalt jordbruksberoende nation. Även turismen existerar ett betydande inkomstkälla till Grekland.
I slutet från 2009 drabbades Grekland från ett akut finansiell kris tillsammans med miljardstora skulder, vilket besitter påverkat all Europeiska unionen samt den gemensamma valutan euron.
Utrikeshandel
[redigera | redigera wikitext]Greklands exporterar ett hel sektion livsmedel såsom tobak, alkoholhaltig, olivolja samt citrusfrukter samt ett hel sektion kemiska varor, industriråvaror samt verkstadsindustriprodukter. dem viktigaste handelspartnerna existerar Italien, land i västeuropa, Tyskland samt Storbritannien dock handeln mellan Grekland samt grannländerna inom sydöstra Europa äger ökat beneath senare kalenderår.
Jordbruk
[redigera | redigera wikitext]Jordbruket agerar än idag ett massiv roll inom Greklands näringsliv samt sektorn sysselsätter ungefär ett femtedel från befolkningen. Runt 25 % från Greklands export består från livsmedel (1997). ett knapp tredjedel från landets areal existerar uppodlad, vilket mot stora delar beror vid för att topografin, klimatet samt jordmånen sätter stopp till en effektivt odlingsarbete. Oftast existerar ej brukningenheterna större än 4 "stremata" = 4.000 m² (80 %) samt brukningsmetoderna existerar gamla. Vattenbristen agerar enstaka många massiv roll inom jordbruket samt vid runt 25 % från den odlade arealen måste marken konstbevattnas på grund av för att behärska växer. dem viktigaste exportvarorna existerar idag bland annat bomull, majs, oliver, vindruvor samt russin. Cirka 40 % från jordbruksarealen existerar betesmark till varelse liksom får samt getter.
Mineraler
[redigera | redigera wikitext]I Thessalien finns dem viktiga mineralerna bauxit (som används nära beskrivning från aluminium) samt kromit vilket bryts inom närområdet. Mindre fyndigheter liksom järn, nickel, magnesit samt mangan finns även vid flera andra ställen inom landet. Marmor samt korund existerar numeriskt värde andra viktiga naturtillgångar liksom landet bryter.
Industri
[redigera | redigera wikitext]Runt ett fjärdedel från arbetskraften existerar sysselsatt inom industrin, likt står på grund av ungefär 13,8 % från Greklands BNP (2013)[17]. Den kemiska industrin ligger inom norra Grekland runt staden Thessaloniki samt metallindustrin nära huvudstaden Aten. Livsmedelsindustrin existerar utspridd vid flera olika platser inom Grekland, dock den största koncentrationen återfinns inom Thessaloniki. Raffinaderier, petrokemiska anläggningar samt stålverksindustrin släpper ut stora mängder föroreningar, vilka ger upphov mot miljöproblem. Problemen förekommer främst kring storstadsområdena inom Aten (inklusive Pireus samt Eleusis) samt nära Thermaikosbukten inom Thessaloniki.
Turism
[redigera | redigera wikitext]En från dem största inkomstkällorna inom Grekland existerar turismen, ungefär 17 miljoner människor gård mot Grekland varenda tid. flera väljer för att båtluffa runt dem grekiska öarna.
Kommunikationer
[redigera | redigera wikitext]Grekland besitter järnvägar dock järnvägsnätet existerar glest utbyggt. detta går ett väg eller spår ifrån Thessaloniki mot Aten samt sedan går ett väg eller spår ovan gränsen mot Nordmakedonien samt ett ytterligare mot Turkiet.
Grekland besitter även motorvägar likt förbinder dem större städerna. ett motorväg går dessutom upp mot gränsen mot Nordmakedonien samt utgör ett motorvägsförbindelse mot övriga Europa.
Demografi
[redigera | redigera wikitext]År 2001 ägde Grekland 10 934 020 invånare, varav 58,8 % levde inom städer samt 28,4 % vid ruralt område. Invånarantalet inom Greklands numeriskt värde största städer, Aten samt Thessaloniki, uppgick mot nästan 4 miljoner. Även angående antalet invånare inom Grekland kvar stiger, besitter man börjat erfara demografiska problem: 2002 plats detta inledande året då dödstalet överskred födelsetalet.
I Grekland finns idag en stort antal invandrare, varav omkring 65 % kommer ifrån Albanien. då den grekiska-albanska gränsen öppnades fanns grekiska myndigheter oförberedda vid den massinvandring vilket uppstod, samt den grundlig invandringen ifrån Albanien efter kommunismens fall besitter orsakat etniska konflikter inom Grekland. Idag besitter emellertid dem flesta greker accepterat albanernas innebörd på grund av den grekiska ekonomin, samt flera idag framgångsrika, albansk-grekiska idrottsmän kom mot Grekland beneath 1990-talet. inom Grekland finns även flera mindre invandrargrupper tillsammans ursprung inom Bulgarien, Rumänien, Ukraina, Belarus, Georgien, Afghanistan samt Pakistan. Antalet invandrare inom Grekland existerar dock svårt för att uppskatta eftersom dem flesta saknar uppehållstillstånd samt ej syns inom någon statistik.
Det finns en flertal minoritetspråk, -religioner samt -kulturer inom Grekland. dem största etniska minoriteterna existerar romer, slaviskamakedonier (skall ej förväxlas tillsammans med greker såsom kallas makedonier samt bor inom detta grekiska landskap Makedonien inom norra Grekland), turkar, albaner (se Albaner inom Grekland), samt vlacher. Grekland äger ännu ej ratificerat Europarådets överenskommelse ifall skydd på grund av nationella minoriteter. Istället äger landet undertecknat OSSE:s Köpenhamnsdokument vilket ger plats samt enstaka rätten för att egen definiera sig likt tillhörande ett nationell alternativt ytterligare minoritet. Grekland äger ej undertecknat samt ratificerat stadgan angående regionala- alternativt minoritetsspråk.[19] Den enda minoritet likt tillerkänts särskilda rättigheter existerar den muslimska minoriteten inom Thrakien (vilket framför allt beror vid Lausannefreden 1923).[20]
Religion
[redigera | redigera wikitext]Den grekiska författningen garanterar fullständig religionsfrihet samt erbjuder beskydd till varenda trosuppfattningar, dock nämner den grekisk-ortodoxa kyrkan liksom den förhärskande tro. Den grekiska kyrklig inflytande genomsyrar dock läka samhället. nära parlamentets öppnande, liksom nära samtliga butiksinvigningar samt andra firanden, besitter prästernas välsignande enstaka huvud roll. Omkring 95-98 % från samtliga greker räknas mot den grekisk-ortodoxa kyrkan, dock graden från sekularisering besitter ökat beneath senare kalenderår. Den största religiösa minoriteten utgörs från muslimer, vilket mestadels finns inom Thrakien. detta finns även mindre religiösa grupper från protestanter samt katoliker vid Kykladerna samt judar inom Thessaloniki. andra mindre grupper försöker återupprätta den gamla förkristen grekiska religionen.